Religiologi eller vetenskap

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Jag skrev nyligen att jag till min förskräckelse upptäckt att jag ibland inte kan skilja på ideologi och religion. Många läror framstår för mig i själva verket som ett slags religiologiska blandformer.

Vid närmare betraktande visar det sig nu att jag har svårt inte bara att korrekt etikettera välkända läror, utan även att bestämma vilken stämpel jag ska sätta på några av mänsklighetens mest omtalade texter, om de är religiologiska eller vetenskapliga.

Charles Darwins text om arternas ursprung tillhör, tror jag, de mest otvetydigt vetenskapliga idéframställningar mänskligheten besitter. Darwin ville inget annat än att på enklast möjliga sätt förstå ett komplicerat naturligt förlopp. Han ställde inga ovidkommande krav på sin teori, till exempel att den skulle vara förenlig med Första Mosebok.

Adam Smiths bok om nationernas välstånd är likadan. Smith betraktar uppkomsten av ett nytt produktionssätt – marknadsekonomin eller kapitalismen – och försöker begripa dess mekanismer. Han vill ingenting annat än att kunna beskriva detta nya fenomen på enklast tänkbara sätt. Jag tror han fattade att han var något stort på spåren när han insåg det unikt nydanande med kapitalismen, nämligen att systemets huvudaktörer gjorde sig rika inte på att pungslå andra människor, utan genom att erbjuda omvärlden varor som omvärlden var så angelägen att få tillgång till att den frivilligt öppnade sina plånböcker för att kunna köpa.

För Karl Marx, däremot, var kapitalismen bara ett mer avancerat rofferi- och utsugningssystem än tidigare produktionssätt. Själv tycker jag att Marx texter är religiologiska snarare än vetenskapliga eftersom Marx visserligen ville förstå kapitalismen, men med bivillkoret att förståelsen måste inkludera en förutsägelse om att kapitalismens inneboende drivkrafter skulle leda till dess undergång och övergång i socialism. Till skillnad från Darwin och Smith hade Marx alltså en agenda. ”Filosoferna har bara tolkat världen på en rad olika sätt, men det gäller att förändra den”, skrev han i den elvte tesen om Feuerbach. Smith hade bara tolkat världen.

Än så länge kan du kanske hålla med mig; jag har ändå inte sagt något särskilt kontroversiellt. Men frågan är om du instämmer även när det gäller John Maynard Keynes. Jag menar att Keynes text Den allmänna teorin om sysselsättning, ränta och pengar visserligen hade ambitionen att begripa arbetslösheten men med bivillkoret att förståelsen skulle visa att ett nymornat politikervälde hade instrument att bekämpa arbetslösheten genom budgetoperationer och ränteförändringar. Keynes hade en agenda. Han ville något mer än att bara förstå.

När jag gick på Handelshögskolan stod Keynes renommé på topp. Att ifrågasätta hans vetenskaplighet hade varit att göra sig omöjlig. Jag fick full pott på tentan, men jag fattade aldrig hans tänkande (man behöver inte fatta något för att klara tentor, det räcker med att lära sig). Flera år senare hade jag en allvarlig uppgörelse med Keynes originaltext, som inte ingått i kurslitteraturen, och kom fram till att den faktiskt inte gick att begripa. Den påminde mer om Bibeln än om Arternas uppkomst. Det handlade om tro. (Jag säger inte att det nödvändigtvis är något fel på tro, nota bene.)

Det var då jag insåg att den sociala nyttan med Keynes teorier var att på ett förment vetenskapligt sätt stötta politikerväldets anspråk på att besitta övernaturliga krafter – ungefär som tidigare härskande föreställningar om att den absoluta kungamakten var tillsatt av Gud – inte att faktiskt få effekter på arbetslösheten.

Jo, jag vet att det finns hela prästerskap av nationalekonomer som vittnar om keynesianismens intellektuella hållfasthet men jag vet också att det aldrig går att empiriskt bevisa eventuella framgångar eftersom det observerbara utfallet i en nations ekonomi påverkas av så mycket mer än statsbudgetens saldo. Ibland funkar det, ibland funkar det inte. Det är ungefär som med medeltida biskopars böner. Ibland gjorde Gud som han blev ombedd, ibland gjorde han det inte.

34 thoughts on “Religiologi eller vetenskap

  1. Rolf Lampa skriver:

    ENORM SKILLNAD – ENORM BETYDELSE
    Problemet med evolutionsteorin är INTE vad de flesta tror. Problemet är dessutom enkelt att förstå.

    * Anpassning förekommer (så kallad mikroevolution, d.v.s. sådan evolution som vi kan studera).
    * Mutationer förekommer.
    * Artbildning förekommer.
    * Naturligt Urval förekommer.

    Allt detta förekommer, i kombination. Problemet är att ovanstående endast varierar det som REDAN FINNS. Och exakt detta – att det som finns förändras, muteras och försämras – det är vad det finns empiriska naturvetenskapliga bevis för. Men däremot finns inte sådana bevis för att något biologiskt nytt (novelty) förekommer. Alltså det som kallas ”storskalig evolution” eller makroevolution.

    För att slippa sidospår vill jag påpeka att den kände evolutionsbiologen och uttalade anti-kreationisten Eric Davidson använder begrepp som mikro- samt makroevolution.

    Notera att skillnaden är enorm mellan att skapa konceptuellt och biologiskt nytt (d.v.s. ny genetisk information) och att bara modifiera vad som redan finns. Dessutom – de flesta fattar inte detta – så är de STÖRSTA och SNABBASTE anpassnings- och förändringsmekanismerna redan inbyggda i biologin! (Skapelsetroende har länge hävdat vad alla inom avel vet – att förändringarna av en art går mycket, ja oerhört mycket snabbare än vad neo-darwinister mumlar om, trots bättre vetande. Tröttsamt).

    ARTBILDNING
    De flesta förstår inte att artbildning sker genom FÖRLUST AV FÖRMÅGA att para sig med sina artfränder. Mutationer och kromosom-omflyttningar brukar vanligen FÖRSÄMRA genomet, med bland annat artbildning som följd.

    Detta brukar man inte tala högt om.

    NATURLIGT URVAL
    Det var den skapelsetroende Edward Blyth som upptäckte det naturliga urvalet. Han upptäckte att naturen konserverar egenskaper (d.v.s. bevarar arter genom att rensa bort icke-livsdugliga individer) och följaktligen betraktade han fenomenet som en konserveringsmekanism. Darwin däremot föredrog att kalla det för ”naturligt urval” (men naturen väljer inget, den är bara hård mot de svaga som stryker med, d.v.s. den decimerar vad som finns men som inte är optimalt, men kan aldrig skapa något nytt, se ”novelty” ovan).

    Men inte heller detta observerade faktum ger man raka besked om (andra tolkningar är bara, just det, tolkningar, skeenden som förekommer endast i tanken hos evolutionstroende forskare).

    Men empirisk naturvetenskap är inte bara en tanke, empirisk vetenskap måste kunna påvisas genom observation och tester. Notera dessutom att ”storskalig evolution” anses pågå just nu! Men ändå kan vi alltså inte observera den. Det är endast anpassning (mikroevolution) vi kan se, och vi förstår därför att (endast) i tanken extrapoleras detta till storskalig evolution!

    VAD VI FAKTISKT VET
    Huvudpoängen är att detta förhållande är naturvetenskapliga fakta.

    Men att en stor del av vetenskapssamhället har en annan tro, en som går utöver vad vi kan bekräfta empiriskt, det är en annan historia. Placera gärna även den biten under religiologin, där den rätteligen hör hemma. Naturalistisk filosofi, ideologi, eller religiologi, välj fritt, men empirisk naturvetenskap är det inte frågan om när vi pratar storskalig evolution.

    Anpassning/mikroevolution kan vi däremot allihop gemensamt gå ut i naturen och studera. Dvs anpassning platsar som empirisk naturvetenskap.

    // Rolf Lampa

    Liked by 4 people

    • Höga kusten skriver:

      George Gaylord Simpson tar upp stor- och småskalig evolution i boken Slump, urval, utveckling. Ett intressant ämne i sig.

      Känner mig dock frestad att citera lite i baksidestexten från den boken;

      ”Den syntetiska evolutionsteorin behöver knappast försvaras gentemot biologer, åtminstone inte i Västerlandet. Men bland lekmännen har man ännu efter hundra år mycket svårt att smälta Darwin”.

      Att hävda att evolutionen inneburit en ständigt pågående reduktion innebär att allt startade ytterst komplext. Snacka om att vända på kuttingen… Jag anar en företrädare för intelligent design. En religiös anti-darwinistisk rörelse från USA. Hittills har vi i stort sett sluppit det gisslet här i Europa.

      Liked by 2 people

      • Rolf Lampa skriver:

        Höga kusten,

        Det är principen som inte fungerar.

        Detta anser sig biologer aldrig behöva bevisa. Men ett empiriskt test i princip enkelt. Starta från [A] något bakterieliknande (vi är frikostiga med den flygande starten), kör sedan evolutionsprocessen –> [Evo] och notera eventuella storskaliga resultat –>[B]. Kortare uttryckt:

        [A] –>[Evo]–>[B]

        Detta är den enklaste formen av test, och det lägsta empiriska naturvetenskapliga kravet för en process som anses pågås medan vi skriver detta.

        Men otroligt nog saknas en så enkel sak som ett sådant verifierat test. Men vi kör på det filosofiska spåret ändå? Samt passar på att dumförklara dem som pekar på det där gissletg med kejsarens byxor.

        Jag föreösker faktiskt antyda att självaste kejsaren saknas. 🙂

        Ha en bra dag.

        // Rolf Lampa

        Liked by 1 person

    • Jaxel skriver:

      Jepp, vetenskapssamhällets konsensus angående evolutionsläran är fel. Det inser varje förnuftig människa som utan förutfattade meningar eller omedvetet önsketänkande sätter sig ned och funderar på saken.

      Gilla

      • Höga kusten skriver:

        Jag förstår att Jaxel ser sig som en förnuftig människa, utan förutfattade meningar och omedvetet önsketänkande, som tidvis sätter sig ned och funderar på saker och ting. Och nu kommit fram till att konsensus angående evolutionsläran är fel. Det är stort, minst sagt. Plötsligt förvandlas Darwin till en dvärg, en fotnot i historien, om ens det. Storhet hittas tydligen där man minst av allt förväntar sig den. Och självförtroende är i sig sällan fel. Kanske kan Jaxel rentav tänka sig att vara generös med den varan, och dela med sig till oss mer mänskligt svagsinta?

        Liked by 3 people

      • Jaxel skriver:

        @Höga Kusten
        Jag ser i detta sidospår en principiell aspekt vilken är densamma som i en diskussion som fördes bara häromdagen. Du är konsekvent i din hållning här som där.

        Gilla

    • Mormor skriver:

      Ja den som utifrån dessa iakttagelser försöker resonera med en evolutionist får snart uppleva att hon har att göra med en troende person…

      Gilla

    • Hovs-Hallar skriver:

      Du försöker alltså påstå att nya arter inte kan uppkomma genom naturligt urval enligt den teori Darwin (och Alfred Russel Wallace) lade fram.

      Tillåt mig påstå att du inte vet vad du talar om.

      En fråga: Hur påstår DU att alla dessa nya arter egentligen har uppstått genom tiderna, arter som tex. ersatte dinosaurierna med andra djurarter, en process som så småningom ledde till att människan uppstod — om nu Darwin hade fel?? Jag är nyfiken!

      Liked by 2 people

      • Rolf Lampa skriver:

        MISSAD FAKTAPOÄNG
        HOVS-HALLAR skrev ”…Du försöker alltså påstå att nya arter inte kan uppkomma genom naturligt urval ”

        – ???

        Jag försöker tvärtom påstå, i klartext, att artbildning förekommer. Och att mutationer, punkt- och makromutationer förekommer och ofta är orsaken till artbildning. Dvs genom genetisk nedbrytning. Allt i kombination med naturligt urval. Detta var mitt påstående, men det var helt vid sidan av poängen angående artbildning.

        POÄNGEN
        Poängen med artbildning, och som man inte vill tala högt om, är att den som förväntar sig att artbildning innebär något biologiskt nytt, han väntar förgäves.

        Mer exakt (jag upprepar): Artbildning uppstår genom att en förmåga FÖRLORAS

        Med andra ord, att en biologisk/genetisk struktur (information) blir defekt, så att individer inte längre kan para sig med artfränder, det är degenerering, en försämring, eller nedbrytning av det förutvarande genomet, och denna nedbrytning tillför alltså inget biologiskt nytt.

        Liknelse: Vi tar en hel och fin bil, krockar med ett utskjutande balk någonstans så att tacket skrynklas och slits av. Voila! En ny ”art”, en ny bilmodell, en cabriolet! Som dessutom fungerar perfekt, faktiskt även bättre längs Kaliforniens kust. Problemet är att bilen med helt tak tidigare fungerade utmärkt i arktiskt klimat OCH i Kaliforninen, men nu kan den aldrig mer användas i arktiskt klimat. En ursprunglig egenskap (ett heltäckande plåttak) har ju förlorats, och förmågan att ”anpassa sig tillbaka” (till arktiskt klimat) har gått förlorad.

        Så håller det på, saker brts ner. Med påförljd att vi blir mer och mer genetiskt defekta. Detta är det enda vi kan bevisa med empirisk naturvetenskap. Enda sättet att tysta dem som påpekar det uppenbara är att tokförklara dem. För egen del kommer jag att kräva bevisen för sotrskalig evolution tills jag dör. För att det saknas, samt för att jävlas. 🙂

        Människan har ansamlat ca 6000 genetiska sjukdomar, och fler blir det. Det är fakta.

        Den brinnande religiösa niten inom evolutionslägret går dock inte att ta miste på. Får mig att tänka på överkänsligheten vid kritik av en viss profet ur en viss religion (jag säger inte vilken). På allvar alltså. Varför blir folk så upprörda? Varför inte lägga fram naturvetenskapliga bevis istället och så tysta munnarna på de förmenta skojarna?

        Det är i alla fall mitt förslag.

        // Rolf Lampa

        Gilla

    • Lasse Forss skriver:

      Hoppas att någon mer kunnig i evolutionsbiologi än jag kommenterar Rolf Lampa. Som jag ser det så representerar han de som vill ”bevisa” någonting (dold agenda) i stället för att som Darwin dra slutsatser ur evidensen. I det här fallet gäller det att Gud skapade arterna men ”Darwin upptäckte att dessa kunde förändras”. Med det tycker hans sig bevisa Guds existens.

      Darwin drog bara slutsatser av vad han såg. Och när han konstaterade att naturen var så oerhört grym (till exempel insekter som lade ägg i andra insekter vilket vållade oerhört lidande hos de insekter som drabbades) så drog han slutsatsen att naturen inte skapats av någon god gud. Dessa upptäckter gjorde att Darwin blev ateist trots att han var utbildad präst. Det var också i egenskap av präst som skepparen på Beagle (fartyget), som var djupt religiös, lät Darwin följa med som diskussionspartner.

      Att Darwin var ateist försökte de religiösa förneka efter hans död. Men hans änka, som var djupt troende, berättade att han var ateist intill sin dödsdag. Hon respekterade sin man.

      Gilla

  2. Min strand under is skriver:

    Jo för en fysiker har det varit svårt att begripa sig på ekonomi, handel med derivat är lättare, eller arbitrage, man får även snabbt falsifierat eller verifierat sina teorier, utom när derivaten börjar omfatta hela ekonomin som i finanskrisen. Men ekonomi, hu. På sidan 3, 5 och 7 så kommer grafer men de var ritade med kurvmall, hade de inte hört talas om mätdata i de ekonomiska disciplinerna? En av Nassim Talebs käpphästar är att avskaffa det som brukar kallas Nobelpriset i ekonomi och jag håller med, ekonomi handlar framförallt om sunt förnuft, eller borde göra det.

    Sådant tycker jag att Tino S uppvisade när han i DGS-TV pekade på det för en lekman ganska uppenbara förhållandet att när man i en ekonomi tillför en ständig ström av lågutbildade och i många fall på andra vis belastande individer så kan de endast ignoreras för utfallet om de är få, <epsilon, blir de istället många relativt de produktiva så blir detta kanske just den faktor som betyder något. Blir de sedan så många så de börjar agera i motstrid mot den rörelse mot högre utbildning som råder i landet så får det ytterligare effekter och om landet dessutom betalar för att de som kommer skall göra ingenting så kanske denna faktor blir viktigast av allt, dels för inflödet, dels för barnafödandet och dels för viljan till utbildning.
    Sluta betala bidrag är kanske det som skall till, det har inget med lönenivåer att göra om man är religiös och har nog för att knäfalla mot Mecka.

    Tage dog visst av hudcancer inte av strålning från ett kärnkraftverk men nog är den glade amatören att föredra då experter som Tino S eller Tullberg är så sällsynta eller ignoreras.

    Det är balsam för själen med Tino eller Tulllberg när indoktrineringen av barnen pågår för fullt, igår så skulle lagen i Wildkids kämpa om en Muhammed till sina lag, ett av vilka hade en flicka i slöja med, det är så slugt, så motbjudande. Jag tvingas bli mer och mer explicit med mina barn.

    Liked by 7 people

  3. Min strand under is skriver:

    En punkt i Tinos resonemang tycker jag inte är fel, han lägger sig vinn om att argumentera från data, men förtjänar undersökning. Det är nämligen den att det är mycket angeläget att estimera effekten av den senaste ökningen i migrationen sedan 2014, Tino säger att invandrarnas lägre deltagande på arbetsmarknaden och lägre skattekraft relativt en svensk är ganska konstant, jag tror att detta inte gäller mer sedan kriget i Syrien startade då det är mitt intryck att de som kommer nu har ytterligare sämre utbildning än tidigare och är än mer kriminella och bara det att det endast är män borde nu också vara en faktor, de kommer inte att bli sjuksköterskor och hur många taxichaufförer behövs det egentligen, snart får vi självgående bilar i städerna? Så utöver att inflödet nu exploderat så har nog utbildningsnivån sjunkit ytterligare.

    Ett sätt att estimera kanske kunde vara att göra en kovarians-analys av utbildning mot arbetslöshet och extrapolera tidsserien för arbetslöshet baserat på tidsserien för utbildningsnivå om arbetsmarknadsdata ännu saknas?

    Liked by 1 person

    • Stefan Rudmark skriver:

      Ca 20% kommer ifrån Syrien, iaf enligt deras egna uppgifter – blir ju automatiskt PUT. Halva Syrien är ju mer eller mindre fred o lugn (jfr östra respekt västra Aleppo.)
      Jag är tveksam till om så många kommer från de sk krigsdrabbade områdena.

      Gilla

  4. Lennart Bengtsson skriver:

    Det är av denna anledning som ekonomipriset inte är något riktigt Nobelpris utan endast Riksbankens pris till Alfred Nobels minne. Det innebär inte någon som helst nedvärdering av ekonomipriset då mottagarna av detta pris är ytterst kompetenta ekonomer utan mer ett uttryck för att ekonomisk forskning är svårt att separera från politiska och social värderingar. Detta är inte fallet med naturvetenskaperna, där vunnen kunskap blir bestående ehuru den förvisso gradvis förfinas.

    Liked by 3 people

      • Min strand under is skriver:

        Din metakommentar gjorde det inte, kan vi inte få lite insiktsfulla kommenterar om Trump, det verkar som armageddon inte inträffat ännu?

        Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Det där stämmer visserligen i hög grad, men det är ingen naturlag utan bara resutlatet av usel metodik inom ekonomiskrået.

      Det såg ju så bra ut tills Nassim Taleb drog ner geniet Paul Samuelson och hela hans anhang i smutsen… Det blev liksom nästan ingenting kvar, alla teorier vad byggda på lösan sand, nästan allt som lärts ut på Handels i flera årtionden var lögn och förbannad dikt. Kejsaren spatserade naken under hela sin regeringstid. I ett svep blev hälften av nobelpristagarna i ekonomi avslöjade som kvacksalvare. Snacka om svart svan. Det här har nog inte sjunkit in ännu. Paul Samuelson var en Lysenko och halva ekonomivetenskapen baserades på Paul Samuelson.

      Som tur är har Ronald Coase fått priset. Han förtjänade det. De skulle ha tagit honom på allvar. Det finns bra ekonomisk vetenskap.

      Gilla

  5. CRL skriver:

    Tack för väldigt intressant och lärorikt inlägg!
    Just budskapet om bakomliggande agendor och ”tolkningar” reagerade jag på. Det påminde nämligen väldigt mycket om hur i städer, såsom Stockholm, politiker och stadsplanerare genom ”demokratiska medborgardialoger” i sin stadsplanering försöker skapa de samhällen invånare säger sig vilja ha. So far so good.

    Men, i en beskrivning av deras statistikhantering (inklippt nedan ”Om statistik och etik”) återfinns några, för mig obegripliga, påståenden. Mina statistikkunskaper är dock begränsade så min förhoppning är att någon i detta forum kan trygga mig och säga att jag är ute och cyklar. I det inklippta stycket beskrivs, som jag läser det, hur planerarna vrider på medborgarnas önskemål till att passa in på den stad planeraren vill skapa. Att ansvariga forskare, med gott internationellt renommé, bokturne och mycket inflytande inte kan finna mer uttömmande referenser att motivera sin metod med än Nationalencyklopedin och artikel i SvD är bara det obskyrt. Förresten intressant att ett uppslagsverk ”fastslår” något. Hur de sedan tolkar NEs syn på tolkning är ännu mer obskyrt. Eftersom medborgarnas svar ska tolkas utifrån planerarens ”kulturella bakgrund” innebär ju det att beroende på vem som ställer frågan, så vill vi helt olika saker. Besynnerligt.

    Jag kontaktade en person på stadsbyggnadskontoret med frågor angående förtätningen av Stockholm. Förtätning är ju på modet i många städer nu. I sammanställningar av medborgarnas önskemål framgår ofta att medborgarna, via dessa demokratiska dialoger, uttryckt en stark önskan att försvåra för biltrafiken, förtäta, göra smalare gator, befrämja fotgängare, skapa odlingslotter, gärna på bygga på taken och ha blandade samhällen med stor mångfald. Detta oavsett vilken kommun, dess förutsättningar, vilken ”kategori” personer som bor där, så är de rörande överens om att det är detta de vill. Mycket intressant. I mitt brev till SBK hade jag ett antal frågor, fick snabbt ett väldigt trevligt svar; det var bra och relevanta frågor, hen skulle gärna svara, frågade till och med om jag ville träffas för diskussion. Wow! Efter lite brevväxling frågade jag om man som medborgare har tillgång till rådata från medborgardialoger, alltså medborgarnas svar. Som i ett trollslag upphörde kommunikationen. Jag tolkar det som ”glöm det”. Stort tack om någon orkar läsa och kan säga att jag missuppfattat allt!

    ”Om statistik och etik
    Med statistik menas uppgifter (information) om omvärlden i numerisk form. Det säger sig självt att denna information inte kan vara ”sann”, utan att den är ett tillfälligt avtryck från en ekologiskt och socialt komplex verklighet. Nationalencyklopedien (2000) fastslår att ”All statistik måste tolkas rätt.” och att det är lätt att missbruka den. ”Rätt” kan tolkas vi ungefär ”med sunt förnuft”, d v s med hänsyn till informationsinsamlingens metod, representativitet och kontext. De siffror och tabeller som redovisas här är t ex en sammanställning av flera enkättyper, med olika form och sammanhang. Dessutom förutsätter enkätundersökningen att alla som svarat gjort det seriöst och sanningsenligt, vilket aldrig är helt säkert.

    Tolkningar och slutsatser av statistiska data, enskilda eller sammanställda, alltid (!) måste således göras med eftertanke, humanistisk reflexion (artikel i SVD 20/9 2000). I reflexionen sätter planeraren, med personliga erfarenheter och kulturell bakgrund, informationen i sin kontext: I vilken mån stämmer informationen med våra egna observationer och erfarenheter? Hur stämmer informationen med tidigare under- sökningar av stads- och parkliv? Vad är viktigt för stadsplaneringen? Vad är syftet med sociotopkartan? osv.

    Enkäternas informationsinnehåll har behandlats etiskt, dvs med hänsyn till människors, de svarande och våra egna, värderingar och deras grund. Tydlig skillnad har gjorts på vad som är sammanställda data från enkäterna och vad som är vår tolkning av dessa data. Det väsentliga är till slut ändå om enkätundersökningens information kan bidra till större kunskap om stadsbornas syn på parker och friytor i deras samhälliga och stadsmässiga kontext.”

    Ett annat exempel på offentlighetens ”statistik” är uppgifter från den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, om kommunernas handlingsplaner. Riktigt roligt! Eller inte.

    ”Totalt sett har 61 procent av kommunerna en handlingsplan – eller är på väg att skaffa en handlingsplan, alternativt har tagit fram riktlinjer för arbetet och inkluderat dem i andra handlingsplaner. Sju procent av kommunerna har en färdig handlingsplan, 14 procent har kommit ganska långt i arbetet med att ta fram handlingsplan och sju procent har kommit halvvägs. 28 procent har precis påbörjat ett arbete med att ta fram en handlingsplan medan en dryg tredjedel inte har påbörjat ett arbete. Fem procent har tagit fram riktlinjer för arbetet och inkluderat dessa i andra handlingsplaner.” Solklart!

    Gilla

  6. Jaxel skriver:

    En liten undran bara.

    Hur vet vi (man/du/jag) vilka av dem som kallas eller kallar sig vetenskapsmän som styrs endast av en vilja att så korrekt som möjligt beskriva verkligheten?

    Hur skiljer vi dessa från dem styrs till att förvränga densamma vare sig det sker medvetet eller som en följd av omedvetna impulser, d v s de som skulle kunna sägas syssla med reliologi?

    Finns någon (vetenskaplig) metod för detta?

    Gilla

    • Min strand under is skriver:

      Jo, peer review och falsifiering. Kan man reproducera resultaten? Det är så vi har kommit att få iphones, atombomber och månresor, man kan stå på jättens axel och bygga lite till i visshet om att einsteins ekvationer håller, eller kvantteorin. Så inte med samhällsvetenskaperna. Klimatforskning är en hybrid där säkert många delresultat kan reproduceras men där det verkar som om det är en oroväckande konsensus när hela systemet simuleras.

      Det var så kall fusion avslöjades, ingen annan kunde göra om det.

      Liked by 1 person

  7. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Jag har själv omfattande studier i nationalekonomi bl a från handels. Sedan jag studerade så har nationalekonomins status förändrats. På tidigt 70-tal fanns också olika kategorier nationalekonomer, de strikt sakliga, socialister, de som hade band till något politiskt parti. Dessa kategorier finns kvar men några kategorier har tillkommit eller i vart fall blivit vanligare, ”chefsekonomer”, massmedia-anknutna ekonomer, ekonomer knutna till den politiska makten, ekonomer inom finanssfären.
    Ett mått på nationalekonoms bristande exakthet är de många motstridiga analyser och rekommendationer som förekommer. Bara för at hugga något aktuellt exempel. Professor Lars Calmfors, som presenteras som forskare på det näringslivsfinansierade institutet IFN har kommit fram att Sveriges problem bäst löses genom saftiga skattehöjningar och hyllar finansministerns förslag.
    Jag tror att man inte behöver vara professor för att inse:
    a) Varför dessa höjningar planeras, något man givetvis försöker dölja
    b) Vilka oerhörda skadeverkningar som kommer att uppstå

    Nu planerar man en höjning av kommunalskatten med cirka 2 kr. För den som i Stockholm tjänar 30 000 i månaden innebär det nästan en tusenlapp, av en disponibel inkomst på cirka 16 000. Och detta är före de höjningar av olika avgifter som är beslutade för 2017. Några exempel:
    • SL-kort höjs med 40 kr per månad
    • Högre p-avgifter utslaget på alla i Stockholm, cirka 30 kr per månad
    • Bor man i bostadsrätt med tomträtt så blir det ytterligare 1 250 kr per månad för en trerummare i innerstaden
    Så i det här exemplet sjunker nettoinkomsten per månad från cirka 16000 till 13 700, minskad köpkraft på cirka 14 %

    Liked by 5 people

    • Sten Lindgren den äldre skriver:

      Ursäkta
      Slarvigt av mig, disponibel inkomst ska vara cirka 23 000 före kommande höjningar och cirka 21 000 efter höjningar, vilket leder till en minskad köpkraft på cirka 9 %, vilket är illa nog

      Gilla

  8. MartinA skriver:

    Marknadsekonomin fanns före Smith. Och det Keynes beskrev blev verklighet genom första världskriget mest akut. Även om det hade varit i vardande ända sedan franska revolutionen.
    Kan det inte vara så att de som skriver ”epokgörande” verk om ekonomi. Eller, åtminstone de verk som får epokgörande status. Egentligen beskriver ett intelligent rättfärdigande av sakernas ordning och de dåvarande eliternas intressen? Imperiet var ett handelsimperium. Staten efter första världskriget sökte efter att rättfärdiga sig själv med andra ord än krig. Och de som kontrollerade de enorma resurser som det totala kriget lagt i statens händer sökte efter argument att inte lämna tillbaka dem?

    Liked by 1 person

  9. Christer Carlstedt skriver:

    Det ligger säkerligen en hel del i Patriks funderingar.
    Man brukar väl i vetenskapliga sammanhang tala om att man kan upprepa ett experiment och då få samma resultat givet att förutsättningarna var desamma.
    I fråga om Darwin så har det ju sina problem med upprepningen, men vi får nöja oss med att konstatera att ingen hitintills har kommit på en bättre förklaring hur det gått till.
    Att dinosaurierna dog ut vet vi. Däremot inte med säkerhet varför.
    Det behöver inte ha varit den stora kometen. Det räcker med att en länk i näringskedjan bröts av någon anledning. Arterna kan inte ha blivit långlivade om tillgången på föda försvann i den omgivning där de kunde leva.
    Den som vill kan ju fundera på hur vi skulle få det om de plankton som krill livnär sig på skulle försvinna.

    Inom andra vetenskaper så beskriver man en verklighet och när man fått kläm på hur saker och ting hänger ihop så kommer man ibland på hur man kan använda det till något bra.

    Inom ekonomi talar vi nog om något helt annat. Det beskrivs ibland som spelteori. Någon fick visst Nobelpriset för den upptäckten.
    Det stämmer kanske till en viss del. I ett pokerspel så finns ju beräkningsbara sannolikheter för vissa kortkombinationer och man kan driva spelet efter de sannolikheterna. Bäst på snabbräkning och sannolikhetskalkyl vinner i längden.

    Nu är ekonomi och spelteori inte direkt jämförbara. I ett kortspel t.ex. finns klara gränser i de 52 korten, deras valörer och antal utdelade kort.

    Det är helt annorlunda i ekonomi. En räntehöjning antas ge en viss effekt på benägenheten att låna kapital respektive att spara. Vad man däremot inte vet med säkerhet är hur pass känsliga kunderna är. En viss känslighetsanalys kan man göra, men nu börjar man röra sig i troendets gränsland. Vad man däremot inte alls kan veta är vilken effekt en kapitaltillgång skulle ha fått för verkan på ekonomin om den inte hade stryps på grund av kapitalbrist. Man hoppas att det är privatkonsumtionen som skall bromsas.

    Förhållandet är detsamma med skatter. Höjer man skatten så kommer det in mer pengar i det allmännas kassakista. Såvida folk inte börjar fiffla förstås och jobba svart.
    Detta uppvaknande resulterade i RUT- och ROT-avdragen där staten alltså kompenserar för ett uppenbarligen för högt skattetryck.

    Sammantaget tycker jag nog att den ekonomiska vetenskapen har litet religiösa troendeinslag.

    Jag tror inte det är nödvändigt med någon längre utläggning beträffande den så kallade genusvetenskapens hemvist. D.v.s. huruvida den har med empiri eller troende att göra.

    Liked by 1 person

  10. Hovs-Hallar skriver:

    Patrik berör ett intressant ämne. Den trend vi ser idag i Sverige är att en närmast religiös attityd till forskning breder ut sig som en cancersvulst. Denna cancer kan man sammanfatta med termen ”PK-sekten”, även om den yttrar sig på olika sätt.

    Det politiskt motiverade ljugande som makthavarna mobiliserar för att dölja konsekvenserna av asylinvandringen är ETT bland flera symtom — se intervjun med Tino för mer om denna lögnkampanj.

    Men vi har flera liknande symtom, och då tänker jag speciellt på det jag kallar ”genusvanvettet” — även det har nyligen tagits upp här på DGS (https://detgodasamhallet.com/2017/01/05/om-den-svenska-genusverksamheten/)

    Såkallade ”genusforskare” påstår tex. att ”könet är en social konstruktion”, trots att man vetenskapligt har visat att vissa mentala könsskillnader är medfödda. Att kvinnor och män dras till olika typer av yrken kan alltså vara resultatet av medfödda preferenser.

    Trots detta envisas genusmaffian med att alla yrken ska ha ca. 50 procent kvinnor, vilket leder till helt absurda konsekvenser som att fysiskt svaga kvinnor kvoteras in i yrken de inte klarar av, som inom brandbekämpning.
    Här handlar det alltså inte ens om mentalitet, utan om enkelt mätbara faktorer som fysisk kroppsstyrka — vilket säger en del om dåraktigheten i dessa ideologiskt styrda genus-idéer.

    Sverige = dårarnas paradis.

    Liked by 1 person

  11. 77711n skriver:

    Keynes ekonomiska teori och finansiella åtgärder fungerade bra under de ekonomiska förutsättningar som gällde under 60- 70-talet. Gunnar Sträng använde sig av dess ekonomiska styrmedel intuitivt mer eller mindre utan att kunna teorin o lyckades bra.

    Gilla

    • Lasse Forss skriver:

      Att Gunnar Sträng ”lyckades bra” är ett obegripligt konstaterande. Med 85 procents marginalskatt och löntagarfonder blev resultatet stagflation. Jag kan inte komma på någon del av den svenska efterkrigshistorien där Sverige fungerade så dåligt. De länder som drabbades av kriget och fick starta om från grunden, kom ikapp och gick förbi Sverige under den här tiden. Man kan bara konstatera att den svenska politiken (Keynes?) drabbade Sverige värre än vad andra världskriget drabbade de länder som deltog i kriget.

      Gilla

  12. Sixten Johansson skriver:

    Marx fick ju rätt om att ”kapitalismens inneboende drivkrafter skulle leda till dess undergång och övergång i socialism”. Eller bara delvis, för kapitalismen och socialismen parade sig i stället och födde olika hybrider i olika civilisationer. Den svenska ”socialistkapitalismen” har redan börjat producera de metastaser som blir dess undergång, medan t ex den kinesiska hybriden förmodligen blir mer långlivad.

    Det västerländskt vetenskapliga tänkandet liknar en religion bl a på så vis att dess seende och verklighetsvärdering har blinda fläckar, men blindheten förnekas. För naturvetenskap och teknik är denna blindhet inget hinder. Där kan analysen och metodiken förfinas i det oändliga och många yrkeskårers samlade ansträngningar producerar enastående resultat. De har skapat vårt materiella välstånd, effektiva massförstörelsevapen och ständigt nya former av människo- och miljöförstörelse.

    Men ju mer det handlar om liv och mänskligt medvetande, ju mer problematisk blir blindheten. Biologi, samhällsvetenskap, ekonomi, medicin, politik, nästan allt väsentligt i livet rymmer komponenter och krafter, som delvis ligger utanför den materiefixerade vetenskapens räckvidd, sanningsmått och prognosförmåga. Det mesta är därmed ovetenskapligt – charlataneri om det påstås vara vetenskapligt.

    Vetandet inom så skilda områden som evolution, medicin och nationalekonomi bygger i grunden på ett reduktionistiskt, materialistiskt, löjeväckande primitivt tänkande av typ linjärkausalt, verkligheten indelad i fack, öppna system behandlas som slutna, liv och utveckling definieras inte, medvetande och medvetenhet negligeras, osv. Men ju fler som blir övertygade om att verkligheten faktiskt bara är rent materialistisk – alltså rent ”vetenskaplig” eller ”socialistisk” eller ”kapitalistisk” – ju fler kommer att ta livet av sig, ju fler kommer att dö barnlösa, ju fler kommer att begå brott, ju fler kommer att suga ut varje njutning och förströelse till sista droppen utan medmänsklig solidaritet. Den underbara materialistiska vetenskapen och civilisationen äter upp sina egna barn.

    Nu har vår civilisations underbara urvalsprocesser gett oss en härskarklass bestående av medelmåttor. Alltså har t ex Keynes teorier länge missbrukats för att motivera en linjärkausal ”socialistkapitalistisk” och allt mer planekonomisk politik, som ständigt eldar på efterfrågesidan, konsumtionen. De hysteriska satsningarna på privat och offentlig efterfrågan på varor och tjänster bygger på den allena saliggörande tron att värde = det pris som någon är villig att betala. Det har lett till kolossala fiktiva värdestegringar, bubblor och pyramidspel, som nu är systemhotande. En konservativ politik skulle i stället poängtera värde = mer bestående resultat av produktion. Med en sådan värdemätare – i synnerhet om man även försökte mäta ”mjuka”, ”osynliga” komponenter och kvaliteter – så skulle hela samhällets ”nettonationalvärde” ha rasat katastrofalt särskilt under de senaste 50 åren.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s