
Vi som växt upp i ett tryggt och välfungerande land, vilket Sverige en gång var, har den grundläggande föreställningen att problem kan lösas. Det är ett slags mental utgångspunkt inte minst när vi diskuterar samhällsfrågor. Vad det än handlar om – otillräckligt brandförsvar, brottslighet, stök i skolorna, bristande tillgänglighet inom sjukvården etc – så anser vi det självklart att det finns adekvata åtgärder för att lösa problemen. Kanske ytterligare 10 000 poliser, kanske högre lärarlöner, kanske kurser i självförsvar för sjuksköterskor på akuten, kanske något annat, man vet inte säkert vari rätt lösning ligger, man vet bara att den finns.
I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 21/3) pratar Mohamed Omar (Eddie) med litteraturvetaren och samhällsdebattören Erik van der Heeg om filmen Starship Troopers (1997) och dess politiska innebörd. Filmen regisserades av Paul Verhoeven och är löst baserad på en roman av science fiction-författaren Robert A. Heinlein från 1959. När filmen kom blev den närmast universellt nedsablad av alla kritiker. Det var Washington Posts recension som satte tonen: filmen var en hyllning till fascismen. Hade kritikerna rätt? Nej, menar van der Heeg, om det finns ett underliggande budskap i filmen så är det snarare att tuffa tag är en förutsättning för fria samhällen. I korthet: soldaten vaktar gränserna, så att hippien ska kunna göra det han gör. Det samhälle som visas upp i Starship Troopers är en kapitalistisk världsstat som går under beteckningen Terranska Federationen och påminner om USA. 

I Patrik Engellaus





Den amerikanske journalisten Edward ”Ted” Koppel ledde nyhetsprogrammet Nightline på ABC News från starten 1980 fram tills han gick i pension 2005. Han har även arbetat för BBC World och NBC News.
Människan har ett behov av mål, samhörighet och – vad det verkar – uppvisning av egen fromhet som stärker samhörigheten och den egna ställningen i gruppen. Den organiserade religionsutövningen har i det här avseendet spelat en viktig roll i mänsklighetens historia. I synnerhet den protestantiska kristendomen förefaller ha en särskild dragning till den enskildes renlärighet och självspäkning.