Mohamed Omar
En ny jihadistisk attack drabbade USA måndagen den 28 november. Jihadisten Abdul Razak Artan körde en bil rakt in i en folksamling på Ohio State University i Columbus, där han själv tidigare varit student. Sedan gick han ur bilen och började hugga omkring sig med slaktkniv. Artan, som sköts ner av polis medan han utförde sin attack, var en somalier som kommit till USA som flykting och fått uppehållstillstånd. Elva personer skadades.
Patrik Engellau
I en artikel i Dagens Nyheter förklarar den brittiske historikern och kolumnisten Timothy Garton Ash att ”Merkel fällde den i särklass värdigaste kommentar” han sett till valet av Trump, nämligen att ”Tyskland och Amerika binds ihop av gemensamma värden av demokrati, frihet, respekt för lagen och för människors värdighet oavsett ursprung, hudfärg, religion, kön, sexuell läggning eller politiska åsikter. Jag erbjuder den kommande presidenten i USA nära samarbete på grundval av dessa värden”.
Fint sagt. Lite för mycket värdegrundsstuk och pk-ism för min smak, men i alla fall.
Nils-Eric Sandberg
Svenska Fotbollsförbundet har beställt en staty över Zlatan Ibrahimovic. Han har gjort en lysande insats genom att många gånger sparkat en boll så att den går lite vid ena sidan, inte den andra, av stolpen. Detta har satt avtryck i massmedia; varje mål han sparkat in har renderat honom ett tiotal helsidor i kvällspressens sportsidor. Ingen annan svensk har ägnats sådan uppmärksamhet.
Detta ger främst en viktig bild av massmedia – radio och TV inkluderat. Fotboll tycks vara den viktigaste verksamhet i landet. Den som gör flest mål blir därför den störste personligheten.
Lennart Bengtsson
Sverige brukar oftast framhävas som ett land med ringa korruption och man kan knappast föreställa sig att en person skulle kunna uppsöka en svensk myndighet som skatteverket med ett sedelkuvert i handen för att förhandla om skatten.
Vad är då egentligen korruption? Enligt Nationalencyklopedin är korruption ett beteende där personer inom en organisation systematiskt missbrukar sin ställning i eget intresse och för egen vinning. Detta är förvisso en snäv definition. Hur skall man till exempel beteckna en situation där personer systematiskt missbrukar sin ställning för ett företags intresse, eller detsamma för ett politiskt parti eller en ideell organisation? Ett sådant beteende behöver inte vara till personens omedelbara fördel men kan givetvis bli det på sikt, som kvinnan i Göteborgs kommun som förhandlande en för en uppdragsgivare ekonomiskt förmånliga villkor och sedan så snart hon avslutat förhandlingen slutade som kommunaltjänsteman och fick en hög tjänst i företaget. Detta uppmärksammades nyligen av Uppdrag Granskning.
Patrik Engellau
Rubriken betyder ”förolämpa medelklassen” på franska och det var ett stridsrop och dagordning för många intellektuella vid 1800-talets slut. Författare som Oscar Wilde, Charles Baudelaire och Arthur Rimbaud engagerade sig entusiastiskt för detta ändamål. Poeter och konstnärer anslöt sig till gruppen De Dekadenta, rökte hasch och opium och experimenterade med vad som då kallades ”sexuella perversiteter”, allt i syfte att reta borgarna genom att bryta mot vad dessa betraktade som anständighetens heliga regelverk.
Mohamed Omar
I Sentios senaste mätning får Sverigedemokraterna 25 procent av väljarstödet och blir alltså största parti. De tar en hel del väljare från Moderaterna, vilket gjort dessa oroliga. Tappet till SD kan vara en anledning till att partiledaren Anna Kinberg-Batra nu går ut i Aftonbladet och bekänner att hon haft fel om invandringen och har ändrat sig. En annan anledning kan vara att hon faktiskt kommit till insikt om att den asylpolitik man drivit under Reinfeldt och ändra fram till kaoset hösten 2015 inte fungerar.
Ulf Larsson
Bland de svenska dagstidningarna är kanske SvD den publikation som uppvisar störst åsiktsskillnader mellan ledarkrönikor och övriga texter som till exempel nyhetsreportage, kulturkrönikor och olika slags reportage – åtminstone när det gäller migrationsreportage. Här förfogar tidningen över en mängd skribenter som med jämna mellanrum och oftast till bildbylineackompanjemang publicerar svavelosande drapor av varierande retorisk-stilistisk kvalitet om Sveriges nuvarande omänskliga migrationspolitik. Den ideologiska endräkten bland dessa journalister är så stor att man – nästan – skulle kunna tro att tidningen anställer sina journalister utifrån ideologisk hemvist inom just migrationsfrågan.
Patrik Engellau
Då och då har jag hört människor oroa sig för att etablissemanget, mot bakgrund av Brexit och Trump och en möjlig valseger för Le Pen, ska ställa in nästa val i Sverige. Jag har i mitt stilla sinne avfärdat sådana farhågor och betraktat dessa människor som paranoida. Fram till klockan 18.20 söndagen den 27 oktober 2016, då jag läste en artikel av Svenska Dagbladets kulturchef Lisa Irenius.
Irenius börjar med att berätta om ett symposium vid Uppsala universitet, där professor Hans-Gunnar Axberger talade över införandet av tryckfrihet i Sverige:
Ian Wachtmeister
Det är världskrig i Syrien och i andra krigshärdar. Världskrig därför att alla stormakter deltar på ett eller annat sätt.
Det är inbördeskrig i Sverige, där 53 områden inte längre styrs enligt svensk lag och dit svensk ordningsmakt inte äger tillträde.
Aggressiva islamister hotar, mördar, skrämmer och kräver mer (!) utrymme för sina medeltida lagar. Fienden finns mitt inland oss, men bildar inga egna politiska partier. Det är nämligen mycket enklare och effektivare att infiltrera de partier som finns. Detta gäller i stort sett alla västländer. I Sverige är vi dock världsmästare på att låtsas att det som sker inför våra ögon och öron, inte sker!
Ilan Sadé
Så har den omedelbara tillgången till kanaler för masspridning av vad man för tillfället har på hjärtat skördat nya offer – den här gången i form av Moderaternas kommunikationsavdelning. Dagens Nyheter hade som flest inte färre än elva artiklar i ämnet högst upp på tidningens nätsida. Den som inte förstår svenska måste ju ha trott att riket hade råkat i krig.
Jag tillhör den lilla svenska skaran som trodde att Trump skulle vinna valet. Tror mig samtidigt också ha följt den politiska utvecklingen i USA betydligt mer ingående än vad våra svenska journalister gjort.
Under presidentvalstriden mars 2008 avslöjade ABC News att den sällsynt kontroversielle pastorn Jeremiah Wright som i sin kyrka ihärdigt marknadsförde extremt USA-fientliga politiska åsikter sedan 20 år tillbaka var Barack Obamas nära gode vän, personlige handledare, präst och mentor, det vill säga under Barack Obamas hela vuxna liv. På söndagarna satt alltså Barack Obama tillsammans med hustrun Michelle och bad till pastor Wrights extremradikala och direkt samhällsfientliga politiska budskap. Videoinspelningar visar att Wrights predikningar var rasistiska och så hatiska. Pastor Wright vigde paret Obama till man och hustru.
Patrik Engellau
Jag har då och då påstått att politiskt korrekta idéer om identitetspolitik och sådant utvecklats vid amerikanska universitet, sedan förts hit av atlantvindarna och fallit i god jord eftersom de passar som hand i handske för det välfärdsindustriella komplexet. Nu tror jag att jag har förstått mer exakt hur den där processen går till. Jag fick hjälp av Jonathan Haidt.
På de amerikanska universiteten är tre kontrahenter inblandade: Förövarna, Offren samt Överheten.
Offren består av dem som blir kränkta av Förövarna. Offren är i första hand kvinnor, svarta, HBTQ-kollektivet, hispanics, handikappade och kanske numera även muslimer. Förövarna, som i allmänhet också är studenter, kränker Offren genom att framföra budskap som Offren inte vill höra.
Lennart Bengtsson
Säkert skulle de flesta äldre vilja vara unga på nytt eller åtminstone medelålders. Men tack vare den moderna tekniken har tillvaron blivit mer fördragsam och enklare för det stora flertalet seniorer. Syn- och hörselproblem löses med tekniska hjälpmedel eller med enklare medicinska ingrepp. Bärbara datorer eller moderna mobiler med tillgång till internet har väsentligt bidragit till att förbättra det sociala livet på ett sätt som man inte kunde föreställa sig bara för 25 år sedan. Med Skype eller liknande kan man umgås med barn, barnbarn och vänner över hela världen. Ekonomin för de flesta seniorer i Sverige är också förhållandevis god då många har ett långt yrkesliv bakom sig men många intjänade pensionspoäng. Det är kanske av denna anledning som den svenska välfärden med en förtroendefull och godlynt statsminister som staffagefigur sträcker ut sina välfärdsarmar till världens alla arma stackare. Hos oss skall inga fattiga och nödlidande grupper ställas mot varandra! Inga gränser skall finnas.
Patrik Engellau
År 1902 skrev Lenin en skrift med ovanstående rubrik. Hans svar var att eftersom arbetarklassen var för trög för att förstå sina egna intressen så måste den företrädas av ett parti med intellektuella yrkesrevolutionärer som verkade för arbetarklassens sak. Året därefter skapades bolsjevikpartiet för att förverkliga denna idé.
Klyftan mellan partiet och dem partiet ansåg sig representera var alltså redan från början en viktig del av hela konstruktionen. Så har det inte varit i Sverige. Hos oss har de politiska partierna till relativt nyligen varit ett med sina väljare. Nu har vi närmat oss den leninistiska modellen.
Mohamed Omar
Den 26 juli i år stormade jihadister en katolsk kyrka och slaktade prästen Jacques Hamel. Det hade varit en vanlig händelse och knappt väckt någon uppmärksamhet alls om den inträffat i ett islamiskt land som Irak, Syrien, Egypten eller Pakistan. Där är det vardagsmat. Men nu skedde det i Frankrike.
En kort tid därpå, den 9 augusti, publicerar Dagens Nyheter en debattartikel, ”Ödesdigert möta terrorhot med upprop till kulturkamp”, som förespråkar sämja mellan religioner. Artikeln är undertecknad av Antje Jackelén, Svenska kyrkans ärkebiskop, Anders Arborelius, biskop, Stockholms katolska stift, Ute Steyer, rabbin, Stockholms judiska församling, Mahmoud Khalfi, ordförande, Sveriges imamråd och Nadia Marhri Lodin, vice ordförande, Sveriges muslimska råd.
Nu lanserar vi de två första programmen av DGS-TV. Vid detta premiärtillfälle vill vi bjuda på två avsnitt […]
Patrik Engellau
När jag var teckentydare eller närmare bestämt fast statligt anställd, lönegradsinplacerad framtidsforskare så lärde jag mig att den mesta framtidsforskningen – som ju i verkligheten inte har något med forskning att göra, utan mest handlar om att ett antal djupingar fått för sig att de äger siargåvor – baseras på trendframskrivningar, kort sagt svarar på frågan ”hur blir det om det fortsätter som idag?”. Den tekniken genererar vad som ibland kallas det överraskningsfria scenariot.
Detta scenario har två egenskaper. Den första egenskapen är att det är trovärdigt eftersom föreställningen om en fortsatt utveckling i samma riktning – typ att vädret i morgon blir väl ungefär som idag – har en inneboende rimlighet. Den andra egenskapen är att det överraskningsfria scenariot aldrig slår in eftersom rörelser inte fortsätter i evighet i tangentens riktning. Det kommer något emellan, årets första majblomma eller vad som helst, som vänder trenden och ändrar hela upplägget.
Merit Wager
Under den felaktiga rubriken Flyktingar som pluggar får stanna under studietid, rapporteras i Sveriges Radio om ytterligare en ny lapp som ska tråcklas in i lapptäcket kring utlänningslagen:
Regeringen är nu överens om en lagändring som gör att de ensamkommande flyktingbarn som riskerade utvisning på sin 18-årsdag får stanna i Sverige om de studerar på gymnasiet.
Gustav Fridolin, utbildningsminister, säger i samma inslag:
För att rekapitulera: Ett klipp har spritts på nätet där Delmon Haffo (M) säger ”hora” i ett utfall riktat mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S). Det var ett misstag att oförskämdheten spreds på nätet. Det hela verkar ha varit tänkt som ett internspex. Men det hindrar inte att Haffo avskedats och tagits avstånd ifrån under förnedrande former.
Ingen har ännu vågat säga att han straffats nog. Man läser in tre tusen år av kvinnoförtryck i hans snedsteg. Den som försvarade honom skulle bli tvungen att ta personligt ansvar för vart och ett av dessa, och det är lite mer än en svensk i tyckarbranschen klarar av.
Helena Edlund
Hoppet sägs vara det sista som överger människan. Så är det kanske, och just därför har vi all anledning att vara kollektivt bekymrade i landet Sverige. Min ovetenskapliga slutsats är nämligen att människor i vårt land upplever en allt större hopplöshet i sin tillvaro. Folket, som tills helt nyligen ständigt slogs om topplaceringarna i alla ”i dessa länder är människorna lyckligast”-studier, har börjat tappa geisten.
Jag möter och samtalar med många människor. Om stort och smått, allmänt och privat, glädje och sorg. Fram tills helt nyligen bar de allra flesta jag träffade på ett grundläggande hopp som gjorde att man, även när livet krisade, kunde mobilisera en framtidstro och lita på att det skulle ordna sig.
Så är det inte längre.
Patrik Engellau
I det senaste numret av The Economist tar tidningen avstånd från ”den nya nationalismen” förkroppsligad av personer som Trump, Putin och Orban. Som jag fattar det menar tidningen att den nya huvudmotsättningen i världen går mellan å ena sidan globalister som hyllar efterkrigstidens traditionella värden, typ mänskliga rättigheter, och å den andra inkrökta nationalister som värdesätter sin egen nationella kultur och som ej sällan hyser böjelser som vetter mot rasism eller i varje fall en viss avoghet mot icke-europeiska främlingar.
Liksom andra tidningar för eliten har The Economist, som jag ser det, svårt att se problemen med den ordning de försvarar, alltså efterkrigstidens USA-dominerade och -inspirerade värld med Pax Americana och allt. Allt som hotar den gamla fina ordningen betraktar de med fasa och avsmak.
TV-programmet Uppdrag granskning handlade nyligen om att rektorer ibland påverkar betygsättningen på ett korrumperat sätt. De kräver att lärarna höjer betygen för vissa elever i vissa ämnen. Skälet är att de vill behålla och dra till sig elever för att skolan ska få skolpengen.
Det liknar ICA, LIDL och HEMKÖP som lockar med låga priser. Här lockas det med höga betyg. Konsekvensen är betygsinflation i svenska skolor som konkurrerar med varandra om elevernas skolpeng.
Lösningen är att sluta använda betyg för intagning till gymnasiet och högskolan och införa inträdesprov istället.
Bloggen Det Goda Samhället startades i mars 2015 med mottot ”här skapas samtidens självförståelse”. Sedan dess har vi […]
Patrik Engellau
Nyligen hamnade jag i ett seminarium där entreprenörskapet och Sveriges framtid diskuterades. Deltagarna var erfarna och högt kvalificerade personer. Såklart diskussionen kom in på det svenska undervisningsväsendet.
Jag framförde tesen att skolans sammanbrott framgår av PISA-undersökningarna och att universiteten är likadana med den enda skillnaden att ingen bryr sig om att mäta förfallet. Ingen sa emot.
Mohamed Omar
Många skattemiljoner går till att motverka islamofobi, pengar som ibland har gått till aktörer som själva sprider västofobi, en fördomsfull hållning mot den icke-islamiska, västerländska kulturen. Kanske dags att börja satsa på att motverka västofobin.
Abo Raad, imam vid Gävlemoskén, var tidigare ansvarig för en hemsida som skulle sprida kunskap om islam: muslim.se. Där kunde man läsa att det var förbjudet för en muslim att fira jul och att den som sjunger med i sången ”Nu tändas tusen juleljus” blir ”kafir”, det vill säga otrogen. En muslim fick inte vara vän med en icke-muslim och straffet för homosexualitet var döden. Det var också förbjudet att delta i den svenska demokratin och att tjänstgöra i den svenska armén.
Mönstret upprepar sig på gatorna när nazister och Sverigedemokrater demonstrerar och håller möten. Alltid dyker då ett stort antal ”motdemonstranter” upp som på ett givet klockslag och med syftet att störa och sabotera arrangemangen. Så skedde också vid den senaste nazistdemonstrationen i Stockholm (12/11), där det i vanlig ordning blev sammanstötningar med polisen och där några personer omhändertogs.
Men vilka var de omhändertagna egentligen? Det berättade inte medierna. Inte heller kunde vi höra något om vilka ”motdemonstranterna” var. Ty så kallas de nästan alltid. Och ”antirasister”. Ungefär som om inte alla vi andra, som bekänner oss till den äkta demokratin är antirasister!
Lennart Bengtsson
Om man begränsar måtten till akademiska prestanda som läsförståelse, matematik, naturvetenskap och traditionella läroämnen i största allmänhet så är det tydligt att den svenska skolan genomgått och genomgår en fortlöpande försämring. Detta började först i grundskolans lägre stadier och spreds sedan vidare i den utvidgade grundskola som kom att ersätta realskola och gymnasium. Den svenska skolans låga prestanda har framgått av PISA och andra jämförelser. De usla kunskaperna, ironiskt nog de allt bättre betygsresultat till trots, har nu nått universiteten och andra högre lärosäten och riskerar av allt att döma att ytterligare nedgradera Sverige som kunskapsnation.
I ett tal i det brittiska parlamentet 1826 myntade politikern John Hobhouse frasen His Majesty’s Loyal Opposition. Lojal opposition har sedan dess förklarat demokratins innersta väsen: oppositionspartiers rätt att hätskt motsätta sig en sittande regerings handlingar samtidigt som man accepterar den sittande regeringens rätt till makt.
Utan denna princip skulle våra demokratiska system helt haverera och våra samhällen backa till tider när politiska meningsskiljaktigheter ledde till revolutioner och maktskiften verkställdes genom lönnmord.
I efterdyningarna av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet tycks den progressiva vänster som fortsätter att protestera mot Trumps legitimitet ha glömt bort att efter valdagen så ska kampanjerna omvandlas till en lojal opposition.
Patrik Engellau
Eftersom jag har en mycket liten hjärna måste jag framställa allt mycket enkelt för att jag ska förstå vad jag menar. Det händer då ibland att andra människor, som kanske har nästan lika små hjärnor som jag, också förstår vad jag menar.
Så om jag säger att det bara finns två människosyner snarare än ett oändligt antal eller kanske lika många som det finns filosofer eller kanske sju, eftersom sju är ett heligt tal i vissa religioner, om jag formulerar mig på det sättet så fattar du bakgrunden.
Patrik Engellau
Frågan är uppriktig och jag vill gärna höra dina synpunkter.
Saken är enkel och därtill brännande aktuell. För ett tag sedan gav en organisation där jag är ordförande – Stiftelsen Den Nya Välfärden – ut en tidning som skickades till Sveriges folk som bilaga till Dagens Nyheter.
Då fick jag ett mail från en av mig okänd kvinna som presenterade sig som ledarskapskonsult. Hon hade noterat att tidningen innehöll bilder av två kvinnor, ”men 22 män”. Bland skribenterna fanns fem kvinnor och tio män. Lite ampert hoppades hon på ”en snar bättring” så att kvinnor blir mer mångfaldigt representerade.
DET GODA SAMHÄLLET 