Greta och ungdomsorganisationen Aurora – en organisation för barn och unga mellan 7 och 26 år som kallar sig Sveriges framtid – stämmer den svenska staten för att få den att agera mer kraftfullt mot jordens klimatförändringar. På https://auroramålet.se kan man läsa hur ambitionen är att staten skall hållas ansvarig för bristande klimatarbete och tvingas göra sin rättvisa del av de globala utsläppsminskningarna.

Här uppstår två frågor:

· Hur lever ungdomarna själva?

· Skall domstolarna upptas med denna problematik?

Hur lever de själva? Lever dessa aktivister som de lär? Köper de kläder på ”second hand”? Äter de kött, typ hamburgare? Vilken modell av mobiltelefoner har de, senaste iPhonen? Flyger de på semester? Två av styrelseledamöterna i Aurora, Anton Foley och Agnes Hjortsberg, var på plats under FN:s klimattoppmöte i Glasgow förre året, och flög dit. Det visar sig även att de solidariserar sig med vänsteraktivistgrupper som Extinction Rebellion, Ingen människa är illegal och Black Lives Matter.

Men det viktigaste är – hur använder de internet? Varenda Twitter, Facebookinlägg och Instagram drar massor med energi då dess enorma servrar måste kylas med elektricitet. Dessutom, varenda nedladdning, det vill säga ”streaming”, av en film på Netflix, HBO och Apple+ går via servrar. Facebooks server i Luleå, störst i Europa med en yta på 28 000 kvm, drar 1 TWh per år vilket är lika mycket som hela Västerås kommun gör av med. Man har beräknat att totalt sett orsakar hel internetstrukturen cirka 6 % av alla koldioxidutsläpp i världen och ökande medan flyget, enligt FN:s IPPC, globalt ”bara” står för omkring 2-3 %, det vill säga hälften av vad flyget står för.” Världens datacentra kommer att bli en av jordens största energikonsumenter, betydligt större än de stora industrinationerna inklusive flyget, och använda 20 procent av all världens elektricitet redan 2025. En studie hävdar att om datacentras behov av el fortsätter i samma takt i Japan, kommer de att använda hela landets elproduktion 2030, och redan idag är förbrukningen mer än hela Storbritanniens elkonsumtion. Kanske dags för ”internetskam?

Skall domstolarna upptas med denna problematik? Jag har här på DGS tidigare skrivet om detta problem. Nyligen har nämligen politikerna blivit tvungna att förhålla sig till en ny maktfaktor, aktivistiska domstolar. På kontinenten har flera domstolar nyligen påbörjat en aktivistisk agenda och dömt regeringar för att inte uppfylla kraven i Parisavtalet. Domstolarna har helt enkelt underkänt regeringarnas handlande, alternativ kritiserat frånvaron av handlande.

Den kanske mest uppmärksammade domen stod Tysklands författningsdomstol för då den nyligen fastslog att regeringen inte gjort tillräckligt för att skydda kommande generationers rättigheter, en historisk dom. Frankrikes författningsdomstol har också hävdat att den franska regeringen gör alldeles för lite för att uppnå klimatmålen (enligt Parisavtalet) och kan vara medskyldig till effekterna av global uppvärmning. I Holland har en miljöorganisation dragit holländska regeringen inför domstol och 2020 dömdes regeringen av landets högsta domstol att snarast minska utsläppen med hela 25 procent inom bara ett år. Resultatet blev bland annat att ett kolkraftverk fick stängas och att antalet kor minskas. I Frankrike gjorde fyra NGO:s (bl a Greenpeace och Oxfam) en namninsamling med drygt två miljoner underskrifter, drev en process där de hävdade att franska regeringen inte uppfyllde Parisavtalets villkor och vann. Målet kallades ”århundrades rättegång”.

Här ser man en spänning mellan politik och juridik. Miljövårdsorganisationer och individer stämmer stater och företag för brister i efterlevandet av Parisavtalet och kräver, i vissa fall, skadestånd. Kan politiker/regeringar bli straffade om man inte når upp till kravet om max 1,5 grader? Olika lagar gäller visserligen i olika länder men Parisavtalet sätter ramarna. Mänskliga rättigheter har för första gången dragits fram som anledning i dessa mål. Domstolarna kommer naturligtvis inte att lösa klimatproblematiken men troligtvis skjuta politikerna framför sig.

Hur skall minskningarna ske, hur tänker domstolarna som utan ansvar eller konsekvensanalyser trycker på? Om resultat från domstolsutslaget i Holland ger någon fingervisning så måste kol- och fossila kraftverk stängas ner och i vissa länder även atomkraftverken. Varifrån skall elen komma? Rysk fossilgas? Som om inte detta vore tillräckligt problematiskt så tillkommer konkurrensaspekten för EU-företagen. Om dessas utsläpp måste minskas till stora kostnader blir det till nackdel för europeiska företag både på hemma- och världsmarknaden.

Resultatet med minskad elproduktion kommer att bli så kallade ”blackouts” i stora delar av EU då elproduktionen inte kommer att hålla jämna steg med en alltmer ökande elkonsumtion (elbilar, eldrivna stålverk, Internet, streaming/sociala medier etc). I Kina vet vi redan svaret, delar av regioner och dess industrier har stängts ner vid olika tider på dygnet. För att motverka detta har Peking beordrat kolgruvorna att kraftigt öka produktionen av kol. Det finns stora anledningar att fasa ut kol och vissa ”skitiga” fossila bränslen, men att göra det utan att ha ersättningsenergi och/eller utan konsekvensanalys är att närapå begå självmord. Resultatet kan bli dysfunktionella europeiska samhällen med konstanta elavbrott, kalla bostäder, brist på drivmedel och därmed brist på mat i affärerna. Social oro kan följa med starka motsättningar mellan de som har och de som inte har tillgång till mat, bränsle och energi.

Domstolarnas agerande reser många svåra frågor. Skall domarna eller politikerna bestämma över klimatet? Skall en domstol inom EU bestämma hur företag utanför EU skall förhålla sig till klimatet, det vill säga skall domstolar inom EU ha så kallade extraterritoriella befogenheter och lägga sig i andra länders angelägenheter? Vem ska kontrollera/hålla igen domstolarna? EU-kommissionen och EU-parlamentet är uppbragda över att Polen och Ungern tillsätter domare på politiska grunder (vilket land gör inte det?). Kanske bör de andra EU-staterna fundera på samma tillvägagångssätt så inte de s k oberoende domstolarna löper amok. Dessutom har domstolarna annat att göra. Svenska domstolar drunknar i mål om våld, skjutningar, våldtäkter, bilbränder och annan kriminalitet.

Greta och hennes vänner borde betänka dels hur de själva lever, dels vad de försöker ställa till med. Men med deras fanatiska tro på jordens undergång (inom de vanliga 10 åren) inger inga förhoppningar åt det hållet.