BIRGITTA SPARF: Från kvinna till kvinna

Trots att tecknen tydligt började visa sig för mer än 30 år sedan har propagandan för en fortsatt rekordhög invandring till Sverige intensifierats och pågår fortfarande.

Varje förslag från den nya regeringen rörande ett minskat inflöde av lågutbildade och svårintegrerade människor från Mellanöstern och Afrika bemöts av journalisterna på SVT och SR med fasa, upprördhet och högt tonläge. Jag kan här nämna det kvinnodominerade SVT Agenda som ett lysande exempel.

Detta pågår samtidigt som nyhetsredaktionerna tvingas rapportera om hur detta gigantiska omvandlingsexperiment egentligen utfallit.

Nyhetsredaktioner, som allt mer befolkas av kvinnliga programledare, men framför allt av allt fler kvinnliga gäster i form av sakkunniga och experter.

I Aktuellt fick vi i måndags veta att vart femte barn i Sverige går i en skola som haft skjutningar i närområdet, räknat inom en radie om 500 meter från skolan. I Eskilstuna gäller det vartannat barn. En skola i Tensta har haft 14 sådana skjutningar sedan 2020. Den rödprickiga kartan över drabbade skolor talar sitt tydliga språk.

Barnen i dessa skolor får lära sig helt nya begrepp som ”inrymning” och ”inrymningsövningar”. Samt ”jättetjocka väggar som de inte kan skjuta igenom”. Kommentarer överflödiga.

Uttrycket ”Från kvinna till kvinna” har jag tagit från en god vän som kallar nyhetssändningarna i SVT för just det. Och det är så sant och slående att jag lånar uttrycket. För det är vad det mesta av vår nyhetsrapportering i SVT består av idag. Kvinnor i olika positioner som avhandlar svåra samhällsproblem utifrån ett kvinnligt, alltså feministiskt, perspektiv.

Detta blev extra tydligt i måndags eftersom det handlar om barn. Tre damer var församlade i studion. En kvinnlig rektor för en hårt utsatt skola i Eskilstuna, Carin Götblad, sedan 1 oktober 2021 polismästare vid NOA samt programledaren Katia Elliot.

Rektorn talade om känslor och mjuka insatser:

– Det är viktigt med en utbyggd elevhälsa, att vi kan möta barnens känslor och upplevelser av otrygghet, i form av fler kuratorer, socialpedagoger och närhet till socialtjänsten, och så vidare.

Vilket naturligtvis är ett rimligt perspektiv, utifrån hennes skoluppdrag.

Götblad talade visserligen om vikten av en ny brottslagstiftning, eftersom den vi har tillhör ett samhälle som har försvunnit och ersatts med ett nytt.

Men hon talade även om vikten av att vi inte blir alarmistiska. Alltså larmar i onödan och gör barnen oroliga. Skjutningarna sker ju trots allt mestadels under kvälls- och nattetid. Det är viktigt att man låter vardagen fortsätta precis som vanligt och inte gör barnen ännu mera rädda.

Ju mer information, och ju mer man kan jobba tillsammans, desto stabilare och tryggare blir det, enligt Götblad. Här krävs att föräldrar, skola och socialtjänst jobbar tillsammans. Här är ”jobbar tillsammans” nyckelord.

Vad som dryftades i studion var alltså mer av samma, mer av alla mjuka insatser som man redan ägnat sig åt under 30 års tid. Samtidigt som situationen ständigt har förvärrats och nu är rent katastrofal.

Det har tydligt visat sig att vår svåra situation inte kan lösas enbart genom kvinnligt tänkande. Naturligtvis ska man ta hand om barnen på bästa sätt. Men vart tog manlig styrka och dådkraft vägen, när man diskuterar verkligt allvarliga samhällsproblem? Var finns det manliga perspektivet?

Vi har uppnått en situation som inte kan lösas, kvinnor emellan. Det leder bara till ännu fler problem. Nu är det, enligt mig, hög tid att även männen kallas in!

Birgitta Sparf