I sin artikel Staten måste betala styrelserna bättre föreslår Fredrik Hillelson att ersättningen för styrelseuppdrag i statligt ägda bolag bör höjas för att dra till sig rätt slags kompetens. Med lång erfarenhet av både privata, statliga och kommunala bolagsstyrelser vill jag hävda att Hillelson är helt fel ute.
Kategoriarkiv: Alla skribenter
Patrik Engellau
Mitt tålamod med Svenska kyrkan är på upphällningen. Organisationen framstår för mig som alltmer inåtvänd, förljugen och självgod. Jag betalar åtskilliga tusenlappar i årlig avgift och sliter väldigt lite på kyrkans golv. Ej heller besvärar jag dess personal. Men när jag ville ha vägledning i ett viktigt andligt spörsmål och skrev ett öppet brev bevärdigades jag inte ens med ett svar. Snacka om dålig kundvård.
Ian Wachtmeister
”Den som vill leva i Sverige måste leva som svenskarna gör. Vilken minoritet det än är fråga om och var den än kommer ifrån för att leva och arbeta i Sverige måste den lära sig svenska språket och respektera svensk lag. Den som föredrar Sharia-lagar och vill leva ett utpräglat muslimskt liv, råder vi att åka till något av de länder, där Sharia är landets lag.
Sverige behöver inte de muslimska minoriteterna och om de behöver Sverige, kan vi inte ge dem speciella privilegier eller ändra vår lag så att den passar dem – hur högljutt de än kallar detta för diskriminering! Och vi kommer inte att tillåta respektlöshet mot svenska lagar.
Mohamed Omar
Svenska kyrkan förlorar tusentals medlemmar varje månad. Inget ser ut att kunna hejda tappet. Förr var det icke-troende som lämnade, sedan ett tag tillbaka lämnar även troende eftersom man anser att kyrkan inte längre står för traditionell kristen tro.
I dagarna fick prästen Johanna Andersson nog. Hon förklarade sina skäl i Expressen. Hon har länge känt sig mobbad av kyrkoledningen, en mobbning som tilltog när hon tillsammans med två andra präster startade Facebookgruppen ”Mitt kors” för att uppmärksamma förföljelsen av kristna i världen. De fick inte det stöd man borde kunna förvänta sig av sina medkristna.
Patrik Engellau
Nu ska jag presentera en tankegång som är fabulöst politiskt inkorrekt, inte för att den skulle vara vulgär och rasistisk, utan bara därigenom att den går på tvärs emot gängse tänkande. Plus att den är rimlig och sann (tror jag i alla fall).
Varje samhälle har sin beskärda del av människor som är mindre intelligenta – för att blir mer kortfattad ska jag fortsättningsvis kalla dem dumma – och mindre välutbildade eller rent ut sagt okunniga.
Mohamed Omar
Den USA-stödda kurdisk-arabiska koalitionen Syrian Democratic Forces (SDF) befriade nyligen staden Manbij i norra Syrien från Islamiska staten (IS). Många invånare firade segern genom att bränna niqaber, ansiktsslöjor, röka cigaretter och klippa av skägget. Islamiska staten tvingade nämligen kalifens kvinnliga undersåtar att täcka sina ansikten, så som man också gör i Saudiarabien.
Sannolikt fanns det även ett visst folkligt stöd för IS bland sunnimuslimerna i Manbij, annars hade det varit svårt för terrorgruppen att erövra staden 2014 och kontrollera den i två år. IS-sympatisörerna har nog flytt, kanske för att söka asyl i Europa, eller till kvarvarande delar av det krympande kalifatet i Syrien och Irak.
Patrik Engellau
Tror du att små barn blir påverkade av de sagor föräldrarna läser för dem? Jag tror det. Bra sagor, det vill säga sagor som både föräldrar och barn väljer att fortsätta att läsa, uttrycker synsätt som alla parter menar vara relevanta och meningsfulla.
Mohamed Omar
En 21-årig man dödades i slutet av juli i Aleppo i Syrien där han stred med jihadisterna. Mannen var aktiv i Eskilstuna Unga Muslimer och satt i styrelsen för dess sportklubb Al-Salam. I ett reportage i Dagens Nyheter berättar journalisten Niklas Orrenius att den unge jihadisten var ”fotbollsledare” för stadens unga muslimer och att hans profilbild på Facebook, efter resan till Syrien, utgjordes av en text på arabiska som manar muslimer till heligt krig mot icke-muslimer. Den dödade jihadisten är även son till imamen vid Al-Rahmanmoskén i Eskilstuna.
Patrik Engellau
Vårt samhälle har en rätt enahanda syn på vad vår tids muslimska radikalisering med åtföljande terrorism beror på (och jag återkommer till orsakerna till enögdheten). Med Dagens Nyheters formulering handlar det om att ”upplevt utanförskap och diskriminering samt brist på sysselsättning [är] några av de faktorer som kan förklara varför en människa radikaliseras”. Var man än letar tycks samma förklaringsmodell dyka upp, till exempel så här på Sveriges Television:
Emma Bäck, doktor i psykologi vid Göteborg universitet, menar att social exkludering är en viktig komponent för att förstå varför en person blir mottaglig för destruktiva eller samhällsfrånvända idéer. En person som bor i en socialt utsatt förort löper till exempel statistiskt större risk att radikaliseras än en person som bor i ett välmående innerstadsområde.
Patrik Engellau
Det är plågsamt att ändra djupt kända åsikter. Det krävs i allmänhet en rejäl kris för att människor ska avvika från invanda idéer. Jag vet vad jag pratar om, för jag har själv upplevt en sådan ideologiskt omvälvande kris.
Jag tillhör den månghövdade skara, ofta universitetsutbildade, som var någon sorts marxister år 1968. Var man inte marxist så var man i alla fall rejält vänstervriden. Det var modet och tidsandan.
Att se till att alla får ett drägligt arbete och kan försörja sig själva samt också bidra till samhällskostnaderna har under de senast drygt 100 åren varit en bärande pelare i svensk politik. Att satsa på arbetslinjen och reducera arbetslöshet har varit och är ett av det viktigaste i svensk politik.
Emellertid går utvecklingen i världen i en riktning där en sådan politik blir allt svårare att genomföra av flera orsaker. Inte heller kan politikerna göra mycket annat än att skapa gynnsamma villkor för företagen. Dit hör till exempel att se till att utbildningen är relevant och har hög kvalité samt att samhället är stabilt och fungerar effektivt.
Krister Thelin
Min problematiserande artikel om kulturell (etnisk) kartläggning av brottslingar har kommenterats med invändningar från många som inte ser några problem med sådan kartläggning. En del hävdar att det är en “demokratisk fråga” att BRÅ följer upp sin senaste undersökning från 2005, en undersökning som visade att personer med utländsk bakgrund var överrepresenterade bland de dömda. Det må man tycka, men det är ingen “demokratisk” rättighet att få veta allt eller en “demokratisk” skyldighet för en statlig myndighet att företa allehanda slag av undersökningar.
Patrik Engellau
Från andra hälften av 1800-talet och en bra bit framåt stod det klart för alla som vågade tänka på saken att den politiska huvudmotsättningen i Sverige gick mellan en överhet av kapitalister och patroner och ett folk vars starkaste och talrikaste komponent var arbetarklassen.
Arbetarklassen ville ha bättre betalt och mer att säga till om. Om detta skulle ske genom revolution eller med mer fredliga, demokratiska metoder var till en början inte självklart. Men oavsett hur det slutgiltiga maktövertagandet skulle gå till gjorde arbetarrörelsen någonting som vi inte tänker så mycket på – i varje fall gör inte jag det – men som vi borde uppmärksamma och lära av: den byggde sina egna institutioner.
Ulf Larsson
Denna krönika bygger till allra största delen på fakta, men innehåller även ett och annat fiktivt inslag. I slutkommentarerna som följer efter artikeln framgår vad som är fakta och vad som är fiktion. Mycket nöje!
Under 2015 sökte omkring 160 000 människor asyl i Sverige. Oavsett hur många som kommer att få stanna, och oavsett hur hushållskonstellationerna ser ut, så kommer behoven av bostäder för dessa människor att vara enormt. Men problemet är att det nu råder brist på bostäder över hela landet, inte minst hyresrätter. Tidigare avfolkningsorter, där det tidigare till och med rivits hyreshus, har numera ofta hundratals människor som köar för att få en hyresrätt.
![bild[31]](https://detgodasamhallet.com/wp-content/uploads/2015/02/bild31.jpg)
Krister Thelin
I Almedalen kappades alla politiker om att i olika tonarter omfamna “svenskhet” (utan att närmare klargöra vad som förstås därmed). Den efterföljande debatten kom att visa att en hel del avsåg allmänt hyggliga värderingar som “jämställdhet” (eller rent av all universella mänskliga rättigheter med rötter i västerländsk upplysningstradition).
Denna diskussion bildade i sin tur fond mot sommarens ofrånkomliga rapporter om olika former av sexuella övergepp på kvinnor. Två huvudspår följde (också de lätt förutsebara): ett betonade att förövarna alla var män, alltså var det främst en genusfråga förstärkt av varmt väder och ökad anmälningsbenägenhet; ett annat spår betonade att det fanns ett stort inslag av unga gärningsmän med utländsk bakgrund, där kulturella skillnader i synen på kvinnor och jämställdhet förmodas spela stor roll.
Patrik Engellau
När min pappa uppfostrade sina fyra söner brukade han säga att den som är starkast alltid måste ge sig om det blir bråk. Jag, som var äldst och därför under många år den starkaste av bröderna, tyckte det där var en extrem levnadsregel. Om brorsan har slängt en hundskit på mig, då (vilket han hade)? Nej, min pappa var obeveklig. Jag fick inte klå upp brorsan.
Om man ser sig lite omkring upptäcker man att min fars maxim är en grundläggande svensk värdering eller attityd, kanske inte bara svensk, men definitivt välförankrad i vårt land.
Patrik Engellau
Samhället består av tre sfärer, vardera med sina speciella regler och värden: staten, marknaden och det civila samhället (där det senare betyder familjen, idrottsföreningen, bok- eller båtklubben, det frivilliga teatersällskapet, professionella yrkessammanslutningar etc). I staten gäller strikt likabehandling, vilket det inte gör i det civila samhället där nepotism är självklart, alltså att man först hjälper sina närstående och kanske sedan andra, okända. På marknaden värderas människor efter hur väl de åstadkommer lönsamhet, något som inte går att tänka i fråga om familjen.
Merit Wager
Med anledning av att medborgargarden börjat växa upp lite här och där i landet och för att allt fler människor är allvarligt oroliga och rädda för sin säkerhet och sin egendom, är det av stor vikt att allmänheten känner till det som i lagen heter nödvärnsrätt.
Myndigheter och instanser som till exempel MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap -, Polisen, regeringen och riksdagen informerar märkligt nog inte allmänheten om den här synnerligen viktiga medborgerliga rättigheten. Det finns därför anledning att påminna allmänheten om den. Här följer korta beskrivningar av såväl nödvärnsrätten som rätten till det som kallas envarsgripande, det vill säga rätten för enskild person att gripa och kvarhålla misstänkt brottsling.
När Storbritannien röstade för att lämna EU så verkar många svenska journalister ha greppat pennan i ren förtvivlan. Exempelvis Göran Rosenberg som i Sveriges Radio hävdar att folkomröstningar är en demokratisk förlust.
Tidningarna beskrev engelsmännen som röstat för utträde som lågutbildade rasister, arga och okunniga. Till exempel deklarerade man att massor av engelsmän plötsligt googlat “what is EU”. Ett påstående som är kraftigt överdrivet om inte helt felaktigt. Det antydde att engelsmännen inte visste något om EU alls.
Det är ofta svårt att se den egna kulturens särdrag, eftersom man uppfattar dem som normala. Kanske är det anledningen till att svenska folket tror sig sakna en tydlig nationalkaraktär. Den internationella kulturforskningen talar dock för motsatsen. Ur ett globalt perspektiv sticker svenska värderingar ut som unika. Dessa kunskaper borde vi ta vara på för att bättre förstå de svårigheter samhället nu möter i migrationens spår.
Mohamed Omar
Den jihadistiska slakten av prästen Jacques Hamel i sin kyrka i Frankrike upprörde och skrämde många kristna. Förföljelsen av kristna, som pågår med full kraft i islamvärlden, verkade ha nått Europa. Tre svenskkyrkliga präster startade gruppen ”Mitt kors” på Facebook. Det skulle ingjuta hopp och mod i de förföljda kristna. Visa att det fanns de som bryr sig. Men initiativet fick kritik av delar av Svenska kyrkans ledning. Kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg menade till exempel i ett Facebookinlägg den 1 augusti att det kunde vara ”uppviglande” att använda korset i detta sammanhang.
Patrik Engellau
En av mina många epokgörande insikter som tillsammans borde ha gett mig multipla nobelpris i ekonomi – eller litteratur; Churchill fick litteraturpriset trots att han knappt skrivit något skönlitterärt, en liten roman bara och det har jag också – är det här med kapitalismens sanna väsen. (En av de övriga insikterna redovisade jag här.)
Många menar att kapitalism handlar om profitmaximering, och det är sant, men det är bara en del av sanningen. En viktigare observation gäller den metod företag i en kapitalistisk ordning använder för att tillfredsställa sin profitlust. Metoden är att framställa varor och tjänster som omvärlden anser så attraktiva att den frivilligt öppnar sin plånbok i syfte att frivilligt och lystet lämna ifrån sig sina pengar för att få tillgång till varorna och tjänsterna. Detta är en märkvärdig och underbar ordning i jämförelse med alla andra ordningar där människor dödat, stulit och förtryckt för att tillgodogöra sig nästans resurser. (Jodå, jag vet att kapitalister ibland ljuger, fuskar och misshandlar sina anställda, men det ändrar inte systemets grundläggande logik.)
Ulf Larsson
Ett av de hetaste samtalsämnena i det offentliga samtalet idag är hur de nyanlända som fått uppehållstillstånd ska kunna integreras i det svenska samhället. Inspirerad av några av den senaste tidens skriverier om detta i diverse massmedia, har jag själv skrivit ihop en liten betraktelse där Det Goda Samhällets läsare inbjuds att fundera över vad som har verklighetsbakgrund och vad som är påhittat – och var gränsen för verkligheten egentligen går.
Mohamed Omar
En tokig amerikansk pastor brände ett exemplar av Koranen. Muslimska kristofober i den Islamiska staten (IS) bränner kristna. En bränner böcker, en annan levande människor. Frågan är om inte kristofobin är ett större bekymmer i världen än islamofobin.
I väst finns en utbredd föreställning av islamofobin som ett bekymmer, särskilt bland medie- och kulturfolk. Den svenska regeringen delar ut våra skattepengar till skumma organisationer i syfte att motverka denna islamofobi.
Patrik Engellau
En självmordsbombare vet att han ska dö och att polisen troligen kommer att skjuta ihjäl honom om bomben av någon anledning inte skulle utlösas. Men det skrämmer honom tydligen inte. Han vill dö.
Orsaken bakom denna önskan är, vad jag förstått, att han räknar med att komma till Paradiset. Men vad är det som är så bra med Paradiset? Under min Koranläsning har jag bara hittat relativt kortfattade beskrivningar av förhållandena därstädes. Så här sammanfattade jag mina observationer och slutsatser i en krönika nyligen:
Patrik Engellau
I hela mitt liv har jag klagat över att saker och ting varit fel, att politiker, och förresten de flesta övriga också, haft fel och inte begripit det uppenbara, det som jag begripit.
Ändå, när man betraktar den period jag pratar om, i stort sett förra århundradets andra hälft till nu, har det varit en paradisisk tid för oss som levt i Sverige. Jag tror ingen tidsålder, ingenstans, haft det så beviljat om man betänker våra svenska ekonomiska och sociala framgångar räknat i kronor respektive lugn och ordning. Det är inte olika partier som regerat, det är förnuft och hyggliga människor.
Att lämna Sverige var ett smärtsamt beslut. I ett slag skulle jag lämna land, stad, lägenhet, föräldrar, vänner, mina katter och ett yrke som jag hade brunnit för.
Den sista dagen lekte jag med katterna på gräsmattan framför lägenheten, bad dem tyst om ursäkt för att jag övergav dem (jag hade alltid varit förvissad om att de skulle åldras hos mig) och lämnade över lägenhetsnyckeln. Efteråt insåg jag att min tröja var fullt med katthår. Jag tvättade den inte på en vecka. När jag slutligen gjorde det var det de allra sista kvarvarande spåren av ett kärleksfullt hem och kapsejsade drömmar som sköljdes ner i ett avloppsrör.
Patrik Engellau
USA trappar nu upp sin krigföring i Mellanöstern med insatser mot Islamiska staten i flera länder. Vid en presskonferens den fjärde augusti förklarar president Obama att Islamiska staten ”inte kan besegra Amerikas Förenta Stater eller våra partners inom Nato”.
Att presidenten anser att detta behöver sägas är oerhört. Det betyder att han kan föreställa sig att någon kunde tänkas hysa uppfattningen att Islamiska staten faktiskt kan besegra USA och att han anser den föreställningen så betydande att den måste bemötas. Jag hoppas jag bedömer fel, men jag kan inte värja mig för känslan av att USA, kanske för första gången någonsin, nu framstår som defensivt. Här är det inte USA som tagit initiativet till våldet, utan tvärtom skyddar sig från andras anfall. Det värsta är att jag misstänker att detta inte beror på att Obama skulle vara en svag president, utan på objektiva förhållanden som endast marginellt låter sig påverkas av vem som sitter i Vita Huset. (Sverige är naturligtvis inte ens defensivt utan snarare passivt.)
I oktober börjar säsong sju av TV-kanalen AMC:s populära zombieserie The Walking Dead, som jag följt sedan starten 2011.
Serien skänker en rad politiska lärdomar genom att ge oss en inblick i en tillvaro utan civilisation och vad som får civilisationer att raseras. Låt mig kort beskriva serien.
(OBS: Inga intriger röjs i denna text, jag nämner inte ens karaktärerna vid namn, so no worries.)
Bert Stålhammar
Det är två mantran som just nu vår politiska ”elit” använder oavsett vad problemet egentligen handlar om. Det ena är ”Alla människors lika värde” vilket många medvetna väljare numera har lärt sig är en felöversättning av ”Alla människor skall behandlas med samma värdighet”. Det andra är ”Den svenska modellen”.
Tyvärr stannar debatten där eftersom ingen av våra ledande politiker bland 7- klövern vill, vågar eller har förmåga att analysera slagordens egentliga innebörd. Däremot fungerar de som mentala klubbor som slås i huvudet på meningsmotståndare som förväntas hålla tyst efter att ha bemötts med så intellektuellt högtstående argument.
DET GODA SAMHÄLLET 