I Finland har vi fler ingenjörsutbildningsplatser per capita än i något annat land. Universiteten och högskolorna lider av kontinuerlig brist på lärare och läromedel. Varenda liten håla i landet står i kö för att få ett eget universitet i den fåfänga tron, att framgångarna i Uleåborg går att kopiera i otaliga exemplar.

Jag hade en förskräcklig mardröm. Högste Maktansvarige hade utsett mig till arbetsmarknadsminister.
Jag vill inte, protesterade jag. Jag kan inte.
Jag vet, sa Högste Maktansvarige. Ingen kan. Därför har jag utsett dig.

Det märkvärdiga med den så kallade Paradisläckan är inte att 13,4 miljoner ”dokument” sipprat ut från advokatfirman Appleby i Bermuda. Det märkvärdiga är inte heller att ett antal rika personer fullt lagligt anlitat Appleby för att få hjälp med sina placeringar. Ej heller är det märkvärdigt att ordföranden i Svenskt Näringsliv, Leif Östling, likaledes i enlighet med skattereglerna, placerat pengar på Malta. Det märkvärdiga är de smått hysteriska reaktioner saken fått i Sverige. På detta må vi fundera, för det säger något betydelsefullt om svensk ideologi och om makten i Sverige.

Den framstående sovjetryske fysikern Gury Marchuk, som jag personligen råkade känna, drabbades en gång av en mycket besvärlig infektion som ständigt förvärrades trots behandling med antibiotika och andra medel. Inget av detta hjälpte. Som den kunnige matematiske fysiker som Marchuk var genomförde han en matematisk studie av sin egen sjukdom. Han beskrev sitt tillstånd som en växelverkan mellan bakterieangreppet, kroppens immunförsvar och de insatta läkemedlen.

Ett lands historia framställdes länge som en räcka krig och andra konflikter. Dessa händelser berättades kanske främst därför att det var ett enkelt sätt att fånga skolbarnens uppmärksamhet. Så fick till exempel engelska skolbarn börja sin historieundervisning med att läsa om ett nederlag – slaget vid Hastings. Det var lättare att göra begripligt än den krångligare utveckling under århundradena före, som gjort England till ett rike, och därmed möjligt att behärska efter ett avgörande slag.

Gustav Adolfsdagen den 6 november firar man i Göteborg med att äta särskilda bakelser till åminnelse av hjältekonungens död vid Lützen år 1632. Det känns stort för oss stockholmare och för en gångs skull högaktar vi dessa bohuslänningar. Men just i år blir jag denna dag störd och ledsen i min nationella yra av tidningsartiklar om ett nyss uppdagat missförhållande.

För ett tag sedan visade Sveriges Television en ”dokumentärfilm” som hette Tvärvändningen – om svängningen i flyktingpolitiken. Enligt min uppfattning är hela föreställningen om att det skulle ha skett än 180-gradare i svensk invandringspolitik bara fake news. Rätta mig om jag har fel.
I maj 2017 träffades en grupp konservativa forskare och intellektuella i Paris. De sammanfördes av en gemensam oro över den rådande situationen i europeisk politik, kultur och samhälle – och framför allt det europeiska sinnets och fantasins tillstånd. De upplevde att Europa, besatt av illvillighet, självbedrägeri och ideologisk förvrängning, håller på att göra sig av med sitt stora civilisatoriska arv.
Jag har sedan länge slutat betrakta både regering och alliansen som annat än falska och odemokratiska sammanslutningar utan samhällsansvar. Till synes medvetet söndrar de landet med hjälp av nyttiga idioter.
Sådant som för 20 år sedan var en omöjlig tanke är nu vardaglig verklighet.

Om du orkar så läs den här artikeln. Du behöver inte läsa den för att förstå vad jag tänker säga, men den redovisar ett flagrant exempel på min tes. Det står att skolmyndigheterna aktivt försöker förhindra Sveriges skolor att införa olika nydaningar som av den pedagogiska forskningen anses ge positiva effekter, till exempel krav på skoluniform.

Första maj i år hände något konstigt. När statsministern Stefan Löfven försökte höll tal i Malmö blev han avbruten. Det var den islamiske fundamentalisten Jasmin Nur Ismail som ställt sig upp med en megafon och börjat skrika.
Hon var inte ensam. Med sig hade hon en grupp aktivister i iklädda sjalar. Man skulle kunna tro att den arabiska våren hade kommit till Sverige….
När P4 Malmö intervjuade Jasmin, som också var Vänsterpartiets första maj-talare, om varför hon avbröt Löfven sade hon att det var för att regeringen varit tyst om EU-domen om att arbetsgivare får bestämma huruvida man får ha slöja på sig på arbetsplatsen.

Så här skriver den alltid skarptänkte Ivar Arpi i Svenska Dagbladet:
Och natten till lördag besköts en vanlig polismans villa med ett grovkalibrigt automatvapen… Natten efter det utsattes en polisstation i Växjö för två attacker. Även polishuset i Kinna och i Vännäs utsattes för attacker. Och för bara någon vecka sedan detonerade en bomb utanför polishuset i Helsingborg. Tidigare i höst utsattes hustrun till en polis för ett kidnappningsförsök. I januari kastades en handgranat mot polisstationen i Katrineholm. I februari detonerade en bomb i en polischefs bil när den stod parkerad norr om Stockholm. I augusti exploderade något utanför polisstationen i Hallstahammar…

Det händer att mina muslimska vänner försöker diskutera religion med mig. Vi brukar komma ungefär till den punkten där resonemanget förutsätter att Mohammed var en perfekt människa. Ungefär där glider våra värdegrunder isär.
Men vid närmare eftertanke är jag beredd att kompromissa. Eftersom jag aldrig träffat Mohammed kan jag inte helt utesluta att han verkligen var perfekt, och att 100 procent av hans vision kom från Gud. Vad får det i så fall för konsekvenser?

År 1867 uppmärksammade Europas länder, skriver författaren Magnus Västerbro i Dagens Nyheter, en svensk svältkatastrof. Hungern var fruktansvärd, särskilt i Norrland. Året efter drabbades Småland och Blekinge. Européerna vill hjälpa till. ”Bidrag strömmar in från Tyskland, Norge och Danmark, från England, Italien, Holland och USA, men även från Spanien, Portugal och Ryssland. Det bildas nödhjälpskommittéer i Bremen, Lübeck och Flensburg.”
Året var 2008 och jag såg killarna fika på Wayne’s Coffee på Smedsgränd i Uppsala. Jag hade kontor en våning upp. Framför dem stod en lyx-BMV på parkeringsplatsen för handikappade. Ofta kom en lapplisa förbi och lappade bilen. Då hånlog grabbarna för de hade råd med det också. Snart skulle det bli slut med det här trodde jag då. FUT-utredningen – Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen – skulle snart publicera sitt utlåtande.
Tänk dig att du är på kryssning och att fartyget sprungit läck. Underligt nog gör varken kapten eller besättning något åt saken. Som passagerare är du inte ansvarig för fartygets säkerhet, men om de ansvariga inte gör sitt jobb så får du, förr eller senare, problemet i knät. Vid någon tidpunkt måste du börja agera.

Det som förvånar mig med katoliker är inte i första hand att de inte läser Bibeln, utan att de ofta inte ber till Gud eller hans son Jesus utan till andra medlemmar av Guds hov.
Till exempel gillar katoliker att be till Jesu mamma, Maria, eller till någon av hennes många inkarnationer. Portugiser är särskilt förtjusta i Vår Fru, alltså Mariakopia, av Fátima efter en historia om att Maria år 1917 visade sig ett upprepat antal gånger för tre herdebarn i socknen Fátima. Brasilianare ber gärna till Vår Fru av Aparecida efter en händelse 1717 där några fiskare fick en Mariaskulptur i sina nät varefter de välsignades med enorma fångster.

Tisdagen den 31 oktober drabbades New York återigen av en jihadattack. Jihadisten Sayfullo Saipov från Uzbekistan körde över ett antal människor med en mindre lastbil. Åtta dödades. Medan attacken pågick ropade han Allahu akbar. Sayfullo, namnet betyder ”Guds svärd”, hade svurit trohet till terrorgruppen Islamiska Staten (IS).
Men det är mindre viktigt vilken terrorgrupp han svor trohet till. Idag är det IS, igår var det Al-Qaida. Det är inte gruppen, utan idén som jihadisterna svär trohet till. Och det är en idé som kommer från profeten Muhammed, islams grundare.
Av Sayfullos utseende att döma, det stora buskiga skägget, var han noga med att efterlikna profeten till det yttre. Attacken visar att han också ville efterlikna honom i handling. Enligt Koranen är Muhammed ett föredöme, muslimerna ska eftersträva att vara som honom:
”Kvinnor som får för lite kärlek, uppfostrar sina söner till krigare.”
En tänkare under antiken lär ha sagt det (kommer tyvärr inte ihåg vilken). Är inte ens säker på att det är exakt återgivet, men citatet dyker ändå upp i mitt medvetande.
Min uppväxt på 70-talet präglades av fredsrörelsen och tesen att män skapar krig, medan kvinnor vill ha fred. Mer makt åt kvinnor var ett självklart recept för en fredligare värld. Men de senaste årens nyhetsflöde har fått mig att tvivla något på den kopplingen.

Dum fråga, tycker du kanske. Eller så tycker du att demokratin självklart hänger mer samman med liberalismen eftersom den faktiskt existerande socialism vi kunnat betrakta har varit diktatorisk.
Men så behöver det inte vara, inte om man ser på Brasilien. Dagens demokratiska system i Brasilien fick sitt avstamp i den militärdiktatur som rådde åren 1964 till 1985.
Det började år 1827 – omdaningen av Sverige. Drivande var en ny kung, en ny författning och en ambitiös statsekreterare som hette Danckwardt, som förstod hur man skulle handskas med trilskande bönder. Verktyget blev lagaskiftesstadgan, som omfördelade jorden inom bygemenskapen – och bokstavligen, fysiskt utplånade byarna.

Ungefär samtidigt som Sverige i september deltog i militärövningen Aurora 17 genomförde sex centraleuropeiska länder en likartad drill (vilket Erik van der Heeg på ledarsidorna.se, som mig veterligen enda svensk kommentator, påpekat).

Igår skrev jag, apropå att unga människor är mer sjukskrivna än äldre, att detta mönster nog förklaras av bidragssystem och förändrade värderingar.
Nyss upptäckte jag av en händelse en väldigt fin bekräftelse på denna tes. Jag hamnade nämligen på Blondinbellas hemsida.

I Ekots lördagsintervju den 28 oktober var det föga förvånande jämställdhetsminister Åsa Regnér som kallats med anledning av föregående veckas hashtaguppror som följd av #metoo-kampanjen. Två av tre kvinnor har blivit utsatta för sexuella övergrepp vilket innebär ett antal på uppemot tre miljarder kvinnor på global skala! Gudrun Schyman som jämställde svenska karlar med farliga talibaner får åter vatten på sin kvarn.
När man påtalar våldet i Koranen och i profeten Muhammeds liv och lära, får man ganska ofta höra att Bibeln minsann inte är bättre. De som svarar så har dock inte tänkt så djupt. Det är stor skillnad mellan Koranen och Bibeln. Våldet i Bibeln, och det är i Gamla Testamentet man finner det, består för det mesta av skildringar av krig och grymheter i det förflutna, inte av ännu gällande påbud att gå ut i krig. I Koranen däremot hittar vi påbud, som är menade att gälla i dag, om att gå ut i jihad, heligt krig.
Har man en gång fått inblick i hur det mediala kulissmaskineriet fungerar blir man lätt en förhärdad cyniker.
Alla standardkomponenterna finns med också i debaclet kring de olika mediemän, inte minst Aftonbladets Fredrik Virtanen, som nu anklagas för sexuella övergrepp och slipprigt språkbruk: vänskaps- och släktbandskorruptionen, den dubbla bokföringen, gisslantagarna och de bindgalna småpåvarna, de enkla bondeoffren och de råa maktspelarna utan moralisk kärna.

Många tror att folk blir skröpligare och sjukare med åldern. Kanske har de försjungit sig på Studentsångens vilseledande rader om att man ”ska fröjdas i ungdomens vår” när hjärtat klappar med ”friska slag” och ”inga stormar än i våra sinnen bo”. Texten antyder att ungdom på något vis är förknippat med hälsa och ålderdom med sjuklighet.
Hur många av de svenska nyhetsläsarna reflekterar över att vissa politiska partier alltid presenteras med negativa epitet? Och färger som ska få oss att associera i en viss riktning? Brunsmetning har under lång tid varit en framgångsrik metod. Brun eller mörkbrun har man kallat de oönskvärda, de som ska tystas och mobbas ut ur debatten.

Jag har uttryckt mig lite oprecist om John Maynard Keynes teorier och kanske alltför nonchalant avfärdat dem. Låt mig därför specificera min uppfattning genom att åter publicera en text som jag skrev i boken Berättelsen om jobben år 1996 och därefter här den 14 november 2015.
Varje tid har sina speciella uppfattningar om hur saker och ting ligger till och hur människan kan påverka sina omständigheter. I allmänhet ligger det någon logisk eller rationell kärna i dessa läror. Problemet är att lärorna ibland tillmäts en tillämplighet långt utöver vad denna rationalitet tillåter. Så är det med en av vår tids mest inflytelserika läror, nämligen keynesianismen.
Klicka på bilden för att se programmet. PODCAST: Ladda som mp3 eller lyssna på Soundcloud. I veckans avsnitt […]