Gästskribent Rutger Staaf: Alla människors lika låga värde, skolans ledstjärna

logo­DGSDu har säkert hört talas om ”alla människors lika värde” men kanske inte ”alla människors lika låga värde”. Den svenska skolan kör omedvetet med ”alla människors lika låga värde”. Alltför många elever har fått höra att det hade varit bättre för jorden om människan inte hade funnits. Vill gärna berätta om en händelse som ägde rum för några år sedan när min yngsta dotter gick i klass fyra, något som också andra barn kan få uppleva i skolan.

En eftermiddag då jag kom in i vårt TV-rum såg jag min dotter sitta i funderingar för sig själv. Hon överraskade mig med en allvarlig fråga ”Pappa är det sant att det hade varit bättre för jorden om människan inte hade funnits?” Jag blev mycket överraskad och ställd av frågan. Jag vet ju att en del påstår det men jag hade inte väntat mig att få den frågan från min dotter. ”Nej det tror jag inte på, sa jag, men var har du hört detta” frågade jag. ”Det har jag fått höra i skolan” sa hon.

Jag kände mig förvånad, fått höra detta i skolan av en lärare som jag uppfattade det. ”Du” sa jag efter en stund då jag samlat tankarna, ”det är bäst att vi tar en promenad ut i våra marker så ska jag förklara för dig att det inte är på det viset”. Vi bor på en bondgård vars marker till största delen är utarrenderade. Själv har jag vuxit upp på en bondgård med allehanda djur och jobbat nära naturen och fått en känsla för den. Då detta hände var det tidig vår innan sådden kommit igång.

Vi började vår promenad med att först gå upp på en höjd med moränåkrar kringgärdade av gamla stengärdsgårdar. Numera ägs dessa åkrar av kommunen men en del brukas av vår granne men andra har kommunen bara låtit växa igen vilket ser väldigt tråkigt ut för mig som en gång i tiden har brukat dessa marker. ”Titta här bakom stenmuren så får du se vad som händer när människan inte längre brukar marken. Skogen kommer snabbt tillbaka och om inte bönderna brukade de andra åkrarna runtomkring skulle allt bli bevuxet med skog. Vi skulle inte längre höra lärkorna drilla över åkrarna eller se svalorna snabbt flygande efter insekter. Mullvadarna som vi inte ser men vars högar vi ser skulle försvinna. Daggmaskarna likaså. Sorkarna skulle minska och det skulle bli mindre mat för olika djur, för rovfåglar och andra som äter sork och mask och även rådjuren gillar våra öppna åkrar”, berättade jag. Efter lite funderande fortsatte jag.  ”Kommer du ihåg våra små åkrar som ligger längre bort där du på somrarna har plockat prästkragar och blåklockor och där det brukar blomma för fullt” frågade jag henne. Jo visst, det kom hon ihåg.

Jag frågade henne om man kan se dessa prästkragar och blåklockor inne i skogen. Nä, det visste hon att där kunde man inte plocka dessa blommor. Jag sa att ”det beror på att din far, din farfar och människor före dem har brukat marken på ett visst sätt som gjort att dessa vackra blommor trivs där”. Åkrarna och de blommande ängsmarkerna har vi bara till låns från skogen. De är en produkt av människors arbete och slit i sitt anletes svett.

Vi gick nu vidare in i skogen där man hade gallrat. Vi tittade på stubbar och räknade årsringar. Jag ställde frågan till henne om det såg ut som att skogen mådde dåligt och det tyckte hon inte. Visserligen fanns det ett dött träd kvar men det är naturligt att vissa träd dör. Vi tittade speciellt på en stubbe som hade ovanliga årsringar, väldigt breda åt ena hållet och mycket smala åt det andra hållet. Jag sa att årsringarna på stubbarna har en historia att berätta och i detta fall kunde vi se att det hade varit trångt om utrymme åt det ena hållet så att trädet hade vuxit åt det andra istället.

Tyvärr finns det lärare som på allvar tror att om vi bara öser över våra barn tillräckligt mycket med miljöproblem så kommer de att kavla upp ärmarna och jobba på med att lösa dessa. Men så är det inte. Många kopplar av istället. Då vi passerade ett område med mycket skägglavar sa min dotter att ”det är ju här som luften är väldigt ren”. Ja, jag hade berättat det för en klass som jag hade haft på besök att vissa skägglavar visar att det är friskare luft och det kom min dotter ihåg för hon hade varit med på min vandring med elever som jag brukade ha strax innan de tog studenten.

Efter denna lilla vandring förstod hon att hon inte alltid behövde ta så allvarligt på det hon fick höra i skolan. Hon hade också förstått att människors sätt att leva och bruka jorden gynnar vissa arter av djur, fåglar och växter så de får ett större livsutrymme. För dem är människan viktig.

Jag funderade lite för mig själv över det min dotter fick höra i skolan. Jag kunde ju hantera saken och ge min dotter ett bra svar men hur är det i de fall som föräldrar inte kan ge samma svar då känsliga barn funderar på denna sak. Jag tycker att det är hemskt att våra barn överhuvudtaget ska få höra sådana saker i skolan. Tänk att få höra antydan: ”Nå, min lilla vän, det hade varit bättre om du inte hade funnits”. Tänk att föräldrar ska behöva försvara sina barn mot att bli präglade med ett negativt tänkesätt av den svenska skolan.

Det är viktigt att lärare är medvetna om vilka signaler de sänder till barnen. När det var aktuellt frågade jag vid ett tillfälle några stycken av mina egna elever som satt och väntade på min lektion om de någon gång hade fått höra från en lärare ”att det hade varit bättre för jorden om människan inte hade funnits”. Nej, ingen hade hört detta men en flicka svarade mig direkt ”Men så är det ju”. De hade alltså inte hört detta direkt men hade ändå fått denna tanke under sin skolgång och då fick jag tillbringa en stor del av den följande lektionen med att berätta i stort sett samma saker som jag berättade för min dotter, detta med att när människor öppnar upp markerna gynnar det många olika djur och växter och de får större livsutrymme.

Vid en senare läsårsstart gjorde jag en enkät i några klasser om detta. Resultatet var att 25 procent hade hört detta i skolan av en vuxen och ytterligare 25 procent hade tänkt detta som en följd av undervisningen. I en liten biologigrupp som jag hade året efter hade flera fått höra detta. En flicka sa att hon hade fått höra detta flera gånger och första gången var redan i förskolan. Jag gjorde sedan samma undersökning i en klass i Göteborg och proportionerna blev ungefär detsamma.

Vi vet att för vissa organismer har människans närvaro betytt död och utrotning men för andra har det varit bingo. Varför pratar vi med våra barn bara om den ena sidan? När jag frågar en ny klass vilka dåliga saker människan har gjort mot naturen får jag så många svar att jag kan skriva hela tavlan full. När jag frågar samma klass om människan gjort något bra för naturen blir det så tyst att man kan höra den berömda knappnålen falla. Så är det i klass efter klass trots att eleverna har ett behov av att få positiva exempel.

Forna tiders markanvändning ledde fram till hagar och betesmarker där växter som inte är så konkurrenskraftiga fick en bättre chans att visa upp sina blommor. De forna slåtterängarna, som tyvärr för det mesta försvunnit men som på en del ställen finns kvar och vårdas av entusiaster, är världens rikaste landekosystem räknat i arter per kvadratmeter och mer utrotningshotat än regnskogarna. Varför inte berätta om detta för våra barn och tillåta dem känna stolthet över vad människor åstadkommit i naturen? Det man är stolt över brukar man också vara mer rädd om. Naturen behöver vi vara rädd om och den kan blomma upp under människans brukande på ett sätt som den inte gör av sig själv.

Rutger Staaf har varit gymnasielärare i biologi, kemi och naturvetenskap, numera högstadielärare i fysik och teknik. Han har som hobby att kritiskt granska klimatfrågan.

23 thoughts on “Gästskribent Rutger Staaf: Alla människors lika låga värde, skolans ledstjärna

  1. Steven Jörsäter skriver:

    Samma läxa fick de göra som startade nationalparken Ängsö i Stockholms Skärgård för drygt hundra år sedan. Bönderna fördrevs och ön växte igen och blomsterprakten försvann. Först senare förstod man att den speciella miljön berodde på människans brukande av marken och parken är nu återställd i det skick den var när den öppnades. Landskapet där är alltså en helt artificiell produkt på samma sätt som Gamla Stan. En liten insikt i det komplicerade samspelet i naturen. Kunskaper som nu har försvunnit bland alla de naiva men inflytelserika miljöivrare som bor på Södermalm.

    Liked by 2 people

  2. Lars skriver:

    Typiskt svenskt.Typiskt mästrande.Men lärare?Det vet i sjutton.Inte så många näsknappar dock.Ett litet framsteg-i skymundan.Kanske kraftigt-rätt så i alla fall-av ”redaktionen”.

    Gilla

  3. Björn Nilsson skriver:

    Lite förvånande att en lärare i naturkunskap är så romantiserande om naturen. Som vore naturen besjälad. En levande individ mot vilken människan kan göra vad gott är eller vad ont är. För oss tillbaka till Linné som i tidens anda trodde att Gud var överordnad naturen. Nåväl det får man gärna för mig, även om jag personligen finner att de bägge perspektiven, det religiösa och det naturvetenskapliga, skaver betänkligt mot varandra. Darwin, eller snarare darwinismen, avstår från att överhuvudtaget lägga moraliska perspektiv på hur olika arter, varav människan är en, interagerar och i historiskt perspektiv har interagerat, med varandra. Det är en svår uppgift för föräldrar och pedagoger att å ena sidan lära ut ett naturvetenskapligt tänkande och å andra sidan uppfostra till personligt ansvarstagande. Att oreflekterat blanda ihop är inte att rekommendera.
    Att människans utbredning på jorden har skett på andra arters bekostnad är lätt att konstatera. De riktigt stora däggdjuren finns i vår tid enbart i haven. Det beror på att det först de senaste hundra åren utvecklats fångstmetoder med hjälp av vilka det varit möjligt att utrota dem. Om valar vore landlevande hade vår art utrotat dem för tusentals år sedan. Å andra sidan har odlingslandskapet inneburit den mångfald som artikelförfattaren tar upp. Detta är bara att konstatera.
    Hur vi vill ha det i vår tid och framöver föreställer jag mig att vi i viss utsträckning har möjlighet att välja. Det är i detta sammanhang, nutid och framtid, som det moraliska perspektivet blir aktuellt. Det som varit får vi lämna bakom oss.

    Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Ingen attityd är så romantiserande — oklart av vad, visserligen — som den som säger att något — oklart vad — hade varit ”bättre” — ett i sammanhanget betydelselöst ord — om ”människan inte hade funnits” — ett hypotetiskt antagande med högst oklar innebörd.

      Skall allt liv utrotas eller tänkas bort? Skall evolutionen ställas in? Skall människan ersättas med bänniskan, som utvecklas strax efteråt? När människan är borta, skall då nästa art och nästa också önskas bort? Av vem? För vem? Vem skall beskåda och bedöma (”bättre”) eländet? Enligt vilka kriterier? Uppställda av vem? Varför? Hur?

      Eftersom jorden, solsystemet, galaxen och universum alla kommer — helt faktiskt, denna gång — att upphöra att existera, varför och i vilken mån skall man påskynda denna process? På vilket sätt? Till vilken nytta? O.s.v.

      Det här är så urbota dumt att man bara kan häpna. Ett sådant uttalande måste vara ett uppenbart symtom på allvarlig psykisk sjukdom, underbegåvning, utvecklingsstörning. En helt ren entropiökning, ett steg på vägen till alltings slutliga mål och upplösning, den kompletta oordningen.

      Gilla

  4. Lennart Bengtsson skriver:

    Vad vi ser i Sverige när det gäller frågor som gäller miljö- och klimatfrågan är vad som normalt händer i en sekt. Den blir med tiden allt mer extrem och intolerant och till slut blir det närmast omöjligt att för ett öppet samtal. Detta är vad som hänt i dagens Sverige i flera frågor och även i en del andra västländer. Emellertid är det extra påtagligt i Sverige när man av någon anledning snabbt lyckats eliminera kritiska och avvikande uppfattningar även om dessa är befogade och inte sällan mer korrekta än den förhärskande uppfattningen. Dit hör att Naturen är god och Människan ond och helst då det vita, västerländska och företrädesvis manliga delen av mänskligheten med säg dagens amerikanska president i ledningen. De mindre utvecklade länderna är liksom fortfarande en del av naturen och därför inte riktigt lika onda.
    Men det är inte bara i skolan som detta propageras( även om det där är mest allvarligt) utan i hela samhället. Man får ändå hoppas att dagens svenska skolbarn inte får lära sig att tycka mer synd om farliga virus och livshotande bakterier än sina medmänniskor.

    Liked by 4 people

  5. Svarta latten skriver:

    menar jag leder helt fel och tar resurser från annat, t.ex biodiversitet och miljögifter. Vi kan göra både och säger ”miljövännerna”, det kan man inte säger jag, min arbetsdag är 8h, hur lång är din?

    Om man verkligen bryr sig om CO2 halterna så kan jag inte förstå varför dessa människor alltid landar i att lösningen är någon form av repressiva åtgärder mot västliga demokratier? Varför inte lägga sin energi på att bli ingenjörer i ny teknik eller åka till Peking och missionera där? Återigen landar jag i att vänsterliberaler vill ”förbättra” världen endast om det är lagom bekvämt för dem och ger nog med ryggdunk, vare sig det gäller CO2, eller migranter. Man vill sitta med latten och förfäras över Trump och Åkesson istället för att åka till Afrika och gräva brunnar eller främja laddstolpar i Peking.

    Vänsterliberalerna världen över är framförallt bekväma.

    http://www.skateistan.org

    Liked by 2 people

  6. Sture Larsson skriver:

    Precis denna fråga hade jag uppe i ett tal på nationaldagen på hembygdsgården hemma. Att den älskade ”svenska naturen” egentligen inte är ren natur utan resultatet av en mångtusenårig samverkan mellan jordbrukande människor och naturen. Den är ett kulturlandskap, ett arv att vårda och värna..

    Liked by 4 people

  7. Elisabeth skriver:

    När jag läste kåseriet så kom jag att tänka på det debattprogram som var på SVT Forum igår angående den svenska värdegrunden, där man också diskuterade svenska värderingar och undrade över vilka dessa är. Jag kom också att tänka på vilka värderingar vi skolbarn präglades av för ca 65-70 år sen och som uttrycks i dåvarande folkskolans sångbok ”Nu ska vi sjunga”, https://sv.wikipedia.org/wiki/Nu_ska_vi_sjunga. När man läser igenom vilka visor vi sjöng så finner man att de bland annat handlade om årstiderna och djur och blommor. När jag nyss gick igenom visorna i boken ”Nu ska vi sjunga”, så minns jag att jag som litet skolbarn grät varje gång vi sjöng visan ”Rosenknoppen”, så djupt sorglig tyckte jag att den var.

    ”Rosenknoppen
    B. S. Ingemann

    Lilla lutande rosenknopp
    vill du idag ej vakna?
    Vet du ej att solen gått opp
    och alla små blommor dig sakna?
    Solen brände för hett igår,
    i natt föll regn i strömmar.
    Aldrig mer solen förmår
    att väcka dig ur dina drömmar.”

    Vilka visor sjunger skolbarnen numera? Finns sångboken ”Nu ska vi sjunga” kvar i skolorna?

    Liked by 2 people

  8. Eva skriver:

    Jag är pensionerad ämneskollega till dig och jag har i min gärning fått erfara samma sak som du.
    Eleverna har matats med dystropiska framtidsutsikter. Ju eländigare desto bättre har många kollegor tyckt. När vi diskuterat frågan har de sagt att det gäller att väcka dem.
    På 60-talet hade man ambitioner för barnen på förskolan också. Det fanns en barnbok som hette ”Sprätten på toaletten”. Den handlade om vad som händer med bajset som man spolar ner i toaletten. Sjöarna blir förstörda och djur och växtliv skadas var budskapet. Det som hände var att barnen vägrade att gå på pottan och man fick problem i vardagen. Boken fick plockas bort. Sund barnareaktion på idiotiska vuxna!
    Lika snabb reaktion på de vuxnas dumhet visar inte de större barnen. Många av mina gymnasieelever var mycket ointresserade av miljö. Ämnet var redan uttjatat under nio år i grundskolan. Merparten av tiden med lärare som inte har särskilt mycket ämneskunskap och naturvetenskaplig förståelse.

    Liked by 6 people

  9. Verdandi skriver:

    Man blir trött in i märgen när man tänker på vilket självhat som inympas i barnen idag. Jag ägnar flera timmar i veckan åt att korrigera och nyansera de bilder av världen som skolan förmedlar till barnen. Min förklaring är att skolan raserades av socialismen, dvs den institutionaliserade avundsjukan.

    På 40talet kunde begåvade barn fortfarande få den bästa av utbildningar eftersom man hade antagning baserad på begåvning. Nu får man visst endast testa musikalisk begåvning vid antagning till musikklasser. I alla fall på grundskolenivå? Är inte det ett märkligt undantag så säg.

    Tack för en fint skriven krönika. Jag blev på gott humör och dagdrömde om att starta friskola med likasinnade. De finns trots allt ‘därute’!

    Gilla

    • inger1947 skriver:

      Javisst, varför gör ni inte det i Sverige, ni som fortf. är yrkesverksamma? Starta en helt privat skola med avgifter. Det gäller att fånga upp barnen medan de är rel. små och mycket formbara. Som vi ser i texten är det i tonåren för sent. I UK betalar högutbildade, både inhemska och invandrade, gärna mer än 1.000 pund i månaden för ett helt privat dagis. Här en länk till den allmänna skola i UK där vårt barnbarn ska börja i höst, då hon just fyllt 4 år. Ska bli spännande att följa hennes skolgång där. Det är minst 50 sidor tättskriven text vilken policy denna skola har, som bedrivs av Church of England, men som är öppen för alla som bor i upptagningsområdet.

      http://stlukes.cambs.sch.uk/more-able-children/

      Liked by 1 person

    • Svarta latten skriver:

      Håller med om detta, halva min kommentar föll bort ovan.., men Verdandi, hur får du reda på vad som sägs i skolan, det är inte lätt tycker jag? Trump fick jag veta för att det hade varit en hel timme med Trump-bashing, min dotter är förvirrad på denna punkt, varför gillar pappa Trump, ingen annan gör det? Jag försöker förklara att ibland har ”alla” fel, men är svårt att förklara för ett barn om man inte vill sänka sig ned till vänsterliberalernas nivå och endast säga att Hillary är en ljugande, kriminell mördare.

      Gilla

      • Verdandi skriver:

        Det är inte lätt, instämmer! Men just kring Trump var det ju lätt att få veta vad som sagts.
        Jag brukar fråga och har turen att ha ett barn som återger mycket av det som sagts spontant. Det är extremt svårt dock, just att nyansera.
        En fin balansgång, eftersom barnet inte kan avvika för kraftigt, då blir det mobbing direkt. Inte ett ord om Åkesson hemma exempelvis, det går helt enkelt inte.

        Gilla

  10. Walfrid skriver:

    Efter vad jag förstår så innebär Darwinismen att vi människor utvecklats ur enklare livsformer och ytterst ur det som inte ens levde. Vi är alltså inte inkräktare från någon annanstans utan hör hit lika mycket som alla andra företeelser här.
    Det vore väl bra synd att utrota den högst stående arten för dumma idéers skull? Vem vet vart vi är på väg sett i ett större perspektiv, kanske till stjärnorna?
    Fast jag kan hålla med om att Sverige skulle må bättre utan Miljöpartiet.

    Liked by 2 people

  11. B skriver:

    Det gamla bondelandskapet med stenmurar och ängsblommor, ja, det kan bara bondens närvaro möjliggöra. Så synd att det finns så få som numera vill/kan vårda detta fantastiska arv. Vad glad jag blev av att läsa detta inlägg.

    Gilla

    • Rutger skriver:

      Visst tog jag upp det med rektorn. Men den läraren kunde inte komma ihåg att hon sagt något sådant, absolut inte, det måste ha varit en missuppfattning fick jag till svar genom rektorn.

      Ett annat exempel är från samma skola där jag lyckades med att stoppa visningen av Al Gores film ”En Obekväm Sanning” för dessa små elever. Helt galet att köra denna film för dessa elever.
      Det är viktigt att föräldrar följer med i sina barns skolgång och inte tvekar att ställa frågor till lärare och rektor.

      Gilla

  12. cmmk10 skriver:

    Är det inte så att vissa arter är ”systemkritiska”, försvinner dessa så kan hela ekosystem kollapsa? Så vitt jag kan förstå är människan inte en sådan art.

    Då vi knappast längre har några naturliga fiender (utom möjligtvis vissa myggsorter) tenderar vi att breda ut oss ohämmat. Är man ”stor och stark” medföljer ett visst moraliskt ansvar, så jag tycker vi har en skyldighet i att ”förvalta” naturen (både kulturlandskapet och vildmarken) och lämna över denna gåva till kommande generationer.

    Gilla

    • Walfrid skriver:

      Om du läser om artikeln upptäcker du att människan är en systemkritisk art för ekosystemen hos betade ängar.
      Just saying.

      Gilla

  13. Gustav skriver:

    Biologisk mångfald krymper globalt sett. Arters utrotande går en faktor tusen gånger fortare än nybildande av arter. Det mesta beror på människans påverkan. Evolutionen själv verkar med både nybildning och artutdöende. Men människan har rubbat den balansen. Ekosystemen blir i mycket snabb takt generellt allt glesare. Om det måste man också berätta. Världen är inte så enkel och självklar. Att använda våra, sedan bronsålder, mer öppna landskapstyper, och artrikedom, som mätare för hela jorden, är knappast rätt. Våra egna skogar präglas till exempel i hög grad av en monokulturens utglesning. Ekologiska vävars revor fördelar sig ojämnt. Människan uppträder idag både som en omskapande geologisk kraft. Likväl som en biologisk ekologisk bulldozer. Enbart om man bibringas även den kunskapen kan man motarbeta en jordens biologiska förödelse. Och då även bevara mänskligt påverkade och underhållna ekosystem av den typ du helt korrekt tar upp. Barnatröst och hoppfullhet är en sak, men den måste hålla sig harmonisk gentemot en verklighet.

    Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Människan är också en del av skapelsen, en produkt av evolutionen. Ingen individ eller art har någon rättighet att överleva eller få sitt habitat skyddat. Alla konkurrerar med varandra även om ibland allianser sluts. Alla organismer formar varandras omgivning genom sin blotta existens. Det är ytterst svårt att på ett biologiskt eller filosofiskt plan meningsfullt särskilja människan från resten av naturen. Sådana tankegångar är rester av en förvetenskaplig föreställningsvärld.

      Föreställningen att ”något” skulle vara allmängiltigt ”bättre” utan människan är absurd och imbecill.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s