Opinionstexter skrivna av Det Goda Samhällets skribenter och gästskribenter.
I mitten av 1800-talet började den månghundraåriga ”Lilla istiden” äntligen ta slut. Vi har sedan dess haft en måttlig global uppvärmning på cirka 1,1 grader. En stor del av detta är en naturlig återhämtning från Lilla istidens köldperiod.
På 1860-talet dog folk i Sverige av en riktig klimatkris, precis som Elsa Widding sa i sitt mångbesjungna jungfrutal i Riksdagen. Missväxtåren 1867—1869 blev den sista svåra svältepisoden i Sveriges historia, då tusentals människor dog.
På måndagmorgonen den 5 april 1976 kom den plikttrogne 27-årige brevbäraren Bosse Jansson inte till sitt arbete vid Postkontor 4 på Södermalm i Stockholm. Drygt 11 år senare dödförklarades han. Men hans öde har aldrig upphört att fascinera. Än i dag fortsätter spekulationerna om vad som hände den rödhåriga albansktalande och särpräglade vänsteraktivisten. Börja gärna med första avsnittet här.
Jag betalar omkring åtta tusen kronor om året i kyrkoavgift till Svenska kyrkan. När jag erkänner detta för vänner som redan för länge sedan lyssnat till sitt förnuft och utträtt ur samfundet så ser de medlidande och nedlåtande på mig. Va! Är jag fortfarande kvar i kyrkan? Är jag inte klok? Om jag tror på Gud och behöver några medtroende att sjunga psalmer med så kan jag väl ansluta mig till någon hederlig frikyrka? Vad är det för fel med Livets Ord?
Det finns en motsättning mellan iranier och araber som ibland tar sig uttryck i sekteristiska termer eftersom iranier för det mesta är shiiter och araber för det mesta är sunniter, och ibland i etniska termer. I viss iransk nationalism avfärdas islam i sin helhet som en ”arabisk religion” som inte hör hemma i Iran.
Iranier i allmänhet tycker inte om att sammanblandas med araber och är noga med att påpeka att de är indoeuropéer och har ett annat språk och en annan kultur. Det här intresserar mig, dels eftersom min far kom från Iran, och dels för att jag som muslim under många år, med kontakter med både sunniter och shiiter, araber och perser, stötte på dessa attityder och motsättningar i olika sammanhang.
Den nya regeringen och Tidöavtalet motarbetas starkt av våra medier. Regeringen granskas inte, utan enbart motarbetas. Och här ligger fältet fritt för hur många medvetna misstolkningar som helst av Tidöavtalets 62 sidor.
Vilket gäller för både våra statsmedier SVT och SR, som är fortsatt trogna den gamla regimen, samt för stora tidningar som DN, SvD, Aftonbladet med flera. Jag tar exempel från en artikel publicerad i DN 221025 som stöd för denna text.
Under några somrar in på mitten av sjuttiotalet arbetade jag som sommarvikarierande brevbärare vid Posten på Folkungagatan på Södermalm. Det var upp i ottan och två pass per dag, under vilka man bar ut sin post med en läderväska med en rem över axeln i det fasta distrikt som man blivit tilldelad. Det var en tid utan portkoder och långt ifrån alla hus hade hiss. Men man blev stark i benen och slutade tidigt. Postkontor 4 hade rykte om sig att vara ”vänstervridet”. Vänstervindarna blåste, inte bara över Södermalm utan genom hela landet, särskilt bland ungdomen, de som stod på tröskeln till den väntande, orättvisa kapitalistiska vuxenvärlden. Det fanns brevbärare som bytte ut Postens logga i form av ett signalhorn krönt av en ovanliggande kungakrona mot ett FNL-märke, och stoltserade med detta inför sina chefer: ”Det här är vår uniform.”
Såväl Jimmie Åkesson som Ulf Kristersson har lovat – eller åtminstone ställt i utsikt – att regeringen ska åstadkomma ett paradigmskifte. Senast en likartad utfästelse gjordes var av Bildt-regeringen i början av nittiotalet fast det då hette ”systemskifte”. Systemskiftet var nog ungefär lika efterlängtat som dagens paradigmskifte, det vill säga starkt av några men inte alls av andra.
”På Klara K-dagen 2022 samlas nytänkare, experter och makthavare för att tillsammans höja blicken och ta ut kompassriktningen mot en hållbar framtid. På scenen träffar vi framåtlutade näringslivsprofiler, nyfikna forskare, modiga aktivister och hängivna samhällsskulptörer.”
Pressmeddelandet kom från en DGS-läsare och det fångade genast min uppmärksamhet. Det var faktiskt längesen jag såg så många floskler inbäddade i ett par ynka meningar och eftersom jag dittills varit helt ovetande om Klara K blev jag förstås tvungen att ta reda på vad detta är för fantastiskt framstående (och framåtlutad?) organisation.
Utlandsbiståndet som går via staten har diskuterats en del i årets valrörelse eftersom Moderaterna och Sverigedemokraterna har velat minska det. De som opponerat sig mot det har valt att med näbbar och klor försvara det så kallade enprocentsmålet.
I vid pass tio år har jag utan påtaglig framgång – jag får säga som Martin Ljung: jag räknar inte med att bli berömd i min livstid, men det kommer väl andra tider – försökt presentera en ny tolkning av de grundläggande sociologiska förändringar som pågår i Sverige (och i de flesta andra västländer). Det handlar om att den gamla förkastningslinje – ”huvudmotsättning” för att tala med Marx – som skiljer de politiskt avgörande samhällsgrupperna åt inte längre går mellan socialistiska arbetare och liberala eller konservativa borgare. I stället går den viktigaste samhälleliga skiljelinjen mellan å ena sidan politikerväldet och välfärdsapparatens anställda med tillhörande klienter, å den andra de som med sina skatter försörjer det dominerande skiktet. De förras ideologi är PK-ismen, de senares det sunda förnuftet. Jag kallar den förra gruppen för systemtjänarna (hjälp mig gärna att hitta på ett bättre ord!) och den senare för medelklassen.
Eftersom första november är Alla helgons dag, så är 31 oktober kallas Alla helgons afton eller Allhelgonaafton, på engelska All Hallows’ Eve eller Halloween. På samma sätt som vi kallar dagen före juldagen den 25 december för julafton, dagen före Valborgsmässodagen för Valborgsmässoafton och dagen före nyårsdagen för nyårsafton.
I Sverige flyttades år 1772 Alla helgons dag till den första söndagen i november. Sedan vid den svenska helgdagsreformen 1953 flyttades den till den lördag som infaller mellan den 31 oktober och 6 november. Heliga Birgitta skriver att man ska fasta på allhelgonaafton… Varken bus eller godis, alltså. Hur som helst har vi svenskar firat Alla helgons dag den 1 november i omkring 700 år, så du gör inte fel om du fortsätter den traditionen. Man kan fira båda dagarna, den gamla och den nya.
Terrorgruppen Ash-Shabaab ger sig inte. Attackerna har minskat i antal och styrka, men fortsätter. Syftet är att störta regeringen och ta makten i Somalia.
I kampen mot Ash-Shabaab får den somaliska regeringen hjälp av Turkiet. Nu har turkarna försett den somaliska militären med drönare av typen Bayraktar TB2.
På 48nde gatan i New York ligger Svenska kyrkan. Har du varit där? Det är en underbar plats. Efter en dag eller två när du blivit trött av intensiteten, folkvimlet, ljudnivån med mera så kan du vila dina trötta fötter och ditt brusande huvud genom att skönt sjunka ned i det lugna och fridfulla biblioteket, dricka en kopp kaffe med en härlig kanelbulle och bläddra i en svensk dagstidning.
Den första paragrafen i regeringsformen fastställer att ”all offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Närmare bestämt bygger folkstyrelsen på ”fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt”.
Antje Jackeléns tid som ärkebiskop lider mot sitt slut och efter åtta år av smekningar medhårs från medierna har Upsala Nya Tidning publicerat en intervju som är långt ifrån de vanliga hyllningsreportagen. Här avslöjar sig Antje Jackelén som en alldeles osedvanligt egenkär och maktfullkomlig individ. Men inte bara i själva intervjun – utan än mer i det mejl hon själv skrev till tidningen och där hon uttryckte sitt missnöje med den färdiga intervjun. Ett mejl som alla nu kan läsa eftersom det har begärts ut som en öppen handling och finns på kyrkligdokumentation.nu.
Jag blir illa berörd och rentav förorättad av PK-istiska idéer. Så småningom har jag kommit fram till att detta är denna ideologis syfte, nämligen att skapa mentalt obehag för medelklassare.
Riksdagsledamoten Elsa Widding (SD) har nyligen haft fräckheten att i Riksdagen kritisera den så kallade klimatkrisen, att det saknas vetenskapligt stöd för det så kallade ”klimatnödläget”. För detta har hon blivit starkt kritiserad, bland andra av riksdagsledamoten Markus Selin (S) som arrogant försökt förlöjliga henne. Han hävdar dessutom att han skäms över henne. Dessutom har Klimatpolitiska rådets ordförande Cecilia Hermansson kritiserat den nya borgerliga regering för att bland annat vilja minska inblandningen av förnybara bränslen i bensin och diesel (som fördyrar priset med flera kronor/liter). Anne Lagercrantz, divisionschef på SVT Nyheter, är förvånad över att en riksdagsledamot ifrågasätter den vetenskapliga grunden för medias klimatbevakning.
Förre partiledaren för KD, Alf Svensson, låter oss ta del av sina fromma visheter genom sina synpunkter på den nya inriktningen inom kriminalpolitiken. Presenterade i Ekot 26/10 .
Svensson är oroad. Man måste vara väldigt observant nu, så att man inte trampar ner rättssäkerheten, anser Svensson. Det är viktigt att det inte blir för stark betoning på straff och repression. Istället bör politiken satsa på förebyggande åtgärder, fortsätter Svensson. Vilket alltså gjorts sedan mitten av 1980-talet, med starkt negativt resultat, min anmärkning.
I Stockholm finns det en skattefinansierad feministisk filmfestival. På festivalen visades endast filmer som är regisserade av människor som identifierar sig som kvinnor. Tanken är att öka jämställdheten inom filmbranschen. Varför ska man göra det? Blir filmerna bättre då? Det får man inget svar på.
Men det är så viktigt för vissa att det till och med finns något som kallas ”jämlikhetsmärkning”. Jag minns när de skulle märka filmer på filmfestivalen i Cannes. När de gick fram till den danske skådespelaren Mads Mikkelsen för att prata om ”representation” i filmer sa han: ”Om det här handlar om en svensk feministisk grej är jag inte intresserad.”
De flesta av Sveriges partiledare är numera kvinnor. De är olika, förstås. En, Ebba Busch, sticker ut som kvick och slagkraftig. En annan, Annie Lööf, som ständigt plakatmålande och tämligen ointresserad av sakpolitik. En tredje, Nooshi Dadgostar, som konkret och ofta effektivt uttrycksfull. En fjärde, Märta Stenevi, som fast i sitt partis drömmerier men ändå med viss förmåga att tala för sig.
Statsminister Kristersson har flera gånger förklarat att hans regering siktar på ett paradigmskifte. Precis vad han menar med paradigmskifte är oklart. Jag tolkar det som ”stor omvälvning”. I regeringsdeklarationen föreskriver han paradigmskifte inom migrationspolitiken och försvars- och säkerhetspolitiken. Om motsvarande omstörtning planeras även på andra politikområden vet man inte.
I början av profeten Muhammeds arbete blev han hånad av sitt folk. Muslimerna var få och blev förföljda och plågade av de andra araberna som höll fast vid sin gamla religion.
Förföljelsen berodde till stor del på Muhammeds envishet och fanatism. Han hädade arabernas gudar och insisterade på att de skulle följa hans så kallade uppenbarelse från den ende guden Allah.
Till och med jag, som ofta skryter om att vara mer cynisk än andra när det gäller möjligheterna att lyfta Sverige ur den marinad av politisk korrekthet där landet legat och dragit i sig dumma idéer under decennier, till och med jag blir tagen – och kanske rentav lite imponerad – av den instinktiva kraft med vilken politikerväldets skattefinansierade stödtrupper slår tillbaka mot Kristerssonregeringens vänligt tafatta och mestadels ogenomtänkta förslag till, trots allt, relativt obetydliga paradigmförändringar (som dock troligen har ett omfattande stöd hos väljarna).
Nobelstiftelsen bjuder inte in Jimmy Åkesson igen till året Nobelfest. Vad gäller mobbing mot SD finns det flera exempel. Medan kungen följer demokratins spelregler beträffande kungamiddagarna – då alla partiledare inklusive SD:s Åkesson bjuds in till slottet – finns det en världsberömd institution som diskrediterar sig själv: Nobelstiftelsen. Under flera på varandra följande år har Åkesson inte blivit inbjuden till Nobelmiddagen i Stadshuset. Anledningen är att SD:s värdegrund inte anses vara i linje med stiftelsens!
För några år sedan gjorde jag en video på YouTube där jag försökte förklara varför jihadister dödar andra muslimer. Det finns ju de som säger att jihadisterna inte kan vara muslimer eftersom de dödar andra muslimer. Min fråga är då: var profeten Muhammed muslim?
För profeten Muhammed, om man får tro islams egna källor, dödade andra muslimer. Han kallade dem hycklare, på arabiska munafiqun. Muhammed brände till och med ner en moské. Om man blir icke-muslim för att man dödar andra muslimer som vissa halalhippiesar alltså påstår, så skulle inte profeten Muhammed, islams grundare, längre kunna räknas som muslim.
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson har tagit avstånd från regeringens beslut enligt Tidöavtalet att begränsa tolkhjälpen till migranter. I gårdagens krönika hävdade jag att detta troligen var ett oförlåtligt självmål men att ministern kanske var ursäktad eftersom regeringspartierna i alla fall inte tänkt igenom vad de skrev i sitt avtal. Så här avslutade jag texten:
På senare tid har begreppet ”post truth” kommit att uppmärksammas som ett fenomen som för oss vanliga renläriga kan uppfattas som chockerande och stötande men som för dem som bygger sin världsbild på ideologi i stället för traditionell verklighet ter sig betydligt mer attraktivt. Post truth definieras enligt Oxford Dictionary på följande sätt: ”relaterar till eller betecknar omständigheter där objektiva fakta har mindre inflytande när det gäller att forma den allmänna opinionen än vädjanden till känslor och personlig tro.”
Sverige har fått en ny regering. Men var det verkligen folkets vilja att avsätta den socialdemokratiska regimen? Det kan man minsann inte vara säker på. Enligt den före detta klimat- och miljöministern Annika Strandhäll kan valutgången nämligen vara ett resultat av manipulation på sociala medier. Det framkom när hon intervjuades av Anders Holmberg i SVT programmet 30 minuter, som sändes onsdagen den 20 oktober.
Vid det här laget, snabbare än jag väntat faktiskt, står det nog klart att det nya regeringens svåraste strid inte var att vinna över oppositionspartierna i valet utan kommer att bli att besegra i nationens organisationer och institutioner sedan många år stadigt förskansade pk-istiska motståndstrupper. Dessa respekterar inte alls den traditionella gränsen mellan borgare och socialister utan kan tillhöra vilket parti som helst. Vad bryr sig en flyktingaktivist om ifall statsministern är socialdemokrat eller moderat? En skalbaggsfanatiker med tjänst hos Länsstyrelsen struntar väl i regeringens partibeteckning? Feminister på Skolverket bedriver politisk påverkan för sin sak varenda dag oavsett när valen avhålls.
David Cameron som var premiärminister i Storbritannien år 2010 – 2016 sa att asiater är bättre än britter på vissa områden. Han sa att asiaterna ej skiljer sig eller super onödigt mycket.
Många britter (inte alla) uppför sig värre än svin. På helgkvällar i Storbritannien ligger massor av kvinnor och män halvnakna på gatorna i sina egna spyor. De är så fulla att de segnar ihop på gatorna. Många av dessa människor är hyperpromiskuösa. En gång pratade jag med en mormon från England som tyckte det hade blivit ett skitland. Han skulle gifta sig med en amerikanska i framtiden som var mormon.
