Felicia, 15:

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Jag heter Felicia och jag tycker om djur. De ska ha mjuka, lena pälsar och jag gillar när de kurar ihop sig och gnyr lite i mitt knä medan jag smeker dem. Jag vet att djuren och jag gillar varandra. Jag förstår djur.

Jag får inte ha ett djur hemma för Sandra, som är dotter till min pappas nya tjej som bor här, hon är allergisk. Men förut hade min tjejkompis Mirjam en spaniel som hette Alex och Alex och jag var alltid tillsammans. Sedan fick Mirjam flytta för hennes mamma fick en ny kille och de skulle bo med honom. Min mamma säger att jag kanske, kanske får ha en hund, men då måste jag ju bo heltid hos henne för att ta hand om hunden och det gillar inte pappa.

Människor förtrycker djur, till exempel genom att släppa ut koldioxid. Jag säger åt pappa att han inte får köra så mycket bil. Vi har lärt oss det där i skolan, men när pappa gick i skolan så fick han inte lära sig så jag måste lära honom. När koldioxiden från bilen går ut i luften så blir det varmare och då kan valarna inte längre bo i havet. Nu är det jättefarligt att vara val. Samma med isbjörnar, som är väldigt gulliga djur, men nu börjar de bli arga på människorna för att vi förstör deras liv, deras habitat säger min lärarinna att det heter. De har inte längre några isflak att ligga på och måste därför simma hela tiden för att hålla nosen ovanför vattenytan och då blir de så trötta att de kan drunkna. Vi har talat mycket i skolan om hur arga djuren måste vara på människan och det kan man förstå.

Jag har sökt till djurskötarutbildning i gymnasiet. Jag vill att djuren ska veta att det finns människor som står på deras sida. Det kommer djuren att förstå om vi bara är snälla mot dem. Jag ha läst att vargar är väldigt vresiga men det tycker jag inte är så konstigt med tanke på hur människor behandlat vargar i alla tider. Jag ska kittla vargen bakom öronen och låta honom kura i mitt knä så kommer han att begripa att det finns goda människor också.

I skolan pratar vi mycket om värdegrunden som betyder att alla är lika mycket värda. Då säger jag jämt att alla betyder väl alla, alltså att djuren också räknas. Vår fröken säger att hon inte vet säkert för hon har inte gått den kursen, men att det troligen är som jag säger. Min killkompis Torkel bara skrattar åt mig och frågar om jag tänker kela med krokodiler också men det tycker jag är ganska fräckt för vi vet ju inget om krokodiler egentligen, de kanske också bara är arga på grund av klimatförändringarna.

Jag har flera tjejkompisar som säger att man ska hålla sig borta från Torkel, för han är sverigedemokrat. De har spionerat på honom när han är ensam på toaletten och då står han och heilar. Något skumt är det med honom för när vi studerar värdegrunden säger han ofta saker som går ut på att det är dyrt med invandringen. Då brukar jag spänna ögonen i honom och strängt säga: ”Torkel, vi har råd!”

Vår fröken tycker att det är bra att jag säger så. Då kommer Torkel dragande med att en del invandrare begår brott. Visst, säger jag, men det är väldigt få invandrare som gör det. Jag tror att det är samma sak som med djuren. Vår kultur har förtryckt och kränkt djuren så länge att en del vill bitas. Men vår kultur förtrycker och kränker invandrarna också. Då är det väl inte så konstigt om en del vill slå tillbaka. När min lillasyster Malin retar mig vill jag också slå tillbaka. Jag tycker inte det är något konstigt, men Torkel bara flinar.

Jag skrev en uppsats där jag sa att vi måste ta bättre hand om djuren och invandrarna och den tyckte fröken var så bra att jag fick läsa upp den inför hela klassen.

43 thoughts on “Felicia, 15:

  1. Lasse W skriver:

    Bra sammanfattning av den kvinnliga världsbild som är förhärskande i Sverige. Det handlar om omsorgen. Om det terapeutiska samhället. Där vi tar hand om varandra. Och är sååå fyllda av värme och medkänsla. Kraaaam! Fint i och för sig, men man bygger inga samhället på den här världsbilden. Även om vi tror att det går. Vi kallar det den humanitära stormakten, en skapelse som saknar nödvändig balans mellan manligt och kvinnligt och förnuft och känsla.

    Liked by 4 people

    • Hedvig skriver:

      @ Lasse W 27 januari, 2017 kl 05:18

      Det handlar inte alls om någon ”kvinnlig världsbild”! Det handlar om den ”humanistiska stormakt” och ”feministiska regering” som statsminister Stefan Löfven styr.

      Liked by 3 people

      • Lurven skriver:

        Feminism är vad du än vill tro kvinnornas ideologi. Inget annat, även om många feminister vill få oss att tro annat.

        Gilla

  2. JAN BENGTSSON skriver:

    Precis så skaffar sig hen goda betyg)
    Gå snällt i PK:s ledband…

    När vi ej har råd med djur längre,
    då väntar kanske en ideologisk omskolning)

    Gilla

  3. BjörnS skriver:

    Tack för en rolig drift med hur naiv svensk politik är. Alla vill ju egentligen bli svenskar och leva enligt svensk kultur. Och gör de något dumt så är det inte för att de vill utan för att vi inte har varit snälla.

    Liked by 5 people

  4. Hovs-hallar skriver:

    I huvudet på en hjärntvättad tonåring ja…
    Speciellt rörande detta med ”vi måste ta hand om djuren och invandrarna”…!

    — Just den attityden har makthavarna och deras hejdukar: invandrarna är som en sorts exotiska djur, de är vanligen fredliga men ibland kan det bli lite ”kulturkrockar” — fast det får man förstå, de stackarna har ju haft det så svåååårt!

    Och självklart kan man inte ställa samma KRAV på dem som på oss svenskar, de måste ju få leva ut sina naturliga instinkter precis som hönsen och grisarna. Om ett par generationer har de säkert lärt sig att bli PRECIS som vi — att vårt samhälle ändå är bäst kan vem som helst se (fast det säger vi inte högt, får då kan de stackarna bli ledsna)!

    Liked by 7 people

  5. Christer Carlstedt skriver:

    Vid en första anblick kan jag tycka att Patriks Felicia är osedvanligt korkad för att vara de femton år som jag förmodar att rubriken syftar på.

    Så tänker jag ett varv till och funderar på var hon har fått sina stolleidéer från.
    Jo, hon har en fröken i skolan som berättar har saker och ting hänger ihop.

    Det som fröken berättar och undervisar om har sanning i sig, till exempel att istäcket kring Arktis har minskat under ett antal år och att det kan göra tillvaron litet knölig för isbjörnarna.
    Hur söta dessa är kan väl vara en smaksak, men uppenbarligen har inte fröken berättat att deras favoritföda är de söta sälarna. Gärna då de ännu sötare sälungarna som är lättast att sätta tänderna i och slita i stycken.
    Utan bedövning!

    De gulliga hundarnas släktingar vargen, hyenan och schakalen är det samma sak med. De attackerar alltid de svagaste djuren. Det finns sådana människor också. Vi brukar ibland kalla dem livsstilskriminella. Det är sådana som i flock attackerar någon försvarslös, t.ex. vid ungdomsrån. Eller de ännu ynkligare åldringsrånen.
    Dessa är helt klart inga man vill ha i huset.
    Vargen är ohyra som man till nöds kan acceptera förutsatt att de är få.
    Av tidningsnotiserna tycker jag mig kunna se att populationen nu blivit på tok för stor.

    Fröken har också berättat om hur hemskt det är med koldioxidutsläppen. Jo då, hon har rätt i att det inte är trevligt. Det kan väl vem som helst som stått i en trafiktät gatukorsning i Stockholm i rusningstid skriva under på. Det luktar pest.
    Däremot har hon tydligen glömt att berätta att koldioxid ät nödvändigt för att växtligheten skall kunna frodas.
    Utan växtlighet – inga djur – inga människor.

    Om något år så kommer lilla Felicia att vilja köra vegetariskt. Man behöver faktiskt inte äta djur (sägs det). Det finns jättebra vegetariska alternativ som t.ex. soyaprodukter för att man skall få protein.
    Det är då det är dags att förklara för Felicia att soya odlas i tropiskt klimat och att man måste skövla skog för att få till odlingsmarken.
    Synd bara att det är skogen som producerar syret vi och djuren behöver för att andas.

    Felicias förståelse av sin omvärld är baserad på halva sanningar eftersom hennes fröken antingen inte begriper bättre, eller av någon obskyr anledning finner det för gott att inte delge henne den fulla bilden.

    Vem är då denna ”fröken”?
    I sammanhanget tror jag att hon representerar alla som anser sig ha som uppgift att förmedla någon form av kunskap.
    Kunskapsförmedling är en Gudi behaglig gärning.

    Synd bara att så få som känner sig kallade som kunskapsförmedlare inte fattar att en halv sanning är precis lika illa som en hel lögn.

    Liked by 6 people

    • Göran skriver:

      ”Fröken har också berättat om hur hemskt det är med koldioxidutsläppen. Jo då, hon har rätt i att det inte är trevligt. Det kan väl vem som helst som stått i en trafiktät gatukorsning i Stockholm i rusningstid skriva under på. Det luktar pest.”

      Vet ej om det är en uppfattning du har? Jag kan tala om att koldioxid är helt luktlös.

      Gilla

    • Camilla Rydström skriver:

      Christer, jag fattar vad du menar med halvsanningar, lögner, syre och koldioxid. Så låt mig iträda rollen som kunskapsförmedlare i några stycken så ska jag försöka rädda dina halvsanningar från att bli lögner. Du tycks inte vara bekant med Paracelsus ”Allt är gift och intet är utan gift. Endast dosen gör att något inte är gift” (finns många varianter på översättningar). Det är en väldigt användbar fras, vars innebörd för mig nu i skrivande stund får helt nya dimensioner. Den är ju tillämpbar på många samhälleliga konstruktioner, så som skatter/bidrag.

      Men, åter till koldioxiden och syret. Naturligtvis har du rätt i att växter nyttjar koldioxid och i gengäld får vi nödvändigt syre. Men, precis som med vårt behov av mat, så behöver de så mycket som de behöver, inte mer. Vi behöver även en viss mängd syre, inte mer. Syre är nämligen extremt giftigt i fel sammanhang och dos. Som allt. Paracelsus påstående torde tilltala det svenska folket med tanke på att ”för mycket och för lite skämmer allt” nästintill är en grundlag i landet lagom. ”Fröken” kanske inte ”glömde” att berätta att koldioxid är nödvändigt, kanske var budskapet att mer koldioxid än nödvändigt är skadligt? Utan att gå in på detaljer kring lämplig nivå av koldioxid, om det vet jag nämligen inget, så kan ditt förenklade påstående om koldioxidens nödvändighet uppfattas som en lögn, då den bara är en halv sanning. Dosen avgör.

      Utan syfte att kritisera formuleringar, så blev din kommentar om syret som ”behövs för att andas” smått roande. Vänd gärna på steken; vi andas för att vi behöver syret. Jag betonar detta av två anledningar. För det första var det skojigt för det påminde om en kommentar jag en gång fick av en 14-årig grabb när jag för länge sedan, som vikarie under en biologilektion, på frågan varför äter vi, fick svaret: ”för att vi ska kunna bajsa”. Många vill vi nog gärna se att våra liv har större mål och syfte än så.

      Men, påståendet att vad som utgör ett gift beror på dos, kan som sagt tillämpas på samhälleliga konstruktioner, som skatter och bidrag. Här är det avgörande vad som är orsak och verkan, dvs behöver vi syret för att kunna andas, eller behöver vi andas för att få syret. En politisk åskådning är den att vi arbetar för att förtjäna vårt och samhällets uppehälle. I det ingår att ta hand om oss, men även att kunna hjälpa de som verkligen behöver samhällets stöd. Andningen blir arbete och syret blir skatter/offentlig sektor som i för stor dos blir toxisk. Bidrag till de som behöver borgar för ett välmående samhälle, för mycket bidrag till de som inte behöver det blir däremot toxiskt och lägger grunden till ett sjukt samhälle.

      Andra halvan ser det som att samhället behöver syret för att kunna andas, dvs att med skatter och offentlig sektor bereda arbetstillfällen, eller diverse kreativa alternativ till arbete som snyggar till statistiken. Med för många väljare som appelleras av syret/bidrag/offentlig sektor, framför andning, i samverkan med en populistisk politik som av självbevarelsedrift strävar efter att ge väljarna en toxisk nivå av syre, blir samhället helt enkelt förgiftat. Våra funktioner och byggstenar förstörs av syreradikaler.

      För oss som biologiska organismer står det klart att vi anpassar vår andning efter behovet av syre, då för mycket, liksom för lite, blir skadligt.

      Dina formuleringar, om koldioxid och syre, framställdes på ett sätt som vore du en kunskapsförmedlare. Du talade om vad fröken glömde tala om, men dina halvsanningar blev, om än inte lögner, i alla fall inkorrekta missvisande påståenden. Nog så illa det. Jag ”fann det därmed för gott att” med detta inlägg ”delge dig den fulla bilden” så att du, och dina läsare, begriper bättre.

      Allt gott!

      Gilla

      • KB skriver:

        Lagom är bäst kan väl ditt inlägg sammanfattas som. Bra, men du överdriver, och på ett förmätet sätt.Det viktigaste är att ”skolfröken” ger hela bilden.

        Gilla

    • Camilla Rydström skriver:

      Hej KB, naturligtvis var jag förmäten, till och med värre än så.
      Men, tanken var inte enbart att det är viktigt att ge hela bilden, där du tycks hålla med, utan även att hela bilden kan se väldigt olika ut beroende på var man står och vem som betraktar den.

      Med syre och skatter som exempel var tanken att hönan och äggets relation inte alltid är svårtydd, däremot varierar den beroende på var betraktaren står. Med syret som exempel har CC rätt i att vi behöver syret för att andas, om vi inte har syret kan vi inte hålla igång den apparat som krävs för att kunna andas, för att få in mer syre. Översatt till politik kan väl det anses representera vänsterfalangens åsikter. Med det sagt betraktar sig säkerligen inte CC som vänsteranhängare. Jag uppfattade hans inlägg som ironiskt eftersom hans sista stycken sa just det han kritiserade.

      Min förmätenhet var en respons på uppfattningen att CCs kommentar var detsamma. Ingen ursäkt, men förklaring 🙂

      Gilla

  6. Anna-Kristina skriver:

    Den krönikan var stark! Den visar på hur emotioner, fakta, naivitet och lösa vetenskapliga detaljer alla virvlar runt i både barnens och den vuxnes tillvaro. Hur vi formar vår världsbild, både tillfälligt som barn, men även som vuxna. Och hur det lätt barnsliga dragen och synsätten även kan permanentas in i en vuxenhet – och då återfinnas hos olika typer av makthavare.

    Och även hur en spricka kan uppstå mellan hoppfullt naiva vuxna, och de mer realistiska.
    Hur ett teknologiskt, och av vetenskap uppbyggt samhälle, lätt leder till sprickor mellan ingenjörsskap och mer högstämd humanism.

    En som skildrat denna spricka är den brittiske fysikern och författaren C. P. Snow. Han tog mycket tidigt upp konflikten mellan vetenskap och humanistiska värderingar. Och myntade begreppet ”De två kulturerna”. Det här var på 50-talet.

    Mycket snabbt initierades en debatt i Sverige. C. P. Snow ansåg att ”Vad dessa intellektuella saknade var en moralisk och politisk kompass som härstammade från respekten för fakta.
    De hade aldrig förstått att termodynamikens andra huvudsats var lika viktig som Shake­speare”.

    Han kallade dessa intellektuella för ”de litterärt intellektuella”. Hur de saknade kunskap och förmåga att hantera vetenskapliga fakta och gärna blandade dem med mer allmänt intellektuellt tankegods. De förhöll sig egentligen som övermogna intellektualiserade barn till sin omvärld.

    Visst känner vi igen det från vår egen tid. Snarare har dessa skillnader förstärkts än mer.
    Nu kan vissa vuxna möta barnen i avancerad naivitet. Vi har fått våra genuspedagoger och värdegrundsdebattörer. Vuxna kan nu lätt utväxla världsbilder med barnen. Precis det som Patrik så skickligt visar upp i sin text idag.

    Det som står i centrum för sprickan är världsförbättrartanken. Den politiska viljan att förändra världen. Och då släpps inte naturvetenskapen in i stugvärme. Ren vetenskap kan rentav upplevas som ett hot mot den egna världsbilden. Man vill helst röra sig inom sitt eget revir.
    Där kan vuxenhet och barn ohotade omfamna varandra i antiintellektuella kramar.

    C. P. Snow blev medveten om sprickan mellan ”de två kulturerna” – den mellan naturvetenskap och humaniora – när han fick ansvaret för att rekrytera brittiska ingenjörer och vetenskapsmän till Manhattanprojektet, atombombsprojektet i Los Alamo under 40-talet. Då intervjuade han tusentals kandidater. Det gav honom en unik inblick i hur människor tänkte och förhöll sig till sin omvärld. Han ansåg sig då ha upptäckt en skillnad mellan ett mer humanistiskt synsätt – och ett rent vetenskapligt. Det fanns en spricka i synen på tillvaron.

    Patrik skildrar med bravur denna spricka ur ett uppväxande barns perspektiv. Ungefär samma perspektiv som återfinns i John Steinbecks roman ”Möss och människor”. Där Lennie, den förståndshandikappade och muskelstarke, älskar att smeka mjuka saker, speciellt kaniner. Och hur det senare leder till hans egen tragiska död.

    Jag undrar om inte Patrik haft både C. P. Snow och Lennie i tankarna när han idag väver en beskrivning över vår egen samtid, – via ett barnets ännu obesudlade perspektiv. Skickligt Patrik!

    Liked by 3 people

  7. malmoperspektiv skriver:

    Huvudet på spiken! En mycket fyndig text. Du har lyckats fånga mycket av orsakerna till dagens katastrofala problem. Det värsta är, att texten kunde vara skriven av någon ledande miljöpartist eller av några företrädare för PK-partiernas ungdomsförbund, och då helt utan ironi.

    Liked by 1 person

  8. Svart kaffe skriver:

    Trump kom upp på en middag igår, plötsligt hade alla massor att säga om politik, alla visste massor om Trump, en enda stor igenkännande nick kan man säga: muren say no more, oljeledning say no more, kvinnosyn say no more

    Gilla

    • John Nilsson skriver:

      Den typ av främlingsskap som du beskriver, det man kan känna även gentemot personer som står en nära, personer man i grunden respekterar – det är jobbigt. Man skulle kunna tro att de skulle vilja lyssna, att de skulle kunna stå ut med en ”annan bild” av läget, men jag har i alla fall flera gånger valt att lägga ner, för att jag inte velat eller vågat riskera relationen eller relationerna.

      ”Det är inte människor som har idéer”, sägs det ibland, ”utan idéer som har människor”.  När alla plötsligt vet, det alla andra just också har förstått, var det då alla människorna som just fick samma idé, eller var det en iďé, som just fick alla människor?

      Gilla

  9. oppti skriver:

    OT
    LOL
    Hörde just P1 där reportern fick mig att missförstå:
    ”Lyssna gärna på ekot som rapporterar om mötet mellan Mej och Trump”

    Gilla

  10. John Nilsson skriver:

    Om detta med omsorgerna…

    Är det inte intressant att ordet inkludering används så ofta av kvinnor nufötiden, alltså av det kön som generellt sett är det mest selektiva och exkluderande, när det kommer till partnerval och dylikt?

    Är det inte intressant att det kön som med emfas brukar hävda sin rätt att bestämma över sin egen kropp och vem de vill ha nära, vill flytta på andra ”kroppar” och bestämma över deras umgänge, efter eget gottfinnande. Kanske de rentav vill flytta på Felicia 15 år…:

    ”Grundprincipen för skolvalssystemet bör vara att elever och föräldrar ska ha möjlighet att önska skola, men att skolor inte ska ha antagnings- och urvalsregler som i praktiken diskriminerar eller sorterar bort elever. För att förbättra dagens skolvalssystem vill vi därför införa en ny portalparagraf i skollagen med krav på blandade elevgrupper, vilket ska gälla oavsett huvudman.

    Vi vill att upptagningsområden för kommunala skolor ritas om för att öka möjligheten till blandade elevsammansättningar och att dagens urvalsregler ersätts med mer neutrala om skolan är översökt. Det kan handla om en kombination av närhet, föräldrarnas utbildningsbakgrund, andra socioekonomiska faktorer eller syskonförtur. För fristående skolor kan detta även innebära lottning. Detta innebär att köerna till fristående skolor kan slopas. Dessutom behövs en gemensam antagningsadministration.

    Den statliga kontrollen över etablering av friskolor behöver stärkas. Att det finns förutsättningar för mer blandade elevgrupper även hos dessa bör vara ett krav för tillstånd.”

    http://www.dn.se/debatt/slopa-koerna-till-friskolorna-for-att-minska-segregationen/

    Notera nyordet ”översökt”… Så kan man också tacka de skolor som tydligen gör ett bra jobb och uppenbarligen är attraktiva för blivande elever och deras föräldrar, för är inte användandet av denna språkliga innovation ”översökt” en insinuation om att dessa skolor skulle skulle ha gjort något fel, eller inte skulle förtjäna det attraktionsvärde dej tydligen har? Subtil språklig härskarteknik och maktutövning på hög nivå, av dessa trenne kvinnor. :-I

    Liked by 2 people

    • Camilla Rydström skriver:

      John, vänligen utveckla kopplingen mellan att som kvinna med emfas (tydligen provocerande för somliga män) hävda rätten till sin kropp, samt den biologiskt drivna viljan att selektivt få välja partner (ett one night stand kan som bekant få förödande konselvenser för kvinnan medan mannen kan hoppa runt alla dagar i veckan utan konsekvenser) till skolval. Att en kvinnas önskan att slippa bli våldtagen är en motsättning till hennes ev åsikter om skolval tycker du är intressant? Män raljerar ofta skämtsamt över svårigheten att följa kvinnors tankar, right back at you. Fattar ingenting, men magkänslan säger att du anser att kvinnans rätt till sin kropp är överskattad. Måtte jag missförstå dig.

      Gilla

    • Anna skriver:

      Gudbevare! Jag har just fått erfarenhet hur det är att ha en unge som går i en invandrartät skola-var ej meningen från början,en skola i en invandrartät förort lades ner och alla elever kom till ”vår” skola,med känt resultat-skolan blir kaos! Jag har, av elev på sagda skola,efter ha sagt till ett snoryngel att inte kasta skräp, blivit hotad med ”walla,ska jag slå dig jävla horunge”-utstött med gutturalt staccatto…Ett fint exempel på integration… Naturligtvis finns det skistövlar och väluppfostrade inom alla folkslag-men att det är mer kaos och jäkelskapi invandrartäta skolor är troligen ingen överdrift-se vad som hände skolan i Rosengård! Jag har bett min tonåring om ursäkt att vi satte henne i just denna skola- vore det inte för att hon i vår slutar där så skulle vi flytta henne bums! Jag var förut för den gamla modell som rådde när jag gick i skolan-man hamnade i den skola som var närmast där man bodde o hade inget val-det gjorde att skolan blev en väg mot jämlikhet,elever frånnolika bakgrunder möttes, den klasskillnad som man bland annat märker av i England pga utbildningssystemet finns i mycket ringa mån här, och det är stort tack vare skolan. Men detta gällde för fyrtio år sedan, nu fungerar det inte längre. Vi måste få möjligheten att sätta våra barn i skolor som inte är drabbade av totalt integrationskaos- jag vill inte ge mina barn till samhället som en sorts integrationsgisslan om detta medför totalt sabbad skolgång!

      Liked by 2 people

  11. JoPe skriver:

    Varje dag matas vi med nya uppgifter om de uppiskade stämningarna i USA. Det är inte bara amerikanska media som hänger sig åt vad som i dagsläget knappat kan ses som annat än destruktivt för hela det amerikanska samhället. En förstasida på DN eller SVD liknar en krigsupptakt. Radions USA korrespondenter deltar glatt.
    För vi över det till Sverige så har den förmedlande och analyserande rollen hos media försvunnit och vi ser istället rubriker som ska hetsa politikerna mot varandra. Ett färskt exempel är Anna Kinbergs Batras utspel nyligen angående eventuellt närmande till SD. Där såg media som sin första och viktigaste roll att piska upp stämningarna. Allmänhet och mediakår kan tycka hur illa som helst om både Donald Trump och Jimmie Åkesson men vad vinner vi på att skrika och hetsa?

    I USA kämpar media och delar av den demokratiska väljarkåren för att få Trump att känna sig trängd och provocerad. Vilket knappast bidrar till att han kommer fatta klokare beslut. I Sverige ser vi hur media försöker styra hela politiken. Brännmärka och skrämma politiker till tystnad och passivitet. För mig har svensk media, denna självutnämnda åklagare och domare, en stor del i skulden till var vi befinner oss.

    Vem av oss vågar sia om var Sverige befinner sig om fem år? Finns det någon som tror att stormen blåst över? Att Sverige ska återgå till den trygga utmark landet varit i över hundra år? Ser medelklassen med förtröstan på sina barns framtid? På sina egna möjligheter till en värdig ålderdom? I ett fattigsverige för ett par hundra år sedan satte människor sin tilltro till Gud och till ett bättre liv efter den hårda vardagen. Allt färre har en Gud att ta till. Få är villiga att byta den auktoritetstron till en förtröstan i hur Stefan Löfvén eller Anna Kinberg Batra ska ta hand om oss och de våra.

    I dessa rädslans tider ser var och en över sitt eget hus. Solidariteten med dem där ute, mitt i stormen, är mer än man klarar av. Vi får ett Sverige där vi stänger dörrarna, tänder stearinljusen, släcker nyhetssändningarna i ren självbevarelsedrift.

    https://ledarsidorna.se/2017/01/chris-forsne-i-stormens-oga/

    Liked by 1 person

  12. Lurven skriver:

    Tack för en fantastiskt pricksäker text.
    ”-Jag, Felicia, är den godaste av de goda, för det har jag lärt mig i den feministiska barnomsorgen.”
    Suck!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s