Gästskribent Paul Lillrank: Grisens princip

I Finland har vi fler ingenjörsutbildningsplatser per capita än i något annat land. Universiteten och högskolorna lider av kontinuerlig brist på lärare och läromedel. Varenda liten håla i landet står i kö för att få ett eget universitet i den fåfänga tron, att framgångarna i Uleåborg går att kopiera i otaliga exemplar.

Självklart blir det inflation på utbildning. Undervisningen blir medioker. Precis som på bankerna tvingas utbildningens kunder alltmer umgås med dataskärmar. Forskningsresurser strös över landet i små, odugliga klumpar. Samma trend kan observeras på flera håll i Europa. I Sverige har man sänkt matematikkraven för teknologer. I Tyskland kommer alla studenter in på universiteten, vilka har blivit barnparkeringar för ungdomar.

Detta enorma slöseri på både pengar och ungdomens tid har ett antal naturliga förklaringar, skriver professor Alison Wolf i sin omdebatterade bok Does Education Matter?

Om något är bra, är mer av det samma bättre. Detta sätt att resonera kallas grisens princip. Politiker brukar falla för denna typ av populism. En bra grundskola för alla är utan tvivel en nödvändig förutsättning för ekonomisk utveckling. Högklassig forskning behövs för ett innovativt näringsliv. Men av detta följer inte, att ännu mer utbildning ger ännu mer tillväxt.

Inkomstklyftorna mellan hög och lågutbildade har ökat. Men av detta följer inte, att alla som når ett visst utbildningsmål är berättigade till höga inkomster, inte heller att högre utbildning automatiskt skulle öka arbetets värde.

Inom industrin har flertalet sysslor blivit mer krävande som en följd av ökad automatisering. Men antalet industrijobb minskar ständigt. Inom tjänstesektorn, speciellt vård och omsorg, är rätt personlighet ofta viktigare än formell kompetens. Värdet av ett blöjbyte blir inte högre av att utföraren är magister i vårdvetenskap.

Utbildning är lönsam för individen, men inte för landet. Arbetsgivarna är alltid efter de mest kompetenta, uthålliga och entusiastiska. En slutförd högre utbildning signalerar dessa egenskaper. Men om antalet högskoleutbildade är cirka tio procent av årskullen, är det uppenbart att begåvade individer går att hitta också bland dem utan formell utbildning. När antalet högutbildade stiger över en viss punkt, blir resonemanget omvänt. Att inte ha en utbildning blir en signal för inkompetens. När detta blir allmän kännedom, trängs alla som bara någonsin kan till olika postgymnasiala utbildningar. Utbildningens innehåll spelar allt mindre roll jämfört med des uppgift att sortera och ge signaler.

Detta förklarar statsmaktens bekymmer inför de långa studietiderna. Varför satsa på god utbildning under en lång tid när för flertalet är resultatet inte kompetens och kunnande, utan enbart en signal för arbetsmarknaden.

Arbetsmarknaden låter sig dock inte luras. Efterfrågan av högutbildade superintelligenta är ständigt ökande, men tillgången på mediokert utbildade medelmåttor har inte på långa tider varit någon begränsning för näringslivets expansion. Klyftorna inom universitetsvärlden kommer att öka. De bästa förmågorna kommer att söka sig till de tuffaste utbildningarna, vilka också attraherar de bästa lärarna och forskarna. Om den statliga resursfördelningen inte tillåter detta i hemlandet, kommer spetskompetensen att flytta utomlands.

Urvattnade utbildningar kan inte kompensera för de snedvridningar som höga skatter och en dåligt fungerande arbetsmarknad orsakar.

Paul Lillrank är professor vid Aalto-universitetet i Helsingfors

39 thoughts on “Gästskribent Paul Lillrank: Grisens princip

  1. Moab skriver:

    Jag föreslår då ett utbyte i brödrafolkens anda: ni skickar era ingenjörer till Sverige så skickar vi ett större antal humanister, samhällsvetare, politiker, journalister och sociologer till Finland? Vad sägs?

    Om ordspråket ”hellre en finsk ingenjör än 100 svenska journalister” fortfarande gäller så kan vi ta hand på den växelkursen.

    Liked by 10 people

    • auglar88 skriver:

      Helt rätt, och det gäller ett återförande av ett gammaldags fungerande och arbetande klassamhälle med stratifiering av utbildning, löner och status men med respekt för alla. Dock inget skrapande med foten med mössan i handen, det är ovärdigt.
      Allt detta ”gammaldags” upplevde jag som läkare på det stora sjukhuset på sextiotalet till mitten av sjuttiotalet (då började PK-giftet sprida sig i samhällskroppen bland annat genom Olof Palme; skola och universitet började påverkas väldigt negativt, UKAS och PUKAS om ni kommer ihåg. Alla skulle ta studenten). Ordning och reda, distans och respekt var det fråga om, översköterskan kallades översköterska och inte som idag något ”nyord”. Kvalitet var det fråga om. Det är väl bara en tidsfråga då man inte får kallas överläkare längre.
      Härliga tider, strålande tider som Thor Modéen sade i de snälla pilsnerfilmerna där
      dåvarande klassamhället speglades på ett rart sätt.

      Vi behöver en oblodig revolution med default och sanningskommission.

      Hur kan det vara möjligt att ett sådant litet antal, en handfull, toppolitiker, halvfigurer, har en sådan enorm makt över oss. Makten måste tas tillbaka av folket och dessutom måste makten kontrolleras av balanserande system som utses av oss,folket,medelklassen,skattebetalarna. Det är inte nuvarande politiker som äger de pengar de slösar med, det är våra pengar. Jag hoppas att Magdalena Andersson läser detta och upplever kraften på internets alternativa sidor , men det är väl en illusion.
      .

      Liked by 5 people

  2. Hans skriver:

    På tal om pseudoutbildningar så bjuder Wikipedia på lite ofrivillig humor när man söker på ”genusvetenskap”; https://sv.wikipedia.org/wiki/Genusvetenskap

    Förutom att det inte finns någon kritik mot genusvetenskap som företeelse hos Wikipedia lockar nedanstående avdelning till skratt. Ja, tänk att man även här talar om ”utmaningar”, precis som journalister och politiker ständigt gör när det gäller invandrings- och flyktingpolitiken. Lägg också märke till att det är Vetenskapsrådet som analyserat. Jag blev dock lite överraskad, för jag trodde att Sverige var världsledande inom genusforskning, men det verkar gå utför även här. Vilken besvikelse!

    Genusvetenskapliga utmaningar

    I sin skrift ”Genusforskning i korta drag” lyfter Vetenskapsrådet (2005) fram några särskilda utmaningar som den svenska genusvetenskapen står inför. Bland annat menar Vetenskapsrådet att det finns ett glapp mellan den internationella teoribildningen som karakteriseras av abstrakta och makroteoretiska debatter och ”svenska forskares förkärlek för empirinära studier”. Vetenskapsrådet menar också att det behövs en vidareutveckling av de genusvetenskapliga begreppen. Här för vetenskapsrådet alltså fram viss kritik mot att den svenska genusforskningen inte riktigt ”hänger med” i eller inte i tillräckligt stor utsträckning bidrar till den teoretiska utvecklingen samtidigt som man framhäver att de svenska genusforskarna är bra på empiriska, alltså mer praktiska studier.

    Liked by 1 person

  3. Östanskog skriver:

    I svenska tidningar kan man hitta faktarutor om viktiga personer: ålder, barn, katter, kanariefåglar, gärna en spännande detalj som att ha drivit en coctailbar på stranden i Bali. I Finland omnämns utbildning och inte bara det, det måste helst vara en examen och i dödsrunor oftast även officerarutbildning. Detta visar olika synsätt. Här i landet kan en person stoltsera i faktarutan med att inte ha någon utbildning alls, men att ha en psykisk åkomma. Då blir personen tio gånger viktigare bloggare än herr Engellau.

    Liked by 1 person

  4. Göran Fredriksson skriver:

    Grisens princip är densamma som lagen om den avtagande marginalnyttan.

    Att äta lunch en dag är bra, att äta en andra lunch samma dag är inte lika bra och den tredje lunchen samma dag kan nog bara intas under hot. Förmodligen delar vi människor denna uppfattning med grisarna.

    Liked by 2 people

  5. svenne skriver:

    ” I Sverige har man sänkt matematikkraven för teknologer.”

    Vilka är då kraven beträffande andra yrkesgrupper? Jag undrar vilka krav på mattekunskaper som tidningsredaktionerna ställer på de ledarskribenter och journalister som producerar artiklar angående ekonomiska frågor. Anders Lindberg presterade ju en attack mot Tino Sannandaji i Aftonbladet den 22 dec år 2015.

    Citat:

    ”Tino Sanandaji har bland annat hävdat att om nuvarande politik fortsätter är personer med ”invandrarursprung” i majoritet i Sverige efter 2025. Tesen drivs på de flesta högerextrema sajter även om själva tidpunkten skiftar. Om vi inte stoppar invandringen blir det som med ­indianerna – vi får bo i reservat. Och liknande.
    Beräkningen av tidpunkten gjorde Sanandaji genom att ta ökningen av antalet asylsökande och dra ut trenden in absurdum. Med samma teknik kan man bevisa vad som helst.
    Exempelvis: I går åt jag ingen pepparkaka, men i dag äter jag fem pepparkakor. Med samma ökningstakt äter jag i morgon tio pepparkakor och om två veckor nästan hundra. Pepparkakskollapsen är bara en tidsfråga”.

    Min kommentar:

    Tino Sanandaji anger i sin argumentation ett konstant antal asylsökande per tidsenhet (personer/år) och efter ett visst antal år summeras ju detta till en total befolkningsökning med ett visst antal personer.

    Anders Lindbergs ”pepparkaksbevis” motsvarar att antalet asylsökande per tidsenhet skulle öka men Tino redovisar endast summan av den volym som har ackumulerats efter en tid med konstant flöde/tidsenhet. I sitt exempel ökar Anders pepparkakskonsumtionen/tidsenhet och detta är ju ett falsarium då det gäller att misskreditera Tino.

    Anders har ju arbetat som politiskt sakkunnig på Utrikesdepartementet – vilket borde innebära även vissa kunskaper i matematik – och han måste ha varit medveten om att hans bevisföring slirade men chansade på att det skulle passera. Om han trots allt inte är medveten om ihåligheten i sitt resonemang så är han ju i samma klass som Henrik Schyffert då det gäller matematik och ekonomi. Och detta är skrämmande då det handlar om en ledarskribent som alltid har tillgång till samtliga ”rumsrena” medieplattformar.

    Liked by 4 people

    • olle holmqvist skriver:

      Jodå
      jag minns någon gång på 60-talet tror jag, att man brukade extrapolera antalet ”vårdtagare inom off vård” mot ”antalet vårdgivare inom d:o – (kanske var det bara läkare ? man räknade på)- hur som, det blev en brytpunkt, på 80-talet med två hälfter av vardera, tillsammans utgjorde de alla i riket. Det blev inte på det viset. Fast i min barndom, när det fanns färre läkare per boende blev doktorn körd hem till oss tillfälligt barndomssjuka barn. Konstigt – tycker barnen inte nu. Dom har aldrig upplevt ett doktorsbesök i hemmet.

      = Exempel på att: framtidsförutsägelser aldrig slår in som de formulerades, och att trender utmärks av att de när som helst kan brytas.

      Fast tendenserna är att alltför få vill bli poliser, vårdare, lärare eller domare. I Malmö finns en drös pensionerade domare. Alla vägrar rycka in vid behov. En av dem motiverade för mig:
      klanväldet och multikulturalismen har flyttat in i rättssalen. Den dömde klanmedlemmens klan ser domaren som en personlig fiende.

      Det gäller att öppna hjärta och plånbok visst- men ingalunda nog därmed. knäpp noga den skottsäkra västen. Framtiden är redan här

      Liked by 1 person

      • Hovs_hällar skriver:

        Poängen är att Lindberg gör ett elementärt och avgörande fel när han ska återge Tinos prognos. Och intressant nog får Tino ständigt förvara sig mot idiotargument på den här nivån från diverse journalister och annat löst folk.

        Detta beror nog mera på en politiserad och korrupt journalistkår än på journalisters bristande skolutbildning, vågar jag gissa.

        Liked by 1 person

    • uppstigersolen skriver:

      Angående att vara sakkunnig på Utrikesdepartementet och vara räknekunnig. Högsta hönset just på UD är ju en höna som bara kan räkna åt ett håll – sitt eget. Så matematikkunskap är ingen nödvändig kompetens just där.

      Liked by 1 person

    • Hovs_hällar skriver:

      Ja, man kan undra om denna lögnaktiga beskrivning av Tinos resonemang beror på dumhet eller illvilja. Kanske en kombination av bådadera…

      Vilken hyfsat begåvad grundskoleelev som helst borde förstå skillnaden mellan ett konstant flöde och ett exponentiellt ökande flöde.

      Gilla

    • Kristina von Heland skriver:

      Inom hästeriet sa vi. Ryttmästare Palmer är så dum i huvudet så till och med hans kamrater upptäckte det. Kan kanske appliceras på dagens journalistkår
      Du kan bli veterinär utan att ha varit ute på distriktet, du kan få din praktik på ett labb.De ville könskvotera veterinärutbildningen. Orsak? Att nyutexaminerade inte kunde tänka sig att avliva ett djur. Att hälften blev vegetarianer då de var på slakteriet.

      Gilla

  6. Qvist skriver:

    En viss basutbildning behöver alla. Som förmåga att ta till sig texter, räkna, även med bråk, och det uti värden – på egna ben… Vid en viss tidpunkt flyger alla ur boet. Och livsresan inom arbetslivet startar. Att utbilda sig klar för att hålla i 45 år framåt, är utopiskt, eller snarare naivt. Naturligtvis fortsätter vi att lära oss genom hela livet och mest kanske ute i arbetslivet. Samhället förändras ju. Ställer ständigt ny krav på förnyelse. Äldre kunskapsinnehåll blir passerar och nytt tillkommer varefter. Dessutom i ökad takt. Omsättningshastigheten blir allt större.

    Vi har även den befolkning vi har. Att suboptimera gör företagen vareviga dag. Sorterar efter förmåga och berömmer potentialer. Men det ställer inte någon på den överblivna kartan. Alla finns med ändå, eller borde göra det. Ingen kan eller får betraktas som ett rö för vinden, utan egenansvar för den egna tillvaron. Alla besitter en inre förmåga och ett ansvar över sitt egna liv. Man återfinnas då på andra andra platser och funktioner, som även de är nödvändiga.
    Var och en efter sina förutsättningar och intressen. Livet innebär att lära – och lära om – ständigt.

    Vi fokuserar nog alldeles för mycket på den inledande utbildningen vid starten. Den viktigaste utbildningen tar vid när man väl är ute i arbetslivet. Där märks tämligen lätt vad människor går för. För då efterfrågas driv, självständighet parad med social förmåga, flexibilitet, nödvändig anpassningsförmåga och att kunna underordna sig och anta de inriktningar ett företag kräver, även i kravet på egen omprogrammering. Och dessa egenskaper visar sig nog inte lika lätt under skolans utbildningsfas. Till det behövs det motstånd ute i arbetslivet och förmåga att fånga de möjligheter som bjuds, med de krav det innebär av fortsatt egenansvar. Vi får i hög grad sköta vår fortsatta utbildning själva. Kanske med viss stöd från företagen. Hur skulle det kunna vara på annat vis?

    Liked by 1 person

  7. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Vi får tacka för dessa klarsynta kommentarer från öster. Det är bara att instämma, en utspädning av utbildningssystemet är ingen framgångsformel.

    Sverige har exempelvis, eller hade i alla fall under år 2016, 168 professorer i pedagogik. Det låter mycket och borde om det handlar om volym ha resulterat i en extremt bra skola. Så är inte fallet som bekant.

    Sverige har under decennier spridit ut högskolesystemet alldeles oerhört i förhållande till landets folkmängd och det har till stor del resulterat i utspädning. Man borde ha stannat upp efter att de större nybildade universitetsorterna kommit igång som Umeå och Linköping.

    Systemet lider liksom många andra samhällsfunktioner av en överdriven politisering som tar sig uttryck som att ämnen som genusvetenskap får extremt inflytande samtidigt som teknik och naturvetenskap trycks tillbaka. Det har t o m gått så långt att biologiska realiteter blivit tabu till förmån för olika hokus pokus.

    Högskolans problem med dåliga förkunskaper, politisering, fusk med högskoleprov kommer bara att förvärras då utbildningen börjar gå snett redan på lägre stadier. Det kan knappast bli något vettigt utbildningsresultat i klasser där eleverna inte ens talar samma språk. Det som då kommer att hända är att särskilda utbildningsvägar öppnas för resursstarka medan den mindre bemedlade begåvningsreserven får det svårare.

    En sak hakar jag upp mig på i Lillranks text; en väl stereotyp beskrivning av industrijobb respektive jobb i tjänstesektorn. Om man som land vill ligga i framkant måste man ha en avancerad industrisektor som fungerar tillsammans med en avancerad tjänstesektor, men den senare kan inte fungera utan en kravställande industri. Ett exempel: ”I stort sett samtliga stora it-företag gör enorma satsningar på teknik för uppkopplade och självkörande bilar.” Den typen av utveckling kommer att ske i länder där båda dessa sektorer finns.

    Liked by 1 person

    • uppstigersolen skriver:

      Kan bara hålla med om det mesta. Vad det gäller självkörande bilar är jag dock tveksam om dessa någonsin kommer upp i samma klass som en genomsnittlig svensk. Att de snart kan köra som vilken MENA-människa som helst tror jag de klarar. Dock vill jag inte köra själv om en stor del av bilarna framförs som MENA-människorna kör. Det är illa nog idag att hålla reda på dem.

      Liked by 2 people

    • Moab skriver:

      Vi kanske kan vända detta, om man tar över en mindre högskola och skaffar riktigt bra lärare, fritt från genus, klimathot och mångkultur, så kunde man kanske attrahera den delen av befolkningen som söker klassisk bildning men kanske inte har kontakterna. Alá VDHs Hillsdale college.

      Liked by 3 people

  8. Aha skriver:

    Artikelförfattaren berör en angelägen samhällsfunktion vars effektivitet sett till insatta resurser inte är tillfyllest.
    Frågan blir hur länge det eviga lärandet från lågstadiet till akademiexamen, ca 15 – 17 år, kommer att fortgå. Generationerna före fick klara sig på 6 årig folkskola, blev sedan duktiga arbetare och lägre tjänstemän. Via fortbildning kunde man stiga i graderna till bl.a. ingenjör, och vilka ingenjörer vi fick. Över hela Sverige etablerades mängder med lokala industrier, en i stort sett svunnen epok. Bredden fanns men även toppen. Industrilandet Sverige tillverkade åt världsmarknaden de tunga, de prestigemättade objekten; gigantiska båtar, bilar, lastbilar, tåg och flygplan. En värld fri från postmodernistisk flum. Med subjektiv objektivitet bygger man inga flygplan.

    För att återgå till frågan om det eviga lärande vars innehåll till mindre del kommer till nytta vid utövandet av ett yrke, verkar det inte finnas några tankar om reformering av hela utbildningskonceptet. Visst är de praktiska förutsättningarna knepiga, hur t.ex. varva högre utbildning med jobb? Vad göra med barnen om studietiden förkortas? Skolan tjänar ju också som en förvaringsplats för barn.

    Hur som helst; vid en verklig kris skulle många utbildningar få stryka på foten. Det visar utbildningarnas egentliga direkta värde.

    Liked by 4 people

  9. Jan Molin skriver:

    Detta har varit fallet sedan länge. När mina barn började i skolan i början av 80-talet skulle de inte ha läxor. Barn skulle leka. När det äldsta barnet började gymnasiet så tyckte hon hennes kamrater att det var svårt. Politikerna hade ännu inte nedanpassat kunskapskraven till grundskolans nivå.
    Långt därefter, som utvecklingschef inom ett fläktföretag, skulle vi utveckla ett teoretiskt verktyg för prestandaberäkning. Vi hade samverkan med både Chalmers och KTH men där stod inte matematikkunskaperna hos några villiga examensarbetare i nivå med våra krav. Till slut kom en nykommen kunnig exjobbare till KTH från Italien. Vi fick kontakt och han utvecklade den aerodynamiska matematiken för jobbet på ett tom. över förväntan och programmerade prestandaverktyget på samma sätt.
    Jag är nu pensionär sedan 8 år, men jag tror förfallet har fortsatt i och med att redan då var det svårt att hitta inhemsk bred kunnighet.
    Redan på 60-talet, tror jag, tog ju socialdemokraterna bort kunskapskraven i skolornas styrningsbeslut och ersattes med övergripande ämnesorienteringar. Nu efter omkring 50 år är dessa beslut helt genomförda över hela linjen. Denna katastrof har inget med invandringen att göra, utan denna andra katastrof planlades nog samtidigt, men stadfästes sedan i och med mångkulturbeslutet genomfört av Palme och övriga politiker och den helt eniga dåvarande politikerkåren. Nu är denna katastrof i ”full blomning” och utom kontroll! Jag säger som någon annan här brukar säga: arma land! När ska svenskarna vakna? All info finns tillgänglig!

    Liked by 7 people

  10. Rikard skriver:

    Hej.

    I Sverige anser skolpolitiker och även hr professorns kollegor vid diverse lärosäten, att det krävs minst fyra års högskolestudier för barnpassning.

    Det säger väl egentligen allt som behövs.

    Kanske med ett mer personligt tillägg?

    Den som behöver en högskoleutbildning för att kunna ta hand om barn, bör aldrig få ta hand om eller helst ens skaffa barn.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Liked by 8 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Vi hade några sådana där jäntor som trodde att de har fått något slags akademisk utbildning på dagis. De var tämligen värdelösa och skulle hålla utvecklingssamtal där de blamerade sig med felbedömningar av barnen. Dagiset var bra ändå, eftersom de hade en filippinsk dam i varje barngrupp och i stort följde ingrodda traditioner. De utbildade och certifierade ”pedagogerna” tillförde ingenting som helst av värde.

      Liked by 1 person

  11. olle holmqvist skriver:

    Värdet av utbildning visas i efterfrågan. Vad blir av genusutbildade ? Genusrådgivare i
    Genuskonsultföretag ? Vi kan definiera ”etniska” svenskar t ex: både far- & mor-föräldrar svenskar. En del etniska svenskar blir civilingenjörer, apotekare, jägmästare, veterinärer…

    Ett PK-tabuiserat, dvs något över vilket MittFåreMedia har lagt sitt – Silentium profundis – (kan inte latin, rätt ?) – över är pågående utvandring från Sverige. Hur många etniska svenskar ?
    Hur många genusutbildade, hur många civilingenjörer, får jobb, bostad nytt liv med framtid i i nya landet ? Var det därför dom flyttade till Kanada ?

    Gilla

  12. Kungskobran skriver:

    Den senaste forskningen visar snarast att koncentrationen av peningaflödet till de.s.k.
    elitforskarna inte ger någon större effekt, dom har för det mesta vad dom behöver redan, utan att skall ges till mindre kända enheter där chanserna till nya epokgörande upp täckter är betydligt större.
    Beträffande att alla måste vara högutbildade, hur många ingeniörer har löst en 3 gradsekvation eller löst en dubbelintegral i sin verksamhet efter sin examen.
    Inte jag i alla fall. Det behövs inte så särskilt många i Sverige för att tillfredställa dessa behov
    av avancerad matematik och kalkyler, värdens expertis finns dessutom numera tillgänglig via internet och konsulter om det behövs.
    På 50 och 60 talet utbildades 1000 tals s.k. 25 öres ingeniörer från olika tekniska institut av varierande kvalitet, dom sögs snabbt upp av industrin och gjorde en stor insats utan att kunna vare sig lösa dubbelintegraler eller 3 grads ekvationer.
    Många blev höga chefer inom industrin.

    Liked by 1 person

  13. tlidforss skriver:

    Bort med allt som att alla är akademiker, alla ska ha gymnasieutbildning, allt genustrams, allas lika värde, gemensam så kallad svensk värdegrund (som jag aldrig har förstått, vad är en svensk?? värdegrund??).
    En framgångsrik bonde med egen bondgård är like mycket värd som en doktor på Karolinska. Människor med användbara praktiska kunskaper är många gånga mer värda än en ”flum” akademiker. Den gemensamma minsta värde värdegrunden i Sverige av idag är väl politiker som inte förstår någonting.

    Liked by 2 people

  14. Lars skriver:

    Läst Kunskapssynen och pedagogiken https://www.adlibris.com/se/bok/kunskapssynen-och-pedagogiken-9789175043319

    Nu är jag inte helt med på kritiken och framförallt inte de förslag man för fram och inte heller lika övertygad om att synen på kunskap är fullt så avgörande för vad som hänt, men jag är med boken helt mot den subjektiva och relativistiska synen på kunskap som socialkonstruktivister dvs postmodernister för fram inom t.ex. pedagogik och psykologi. Och lika övertygad om att ostrukturerade läroformer är förkastliga. Däremot ser jag att vad man förespråkar är återgång till hur det var på 70-talet och det var inte heller bra ur olika aspekter.

    Nu tror man eleverna måste skapa sin egen kunskap individuella och istället bör man ha paradigmet att läraren kan överföra kunskap. I min tro är båda synsätten felaktiga! Utan djup i kunskapsbilden och tillägnande av vad man idag tror sig veta om världen ges inte utrymme för självständigt tänkande och djupare förståelse. Så långt har de rätt. Samtidigt är det uppenbart att elevens förmåga att tillgodogöra sig en föreläsning från katedern är begränsad och att kunskapen måste förstås utifrån tidigare kunskap och egna funderingar på hur det hänger ihop.

    Men det är som helhet en trovärdig och förskräcklig bild av skolan.

    Gilla

  15. Bengt skriver:

    Ett högaktuellt ämne Paul Lillrank tar upp. Skulle behöva tas upp till offentlig debatt mycket mera. Mycket av det som borde debatteras tystas, och jag tillhör den stora grupp lyssnare/tittare som är mycket besviken på ”Public Service”.
    Efter att ha lyssnat på Studio Ett i P1 igår, 8 nov., inser jag emellertid att det finns skäl till självrannsakan för egen del. Alla medarbetare och programmakare är inte usla vindflöjlar. Ett exempel är inslagen som presenteras som följer i tablån för Studio Ett:

    ”Håller genusvetenskap och kampen för jämställdhet på att lägga sig som en våt filt över svenska universitet? Det menar Ivar Arpi ledarskribent på SvD. Hör honom i debatt med Fredrik Bondestam från Nationella sekretariatet för genusforskning. Hör även Erik Ringmar, lektor vid Lunds universitet, som plockade bort en text ur kurslitteraturen av genusvetaren Judith Butler.

    Lyssna på Jan Teorell, professor vid Lunds universitet, vald lärarrepresentant vid den statsvetenskapliga institutionen, som bemöter kritiken från Erik Ringmar”.

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6816570 rekommenderas!.

    Verkligen välkommet att kloka människor som Ivar Arpi och Erik Ringmar släpps fram i Studio Ett! Programledarna gjorde också sitt jobb bra – tycker jag.

    Gilla

  16. Petrus skriver:

    Matten brukar inte vara så svår att lära folk om man har ett hyfsat läromedel. Speciellt om rediga föreläsningsanteckningar finns på nätet. De flesta ingenjörer läser också bara en termin matte, eller knappt det. För en ingenjör som skall konstruera en kran eller vanliga hyreshus räcker det att hjälpligt förstå den matte han tentat av. (Skall du jobba med missilutveckling eller teoretisk fysik behövs dock kanske mer genuin matematisk förståelse och intelligens.)

    Problemet är kanske snarare att eleverna är för dåligt bekanta med olika sätt att uttrycka sig matematiskt. Dels är problemet att man börjar för sent med algebra i grundskolan. Ett annat problem är att man i den engelskspråkiga litteraturen ofta har ett annat sätt att uttrycka sig algebraiskt. Det sätt man brukar lösa detta på är att som kursbok ha enklare bok än den som står i den officiella litteraturförteckningen. En bättre lösning hade nog varit kompendier som förklarar de matematiska uttryckssätten och bra sammanfattande kompendier på svenska. Eleverna får ägna för mycket tid åt att dechiffrera vad som står i böckerna.

    Labbinstruktionerna är också i regel sämre och slarvigare än för 50 år sedan och jämfört med amerikanska toppuniversitet (som ibland har sina labbinstruktioner på nätet). Ett problem är att de som håller i den grundläggande undervisningen ofta är ingenjörer som totalt misslyckats i sina karriärer och därför inte vill se andra lyckas. Standardinstruktioner för hela landet vore nog därför en fördel.

    Gilla

  17. Per-Anders skriver:

    Det är så förbaskat löjligt att tro att utbildning eller rättare sagt en titel eftersom det är många som bara eftertraktar just det.

    Men vad är det företag vill ha. Titlar? Nej, de vill ha folk som uträttar något. En titel innebär bara att personen ”kan” ha vissa grundkunskaper. Inget mer.

    Speciellt idag, kan man söka kunskap på egen hand. De som har den förmågan är de som jag som företagare letar efter; inte sådana som måste ha någon som står och talar om för dem vad de ska lära sig.

    Gilla

  18. Björn skriver:

    Har ni tänkt på att det verkar finnas väldigt många ”experter” nuförtiden?! Speciellt inom MSM?! Att de ofta inte ens fyllt 20, tycks inte spela nån roll, bara de har ett ”brinnande intresse” och kan söka på Google! ”Experter” på Amerikansk inrikespolitik, genus”experter”, klimat”experter”, ”experter” på SD osv osv i en aldrig sinande ström! Själv är jag gammal Postdistributions”expert”(brevbärare)!

    Gilla

  19. Lars skriver:

    Jag funderar på hur man på 60-talet kunde ta en fil kandidat och hastigt och lustigt bli en man i staten t.ex. på SIDA.

    Jag läste slut boken Kunskapen och pedagogiken och ett kapitel avsåg genomgång av det pedagogiska, teoretiska innehållet på tre universitet: Stockholm, Umeå och Karlstad och litteraturlistorna var med. Ser man på Stockholm 7.5 p så dominerade följande:

    Stern, spädbarnets interpersonella värld
    Bowlby, En trygg bas
    Havneskjöld mfl Utvecklingspsykologi
    Piaget Barnets själsliga utveckling
    Vygotski, Thought and language
    Några till i mindre omfattning.

    Så en 7.5 p kurs i didaktik

    Förövrigt tydligen böcker, ej redovisade, om skolan, läroplaner, juridik mm.
    Latjo att den magisterutbildade läraren och Henrikson uppfattade dessa böcker som socialkonstruktivistiska! Det är de ju inte (jag har läst de tre första). De är ju en bra början på förståelse, men absolut inget större psykologiskt kunnande och man kan ju undra över bristen på socialpsykologisk litteratur.

    Hursomhelst stödjer det min tes att utbildning bara är en grund för vidareförkovran i arbetslivet och flertalet lärare kommer troligen dels att undervisa på samma sätt som de själva undervisats (hur skulle man kunna ersätta erfarenheten av 16 år i skolan!) och dels är helt beroende av hur arbetet organiseras i de skolor de kommer att jobba på.

    Och detta tal om att forskningen vet mycket om kognition och lärande. Sanningen är att kunskapen är tunn.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s