Godnattsagor

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Tror du att små barn blir påverkade av de sagor föräldrarna läser för dem? Jag tror det. Bra sagor, det vill säga sagor som både föräldrar och barn väljer att fortsätta att läsa, uttrycker synsätt som alla parter menar vara relevanta och meningsfulla.

Vi kan jämföra Bröderna Grimms saga Hans och Greta med Bamse, två jättesuccéer. Den första publicerades 1812 och kom på svenska år 1825 med titeln ”Den stekta trollpackan”. Smaka på den. Hans och Greta lästes åtminstone fram till mitten av förra århundradet. Bamse lanserades på 1960-talet. Bamse är jättestark och jättesnäll. Små barns uppfattning om tillvarons beskaffenhet tog ett kvantsprång samtidigt som Sverige blev rikt och välfärdsstaten utvecklades. Försök inte lura i mig att dessa företeelser inte hade ett samband.

Hans och Greta bodde med sin far och sin elaka styvmor. Styvmodern tyckte att Hans och Greta åt för mycket så hon övertalade deras far att föra dem ut i skogen och lämna dem för att svälta ihjäl eller bli uppätna av vilda djur. De listiga barnen hittade emellertid tillbaka, men efter ett andra försök från faderns sida villade de bort sig i skogen och hamnade vid ett hus av kakor och socker som beboddes av en gumma. Gumman välkomnade barnen och satte dem på gödning i avsikt att äta upp dem, men Greta lyckades i ett avgörande ögonblick få död på gumman genom att trycka in henne i ugnen så att hon brann upp. Barnen stjäl därefter gummans pärlor och ädelstenar och hittar tillbaka till pappan som glatt tar emot dem på grund av deras rikedomar. Sedan lever pappan och barnen lyckliga eftersom den elaka styvmodern har dött.

Vad har vi här? Jo, en pappa som avser att döda sina barn för att minska på hushållskostnaderna, om barn som mördar en gumma som vill äta upp dem, om att sagda pappa accepterar sina kriminella barn eftersom de betalar. Sådana godnattsagor berättades för lite mer än femtio år sedan. Det kändes naturligt. Sov gott, älsklingsbarn. Ingen tyckte det där var något särskilt.

Barn som lyssnade till sådana sagor måste ha lärt sig att barn måste vara smarta och värna om sig själva och hjälpa varandra och att de inte har andra än sig själva att lita till i en ond värld.

Ett decennium efter Bröderna Grimms sagor kommer sagorna om Bamse, världens starkaste och snällaste björn. Bamse är välfärdsstaten. Han ställer inga krav, han är bara snäll och god och jättestark. Där ligger ditt lilla barn i sängen och kurar ihop sig intill dig medan du läser den spännande Bamsesagan. Vad är sensmoralen? Jo, att den kraft som löser alla problem är Bamse. Han behöver bara lite mer dunderhonung, vilket i det verkliga livet kanske är höjda arbetsgivaravgifter eller lite mer moms, så grejar han dina problem. Det finns visserligen onda krafter i skepnad av den girige kapitalisten Krösus Sork, men dem ska barnet inte själv konfrontera. Barnet kan tryggt överlämna sitt öde till den alltid lika hjälpsamma och förlåtande Bamse. Den onde Krösus Sork ska skämmas. Barnet lär sig att sådana som Krösus Sork, framtida möjliga arbetsgivare till exempel, är maktlösa mot Bamse, välfärdsstatens härskare. Om barnet bara tryggt förlitar sig på Bamse kommer allt att gå väl. Barnet behöver inte ta av kepsen på anställningsintervjun med Krösus Sork.

Är det bara jag som misstänker att samhällen utvecklas olika om små barn får lära sig att vara skärpta för att inte gå under i en elak värld eller om de får lära sig att det finns en mäktig kraft som alltid kommer att värna om dem?

32 thoughts on “Godnattsagor

  1. Anne-Hedvig skriver:

    Tenk på ‘Busteper’ – ‘Der Struwelpeter’ – utgitt av en tysk lege på 1840-tallet. Den kom i utallige opplag på mange soråk, helt inn på 1900-tallet. Min mor (f. 1906) ble skremt av historien om Grøt-Ole som ikke ville spise opp grøten sin. På bildene ser vi Ole bli tynnere for hver dag – ”den fjerde dag så var han død.” Altså sultet i hjel av sine foreldre. – Og Lille Gjertrud som var ulydig og lekte med fyrstikker etter at foreldrene hadde gått ut. Kjolen tar fyr – siste bilde viser en kremert liten askehaug. Typisk tysk på den tiden: skoene hennes er pent stilt opp foran asken.
    Fullstendig grotesk!

    Selv vokste jeg opp med ‘Snorre Sel’ – en fabel skrevet under krigen med dobbelt bunn (forfatter Fridtjof Sælen fra Bergen). Snorre Sel symboliserer Norge, spekkhuggeren Glefs er Nazi-Tyskland. Herlige tegninger, og alt ender godt. Churchill er med som hvalross i sluttfasen!

    Ellers leste far ‘Kattresan’ for meg (‘jag är snäll och tam’) , norske folkeeventyr fra Asbjørnsen & Moe (helten er Askeladden som vinner prinsessen og halve kongeriket etter diverse prøvelser. Selv om mye er skummelt med troll og de underjordiske, tar Askeladden alltid vare på de svake, hjelper gamle kjerringer og er positivt åpen for hva som skjer rundt ham. Så moralen er klar.
    Naturligvis var nasjonale folkesanger viktige så kort tid etter krigen. Vi kunne alle de nordiske på skolen.
    Da jeg ble litt eldre, leste far Nils Holgersons reise for meg. Viktig å vite om nabolandene også. Norden sto sterkt i våre sinn på den tiden (50-tallet). Dessverre ble det ikke noe av NORDØK…

    En rik og god kulturarv som jeg er takknemlig over å ha blitt kjent med.
    Undres hva barn og ungdom lærer i dag – kun amerikansk pop-kultur?

    Liked by 3 people

    • nordtomta skriver:

      Också jag växte upp med en mängd olika sagor från olika länder, fick Asbjörnsen & Moe av morföräldrarna i Oslo t. ex. och mormor läste sagor för mig och syskonen när vi var på årligt sommarlov vid Oslofjorden.

      Nu, när jag själv har flera barnbarn konstaterar jag att de är de roade av en stor blandning av sagor. Två-åringen vill just nu helst att jag gång efter annan berättar historien om Bockarna Bruse med variationer i rösthöjd och djup som stämmer överens med om det är den lilla bocken – ljus röst och lätta klippeti-klappande på bron – den mellanstora bocken eller den stora bocken Bruse som har lika mörk och hög röst som Trollet.

      De första gångerna jag berättade sagan och Trollet upplät sin hotfulla, mörka stämma och frågade ”vem är det som klampar på min bro?” blev två-åringen tveksam, vinkade till mig och sa skrämt ”hej-hej?”, varpå jag fick återgå till den vanliga mormorsrösten. Att han inte tagit varaktig skada förstår man av hans första ord efter varje omgång av bockarna Bruse: ”meja”, d.v.s. att jag ska berätta den igen. När jag igår hade berättat sagan två gånger och han ville höra den en tredje gång förklarade jag för honom att bockarna låg och vilade eftersom de var så trötta. Det är logik som en två-åring förstår: självklart måste också bockarna få vila ett tag….

      Treåringen älskar Pippi, Tove Janssons Knytt och Skrutt, Mymlan, lilla My och Mumintroll, Sam I Am, little Einsteins, Frozen och Kattresan m. fl., m. fl. (Hennes far är kanadensare, därav tvåspråkligheten). Jag tror att en stor och riklig tillgång av berättelser, sagor, figurer, sånger och dikter är en rikedom att bära med sig i livet, en rikedom som aldrig blir betungande utan enbart berikande.

      Gilla

  2. Jaxel skriver:

    Patrik! Jag är tveksam till om din analys är korrekt. För barn är trygghet oerhört viktigt. Ett tryggt barn blir en vuxen som förmår att hantera även svårigheter i livet på ett bra sätt. Jag skulle säga att ett tryggt barn i jämförelse med ett otryggt har större chans att som vuxen klara sig även i en hård värld.

    I mitt föräldrahem fanns bröderna Grimms sagor. Har inget direkt minne av att mina föräldrar läste ur dem. Min bild av dem kommer nog från egen läsning. De var otäcka. Tvivlar på att de var uppbyggliga på något sätt. Således inte heller för att lära sig hantera en hård värld. Därmed inte sagt att det inte skulle finnas bättre alternativ än Bamse.

    En detalj också. Inte var det ett ”mord” på häxan och inte var barnen kriminella. Sagan beskriver ett solklart fall av nödvärn! Dödade häxan hade varit det korrekta ordvalet.

    Hur mycket vet vi om vilka sagor som var jättesucceer i meningen att barn tyckte om att få dem lästa för sig?

    Liked by 2 people

  3. Jan Andersson skriver:

    Dunderhonung till Bamse, kryptonit till Stålmannen, spenat till Karl-Alfred. Många svagare individer som inte orkar ta tag i sin livssituation skyller nog sina tillkortakommanden på att de aldrig får tillgång ovanstående, eller så skaffar de dagens motsvariget på Plattan eller Systembolaget.
    Är det bara Fantomen som kan uträtta underverk med bara ett glas mjölk?

    Gilla

  4. Gunhild skriver:

    Patriks krönika idag behöver nödvändigtvis inte gravitera runt ”det välfärdsindustriella komplexet”. Krönikan kan även läsas ur ett lite annorlunda perspektiv – den som helt tar spjärn i kulturen själv.

    Bröderna Grimms sagor är nedteckningar och bearbetningar av tyska folksagor. De traderades muntligt i tider när mörker var mörker, och natten natt, och svart som sot, om inte stjärnorna och månen blickade ned. Inomhus motades mörkret med hjälp av öppen eld, vaxljus och tjärstickor. Sjukdomar slog hårt och blint och fick botas, om möjligt, med hjälp av trolldom, magi och folkmedicin.

    Kunskapen om växter var stor. Materialkännedom om naturen likaså. Smidet av järn låg i egna händer. Likväl som försvaret av den egna härden. Samarbete var en livsnödvändighet och återfanns i närmiljön.

    Höstens väta och vinterns kyla motades med egentillverkade kläder, timmerväggar, torv och tjocka stenmurar. Försörjningen bestod av hårt arbete på tegar och i djurstallar. Missväxt var vanligt. För många munnar att mätta utgjorde en fara. Barnbegränsningen blev tuff. Barn sattes ibland på skogen. Naturen och vilddjuren fick sköta resten. Och när även gamla blev till en belastning fanns alltid ättestupans självvalda avlastning att ta till.

    Ur denna miljö formades och växte en kultur fram. Ur livets förutsättningar växte även berättelser. Erfarenheter och kunskap överfördes i form av sägner. Inte minst till barnen. De framställdes då som sagor. Barnen måste förberedas tidigt på livets hårdhet, även genom att roas och kittlas till kunskap.

    Idag ser de ungas liv helt annorlunda ut. Med en iPhone i handen och hörselproppar i öronen blir erfarenheterna något annorlunda. Mötet med fågelsång, och öppna horisonter förändrat. Tryggt curlande och hög standard bär på andra erfarenheter.

    Backpacking genom Asien och Sydamerika skapar andra möten. Nu får även visioner och självförverkligande plats i livet. En nyare tids kulturvarelse tar form, där självförtroende ser annorlunda ut än hos den som slitit på åkern en hel dag, och vilar domnade lemmar invid en öppen eld.

    Kulturer förändras. Nya sagor berättas nu i snabba bildväxlingar på en TV-skärm. Kaxighet och självförtroende har fått ett annorlunda, mer av piercing format uttryck. Nu har även tiden kommit för att rensa ut och censurera i äldre tiders sagor – historiska rötter till äldre erfarenheter klippas av. Den självsäkra uppsynen möter nu en ny och annorlunda framtid, där man redan vet svaren, innan frågorna ställts.

    Kultur är inget statiskt. Den förändras, omformas, byter skepnad. Inte bara migration leder till annorlunda förutsättningar. Det gör även generationsskiften inom moderniteten. Nya generationer bekläder nu makten och sätter en annorlunda politisk dagordning. Där visionära agendor tar strypgrepp på verkligheten själv – och förvandlar framtiden till godnattsagor.

    Liked by 9 people

    • Jan Andersson skriver:

      Min erfarenheter inom släktforskning tyder mest på att skillnaden mellan 1600- och 1900-talen inte är så stor som många antar och gärna vill förpassa gårdagen till en förhistorisk stenålder när allt var ett enda långt elände. Folk tänkte praktiskt, flyttade dit jobben fanns, flyttade när ett barn hade dött eftersom det upplevdes minst lika tragiskt som idag. Myndigheternas representant, sockenprästen, fick organisera fattighjälp och smittkoppsvaccinationer. Tog man inte hand om varandra var prästen inte sen att ingripa och fördöma från predikstolen. Invalider och utvecklingsstörda försköts inte utan fick hjälp att klara sig efter bästa förmåga. Misshandlande män fick först kraftfulla varningar av präst och kyrkoråd, sedan fängelse. Kungliga institutioner och överklassen initierade med stor klokhet och med fast hand alternativ till bondesamhället inom gruvbrytning, järn- och timmerexport, vilket i stort sett all vår basindustri idag fortfarande bygger på. Idag lever nog fler än på den tiden med huvudena fulla med teveserieintriger, amerikanska filmstjärnors förehavanden, tendentiösa nyheter, icke-nyheter, moderna myter om kost, motion, hälsa, nya sociala tvångsmönster, lögnaktig reklam, politiskt flum och mycken annan överinformation som de som inte kan sovra i allt detta skulle må mycket bättre av att slippa. Det är bara att öppna en veckotidning eller kvällsblaska för att förstå att mångas behov av verklighetsflykt är stor och vardagens sunda praktiska och sociala liv avlägsnar sig allt mer. Det gäller tyvärr också våra politiska ledare, vilket just nu är allas vårt största bekymmer. En och annan Grimmsaga tålde nog trygga barn förr i tiden, men idag skulle de sociala myndigheterna ingripa, fördöma och förbjuda, och av bara farten sätta upp nya hastighetsskyltar och dela ut gula västar.

      Liked by 5 people

      • Gunhild skriver:

        Håller med. Men historia går även på djupet, långt bortom skriftspråk och runor. Berättelser kan ha mycket djupa rötter. Traditioner och förhållningssätt likaså. Vin och spritbältet genom norra Europa speglar en sedan länge försvunnen romersk gräns. Återkommande erfarenheter letar sig också in och blir till kulturella element, tar plats i folksjälen. Mitt i allt är människan sig lik – mellan ömhet och häxbränning.

        Liked by 2 people

      • Gunhild skriver:

        Korrigering; öl/vin-gränsen skall det naturligtvis vara. Destillerade spritprodukters historia är i sig intressant. Spritbältet går via Norge, Sverige, Finland och över Ryssland.
        Berusning är i Norra Europa kopplat till manlig dådkraft. Staksprit blir då en effektiv genväg. Hängivenhet i berusning finns väl dokumenterad från väringagarden, som fungerade som livvakter i Konstantinopel – under vår vikingatid. Och deras fylleslag fascinerade omgivningen. Så traditioner går djupt. Inte förrän mycket sent har vinkulturen, för gemena man, funnit vägar norrut.

        Liked by 1 person

  5. elfyma+ skriver:

    Barnen från Frostmofjäll var en sentimental historia om det hårda livet för barn förr.
    Vi som är äldre, och inte föddes med silversked i munnen, känner igen oss.
    Fällde själv en och annan tår när jag såg filmen.
    Men hur många skulle göra det idag ?

    Liked by 3 people

  6. Birgitta C skriver:

    Sant att sagor och verklighet speglar varandra i symbios. Det senaste är visst att några Bamse-figurer fått hbtq-personligheter för att spegla dagens samhällsnormer.

    Liked by 1 person

  7. Lennart Bengtsson skriver:

    Säkert har det politisk korrekta Sverige redan stoppat undan Bröderna Grimms sagor från bibliotek och skolor samt hbtq-sertifierat Bamse. Helt visst finns det i dag skaror av rättänkande som går igenom hela barnbiblioteket SAGA med luskam och lite till för att ingen skall kränkas. Ture Sventon med sina ”temlor” finns säkert inte. Inte heller hans vän Omar med den flygande mattan. Vem vet kanske landets imamer ta bort all populärfysik om att jorden är rund och roterar? Utrensning av ”olämpliga” böcker är förvisso ett tidsödande arbete men kommer att enormt förenklas när alla böcker har blivit digitaliserade. Då kan man anpassa litteraturen dag för dag genom att använda lämplig programvara som letar olämpliga ord och meningar och ändrar dessa så att de passar dagens föreställningar. Ett annat alternativ är att förse läsplattorna med litterära ”reningsappar” som tar bort allt ”farligt” och alla icke-korrekta uppfattningar. Risken är förstås att det finns företagsamma och kreativa barn som min trettonårige sonson som ersatt Siris vänliga röst i iPhone med ett mindre artigt som ”you should know that stupid” or ”why should I tell just you that” eller liknande. Men detta är förstås i England där man alltid har varit litet olydiga.

    Liked by 4 people

  8. Bo Blomberg skriver:

    Visst är sagor viktiga, jag minns själv ett flertal från såväl Bröderna Grimm som t ex HC Andersen. Då, för 70 år sen, uppfattade jag dom bara som spännande, hemska eller roliga berättelser, mest hemska och tragiska kanske, Flickan med svavelstickorna t ex får jag än idag kväljningar av, vilken grym värld! Att det via sagorna kryper in kunskap om världen, om vad som är ont och vad som är gott, och kampen mellan det onda och det goda, vad som är rätt och fel och hur världen är ”inrättad” och hur man ska förhålla sig till sina medmänniskor, det var något som det dröjde ganska länge innan jag förstod. Så visst, läser dom bara Bamse så kanske dom inte får den rätta mentala inställningen… Vårt hopp står till att dom läser Kalle Anka också!
    Bosse Blomberg

    Liked by 1 person

  9. Mats skriver:

    Hej Patrik,

    Ja om man på allvar tror att det är sagorna som sätter huvudprägel på sin barn är det fullt möjligt med din vilda teori. Tror dock att det är föräldrarnas sätt att agera förebilder och lära sina barn att tryggt klara sig själva som ger dem förutsättningarna till deras egna liv.

    Ha det gott

    M

    Gilla

  10. plq017 skriver:

    Eller om de varje dag får frågan om vad de lärt sig i skolan, och om de utmärkte sig i klassen och var bäst.
    Eller om varje fråga besvaras med ‘Om gud vill’.
    I det första fallet bygger man Israel, i det andra exempelvis kringliggande muslimskt dominerade länder.
    Men människorna har levt så länge invid varandra att DNA är praktiskt taget detsamma – det blir så efter tusentals år.
    Så visst har sagan betydelse.
    När kommer vi fram till slutklämmen i Kejsarens Nya Kläder: Men han har ju inga kläder!
    Och insikten om vad det betyder?

    Liked by 2 people

  11. MA skriver:

    Jag minns nån psykologilärare som förklarade för oss om undersökningar som visade stark korrelation mellan om sagorna i huvudsak var ”optimistiska” eller ”pessimistiska” och den ekonomiska konjunkturen ca 20 år senare.

    Nu är ju psykologi en ”mjuk” vetenskap och om den då kopplas till ekonomi som är en annan ”mjuk” vetenskap så kan man väl inte dra alltför stora växlar på orsakssambanden. Men visst föregår kulturen den mer allmänna samhällsutvecklingen många ggr !?

    Liked by 1 person

  12. Hortensia skriver:

    Jag undrar, Patrik, om inte kristendomen har fått även tidigare generationer svenska barn att ”lära sig att det finns en mäktig kraft som alltid kommer att värna om dem”? Tryggare kan ingen vara….

    Det sorglösa barnparadiset Bamse-Sverige har börjat förlora sin björnstyrka och de svagaste medborgarna får redan suga på ramarna. Med ökande islamisering kommer fysisk styrka, egoism och hårdför aggressivitet naturligtvis att fungera betydligt bättre än självkontroll, altruism och renhjärtad snällhet à la svensk kultur/Bamsefilosofi för det växande släktet även här.

    Om våldsbejakande stamkrigare ges fortsatt obegränsad tillgång till civiliserade, europeiska länders territorium och politiska makt, är det snart godnatt för alla de goda krafterna i våra fredliga, demokratiska, jämställda välfärdssamhällen.

    Liked by 6 people

  13. Hovs--hallar skriver:

    Imponeras ständigt av Patriks förmåga att varje dag hitta ett intressant ämne.

    Bröderna Grimms (höll på att skriva ”bröderna Gryms”) sagor är som nämnts sprungna ur folkdjupet, och avspeglar en för oss svunnen tids levnadsförhållanden.

    Men i andra delar av världen kan verkligheten även i närtid se värre ut än i sagorna. I Kina startade Mao 1958 ”det stora språnget”, då bönderna tvingades producera stål under primitiva förhållanden — istället för att se till jordbruket.

    Konsekvensen blev hungersnöd. Man tror att minst ca 45 miljoner människor svalt ihjäl de följande åren. Bland annat finns det dokumenterade fall där föräldrar slaktade och åt upp sina egna barn. Hans och Gretas äventyr bleknar vid sidan av detta.

    I Sverige såg kommunisterna upp till den ”store ordförande Mao”. Jag minns hur en nära släkting till mig visade en kinesisk propagandafilm om hur heroiska arbetare byggde en bilväg till Tibets huvudstad Lhasa. Alla var glada.

    Liked by 2 people

  14. gmiksche skriver:

    För några år sen sattes Engelbert Humperdincks opera Hans och Greta upp på Stockholmsoperan. Handlingen följer i stort sett sagans. I tidens anda omfunktionerades den av regisören till en sannsaga om förintelsen. Min fru bjöd ovetandes in två väninnor för att tillsammans med dem åter se den opera som hon mindes med glädje från sin ungdom. De gick därifrån bestörta. Vilket visar att allt kan tolkas enligt behov. Om viljan eller illviljan finns. Och om vi inte håller emot.

    Gilla

  15. Lars Holmdahl skriver:

    Sagor innehåller mycket sanning; tex måste en flicka ibland kyssa många grodor för att finna en prins.

    Många sagor handlar om en pojke, som kan vara fattig / komma från enkla förhållanden, och som uträttar tre storverk (som kan innebära att lura jätten att skära upp buken på sig själv och liknande våldsamheter). Varefter han får prinsessan och halva kungariket. En utmärkt moral tycker jag, som sviks å det grövsta i vår tid.

    Gilla

  16. Drutten skriver:

    Kanske är de ensamkommande flyktingbarnen en nutida motsvarighet till Hans och Greta (även om Greta ofta exkluderas från expeditionen). Föräldrar som skickar iväg sina barn på en strapatsrik resa, som i bästa fall slutar med ett liv i materiellt välmående i Sverige, kanske använder det minst dåliga av alla alternativ som står till buds. Väl i Sverige upptäcker barnet att Sverige (Häxan) agerar med egoistiska snarare än altruistiska motiv, varav upplevd känsla av godhet är ett. Ett annat motiv kan vara att det är mer status för en politiker att styra över en nation med många än med få invånare. Även sådana uppenbart egoistiska motiv som behov av demografisk åldersutjämning och arbetskraftsbehov för att rädda välfärden, dvs skattebas för finansiering av och arbetare i det välfärdsindustriella komplexet, används ofta. Man undrar om benägenheten att bränna bilar är en nutida variant av att bränna häxa i ugn där det som bränns är en symbol för vårt upplevda egoistiska samhälle.

    Gilla

  17. BjörnS skriver:

    Är det något barn kan tänkas lära sig av Bamse så är det att det är helt OK att dopa sig när man behöver vinna. Jag kan nästan se gamla farmor stå och hälla Ryss-femmor i honungen.

    Gilla

  18. Tahmas skriver:

    Det som är mest illa är att barn inte får vara barn längre. Barnen skall skyddas i absurdum mot allt som inte är PK. Böcker revideras likaså teckningar och upphovsmän som inte godkänner förändringar blir inte utgivna.
    Pojkar får inte vara pojkar och flickor får inte vara flickor. Även i späd ålder så skall barnen bli könslösa androgyner. Det känns som att syftet med det här är att skapa en generation av osäkra flock tänkande anti individer, drönare som inte skall tänka själva.
    Det värsta är att många föräldrarna tycker att det är ett utomordentligt sätt att uppfostra sina barn på.
    Någon av kommentatorerna skrev om HBTQ certifiering och det görs lite varstans och det är illa. När skall något bli judeo-kristet certifierat så vi som betecknar oss som män och kvinnor kan känna oss välkomna?
    Låter pojkar växa upp och bli män, låt flickor växa upp och bli kvinnor. Självsäkra, starka och utan inflytande från feminister och grupperingar som tycker att alla kvinnor är svaga och behöver hjälp och alla män är skyldiga till övergrepp.

    Liked by 1 person

  19. 77711n skriver:

    Sagor har alltid haft ett uppfostrande syfte, ett budskap att fundera över. Däremot tror jag inte de är så djupgående o illistiga som de PE drar ut om den hemska moralen i Hans o Greta! Men den var verkligen rolig, något för oss vuxna att begrunda. Vi andra mer ytliga har nog som barn tolkat att det var för väl att barnen inte gick vilse o kom hem igen, liksom att man ska vara snäll som Bamse. Själv föredrog jag som barn hjältesagor om indianer o hemska spökhistorier. Allt senare tillämpat o prövat effekterna av i verkligheten genom egna vandringar och upptäcktsfärder i skogen respektive skrämma syskon och kamrater genom att tjoa runt i mörkret på kyrkogårdar o inbilla att jag såg något, för mörkrädd var jag inte. Någon annan effekt än att själv spela hjälte och skrämmas har jag knappast märkt av sagorna för egen del.

    Gilla

  20. ruben skriver:

    Ja nya sagor är ofta censurerade och tillrättalagda om hur det borde vara. Sagor och berättelser har säkert funnits så länge människor funnits. Historierna har oftast en sensmoral, så man skall lära sig något. En av sagorna jag minns från ca: 9-års åldern, var ”Skatan som fick salt på stjärten”. Har för mej att den fanns med i ”tomtar och troll” en jultidning man kunde köpa på 50-talet. Den är inte brutalt grym men heller inte som någon typisk modern PK-curlare. Hittade den glädjande nog på nätet. http://runeberg.org/awlls/0089.html

    Gilla

  21. Lars skriver:

    Huvudet på spiken.Även ”vuxna” har längst därinne ett litet barn som behöver tröstas.Narrativerna har en formativ kraft.Störst kraft har de religiösa narrativerna:NT,GT,Talmud,Bhagavadgitb,Koranen.

    Liked by 1 person

  22. Lennart Göranson skriver:

    En rolig och tankeväckande reflexion över hur barnsagor kan spegla tidsandan. Själv föredrar jag att leva i en tid då den som är stark också är snäll, framför en då man måste mörda häxor för att själv överleva.

    Naturligtvis är litteratur – både för barn och för vuxna – ofta en spegel av sin tid och sitt samhälle. Ibland avsiktligt, i pedagogiskt eller politiserande syfte, men oftast inte. Dock behövs nog fler än två exempel för att dra mer generella slutsatser. Snövit, Törnrosa, Rödluvan och Askungen följde inte Hans och Gretas exempel för att rädda sig mot ondskan. De litade i stället på någon som var stark och snäll – en prins, en jägare eller en fe. Andra sagor erbjuder andra sensmoraler. Den fula askungen ger hopp om en klassresa, Kejsarens nya kläder uppmuntrar samhällskritik, Pippi Långstrump glorifierar uppror mot etablissemanget. I början av 80-talet var det den socialrealistiska Daghemmet rödmyran som gav uttryck för tidsandan.

    Bamse är daterad nu och är inte längre någon ikon för 2010-talet. Jag frågade en mig närstående förläggare av barnserier vad som är kännetecknande för vår tids barnsagor. Han menade att de ofta erbjuder identifikation med monster, som dock inte är ondskefulla. Att de ger uttryck för en utpräglat individualistisk samhällssyn. Och så kan det nog vara, det finns mer än godnattsagor som pekar i den riktningen.

    Liked by 1 person

    • 77711n skriver:

      Helt korrekt – så är naturligtvis sagornas roll – därför jag som flicka bara gillade indianböcker och manliga förebilder om hjältedåd och inte mähäiga prinsessor – avspeglades också i livet i klättring o dyl och inga docklekar här inte.

      Gilla

    • ruben skriver:

      En sammanfattning om dagens samhällsanda kanske. Monster är snälla poliser är onda, en form av konstgjord politisk andning eller nihilism. ”Nihilister anser generellt att moral inte existerar, alltså finns inga moraliska värden med vilka man kan upprätthålla en regel eller logiskt föredra en handling framför en annan”. https://sv.wikipedia.org/wiki/Nihilism
      Den filosofin användes dagligen i det Stalinistiska Sovjetunionen. Kommunistiska systemet i Sovjet stod över allt och därför förnekade man människors moral. Ungefär som Islam predikas av Koran-fundamentalister där de förnekar människor sin rätt till sin egen moral. Totalitära Islamska regimer trycker på.

      Gilla

  23. Lars skriver:

    Sagor är narrativer som fängslar tanken och leder den dit sagan vill.Narrativen narras. som hovnarren.Pippi Långstrump och Bamse går hand i hand till Lyckolandet.Pippismen som formativ religion finns faktiskt inte bara i Vimmerby utan också i byn Bissara (det stavas så!) i CAR ,Centralafrikanska Republiken dit den hämtades av den utvalde Föredömlige. i början på sextiotalet.En synkretistisk religion med hanlig Gudsgestalt (Mio,min Mio) men med matriarkala svenska drag:Pippi som Guds utsända.Bissarerna åker Volvo-jo!-och längtar till det förlovade landet Sverige.Dom säger jämt:Nästa år i Angeredshestra!Krösus Sork?Är inte det rasistiskt?Det där får vi verkligen titta på!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s