Västvärldens strukturella godhet

8-26-13_11971

Patrik Engellau

En av mina många epokgörande insikter som tillsammans borde ha gett mig multipla nobelpris i ekonomi – eller litteratur; Churchill fick litteraturpriset trots att han knappt skrivit något skönlitterärt, en liten roman bara och det har jag också – är det här med kapitalismens sanna väsen. (En av de övriga insikterna redovisade jag här.)

Många menar att kapitalism handlar om profitmaximering, och det är sant, men det är bara en del av sanningen. En viktigare observation gäller den metod företag i en kapitalistisk ordning använder för att tillfredsställa sin profitlust. Metoden är att framställa varor och tjänster som omvärlden anser så attraktiva att den frivilligt öppnar sin plånbok i syfte att frivilligt och lystet lämna ifrån sig sina pengar för att få tillgång till varorna och tjänsterna. Detta är en märkvärdig och underbar ordning i jämförelse med alla andra ordningar där människor dödat, stulit och förtryckt för att tillgodogöra sig nästans resurser. (Jodå, jag vet att kapitalister ibland ljuger, fuskar och misshandlar sina anställda, men det ändrar inte systemets grundläggande logik.)

Detta i sanning välsignade system – återigen, jag är medveten om dess avarter och defekter, men jämför med alla andra system som enbart består av avarter och defekter! – har under några hundra år utvecklats i Europa och USA men egentligen inte förrän på senare år fått något genomslag i resten av världen. Allvarliga försök att sprida välsignelserna gjordes genom ett antal europeiska länders koloniala äventyr, men av någon anledning tog denna civilisatoriska gärning inte riktigt skruv i exempelvis Afrika och Asien.

(Jag formulerar mig avsiktligt provocerande här eftersom den etablerade berättelsen om kolonialismen är den som formulerats av sådana som Lenin. Den berättelsen är det numera dags att ”problematisera”. För övrigt kan jag tala om att det kolonialisterna höll på med i stort sett var samma institutionsbyggande som det nutida biståndet ägnar sig åt. Vi behöver återvinna den motsatta men fullt lika giltiga sanning som formulerades av Kipling i dikten Den Vite Mannens Börda.)

Kapitalismen handlar alltså om att ge. Ingvar Kamprads förmögenhet är ingenting mot de ekonomiska och andra fördelar han åstadkommit åt IKEAs kunder i form av besparingar jämfört med möbelköp på Fina Gatan. Den framgångsrike företagaren – visst, visst, återigen, det finns avarter – är i detta avseende en stor välgörenhetsperson även om han inte ger en spänn till Rädda Barnen.

Och det är inte bara kunderna som får del av fördelarna. Betänk hur mycket Sverige fått gratis i form av nyttiga idéer, kunskaper, civilisation, livsstilstips och teknologi från ett mer avancerat land som USA. Och tänk vad Sverige och andra utvecklade länder bjudit resten av världen på i form av föredöme och teknik. (Jo, resten av världen gillar det. Det är därför den vill komma hit.)

Den kapitalistiska västvärlden bara ger och ger och ger. En del får vi betalt för, men det mesta inte. Tänk om Angola på egen hand hade tvingats betala för all den vetenskap, annan nyttig kunskap och erfarenhet som idag fritt står till landets förfogande.

Globalisering är vad vi kallar den process där detta givande tagit sant världsomfattande proportioner. Kina vill ha jobb. Sverige skickar jobb (visserligen för att tjäna pengar, men, återigen, kineserna får vad de vill ha). USA skickar jobb. Thailändarna vill ha jobb. Tyskarna skickar jobb.

Men det är inte bara jobben västvärlden bjuder på. Utvecklingsmöjligheterna kommer som färdiga byggsatser i platta IKEA-paket och det enda som krävs av mottagarna är att de förstår att läsa instruktionerna och skruva ihop det hela medelst den medskickade insexnyckeln. Det är först i våra dagar som resten av världen, åtminstone till dels, på allvar skaffat sig den kompetensen.

Detta är faktiskt, hur hoppingivande positivt  och därför främmande det än må låta för en västerlänning som lärt sig att betrakta sig själv som en förtryckare i global skala, ett uttryck för kapitalismens strukturella godhet, alltså en sorts hygglighet som ligger inbyggd i systemets funktionssätt.

För västvärlden själv kommer konsekvenserna av den moderna globaliseringen delvis som en chock. Jobben försvinner utomlands och återskapas inte i den nödvändiga takten i västvärlden själv. Människor i de regioner som ännu inte lärt sig att öppna paketen, läsa instruktionerna och manövrera insexnycklarna för att skapa utveckling hemmavid – läs exempelvis Mellanöstern och Afrika – tycker sig förfördelade och svikna av västerlandet och strävar efter att flytta till väst för att hämta de resurser västerlandets strukturella godhet har övertygat dem om är rättmätigt deras, kanske med våld om det ska behövas.

Det är inte så konstigt att västvärlden känner sig konfys och letar efter metoder att hantera de problem som dess godhet gett upphov till. Så kan man förstå Donald Trump, Viktor Orbán och Brexit.

PS. Jag är väldigt nöjd med begreppet ”strukturell godhet”. Jag har alltid retat mig på det etablerade uttrycket ”strukturellt förtryck”, dels för att det har känts falskt, dels för att det aldrig förklaras hur detta förmenta förtryck uppstått. Begreppet känns bara som ett utflöde av dovt agg. Men den strukturella godheten går att begripa. Den har substans. Vi ser den varje dag. Jobben, kunskapen, utvecklingsmöjligheterna, allt det som den västerländska civilisationen bjuder världen på.

22 thoughts on “Västvärldens strukturella godhet

  1. Lennart Bengtsson skriver:

    Att beteckna USA och även flera västländer som Sverige och Storbritannien som strukturellt goda är ett korrekt sätt att beskriva dessa länder, däremot kan jag inte med bästa vilja i världen säga detsamma om många andra länder i världen inte minst de som präglas av marxism-leninism eller islamism. Det som är förvånansvärt i västvärlden är hur svårt det har varit att föra fram den strukturella godheten i den västerländska kulturen och hur oändlig förståelsen har varit för den strukturella ondskan i den andra världen.

    Liked by 1 person

  2. Aha skriver:

    Engellau skriver att ”Den kapitalistiska västvärlden bara ger och ger och ger.” (Ger exempelvis teknik).
    Tänkvärd sentens som ger oss i västvärlden anledning att sträcka på ryggarna, men även andra länder har anledning att vara nöjda över goda dagsverken.
    Asiatiska länder har nu i decennier tillverkat prisvärda konsumentprodukter, vilket gett H&M enorma framgångar, på samma sätt som i artikeln nämnda IKEA har byggt sin framgång på konceptet; tillverkning i låglöneländer och försäljning i höglöneländer. Så även andra än västvärlden ger och ger, i det här fallet genom hårt slit till dåliga löner. Som sagt var; kapitalismen har sina defekter.

    Uppenbart är att vissa länder, vissa kulturer inte förmått bidra med utveckling i det globala samhället. Folk från dessa länder invandrar nu till Sverige.
    Detta borde vi vara observanta på.

    Liked by 1 person

    • lingongatanblog skriver:

      ”Så även andra än västvärlden ger och ger, i det här fallet genom hårt slit till dåliga löner.”,
      tankefel! Vi ger dessa människor möjligheten att jobba innomhus och bli garanterade en lön som kan försörja dem och deras familj genom att konsumera deras produkter. Alternativet för dem vore att slita på risfälten med risk för svält och sjukdom så som deras förfäder levat i hundratals år.

      Liked by 1 person

  3. BjörnS skriver:

    Institutioner är A och O för en väl fungerande ekonomi. Många av de tidigare kolonierna har inte detta trots att kolonialmakten ofta lämnade kvar en stomme. Kultur och normer bör definitivt räknas som institutioner. Här är en länk till en text av en amerikansk överste med lång erfarenhet av Nordafrika och Mellanöstern där han kopplar kultur och normer till hur väl armen fungerar.

    http://www.meforum.org%2F441%2Fwhy-arabs-lose-wars

    I korta drag handlar det om t.ex ovilja att dela information, toppstyrning, att se ner på underlydande, bli förorättad om man får en fråga man inte kan svaret på, se konspirationer överallt, inte lita på andra utan bara familjen osv. Det här påverkar säkert inte bara en armes effektivitet utan även ekonomins och företagens. Hur många stora och framgångsrika arabiska företag utanför oljeindustrin finns det?

    Jag säger inte att normerna och kulturen är fel, bara att de i det här fallet inte tycks lämpade för att driva stora organisationer effektivt. Då kan det vara skönt att importera lite strukturell godhet i ett platt paket från IKEA.

    Liked by 2 people

  4. Gunilla skriver:

    Detta inlägg borde ingå i ekonomi-ämnet i skolan. Kapitalismens vokabulära problem är ordet Vinst; detta hemska ord för vänstern. Men Vinst är egentligen bara det som kallas Return of Money eller företagarens avkastning på riskerade pengar. Banker tar på motsvarande vis ränta på lån, därför att de tar en risk, att låntagaren inte kan betala tillbaka, när de lånar ut. Arbetarna/proletsriatet lärs att hata vinsten. Men det är ju företagaren som ger dem jobb/inkomst. Och ‘black block’ som reser runt i världen och vandaliserar när G7 (G8 om Ryssland är med) eller G20 samlas kan resa runt och sabotera tack vare kapitalismen (som de så innerligt hatar). Gör bättre själva då. Nej, proletariatet vill bara HA; företagarens vinst. Men om inte företagaren får någon return of money så finns inget incitament och ingen blir beredd att satsa; varken på verksamhet eller forskning/utveckling. Var ska få proletariatet då få sina pengar, som de ändå så gärna vill ha. Väst ska intalas att känna arvssynd för kolonialtiden. Men varför kom inte dessa länder själva med alla uppfinningar. Ja, med vänsterögon kan man väl argumentera att det var kolonialismen som rentav ‘hindrade’ de ‘undertryckta’ att själva utveckla sig. Men det håller heller inte. Många f.d. koloniserade länder, främst i Afrika, har blivit självständiga under 1900-talets andra halva. Istället för att gå framåt har de sjunkit ner i krig, etniska konflikter och maktkorruption, som lett till ständiga missväxter och som följd djup ekonomisk misär. Nu står allihop längs Nordafrikas kust och köar för båtar som ska ta dem till Europa…….

    Liked by 1 person

  5. Hovs--hallar skriver:

    Utmärkt observation av Patrik.
    Idiotvänstern har alltför länge tillåtits dominera debatten om olika samhälls-system, och smädat ”kapitalismen” (i sig ett laddat ord som vanligen används av marxister, man kunde hellre säga ”marknadsekonomin”) — utan att kunna erbjuda något bättre!

    Historikern Niall Ferguson påvisar i sin utmärkta bok ”Civilization, the West and the Rest”, att den såkallade ”kolonialismen” i somliga fall gjorde mycket för att förbättra befolkningens levnadsvillkor — vilket envetet förnekas av vänstern.

    Idiotvänstern fördjupar sig gärna i Västs tillkortakommanden, men kör helka tiden med dubbla måttstockar. Exempelvis moltiger de om slavhandeln i den muslimska världen, som pågått i tusen år och förekommer än idag.

    Dessa krumbukter kunde tolereras om de bara utgjorde en marginell företeelse utan inflytande, men nu har idiotvänstern lyckats manövrera sig till att vara en mycket farlig maktfaktor i Väst — och I SYNNERHET i Sverige!

    Idiotvänstern har lyckats besätta stategiska positioner i samhället — media och den högre utbildningen — och kan därifrån förgifta hela samhället med sin propaganda.

    Allt som representerar Väst, eller mer specifikt SVERIGE; vår traditionella svenska värdegrund, vår kultur, våra sociala koder, vår historia — ALLT sådant smutskastas och förminskas av idiotvänstern!

    Senast ger man sig på vår historia och ska revidera den — för att den ska falla ”kulturberikarna” mer i smaken!!
    http://www.nordicacademicpress.com/bok/att-stora-homogenitet/

    Dessa personer borde förses med en enkel biljett till något land som Afghanistan, eftersom de nu tycks så förtjusta i efterblivna kulturer.

    Liked by 3 people

  6. tirutaa skriver:

    Du har all anledning att vara nöjd med begreppet strukturell godhet. Dags att lyfta upp den glömda och gömda aspekten av kapitalismen.

    Men det är inte bara de billiga platta paketen som den fattigare delen av globen har fått ta del av för att göra tillvaron lite mera trivsam. Det är också alla dessa iPhones och iPads, med vilka man kan ta del av hur det faktiskt ser ut i våra länder, våra städer och våra hem. De läskunniga kan även läsa sig till om lagarna i de olika länderna. Allt för att kunna komma in på snabbspåret till rikedomarna i väst, slippa alla mellanled av utbildning, arbete och produktion i de egna länderna. Varför inte hoppa över dessa slitsamma led om man kan, och ta raka spåret – nåja, en del hav och flera länder måste ju genomkorsas, förfärligt jobbigt ska ni veta – till de dukade borden i väst. Få del av, rentav kräva del av den rikedomen till sig själv, såsom märkeskläder – har faktiskt sett bilder på att sådana finns och ger mest status. Allt detta måste tillhöra också dem – det är inget annat än rättvist – och inte bara den egna befolkningen.

    För det finns ju en SKULD! Så det så.

    Liked by 1 person

  7. Anders Nilssson skriver:

    Sarrazins senaste har detta guldkorn: det finns idag 11 miljoner greker och 300 miljoner
    araber. Varje år översätts till grekiska 5 ggr så många böcker som till arabiska. Judarna är
    15 miljoner, muslimerna 1.6 miljarder. Sedan början av 1900-talet har 70 judar tilldelats
    nobelpris, muslimerna ståtar med två!

    Liked by 1 person

  8. phnordin skriver:

    Utomordentligt intressanta tankar! Utvecklingen har alltid förts framåt av utbyte av varor, tjänster och idéer: Vi har alltid lånat av varandra för att förbättra vår egen situation och samtidigt förbättra det vi lånat. Jag hoppas att folk från andra länder som alltid passivt kopierat läser PE’s rader och försöker utveckla idéer som Väst kan kopiera i sin tur.

    Gilla

  9. Lennart Göranson skriver:

    En härlig och pedagogisk berättelse om hur den privatkapitalistiska marknadsekonomin ”åt alla lycka bär”, som det står i sången. Inga invändningar, men en liten utvikning om begreppet globalisering, som skrämmer så många.

    En gång i tiden var den vanligaste sysselsättningen för en svensk som inte tillhörde eliten att jobba som dräng i lantbruket. Den levnadsstandard som det gav har vi svårt att föreställa oss i dag. För mindre än tvåhundra år sedan mekaniserades jordbruket dramatiskt och en ökande del av behovet av livsmedel kom att tillgodoses genom import. Den dräng som blev arbetslös – hans insatser ersattes delvis av maskiner, delvis av drängar i fjärran länder – fick det ännu sämre än tidigare. Men om han flyttade till sta’n och fick jobb i industrin, t.ex. med att tillverka gjutgods, fick han i stället en mycket högre levnadsstandard än han någonsin haft som dräng. I vår tid försvinner industrijobben på samma sätt som lantbruksjobben tidigare gjorde det. Det handlar dels om mekanisering (t.ex. industrirobotar), dels om att människor i låglöneländer har blivit lika duktiga som svenskar på att tillverka gjutgods och andra industriprodukter. För den arbetslöse industriarbetaren är naturligtvis den här processen lika hotande som den var för den arbetslöse drängen. Men för alla de svenskar som nu i stället arbetar i olika delar av tjänstesektorn (finansiella tjänster, informationsteknologi, konsulting, underhållningsbranschen och mycket mycket annat) innebär utvecklingen i stället en mycket högre levnadsstandard än man kunde få som industriarbetare.

    Globaliseringen kan slå hårt mot den enskilde. Den kan leda till reaktioner av det slag som Patrik beskriver. Men ser vi till Sverige som helhet, för genomsnittet av alla svenskar, och över tiden, så kan jag inte uppfatta den som annat än en välsignelse. Vad den sedan har lett till när det gäller migrationen, och hur man bäst hanterar de problemen, är en annan diskussion.

    Gilla

  10. seniorciticen skriver:

    Tack för artikeln – men jag har en kommentar. Kapitalismen som system fungerar bra så länge vi begränsar oss till varor och tjänster. Den internationella finansindustrin som omsätter c:a 10 gånger mer valuta än vad handel med varor och tjänster gör – har gett utrymme för en girighet utan motstycke och som inte levererar mycket av värde. Nationer sitter i korna på de finansiella oligarkerna. Det märks inte minst av hur olika riksbanker (t.ex. FED och svenska riskbanken) ägnar sig åt att rädda banksystem som är på fallrepet genom det man kallar kvantitativa lättnader vilket gör att värdet på valutan som vi andra har urgröps (man skulle kunna kalla det för stöld)

    Liked by 1 person

    • Tahmas skriver:

      Jan Romander
      Det hoppas vi också på bloggen då han förtjänar det som en pionjär inom rätten för yttrandefrihet och att ha modet nog att skapa en blogg som verkligen gör nytta för ett samhälle som håller på att implodera.
      Jättebra att du verkar så entusiastisk, för jag måste utgå från att du är cincer.

      Gilla

  11. Lars Holmdahl skriver:

    Tack BJÖRNS för den utomordentligt intressanta länken till överste Atkins artikel ”why arabs lose wars”!
    Av all mänsklig verksamhet är det krigföring och utvecklande av nya produkter/affärer som måste hantera störst ovisshet. Det finns på ett abstraktare plan en samstämmighet mellan verksamheterna. Det tänkande som ligger bakom manöverkrigföring återfinns som bas för Dynamic Product Development (DPD) och i viss mån Lean Product Development (LPD). Dessa metoder som kan höja ett företags produktutvecklingsproduktivitet 3-5 gånger, blir helt omöjliga i arabvärlden. Deras kultur hindrar dem från att utveckla attraktiva produkter. Om de inte förändrar sin kultur så kommer de att för alltid vara efterblivna. Sedan hjälper det ju inte saken att de har en genomsnittlig IQ som ligger en standardavvikelse under den i Europa.

    Atkins artikel behandlar kultur och handlingsmönster. Många tycker att värderingar är viktiga. Men ingen människa frågar sig inför ett beslut ”vilken värdering har jag?” Värderingar uttalas i organisationer för att man skall kunna ta fram dem när någon skall straffas eller avskedas. Det som styr mänskliga beslut är grundantaganden (basic assumptions). För kanske tre decennier sedan gjordes en undersökning bland våra riksdagsmän. Nästan alla trodde att för att en människa skall bli rik, måste någon annan bli fattig. Inte undra på att företagare jagas med blåslampa.

    Som managementkonsult träffar jag ofta på ”kunskap” eller föreställningar som flyter runt i ett företag och hålls för sanna utan bevis. De kan vara helt falska, men tillåts påverka verksamheten. Påståendet att kapitalism handlar om vinstmaximering är ett sådant. Om det inte handlar om ”smash and grab”, så syftar all företagsamhet till långsiktig överlevnad. En bra tumregel är att fråga ”hur vet jag/vi/de/du det?” Sådan eftertänksam reflektion (kallas hansei på japanska) är en av grundpelarna i LPD som gör vissa japanska och västerländska företag allt överlägsnare sina konkurrenter.

    Liked by 1 person

    • Stefan Sewall skriver:

      Lars Holmdal skrev: ”För kanske tre decennier sedan gjordes en undersökning bland våra riksdagsmän. Nästan alla trodde att för att en människa skall bli rik, måste någon annan bli fattig.”
      Är detta sant? Trodde verkligen även folkpartister och moderater detta? Det är ofattbart!
      Alla upplysta människor måste ju vara medvetna om ex.v. Kamprads, Bill Gates’ och Jobs’ eller för den delen Thomas Alva Edisons framgångar, som verkligen inte gjorde någon fattig utan istället gav alla människor ett förbättrat liv, samtidigt som de själva blev rika.
      Annat exempel: Flemming skapade penicillinet och räddade miljoner utan att någon blev fattig på existensen av penicillinet. -Det fanns ingen räddning från svåra infektioner dessförinnan.
      Bara idioter (till vänster) kan bita sig fast i tron på ett ständigt nollsummespel, -som de innerst inne måste fatta är fel.
      Skulle alla förändringar och uppfinningar sedan grottmänniskostadiet gjort omgivningen fattigare? Vem blev fattig på hjulets uppfinnande? När elden kunde tämjas – vem blev pank?
      Akvedukter med rinnande vatten byggdes av romarna, vem blev fattig? – De romerska plastdunkstillverkarna?

      Liked by 1 person

    • Lennart Göranson skriver:

      @Lars Holmdahl
      Att kapitalism, eller om man så vill marknadsekonomi, handlar om vinstmaximering är en nationalekonomisk teori. Alltså inte en nationalekonomisk hypotes, något man lanserar som ett antagande, utan ett verktyg för att analysera hur något fungerar. I den bemärkelsen är det irrelevant att diskutera om teorin är ”sann” eller inte, frågan är om den är användbar. Det har inget att göra med det som man beteendevetenskapligt kan konstatera utgör subjektiva drivkrafter i företag. Managementkonsulter och nationalekonomer talar om helt olika saker. Men naturligtvis kan man också använda teorin om långsiktig överlevnad som ett analysinstrument. Som sådan är inte heller den ”sann” eller ”falsk”, men möjligen användbar, beroende på syftet.

      Gilla

    • BjörnS skriver:

      Tack! Jag arbetar på myndighet och har ofta med kollegor från Afrika, Mellanöstern och Asien att göra. Det är slående vilka små befogenheter många av dem har (fast ibland blir man också positivt överraskad). Allt måste upp och vända hos en hög chef, även småsaker. Atkins artikel fångar och förklarar detta på ett bra sätt. Speciellt talande var tumregeln att en amerikansk sergeant har ungefär lika stora befogenheter som en arabisk överste. Att effektiviteten och flexibiliteten blir lidande är ett understatement.

      Gilla

      • Lennart Göranson skriver:

        @BjörnS
        Uppenbarligen är ansvar delegerat mycket längre ner i hierarkin i USA jämfört med arabländer. Men, om man får tro managementkonsulter som drillat mig i det förgångna, så är skillnaden lika stor mellan USA och Sverige. Jag har fått lära mig att om ett amerikanskt förband (på plutons nivå?) blir avskuret från all kommunikation uppifrån så upphör det att fungera. Ett svenskt förband i motsvarande situation fortsätter däremot att agera i enlighet med preciserade mål.

        Jag tror de som arbetat i amerikanska företag kan bekräfta att motsvarande gäller i den världen: Den vertikala kontrollen är rigid, återrapporteringskraven likaså och allt präglas av detaljstyrning. Och därtill kommer att kritiska förslag för att effektivisera verksamheten uppfattas som bristande lojalitet. Som bekant är den svenska (egentligen nordiska) modellen mycket annorlunda och en aspekt av svensk kultur som vi bör vara mycket tacksamma för och vårda.

        Gilla

  12. 77711n skriver:

    Bra: Västvärlden bör förstå att de spridit strukturell godhet – vilket som allt medför både gott och ont. Det är det ena. Det andra Västvärlden bör förstå är att hålla sig till handel med varor och tjänster och se till att stoppa handeln med människor över gränserna.

    Gilla

  13. Bjarne Däcker skriver:

    Vi tycker att flyktingar/invandrare/asylsökande skall vara tacksamma för den kost och logi vi bjuder på och inse att den kommer från de skatter som nationalstatens medborgare betalar. Tydligen ser de inte det som så utan att rikedomarna kommer från någon himmelsk fader. Vi är bara en trivialitet på vägen. De förstår inte att välstånd skapas genom arbete och tankemöda utan att det är något som orättvist ramlar på oss. Inte undra på att de blir besvikna att inte få villa och bil och välbetalt jobb från dag ett.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s