I himlen såsom ock på jorden

Patrik Engellau

Det som förvånar mig med katoliker är inte i första hand att de inte läser Bibeln, utan att de ofta inte ber till Gud eller hans son Jesus utan till andra medlemmar av Guds hov.

Till exempel gillar katoliker att be till Jesu mamma, Maria, eller till någon av hennes många inkarnationer. Portugiser är särskilt förtjusta i Vår Fru, alltså Mariakopia, av Fátima efter en historia om att Maria år 1917 visade sig ett upprepat antal gånger för tre herdebarn i socknen Fátima. Brasilianare ber gärna till Vår Fru av Aparecida efter en händelse 1717 där några fiskare fick en Mariaskulptur i sina nät varefter de välsignades med enorma fångster.

Ett åttiotal sådana Mariaapparitioner eller -inkarnationer har registrerats världen över. Lourdes i Frankrike, där flickan Bernadette såg Maria 18 gånger år 1858, är ett känt fall. Ofta byggs det särskilda kyrkor eller basilikor där allmänna eller specialiserade mariadyrkare, så kallade marianer, kan framföra sina böner.

Varför ber man hellre till Maria än till Gud? Jag tror att man är rädd för den stränge farsan och hellre talar med morsan för att hon ska lägga fram ens fall för farsan. Man föreställer sig att Maria kan lirka med Gud. Kvinnor är sådana.

Kanske törs man inte ens be Maria om hjälp att snacka med Gud. Då kan man i stället presentera sitt fall för ett helgon, ty helgonen ingår i Guds hov och bor i hans slott så man kan räkna med att de träffar honom då och då och kan framföra ens bön och kanske få gehör.

Om man har ett yrke så har yrket troligtvis ett skyddshelgon som förhoppningsvis har tumme med Gud. Bartendrar har skyddshelgonet Amandus, sjukhusadministratörer Basileios den store, reklamare Bernardinus av Siena, hallåor ärkeängeln Gabriel och så vidare. De fungerar som ett slags lobbyister hos Gud. När en lärare vill påverka sin situation går hon inte direkt till utbildningsministern utan jobbar via facket. Det är ungefär samma upplägg.

Tankefiguren med Gud som kung i sitt hov eller länsherre på sitt slott måste ha känts naturlig för en medeltida bonde (eller, föralldel, för en svensk nutida lärare). Man fick gå snirkliga vägar för att komma fram.

Jämför detta med den protestantiska fullständigt revolutionerande idén om att vägra tala med någon annan än högsta chefen. Protestanter ber till Gud, inte till hans underlydande. De räknar med, och kräver, att högsta chefen ska kunna ägna dem den tid och den uppmärksamhet de begär. Man är förbannad på sin bank, SEB. Man tänker inte tala med någon annan än Johan Torgeby, VD och koncernchef. Man finner detta helt naturligt och – det underligaste av allt – man upptäcker att det fungerar lika bra att framföra sitt budskap till honom som att tala med hans underlydande.

Hur kunde människor på 1500-talet bli så besatta av självsäkerhet att de kunde ta sig rätten att kräva sådan service av Gud? Tänk dig själv. Det är som om du skulle tycka det var självklart att få tid hos statsminister Stefan Löfven när du har något angeläget på hjärtat. Att ens komma på tanken är revolutionärt och förmätet. Men det var sådant Calvin och Luther och de andra protestanterna predikade.

För mig är det svårt att förstå hur en sådan tankefigur kunde slå igenom om det inte hade varit för ett skikt av oerhört självsäkra människor vars känslor de religiösa ledarna artikulerade. Jag snackar självägande bönder, som inte tänkte sig hunsas med, fabrikörer som tjänade pengar på att producera saker som folk betalade för att få och därför inte var beroende av någon furstes välvilja, vetenskapspersoner som tänkte rakt och klart (varav många så småningom slutade be över huvud taget).

Tacka sjutton för att trettioåriga kriget måste bryta ut när folk med så olika världsuppfattning konfronterades med varandra.

Den som accepterar rubrikens idé om att faktiskt existerande förhållanden i vårt samhälle projiceras in i religionen kan kanske hänga med på den oklara – erkänns! – tanken att en del av det vi kallar verklighet faktiskt är mer likt religion än fysik och matematik och andra vetenskapligt bevisbara företeelser. Jag tror inte att 1500-talsmänniskan ansåg sig religiös när hon närmade sig Gud. För henne var Gud en del av den faktiskt existerande världen, lika bevisad som allt annat som bevisats med den tidens förvetenskapliga metoder. På samma sätt tror jag att det är med oss. Det finns starka religiösa inslag i vår världsbild ehuru vi inte kallar dem religiösa eftersom religiositet i vår tid har dålig klang. Vi kallar våra idéer vetenskapliga eftersom vetenskaplighet har god klang.

Ta klimathotet som exempel. Det kanske finns, det kanske inte finns. Tecknen pekar än hit, än dit. Vissa troende är övertygade och dessa troende är en sorts marianer, det vill säga anhängare av en särskild kult. Värdegrunden är ett annat oklart men av många hyllat väsen som man kan ägna sig åt att åkalla och dyrka.

39 thoughts on “I himlen såsom ock på jorden

  1. Moab skriver:

    Jag läser just (om) de gamla grekerna och som projekt kan jag rekommendera detta, för allt vi ser och dryftar är redan dryftat av grekerna. Genom att rycka undan denna och annan gammal lärdom så tvingas vi återupptäcka alla argument, exempelvis som Patrik att slaget står om medelklassen, istället för att kunna luta oss mot vetande som stötts och blötts över årtusenden. Det är därför ett slag i solar plexus på etablissemanget och deras postmoderna samhällskonstruktion som bygger på att vi inget skall veta, att bilda sig och sina barn. Vi blir annars som gungflyn som styrs av andra gungflyn. Visst är det som Patrik skriver om denna perioden, varför betala för mellanhänder, varför betala för mer marmor i Peterskyrkan, men det vetenskapliga prövandet var uppfunnet långt tidigare än upplysningen, så ett relevant citat från ”Who killed Homer”:

    In our identity-obsessed age, why haven’t we Westerners been led by our very busy professors and scholars back to the beauty and the wisdom – and the power – of our own culture?

    Patrik gör ett bra arbete i att förbinda förståelsens punkter men att läsa böcker idag, varför inte Iliaden och Odyseén som en start, och inse att problemen, och framförallt lösningarna, redan fanns framdiskuterade för årtusenden sedan är en ren motståndshandling. Patrik kan inte dra hela lasset.

    Är postmodernister något annat än sofister exempelvis? Eller visst står slaget om medelklassen, men har ni märkt att den rika överklassen i Stockholm har gjort gemensam sak med kommunister och islamister i pk-ismen? De ser terrordåd mot oss som ett pris värt att betala, den slutsatsen kan man inte komma undan.

    Liked by 7 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Inget är nytt under solen. Ideologierna är på väg att döda sig själva genom ännu en utflykt till det som vi förra gången kallade national-socialism. Både liberalismen och socialismen har denna gång helhjärtat och öppet anslutit sig till den postmoderna national-socialismen och dess ofattbara ondska. De kommer att döda och skada många vita och kristna, såsom i förrgår i New York, men efteråt kommer de att vara förbjudna ideologier. Detta känner ideologerna intuitvt och därför vrider de sig som en metmask som känner krokens spets. Det enda som består är vår historia, vårt ursprung, våra traditioner, vår evolutionära stig som vi kommer vandrande på.

      Liked by 1 person

      • Moab skriver:

        jo jag lyssnade på en debatt mellan Schama och Steyn och Farage och en kvinna jag inte kommer ihåg namnet på, och det slog mig att vänsterliberalerna argumenterar helt teoretiskt alltmedan Steyn och Farage bara använder verkligheten, men det som saknas i debatten det är att någon för de verkliga rasisternas talan, nazisterna, kkk och så vidare, det hör man sällan men det är ju dessa strömningar som växer, som bygger på hat. Vänsterliberalerna bortser från den mänskliga naturen och att de skapar verkliga monster långt starkare än de själva som aldrig hörs i artig debatt. Jag tänkte att Steyn kunde låtsas vara nazist i en debatt så att de andra fattar vad de väcker.

        Gilla

  2. Kuckeliku skriver:

    Det där med ”värdegrund” är egentligen inte så himla dumt. Problemet är att det är svårt att ange en riktigt bra värdegrund. ”Frihet, jämlikhet och broderskap” är en värdegrund med historisk betydelse. ”Life, Liberty and the Pursuit of Happiness” är en annan värdegrund som säkert haft stor betydelse för hur USA blivit. Halvbra, kan man kanske säga. En aning vansinnigt. Knappast något genuint föredöme. Men Sverige blev förstås väl så vansinnigt, baserat på de värdegrunder som predikats i det här landet det senaste kvartsseklet och lite till.

    Att ange en mer konstruktiv värdegrund är som sagt inte alldeles enkelt, men just nu lutar jag åt att följande är en ganska utmärkt värdegrund: Hållbarhet, Framsteg, Frihet, Omsorg och Demokrati.

    Jag vet att några av er inte är förtjusta i idén om hållbarhet, eftersom ni förknippar den med miljöpartiet, men det går lika bra att förknippa den med konservatism. Själv är jag inte förtjust i konservatism, men uppenbarligen är ganska många här på DGS ganska positiva till konservatism, så varför då inte anamma hållbarhet som ett konservativt snarare än ett grönt ord? Att saker består är ju inte så himla dumt.

    Resten av begreppen kan ni sannolikt också stå ut med om ni inte är synnerligen ålderdomligt konservativa. Så fundera på om vi inte behöver en bättre värdegrund än de man försökt hjärntvätta oss med och om inte värdegrunden jag anger kan göra det jobb som behöver göras!

    Liked by 1 person

    • Kuckeliku skriver:

      Man kan förstås inte tolka begreppen hur som helst utan att det spårar ur. ”Frihet” kan tex inte vara friheten för gemene man att bosätta sig var han vill på jordklotet. ”Omsorg” kan inte vara lika riktad mot vem som helst i världsbefolkningen som mot svenska medborgare. Demokratin kan inte ha svängdörrar, så att folk kan få fulla medborgerliga rättigheter hur som helst. ”Framsteg” skall inte göras till ett egenvärde, utan ses som en möjlighet att förbättra livet.

      Så man måste ha lite omdöme när man tolkar de ingående begreppen. Men det har väl de flesta av er?

      Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Värdegrunden är det vi står på och bygger på. Vi kan inte ändra den. Den har redan inträffat. Vi kan bara bestämma i vilken riktning vi skall bygga vidare på den. Vår värdegrund är den västerländska civilisationen som uppstod i den bördiga halvmånen, i Mesopotamiens stadsstater, i Babylonien och Egypten, i Grekland och Judéen, i Rom, i Frankerväldet, i nationalstaternas Europa, i den engelska demokratin och för närvarande framför allt i USA.

      Socialister och liberaler bidrager inte till värdegrunden. De försöker bara fåfängt att urholka den på pin kiv.

      Liked by 1 person

      • Lassekniven skriver:

        Troligtvis är det så att både de nationella och globala problemen expanderar och att detta är irreversibelt. Likheten med universums utvecklingen är slående, en oåterkallerlig förtunning fast tvärtom.Tio miljarder 2050 och 12 miljarder 2100. Hur skall pappskallar i allmännhet och syltryggar i synnerhet lösa detta?
        Många socialister och liberaler är så idealistiska att de har hjärntvättat sig själva och är oemottagliga för sakskäl. De flesta är dock allmänt dumma i huvudet. Det är dessa två grupper, som utgör säkert halva Sveriges befolkning som håller på att välta landet utan att vi kan göra ett skit förutom att skriva på DGS. Vad gör vi, vad kan vi göra annat än likt Schopenhauer sitta på vår tuva och se på när det går åt pipan. En extrem högerregering kommer att kunna vända på kuttingen men då kanske det blir inbördeskrig. Jag har dock svårt att se framför mig Jimmie Åkesson som statsminister och Mattias Karlsson som utrikesminister och de andra på andra poster. Såvitt jag begriper måste man ha kompetens för att styra landet och de som har denna kompetensen är meritokrater och teknokrater.
        Några guldkorn från Arthur:
        Alla nationer förhånar varandra och alla har rätt.
        Allt egensinne beror på att viljan har trängt undan kunskapen ( politik är att vilja sade Olof Palme, sic!)

        Gilla

    • Sixten Johansson skriver:

      Dina fem värdegrundsord och alla möjliga andra kan fungera utmärkt även för konservativa. Enda kruxet med dessa ord och alla andra är just det som du nämnar, dels tolkningen, dels utsträckningen, räckvidden, förlängningen. Man kan testa varje begrepp genom att skala fram dess logiska skelett och sedan tänka efter vad som händer om man tillämpar det extremt (vilket är just vad som görs i dagens ordmagiska, utopistiska värld). Då upptäcker man t ex att ”jämlikhet” blir likhet (vilket strider mot naturen), ”frihet” blir normlöshet, straffrihet, extrem individualism, anarki. Och båda dessa ord är oförenliga med ”broderskap”, som alltid måste innebära att man underordnar sig en social ordning, ett sammanbindande kitt, exakt det som man nyss förkastade.

      Konservatism innebär just hållbarhet, trial-and-error-lösningar, som hela tiden testas mot verkligheten (=naturen) och långsiktigt visar sig fungera. All naturvetenskap, teknik och hela det konkret arbetande, funktionella samhällsmaskineriet bygger på konservatismens principer. Men vi har blivit hjärntvättade till att se en annorlunda ideologiserad schablonbild av verkligheten.

      Liked by 2 people

    • Per-Anders skriver:

      Problemet när man definierar en värdegrund är till exempel vad hållbarhet är för något? Vem ska bestämma vad hållbarhet är för något? Idag är ordet bara något man lägger till för att det ska låta bra. För mig personligen är hållbarhet bara larv, något som inte existerar. Mycket av det som kallas för hållbarhet är dessutom bara destruktivt.

      Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        ”Hållbarhet” är en löjeväckande stympning av ordet ”upprätthållbarhet”. I övrigt är dina kommentarer förstås korrekta. Upprätthållbarhet betyder ingenting utan specifikation av intervall. Det som är upprätthållbart bara i ett par minuter orsakar kanske en graviditet som ändrar hela livet på ett i sin tur upprätthållbart sätt. Oljeutvinning som förefaller oupprätthållbar på hundratals års sikt är likväl inget hot mot universum och den stora frysningen/krympningen. O.s.v.

        Gilla

      • Kuckeliku skriver:

        Hållbar” är ett mycket gammalt svenskt ord som man kan hitta i yttranden som ”en hållbar kniv/plog”, ”ett par hållbara byxor”, ”hållbara argument” och så vidare. Det är verkligen inget att förakta.

        Gilla

  3. Fredrik Östman skriver:

    Jordan Peterson har en mer sofistikerad uppdelning i värdevärlden och sinnevärlden — bevis finns bara i den senare — men håller i princip med om att din observation är psykologiskt och evolutionärt korrekt.

    De sociala vetenskaperna bli oerhört mycket mer stringenta och innehållsfulla — rör sig i riktning sinnevärlden från den värdevärld där de hittills befunnit sig — genom kravet på evolutionär kompatibilitet.

    Gilla

  4. Bo Svensson skriver:

    Bön fungerar väl men handlar för det mesta inte om hjälp från ovan.
    Man gör en mental bild av det resultat man förväntar sig.

    Här är en som träffar exakt varje gång med en enkel pilbåge: http://www.nyteknik.se/teknikrevyn/se-det-fantastiska-bagskyttet-6393438
    Och här är en som imponerar ännu mer: http://ipad.dagbladet.no/2015/01/28/kultur/dbtv/bueskyting/bueskytter/danmark/37403538/

    Träffsäkerhet handlar alltså inte om att sikta utan om att hitta rätt läge mentalt och samma måste gälla i stort. – Om man har ett mål för sina strävanden, är det ens allvar i bönen eller beslutet som gör skillnad.

    Gilla

  5. Lennart Bengtsson skriver:

    Den protestantiska traditionen att vända sig till den högsta överheten är säkert djupt rotat i vårt land. Från min barndoms uppväxt fick jag ofta höra det något grova uttrycket att man skall vända sig till huvudet och inte till r-n. Det var ett uttryck för oberoende och vissheten att det bara var den högste chefen som hade makt, myndighet och insikt att fatta kloka beslut. Under honom var alla lika. Det gäller knappast inte längre inom den svenska politiska överheten ty topparna där är mera staffagefigurer där någon okänd rycker i trådarna.

    Gilla

  6. oppti skriver:

    Klimathotet är ett bra exempel.
    Alla som är skeptiska till modellerade framtiden kallas för förnekare.
    Det är till att tro på en allsmäktig datormodell.

    Jag förbehåller mig rätten att förbli skeptisk till en ökning med 4,5 grader och ansluter mig till den dator som ger 1,5 grader. (IPCC är övertygade om att sanningen ligger inom det intervallet)

    Liked by 1 person

  7. Jaxel skriver:

    Citat från krönikan: ”Ta klimathotet som exempel. Det kanske finns, det kanske inte finns. Tecknen pekar än hit, än dit. ”

    Patrik är du verkligen kapabel att avföra om tecknen pekar än hit, än dit. Jag föreställer mig att det krävs en gedigen grundutbildning på universitetsnivå i matematik och fysik kombinerad med åtminstone någon forskningserfarenhet inom naturvetenskap för att ens närma sig sådana påståenden som du just levererade.

    Många på denna blog har ett förhållningssätt som ligger mycket nära den förkättrade postmodernismen. Alltså att alla har rätt till sin egen berättelse och att alla berättelser är lika giltiga oberoende av fakta och logik

    Gilla

    • Moab skriver:

      Inte alls, varje människa måste göra så gott man kan för att förstå tidens problem och Patrik har gjort långt mer än de som bara accepterat så kallad konsensus, dvd bugat för makten, det är det som är den postmoderna inställningen. Patrik gör tvärtom, du har helt missförstått postmodernismen. En timmes studier i vilket ämne som helst ger en hel del, en dag ger mer än nästan alla vet om något.

      Liked by 2 people

      • Jaxel skriver:

        @MOAB
        Trevligt att få ett svar.
        Det kan kanske äga sin riktighet att jag inte förstått postmodernismen. Låt mig uttrycka mig så här istället:

        Ett ställningstagande baserat på befintliga data och logik måste innefatta kännedom om båda. Logiken i detta fall bygger på avancerade matematiska och fysiska teorier. I avsaknad av ett eller båda grundelementen kan man i alla fall inte tala om ett ställningstagande baserat på fakta och logik. (Alldeles oberoende av Patriks förtjänster i övrigt).

        Din sista mening förbigår jag med tystnad.

        Gilla

  8. Rolf Ahlqvist skriver:

    Du skriver så sant: ”Det finns starka religiösa inslag i vår världsbild ehuru vi inte kallar dem religiösa eftersom religiositet i vår tid har dålig klang. Vi kallar våra idéer vetenskapliga eftersom vetenskaplighet har god klang.” Här nedan min mix av sambandet ”I himlen såsom och på jorden” och mellan religion och vetenskap.
    Jesus kunde se in i framtiden, därför att kosmos ramverk är grundad i såväl yttre mening med planeternas olika gång runt solen, samt i samklang med en inre ordbestämning som rör våra mänskliga karaktärsegenskaper. Gud har lurat de naturvetare som bara ser till den objektiva yttre verkligheten, tror jag. Richard Dawkins och Christer Sturmark har inte sanning att förmedla där.
    De anser att astrologin inte är vetenskaplig, alltså verifierbar och erfarenhetsbaserad. Vilket den är, även om vi astrologer föredrar att säga astrologin är en
    ”fungerande kunskap”. Att den har humanistisk fiction i framtidstolkningen med en kausalitet, som ligger nära slumpen, men mer är som kvantmekanikens möjliga sannolikheter. Exempel att en (1) framtidstolkning av c:a 10 väljs, och inträffar i stort sett.
    Nåväl, inom fem år tror jag astrologin blir bättre bevisad än detta lilla försök. Jag är 84 år, har sysslat med astrologi på fritiden, och är säker på
    att en stor attitydförändring främst inom den akademiska världen om astrologin, som överraskar mycket, är på gång. På nätet har jag en hemsida ”Bli din egen bästa astrolog”, där sannolikhetsord i stor mängd finns, anser jag.

    Gilla

  9. MartinA skriver:

    Katolikerna ber till helgon och inte till gud för att de är en förvaltare av en levande tradition. När kristendomen infördes övergick dyrkan av de gudarna till dyrkan av helgon. Till exempel är det lätt att tolka Marias vikt i Lena Kyrka som att Freja hade en särskilt viktig roll för bygden runt omkring.

    Reformationen genomfördes på grund av att tryckpressen gjorde det ekonomiskt möjligt att sprida bibelöversättningar vitt och brett. Generellt, ju längre avstånd till Rom, desto större tendens till protestantism. Alternativt, ju större avstånd till Ottomanska imperiet och Barbareskstaterna, desto mindre behov av Rom.

    För mig framstår protestantismen snarlik Wahabismen. Dyrkan av texten, iden att en generation skall för evigt dominera alla kommande generationer är monstruös. I en levande tradition kan varje generation bli en del av religionen, det är vad vi människor är gjorda för, att känna samhörighet med de våra, att bli en del av dem, inte bara de som lever nu utan även de som levde förr och de som kommer efter. Men både pergamentet och tryckpressen och romerska imperiet har upphävt detta, klippt av förtöjnignarna till vad vi är så att vi nu är hjälplöst på drift. Religion är en självklar del av att vara människa. Men den har bara blivit omänskligare vid varje ny inkarnation.

    Liked by 1 person

    • Moab skriver:

      Jag tycker detta verkar riktigt, jag måste läsa mer. Jag köper heller inte att det var protestantismen som öppnade upp för upplysningen som någon skrev, jag har helt nyligen förbundit trådarna lite tydligare för mig själv bakåt till grekerna och sökande katolska intellekt fanns redan, sedan är det en annan sak att Vatikanen höll på sin dogma. Jag tycker också att det vi ser nu, där protestantismen, utom i Schweiz, öppnat upp för allsköns galenskap inte säger så mycket gott om denna variant av kristendomen. Jag äskade alltid de små trähusen med jungfru Maria man såg i snön när man åkte på skidsemester när man var liten, har inte tänkt på det förrän nu.

      Liked by 1 person

  10. MartinA skriver:

    För övrigt använde Gustav Vasa tyska legosoldater för att slå ner Dackes katolska uppror. De självägande bönderna tenderade till den mer livsbejakande katolicismen, inte till den protestantiska dödskulten.

    Liked by 1 person

  11. Ingvor Sabina Le John skriver:

    När jag läste ekonomisk historia vid Göteborgs universitet och hade Dillard som ”bibel” fick man lära sig att en orsakerna till protestantismens framgång i norra Euorpa var att den katolska kyrkan inte erkände räntan.
    För att ackumulera kapital till den begynnande industriella revolutionen behövdes räntan som incitament för att processen skulle stegras.
    —-
    Citat: ”Man föreställer sig att Maria kan lirka med Gud. Kvinnor är sådana.” Man utvecklar de sätt man måste för att överleva oberoende av kön; min mor född 1928 lirkade med min far; jag, född 1954, slog honom på käften..

    När det gäller religion och människorna så håller ”vanligt folk” kvar vid traditioner som fungerar. sålunda kan man be till ett flertal väsen inom katolicismen såsom man tillbad ett flertal under tidigare religioner. Min granne som är katolik ber till St Michael när han har inte hittar sina nycklar och anser att Mikael är en stor hjälp för att hitta dem. Jag själv som ”bara” är andlig ber bara rakt ut om hjälp och får då hjälp av en okänd! 🙂

    Liked by 1 person

  12. Klimathotet skriver:

    I Mexiko är det Señora de Guadalupe som man tillber.

    Jag är ”Klimathotet” d.v.s. grannen som har en SUV. Mitt kall här i livet är att besvära eller stå i vägen för någon. Ju fler desto bättre.

    Gilla

  13. Rolf Lampa skriver:

    Det bibliska arvet att ”gå till kungs” har sin grund, inte i Luther utan i Gamla Testamentet.

    Profeten Natan tillrättavisade en kung för 3000 år sedan, 2500 år före Reformationen.
    Finns att läsa i 2:a Samuelsboken 12, resten av kapitlet. Kung David hade vänstrat med BatSeba, som blev med barn, och så lät han lönnmörda hennes make.

    Bibelns Gud har inte anseende till personen, som det heter. För den som undrar varifrån föreställningen om likhet inför lagen kommer. Som så mycket annat.

    // Rolf Lampa

    Liked by 1 person

  14. A skriver:

    För några dagar sedan utfärdade några av Europas viktigaste intellektuella – inklusive den brittiska filosofen Roger Scruton, den före detta polska utbildningsministern Ryszard Legutko, tyska vetenskapsmannen Robert Spaemann och Professor Rémi Brague från Sorbonne i Frankrike – det så kallade Paris Statement. I sitt ambitiösa uttalande avvisade de den ”falska kristendomen med universella mänskliga rättigheter” och det ”utopiska, pseudoreligiösa korståget för en värld utan gränser”. Istället uppmanade de till ett Europa baserat på ”kristna rötter”, med inspiration från den ”klassiska traditionen”, och avvisade multikulturalismen:
    https://sv.gatestoneinstitute.org/11274/europa-raderar-kristendomen

    Liked by 2 people

  15. Jonas Nilsson skriver:

    Det var en osedvanligt uppbygglig sammanfattning av det s.k. reformationsåret. Tack för den. Ännu enklare: man ber bara till Gud, inte något däremellan. Eftersom helgonen inte är Gud ber man inte till dem i verklig mening, och därför låter man bli. Den som vill tala och tänka kristen tro har Jesu namn som nyckeln till bön.
    Att be om änglabeskydd är en annan sak. Där är det änglarnas skapare som sänder dem som svar på bön. De gör bara vad levande Gud anvisar dem, inget annat.
    Vid graven minns vi och resonerar med våra kära, i våra minnesbilder, men det är något annat än bön. Det är ett gott samtal när minnena gör sig påminda. En verklig bön vid graven är Herrens bön: Fader vår eller Vår Fader.
    Vad är religiöst och inte religiöst? Bra fråga. NEs inledande rader:
    ”religion [-liu:ʹn eller -ligiu:ʹn] (latin reliʹgio, här ’vördnad för det heliga’, ’gudsdyrkan’, ett ord av omdiskuterat ursprung),” Att visa respekt har något religiöst över sig, liksom att erkänna sig vara beroende av andra och annat. Det är livsinsikt.
    Begreppsparet himmel och jord är ett urgammalt begrepp för helhet. Utmaningen är inte att orientera sig på jorden, det är enkelt, däremot i himlarna. Men om himlarna börjar ovan jord så är de närmare än man tror. Förvånansvärt många låter sig positioneras av den ptolemaiska världsbilden.

    Gilla

  16. Johan Mårtensson skriver:

    Katoliker läser visst bibeln, t.ex. i mässans läsningar och i den s.k. läsningsgudstjänsterna läser man i stort sett igenom hela bibeln t.ex. på årsbasis eller under 3 år. Vad gäller adressaten för katolska böner kan man igen titta på mässans böner som alla vänder sig till ”Fader genom Sonen i den Helige Ande”, liksom även tidegärdens böner. Inte en enda vänder sig till Maria. Man kan kanske sluta mässan med en så kallad Mariaantifon, t.ex. ”Salve Regina”. Det finns mer privata devotioner som t.ex. rosenkransbön där böner till jungfru Maria upprepas, t.ex. den kända ”Ave Maria”, men där även ”Fader Vår” ingår som ett obligatoriskt inslag. Reformationen öppnade inte för att vända sig direkt till Gud utan stängde i stället andra mer indirikta sätt att ”närma sig chefen”. När man pratar med muslimer om kristendomen märker man att deras trosföreställningar om kristendomen ofta grundar sig på en intern muslimsk tradtion full av felaktigheter om vad kristendomen är, och inte på förstahands uppgifter. Dessa felaktigheter har tillkommit som en del av en tradition av antikristen polemik inom Islam som har sin början redan i Koranen. På liknande sätt finns det inom protestantismen en tradition av antikatolsk polemik som t.ex. innehåller de felaktigheter som du börjar artikeln med Patrik, dvs att katoliker inte skulle läsa bibeln och bara be till Maria och helgonen. Detta ingick som grundmyter i den protestantiska propagandan när denna nya religionsform skulle etablera sig och blev sedan ett allmängods som aldrig ifrågasätts, precis som de muslimska fördomarna, t.ex. att kristendomen är en polyteism inte ifrågasätts inom islam.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s