
I Richard Wagners opera Rienzi, der letzte der Tribunen från 1842 reser sig folktribunen Cola di Rienzi mot Roms korrupta elit och ger makten tillbaka åt folket. Han besegrar eliterna med folkets hjälp och blir stadens hyllade ledare. Men påverkad av eliten så vänder sig folket till slut emot honom Rienzi. En rasande folkmassa samlas utanför Capitolium och sätter byggnaden i brand. Rienzi kliver ut på balkongen i försök att tala till folket, men byggnadens tak kollapsar och begraver Rienzi i lågorna.
Under min uppväxt lyssnade vi på klassisk musik hemma och pappa tog med mig till operan när jag var i tidig tonår för att se Wagners Nibelungens ring. Det var något jag uppskattade mycket och hela livet har Wagners operor funnits som en referensram genom vilken man kan betrakta samtiden. Tanken på en folktribun som har makt att stå emot en korrupt elit känns mer aktuell än på länge.
Den svenske polismannen och småbarnspappan Christian Zedig blev denna sommar brutalt ihjälslagen under ett fotbolls-VM-evenemang i Köpenhamn. Gärningsmannen var afrikanen Nkumba Ludovic Tshiembe, tidigare känd av polisen och dömd för en rad grova brott, däribland mordförsök och våldtäkt. Den 7 oktober i år föll domen i Köpenhamns tingsrätt och afrikanen dömdes till ett års fängelse.
Domen visar på att de västeuropeiska rättsstaterna befinner sig i fritt fall. Domstolarna befolkas av samvetslösa opportunister som värderar sina egna karriärer högre än människoliv. Dessutom är rättssystemen fulla av vänsterliberala aktivister som ser sig som högre stående än vanliga människor. Domstolarna har de facto blivit det största hotet mot rättsstaten i Västeuropa.
Som medmänniskor måste vi uppröras över domstolarnas förakt mot vanliga medborgare. Allt annat är ett hån mot offren och deras familjer. Betänk vilka signaler som sänds till Christians barn: ”Er pappas liv var inte värt mer än ett års fängelse”. Och betänk om det omvända skett, att det var Christian Zedig som dödat den afrikanska återfallsförbrytaren i ett slagsmål. Då hade Zedig tveklöst dömts för hatbrott och mord till decennier i fängelse. I de västeuropeiska domstolarna är vi inte lika inför lagen.
Vi får nästan hoppas att kollegor och vänner till Christian Zedig tar lagen i egna händer. Det finns en lag som står över den byråkratiska, nämligen den naturliga allmänmänskliga rätt som inte förhandlas bort av domstolarnas sofismer. Om inte straffet på något sätt speglar brottet urholkas förtroendet för domstolarna. Numera är de mer engagerade i att försvara förövare än att stå på offrens sida, vilket vi såg i den famösa domen mot Jonatan Alfvén som dömdes till skyhöga böter för grovt förtal eftersom han kallat dömda pedofiler för pedofiler.
Västeuropas rättssystem är numera enbart kulisser för att legitimera övervakning, tyranni och mångkulturell anarki. Om domstolarna enbart företräder elitens intressen och inte folkets, är det dags för en folktribun som Rienzi att åter ta plats på samhällets scen.
BILD: Monumentet över Cola di Rienzo (1314–1354), beläget vid foten av Capitolium (Campidoglio) i Rom (på den plats varifrån han utropade den romerska republiken den 20 maj 1347).
Thomas Karlsson, filosofie doktor i religionshistoria vid Stockholms universitet och Fellow Researcher vid Yale University, USA.
