När fungerar keynesianska metoder?

Patrik Engellau

Jag har uttryckt mig lite oprecist om John Maynard Keynes teorier och kanske alltför nonchalant avfärdat dem. Låt mig därför specificera min uppfattning genom att åter publicera en text som jag skrev i boken Berättelsen om jobben år 1996 och därefter här den 14 november 2015.

Varje tid har sina speciella uppfattningar om hur saker och ting ligger till och hur människan kan påverka sina omständigheter. I allmänhet ligger det någon logisk eller rationell kärna i dessa läror. Problemet är att lärorna ibland tillmäts en tillämplighet långt utöver vad denna rationalitet tillåter. Så är det med en av vår tids mest inflytelserika läror, nämligen keynesianismen.

Gamla tändkulemotorer gick ojämnt. En båtpropeller som kopplades direkt till en tändkulemotor fick först ett ryck av explosionen i motorn, sedan saktade den ned i avvaktan på nästa ryck. Gången blev ojämn och obehaglig för passagerarna i båten.

Skickliga konstruktörer uppfann så svänghjulet, en tung metallskiva som sattes på propelleraxeln och i kraft av sin vikt utjämnade motorns ojämnheter. Därmed blev det mer behagligt att färdas i båten.

Kapitalismen är som en gammal tändkulemotor. Den går ojämnt. Även under dess mest dynamiska skeden förekommer hög- och lågkonjunkturer. Under en tjugofemårsperiod kan tillväxten ligga på fyra procent i genomsnitt, men undersöker vi enskilda år kan vi upptäcka avsevärda variationer. Under lågkonjunkturerna sjunker tillväxten till kanske en procent och under högkonjunkturåren stiger takten till kanske sju procent. Ojämnheterna kan bli obehagliga för dem som åker med, nämligen människorna. Tillfällig arbetslöshet kan uppträda under lågkonjunkturerna, medan motsatsen – ”överhettning av arbetsmarknaden” – kan inträffa under högkonjunkturerna. Vinsterna kan variera över konjunkturcykeln på ett sätt som ibland göra att tillvaron känns osäker för företagen.

Lord Keynes uppfann ett svänghjul för ekonomin. Hans utgångspunkt var observationen att lågkonjunkturerna ofta hänger samman med att folk av någon anledning sparar i stället för att göra av med sin lön. Efterfrågan viker och besvären framträder. Hans lösning blev att staten genom egna utgifter eller genom skattesänkningar skulle öka den totala efterfrågan i lågkonjunktur och på så vis motverka och balansera ekonomins spontana rörelser. Och i högkonjunktur skulle den göra tvärtom, nämligen höja skatter och minska sina egna utgifter för att minska den totala efterfrågan och på så vis motverka tendenser till överhettning och inflation.

Ett svänghjul kan möjligen utjämna krafter som existerar oberoende av svänghjulet. Men det kan inte skapa krafter. På samma sätt är det med keynesianismen. Den kan i bästa fall utjämna hacken i tillväxtkurvan hos en ekonomi som oberoende av keynesianismen växer med kanske fyra procent om året. Men keynesianismen kan inte lyfta den långsiktiga tillväxttakten i en ekonomi från exempelvis en procent till exempelvis fyra procent.

Det finns framstående nationalekonomer, exempelvis nobelpristagaren i ekonomi Paul Krugman, som verkar tro att staten enligt det keynesianska tänkandet kan styra ekonomin med sedelpressarna eller genom att ta stora lån. Men nutidens problem är inte att tändkulemotorn går lite ojämnt; vårt dilemma är att den tidvis lägger av. Vad hjälper det att sätta på ett tyngre svänghjul om motorn är död?

Min uppfattning är att keynesianismen används som en sorts apologi för politikerväldet. Den antas visa hur politiker kan finstyra ekonomin genom att ta lån eller trycka sedlar eller höja skatter eller motsatsen, kort sagt reglera tillväxttakten och sysselsättningen genom att manipulera den totala efterfrågan i ekonomin. Detta är kanske – kanske! – möjligt under alldeles speciella omständigheter, nämligen när ekonomin fungerar som en pålitlig tändkulemotor. Men så är det nästan aldrig. Därför är keynesianismen normalt en falsk frälsningslära. Men det är lätt att förstå att politiker över hela världen gillar den eftersom den tillskriver dem magiska förmågor.

73 thoughts on “När fungerar keynesianska metoder?

  1. Bo Svensson skriver:

    Att stater och kommuner kan belåna sig, är väl mot rättsordningens fundamenta eftersom man skuldsätter framtida skattebetalare som inte har gett sitt medgivande.

    En metod för att få budgetbalans är ju att tilldelningen av skattemedel till diverse adressater skall uttryckas i procent av skatteintäkterna och inte i kronor.

    Och en metod att få den totala konsumtionen att hålla sig inom ramarna för det totala produktionsvärdet, är att få löntagarna att avtala sina löner i en fiktiv lönevaluta vars omräkningstal mot kronan sätts av en instans med ansvar för denna balans.

    Liked by 1 person

    • cmmk10 skriver:

      ”… man skuldsätter framtida skattebetalare som inte har gett sitt medgivande”

      Individerna är antagligen tillräckligt rationella, för att inse, att när stat/kommun skuldsätter sig så är det de som får betala den framtida notan. Något som troligen resulterat i ett ännu större sparande. Dagens invandring är ett sätt att beslagta pursvenskens sparande och omvandla den till konsumtion.

      Den österrikiska skolan ser annorlunda på sparandet. De anser att sparande är av godo enligt: sparande -> investeringar -> välstånd

      Skulle gärna länka till Mises, men en länk dit medför att inlägget försvinner. Svårförklarlig, men finns det något slags censurfilter här?

      Liked by 2 people

      • Lars skriver:

        Ricardiansk ekvivalens, att individen inser att skattesänkning/höjning nu ger höjning/sänkning senare elelr i din version att statens skuldsättning skulle ge ökat sparande är en nyliberal konstruktion som inte håller.

        Österrikiska skolan är mycket marginell. Det mesta de har att framföra är tron på guldmyntfot och det visar hur okunniga de är skulle jag tro. Men de har kanske bidragit de också, vad vet jag…..

        Gilla

      • Lars skriver:

        Alla ekonomi vill se sparande -> produktiva investeringar -> välstånd
        Japans utveckling är tvärtemot vad du säger, privat sparande sjunker, När tillgångsbubblan 80tal så ökade sparandet då balanserna måste återställas, ca 2003 anger Kooh att den delen är avklarad. Min tro är att satsningarna som inte fått genomslag har med åldringspyramiden att göra och traditionellt för låg konsumtion och för svag konsumtionsmarknad med ineffektivitet, samt att man höll bankerna igång utan att avskriva dåliga lån. Nu har man problemet med att vara exportortorienterad ekonomi – de företagen går väldigt bra och arbetslösheten är mycket låg. Man har minskande arbetskraft men en reserv av kvinnor, som traditionellt varit hemma, men som nu kommer ut efterhand.

        Gilla

  2. Björn G skriver:

    Livet låter sig ej regleras. Det följer ingen logik, det är vad vi kan lära av världshistorien.
    Förutom ‘ acts of God’ såsom jordbävningar, översvämningar etc som är oförutsägbara så är resultatet av människors maktsträvanden oförutsägbart.

    Under den korta period som vi kallar Industrialismen har Keynes och Krugmans teorier visat sig verkningsfulla.

    Vilka teorier som passar för Internet-eran (som just har börjat) vet vi ej ännu.
    (Vi har ju redan sett att det behövs nya teorier för att hantera Klankriminalitet, Inflöde, Tiggare, Balttjuvar, Journalistlögner och Politikerkorruption).

    Liked by 2 people

  3. Bo Svensson skriver:

    Det menas väl kunna uppstå självförstärkande nedåtgående spiraler i ekonomin som kräver någon insats för att brytas.

    Den värsta som hotar nu är folks överbelåning av sina bostäder med den oundvikliga kraschen som kommer med insikten att lånen aldrig kan återbetalas.

    Lösningen av detta problem borde ordnats för decennier sedan och består i att krediter skall ges i form av aktier i banken som låntagarna får sälja på marknaden och att banksparandet blir i form av aktier. – Och att som i USA låntagare som inte klarar räntor och amorteringar, blir av med bostaden men sedan är skuldfri.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Ett krisfritt bank- och finans-system för det kontantlösa samhället är samtidigt valutafritt. – Det behövs bara stabila mått på värde. – T ex en korg med dagsnoterade produkter som historiskt varit värdestabil.

      Man sparar i aktier och ens aktiedepå är samtidigt en betalkorttjänst där man medges kredit till en bestämd andel av aktiernas marknadsvärde. – Balans mellan sparande och lånande ordnas med nivån på räntan.

      Och som sagt, att krediter ges i form av aktier i kreditgivningsföretaget vars värde består av låntagarnas löften och säkerheter.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Valutors värde bestäms av tillgång och efterfrågan precis på samma sätt som en korg med varor, det är inte stabilt.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Kort sagt så är det skillnad på lån och aktier främst i form av regler kring säkerhet vid konkurser dvs aktier tar större risk än lån. Att omvandla hela det finansiella systemet till en fråga om aktier är ingen lösning.

        Fonder av aktier rör sig värderingsmässigt mycket, penningmarknadsfonder mindre och fungerar ofta som bank dvs man kan ta ut när man vill. Det är ingen lösning utan ett problem i sig då de bildare en form av skuggbanker dvs de lever på ränteskillnaden mellan inlåning dvs insättningar och utlåning, så även om insättaren står risken så skapas via utlåningen risker och beroende till ekonomin och du kan få rusning mot penningmarknadsfonder som då stryper deras utlåning. Det är ungefär vad som hände 2008 i USA.

        Du får en helt annan riskbild om du exempelvis ökar eget kapital i bankerna.

        Det har kommit en del förslag som liknar ditt om att mer eller mindre helt gå över till penningmarknadsfonder på det sätt du ser det, men mer utvecklat. Det har inte fått genomslag.

        https://www.adlibris.com/se/bok/jimmy-stewart-is-dead-ending-the-worlds-ongoing-financial-plague-with-limited-purpose-banking-9781522687740

        Liked by 1 person

  4. svenne skriver:

    ”Lord Keynes uppfann ett svänghjul för ekonomin”….”Ett svänghjul kan möjligen utjämna krafter som existerar oberoende av svänghjulet. Men det kan inte skapa krafter”.

    Vad skulle man då kunna kalla den ideologi vars lära politikerna under lång tid har tillämpat genom motivet att åtgärder mot en framtida antagen arbetskraftsbrist är att uppmuntra en invandring av utlänningar. Och detta vilka som helst oavsett utbildning, bakgrund och ett eventuellt kriminellt förflutet. I syfte att försvara en hög invandring har det ljugits om både det ena och det andra och medborgarna har inte fått yttra sig om detta.

    Patrik använder emellanåt uttrycket ”PK-ismen” och det är faktiskt ett utmärkt sammanfattande begrepp på vansinnet. Denna lära har fått luft under vingarna tack vare att ”folk flyr för livet” från oroshärdar ute i världen och det antas att det framtida pensionssystemet och arbetsmarknaden endast kan räddas genom ett massivt inflöde av ”nyanlända”. Som grädde på moset så betraktar politikerna detta som en ”win-win-situation” för både ”de nyanlända” och de svenska medborgarna. Detta trots att det undan för undan visar sig att ”PK-ismläran” är helt ohållbar, så sett ur detta perspektiv så verkar ”Keyneismen” vara ett under av realism.

    Liked by 3 people

    • Lars skriver:

      PK är vad man får prata om och ICKE PK vad man inte får prata om. Jag håller helt med om kritiken av invandringen och det betyder att välfärdssystemen blir överbelastade. Antagligen spelar PK in i att charaden upprätthålls (nyliberalism och höger och dess media står för invandringspolitik applåderade av en aningslös vänster) men bakom fenomenet måste, tror jag, ligga fundamental okunskap om ekonomi och samhälle, det är vad som döljs i ett samhälle där kunskap och kompetens urholkas.

      Utan grundläggande förståelse av ekonomi, något man med åren borde kunna tillägna sig via media, kan man inte förstå samhället och min undran är över våra politiker, har de tillstymmelse till förståelse på det området? Förstår de vad expertisen säger? Kan de se skillnad på olika skolor? Kan de avgöra vem de ska lyssna på?

      Hur länge har vi inte hört att invandringen skulle rädda pensionerna? Ändra åldersprofilen i det svenska samhället? Minst lika länge, trettio år, som statistiken över förvärvsfrekvens funnits.

      Liked by 1 person

  5. Baom! skriver:

    Man måste ju också beakta hur stor del av ekonomin som är dynamisk och kapitalistisk och hur stor del som är statlig. När man når en situation som den nu i Sverige så minskar möjligheterna för att ”stimulera”, eftersom man redan bundit upp alla stimulansåtgärder i ett enda projekt, massinvandring. Måste inte också ekonomisk stimulans ta hänsyn till vilka människor det är som skall stimuleras, vilken kultur som skall stimuleras? Detta är en variabel som väl inte är med i teorierna? Ekonomisk stimulans har ju prövats via uhjälp utan resultat i evighet, och nu har vi dessa människor i långt från negligerbar mängd i Sverige. Det är som om vi har små men växande u-länder inom Sveriges gränser.

    Liked by 6 people

    • Lars skriver:

      Ja du har rätt såtillvida att invandrares arbetslöshet är en strukturellt problem som jag ser det dvs de har inte tillräcklig kunskap och kompetens för att efterfrågas i vårt samhälle och samtidigt är arbetslösheten bland de som är etniska svenskar endast några procent. Generell efterfrågestimulans kan då inte skapa efterfrågan på den invandrade arbetskraften, men skapa överefterfrågan på den svenska. Onekligen ett delikat problem. Jag tror inte det är möjligt skapa tillräckligt många lågkvalificerade jobb i dag, vad skulle det vara? Tom McDonalds är ju inte möjligt för den som saknar kulturell och språklig kompetens och erfarenhet och efterfrågan på frisörs yrken och taxi- och busschaufförer är nog begränsad, marknaden mättad men utbudet av personal stort och driver ned lönerna. Restaurang? Affärsbiträden? Renhållningsarbetare? Skomakare? Jag tror behovet är begränsat.

      Liked by 1 person

      • Baom! skriver:

        Du måste resa utomlands för att finna jobb som möjligen kan bli aktuella, Japan eller Singapore. I Japan har man folk som inget annat gör än säger välkomna och öppnar dörrar och trycker på hissknappar, man har också pensionärer som skrapar tuggummi från trapporna med en litet spatel. Renhållning kan man alltid utveckla, som i Singapore där minsta smula plockas upp. Sannolikheten att vi inför dessa jobb i Sverige är naturligtvis noll och därmed så är Moderaterna fortfarande nu Sveriges dödgrävare och farligaste parti, för ett kort ögonblick trodde jag att Annie Lööf skulle hota Reinfeldt men när man såg Reinfeldt sitta sida vid sida med Batra, Kristerrson och Bildt på stämman så beseglades nog Sveriges öde. Nya undersåtar skall importeras men hur de skall få oss gamla undersåtar att stanna i Sverige övergår mitt förstånd.

        Varför är det bara politiken som är skyddad mot globalisering? Varför kan vi inte anställa politiker från London eller Washington eller Kina?

        Liked by 3 people

  6. larslindblog skriver:

    Jag ser politiker (alla partier) tala om att ”skapa jobb” . Det gör mig så ilsken att jag önskar att jag kunnat tvinga dom att tvätta munnen med tvål..
    Politiker skapar inga jobb . Politiker skapar endast problem och pålagor.
    Politiker skall hålla tassarna borta !!

    Liked by 8 people

    • Kristina von Heland skriver:

      Skapa jobb betyder att det inte behövs. Se på hur färg torkar.
      JMK då tänker jag köra bil norrut på 60-talet och åka förbi alla beredskapsjobben med vägarbeten. Det var iaf produktivt.
      Reform heter det då man skapar en ny skatt som tex obligatorisk TV avgift.
      Ordet arbetsmarknadsåtgärder…

      Liked by 2 people

    • Lassekniven skriver:

      Jag håller med dig
      Politikernas favorituttryck:
      Skapa jobb
      Titta på
      Se över
      Tillsätta en utredning

      Men det händer ju ingenting som gagnar landet. Bara snömos.
      Morgan Johansson har sagt nej till militär insats vid uppror i no-go-zoner. Det enda som skulle vara effektivt säger han nej till med motivering att det är bättre att minska klyftorna i det land i Europa som har de minsta klyftorna.
      Om man hade med polisens och militärens hjälp samlat in upprorsmakarna och utvisat packet hade det med en sannolikhet som gränsar till visshet inte blivit några mer stenkastningar och brandbomber mot ambulans och polis. Buset som fått svenskt medborgarskap eller är andragenerationsmedborgare (långt ord) kan fråntas sitt medborgarskap med motiveringen att de för krig mot det etablerade samhället.
      Bort med liberaler och socialister ur systemet.

      Liked by 5 people

      • Baom! skriver:

        Samma här, jag undviker svensk TV för jag mår illa när jag ser svenska politiker tala om ”problemen”, på gymmet så går tyvärr svens TV på skärmarna så där kan man inte värja sig, tur man har Victor Davis Hanson i lurarna.

        Gilla

  7. Urban skriver:

    En jämn konjunktur beror på hur miljoner människor konsumerar – som ett kollektiv. Trots att konsumtionen ser olika ut för enskilda individer tycker politiker att den volymmässiga och sammantagna volymen bör vara konstant. Då slipper vi jobbiga cykler.

    Det förutsätter att när ett behov är tillfredställt skall genast ett nytt träda in. Och i samma grad. Som mätta skall vi ständigt vara lika hungriga, oavsett hur mycket vi råkat äter. Det stora kollektivet skall konstant och volymmässigt vara lika missnöjda. Först då kan konjunkturen bli så jämn som politiker önskar.

    En helt nöjd människa utgör det mest allvarliga politiska hotet mot dagens samhälle. För en helt nöjd människa slutar att konsumera, utom det mest basala. Och då stannar hjulen.

    Så konstant missnöje på en hög nivå är målet, och även det som driver utvecklingen framåt. Och håller sysselsättningen uppe.

    Här kommer det Välfärdsindustiella komplexet väl till pass. Där går det alltid att utjämna med lagom mycket kollektivt missnöje – utöver det mer personliga.

    Man kan även migrera in ett missnöje och på så sätt blåsa upp konsumtionsbehovet. Det fungerar så länge exportindustrin förmår kränga varor och tjänster till en missnöjd och otillfredsställd global befolkning. För då kan pengaflöden från de arbetande och pensionärer allokeras till mer nyanlända och tillfredsställa deras behov av konsumtion. Vem som betalar kallaset bryr sig politikerna mindre om. Välfärdsstat för vem frågar de sig mer sällan, om än någonsin.

    Liked by 1 person

  8. Christer H skriver:

    Liknelsen med tändkulemotor och svänghjulet är genial i dess enkelhet och träffsäkerhet.
    Keynes verkade i en tid då socialismen, den starka Staten var frälsningsläran nr 1.

    Hur ser det ut idag?

    Den stora starka Staten blev för stor. Den vittrar nu sönder men kämpar fortfarande emot.
    Begär mer och mer skatt av folket, behoven är omättliga.
    Det är den starka Statens sönderfall som vi nu upplever.
    Malmö och ” utsatta områden” är de synliga förebuden på vad som är i pipe-line.

    Kejsarna har inga kläder. Landningen kommer bli hård. ”Fasten your seat belts”……..

    Liked by 1 person

    • Hovs---hällar skriver:

      Den starka staten hade nog kunnat klara sig hyggligt om den inte drabbats av ett kollektivt hjärnsläpp, kallat ”PK-ismen och fått för sig att importera ett miljonhövdat olösligt problem.

      Ett problem som, likt ett ”svart hål” i världsrymden, obönhörligt suger in resurser som aldrig kommer tillbaka.

      Då hjälper det inte att kränga på ett svänghjul inte.

      Liked by 4 people

    • oppti skriver:

      Tänkte precis skriva tvärt om.
      Svänghjulet till tändkulemotorn är inte till för att göra båtens gång mindre ryckig. En propeller i vatten förmår inte flytta båten ryckigt på det viset!
      Svänghjulet behövs för att få motorn att gå i samma riktning mellan explosionerna. Det finns äldre motorer där man backar genom att stoppa hjulet och svänga åt andra hållet.

      Gilla

      • Redaktionen skriver:

        Tack för observationen. Fast det ändrar väl inte så mycket? Det blir väl ryckigt nog om motorn går åt fel håll då och då? Om kapitalismen med jämna mellanrum går åt fel håll så begriper man ännu mer behovet av ett svänghjul.

        Patrik

        Gilla

    • Lars skriver:

      Den starka staten, fascinerande att du hittar den på Keynes tid 1936 och i USA……Roosvelt, the new deal var en steg på den väg Keynes anbefallde, men otillräcklig, först ww2 gav så stora statliga stimulanser till ekonomin att arbetslösheten försvann. I Sverige stod Stockholm skolan med Ohlin och Myrdal för motsvarande tänkande under trettiotalet och fick genomslag. Den stora staten är ett fenomen från 60-talet.

      Keynes har inget med socialism att göra, snarare försökte han uttryckligen rädda kapitalismen.

      Liked by 1 person

    • Olle Reimers skriver:

      Christer H; jag vill bara göra ett tillägg till din kommentar som jag tror har stor betydelse.

      Politikerna satte sig själva i centrum när den ekonomiska frestelsen blev för stor. Det tenderar att skynda på fallet eftersom det påverkar deras prioriteringar på ett farligt sätt.

      Gilla

  9. Lennart Bengtsson skriver:

    Så vitt jag känner till så har Sverige alltid anammat Keynes idéer. Varför då beter man sig i dagens högkonjunktur som om det vore en lågkonjunktur? Både stat, kommun och individ spenderar som om det sutte vid ett av Las Vegas spelbord, sparar inget och skuldsätter sig över öronen? Vad händer då när lågkonjunkturen kommer och ladorna verkligen är tomma. Ingen vågar låna till de spenderande svenskarna och diskontot därvid kommer att stiga säg från 1% till 2% och därigenom fördubbla gäldräntorna? Vad händer då? Det skulle vara intressant om någon kunnig ekonom kunde utveckla detta för oss lekmän.

    Liked by 2 people

    • Hovs---hällar skriver:

      Man spenderar som dårar för att försöka hålla jämna steg med det accelererande avtappet av resurser som sugs in i asylmigrationens svarta hål. Och som vi skattebetalare förväntas solidariskt ställa upp med. Tills vi en dag säger stopp.

      Liked by 1 person

      • Hovs---hällar skriver:

        — Exempelvis hade det inte uppstått någon akut brist på bostäder — med hysteriskt uppblåsta priser som konsekvens — utan de senaste decenniernas vansinniga asylinvandring.

        Inte heller hade socialförsäkringar, sjukvård och rättsväsende dignat under bördan av ett par miljoner migranter och deras ofta mycket destruktiva vanor.

        För att återvända till tändkulemotorn: Vad händer om någon häller grus i maskineriet?

        Liked by 1 person

    • Lassekniven skriver:

      Kan någon förklara för mig vad skillnaden är mellan min hushållsekonomi och nationens och landets ekonomi. Jag måste använda huvudet för att ha ordning på min ekonomi, måste inte Magdalena Andersson använda huvudet också? Nu har jag inga lån längre men när jag hade betalade jag av så mycket jag kunde för att så småningom bli skuldfri. Är det bra för en nation med stora lån exempelvis genom att låna till välfärden? Keynes och Krugmann är teoretiker som Marx och Engels. Intressanta men virriga tankar men värdelösa in real life.

      Liked by 1 person

      • Lars skriver:

        Bör nog även tillägga att sparande av inkomst är vad som inte konsumeras och det finns även här en skillnad på hushållets ekonomi och statens. Vid recession så minskar konsumtionen vilket vid samma BNP betyder att sparandet totalt ökar, men BNP minskar definitionsmässigt och därmed totala inkomsten ur vilket sparandet görs dvs sparandet minskar totalt i värde. Ex ante ökar sparandet, men ex post när BNP minskat så minskar sparandet! Det är alltså ett dynamisk system med många relationer som påverkar. Om staten då ökar sina utgifter för konsumtion, investeringar så ökat BNP dvs inkomsten och på så sätt tar man ex post hand om ett privat sparande som annars skulle minskat i värde.
        Man kan också se det som att ökade skatter kan vara expansiva dvs om vi drar in inkomst som annars skulle sparats och investerar dem så ökar inkomsterna i ekonomin via löner mm och eftersom det finns en multiplikatoreffekter genom att produktionen och inkomsterna ökar i flera led så kan exempelvis en hundralapp skapa 200 kronor i ökad total inkomst. Nu brukar man ju knappast stimulera den vägen, men praktiskt kan det fungera så Proportionella inkomstskatter som vi har kan vara stimulerande för ekonomin på samma sätt dvs vid högre inkomst sparar man mer och konsumerar relativt mindre och omfördelning kan öka konsumtionen i lägre inkomstskick och öka de totala inkomsterna. Det är naturligtvis inte huvudskäl för inkomstomfördelning, men har stor bäring på situationen i USA, som tycks lida av låg efterfrågan hos medelklass och arbetarklass.

        Gilla

    • Lars skriver:

      Staten sparar ALDRIG i ladorna, det är en metafor för att man ska strama åt den statliga budgeten för att man ska strama åt högkonjunkturen innan den driver inflation och överkonsumtion. Ett statligt budgetöverskott motsvarar alltid ett underskott i den privata sektorn, i Sverige främst hushållssektorn, vilket driver upplåning. Det finns aldrig någon form av fondering av sparmedel i utländska tillgångar typ norska oljefonden som kan tas hem vid lågkonjunktur eller fallande valuta. Problemet, som jag ser det, och Lasse11 här nedan, är att budgetöverskotten uppstår mha skattesatsen och då dräneras privat konsumtion, vilket även betyder att importen minskar och att företagens export är mer lönsam och måste motsvaras av kapitalexport om inte kronans värde ska öka och eftersom privat konsumtion hålls nere så blir tillväxten exportdriven då lönsamheten för investeringar hemma mot hemmamarknaden blir låg.

      Gilla

  10. Fredrik Östman skriver:

    Om Joseph Schumpeter har rätt i att ”lågkonjunkturer” är perioder av kreativ destruktion, när omoderna produktionsmedel avvecklas och deras vinster inte längre fyller våra fickor, medan det investeras i nya produktionsmedel som kan bli framtidens kassakor, så är även statens ingripande i lågkonjunktur skadlig utöver de redan kända skadeverkningarna av skatteuttaget som sådant.

    Gilla

    • Lars Åhlin skriver:

      Denna tanke – att nya lönsamma produkter och företag oftast skapas i lågkonjunkturer – borde vara lätt att testa empiriskt, typ i statistik över patentansökningar. Någon som vet om det är så?

      Gilla

      • Lars skriver:

        Det finns inget utrymme att minska skatten på arbete med den invandringspolitik vi haft och har. Kanske idag och imorgon en miljon arbetsföra måste försörjas. Det är i princip endast arbete som kan beskattas eftersom den reala funktionen är att föra resurser från privat verksamhet till offentlig och pensionärer och andra inte producerar reala resurser. Det är därför minst sagt putslustigt att höra de borgerliga partiernas krav på skattesänkningar samtidigt som man inte vill begränsa invandringen och tydligen inte heller försörja de man tagit in…..det kan bara betyda att allt avser en vision att montera ned välfärdsstaten efter det är de som skapat kostnadsmassan. Det finns uppenbarligen inga ‘dynamiska effekter’ av den invandring vi haft.

        Liked by 1 person

  11. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Jag håller med, spåren förskräcker från allt som politikerna har lagt sig i när det gäller ekonomin. Tyvärr har man lagt sig till med ett språkbruk som hämtats från ekonomin men som man grovt missbrukar.

    Man motiverar exempelvis vilka galna kostnader som helst med att de är ”investeringar”. Ett aktuellt exempel är att detta argument används för att stoppa utvisningar av skäggbarn som inte får asyl, vi har ju investerat så mycket i dessa så att det är slöseri att inte låta dessa stanna.

    Det är illa nog att man inte förstår bättre men ännu värre är det att sådana påståenden okritiskt lyfts fram och omhuldas i media.

    Liked by 3 people

    • cmmk10 skriver:

      ”.. detta argument används för att stoppa utvisningar av skäggbarn som inte får asyl, vi har ju investerat så mycket i dessa så att det är slöseri att inte låta dessa stanna.”

      Rn lögn som har upprepats så många gånger, att den har blivit en sanning. Poppar upp regelbundet i t ex Ring P1, med medhummande programledare och senast av en svamlande Per Garthon i SVT:s Opinion.

      Liked by 1 person

    • Hovs---hällar skriver:

      Ja — eller med ekonomiska termer: ”Att kasta in goda pengar efter de dåliga, i kaminen”.
      Alltså att fortsätta kasta bort resurser på ett projekt som aldrig någonsin blir annat än vanvett, under förevändning att men REDAN slängt bort så mycket…

      Liked by 1 person

      • cmmk10 skriver:

        Inom investeringsteorin kallas sådan pengar för ”sunk cost”. Tanken är att du skall nollställa hela paketet och räkna ut om du får positiv avkastning på ytterligare tillskjutna medel.

        På det sättet blir det alltså lönsamt att göra färdigt t ex Hallandstunneln. Tidigare investeringar är ju förlorade i vilket fall som helst.

        Gilla

  12. Hans skriver:

    Kul liknelse! Notera att Marx var före Keynes med att förklara konjunkturen genom variationer i sparandet. Marx använde matematisk mängdlära (klasser) för han var inte bevandrad i högre matematik som Keynes. Fortfarande i modern kulturmarxism är behovet att lära sig matematik utöver mängdlära onödig. Därav våra dåliga PISA-resultat anser många. Men din liknelse haltar på en punkt. Ett svänghjul påverkas inte av marknadens psykologi. Ekonomin är ingen mekanism. Ekonomin är ju vi alla agerande människor. Ekonomisk politik är ju manipulation av människor. Keynes teorier är intressanta som förklaringsmodeller men människor låter sig normalt bara bli lurade en gång då det gäller tillämpning. Därför är ekonomisk politik ofta som vi ekonomer säge ”ond night stand ….” och inget mer. Kul! Och hur i helsike klara du att skriva en bra artikel med hyfsad kvalitet varje dag?

    Liked by 3 people

  13. Per-Anders skriver:

    Stoppa ner Keynes i Sverker Olofssons soptunna. Så mycket elände i världen som den personen ligger bakom. Paul Krugman är ingen framstående nationalekonom. Han är en mytoman och inget annat. Han har fel i allt han säger.

    En lågkonjunktur uppstår när staten ska subventionera och stimulera. Pengar hamnar på fel ställe. Det existerar inga ”naturliga” lågkonjunkturer.

    Om vi avskaffade Sveriges Riksbank skulle ekonomin i Sverige bli betydligt bättre. Riksbanken har skapat en situation som riskerar att ruinera miljoner människor i Sverige via dess räntepolitik. Riksbanken köper upp kommuners skulder så att förutom en bostadsbubbla håller Riksbanken på och skapar en obligationsbubbla som kommer bli långt mycket större än bostadsbubblan och långt värre konsekvenser för Sverige än vad en bostadsbubbla kan åstadkomma.

    Keynes och Krugman är populära hos politiker för att deras teorier driver högre och högre beskattning och det gillar politiker. Vi vanliga människor får lida.

    Liked by 2 people

  14. Lasse11 skriver:

    Keynes teorier fungerar alldeles utmärkt. Dagens problem är att ett högt totalt skattetryck över ca 30% verkar kontinuerligt dämpande. Är skatten på arbete eller/och energy dessutom en stor del av det totala skattetrycket så blir den ekonomiska utvecklingen ännu sämre. Den goda ekonomiska utvecklingen I Sverige idag beror på de enorma mängder pengar som kommit ut i samhället pga migrationsverket samt kommunernas stora kostnader för invandringen. En stimulans av ekonomin utan tidigare motstycke. Men effekten kommer att bli kortvarig.

    Liked by 2 people

    • Bo Svensson skriver:

      Man ökar sin skuldsättning för att använda pengarna till att sänka kreditvärdigheten genom målmedvetet spridande av främmande folkslag i bostadsbestånden som sänker fastighetsvärdena. – Mordbrännarpolitik.

      Liked by 4 people

    • Aha skriver:

      Om det är som du säger, att högkonjunkturen beror på att det går åt pengar till migrationen, kan det beskrivas som att svenskarna ger invandrarna pengar så att de kan köpa tjänster och varor av svenskarna. Svenskarna får då mer jobb vilket kan skrivas som att svenskarna avsätter några timmar i veckan till att serva invandrarna.
      Kontentan; högkonjukturen betyder att svenskarna jobbar mer men har inte fått det bättre men det har invandrarna.

      Liked by 2 people

    • cmmk10 skriver:

      ”Keynes teorier fungerar alldeles utmärkt. Dagens problem är att ett högt totalt skattetryck över ca 30% verkar kontinuerligt dämpande.”

      Det talas om den ”enkla keynesianska analysen” (finns det någon mer komplicerad?) vilken förutsätter att man har antingen inflation eller arbetslöshet (Ouups! – sedan fick vi ”stagflation”). Den är också en analys för en ekonomi utan utrikeshandel och avreglerade kapitalmarknader.

      Om utbudet ”snabbt” kan möta efterfrågan faller hans resonemang om att man kan justera ”på kort sikt”, vidare är finanspolitiken inte så effektiv längre utan numera jobbas det mer med penningpolitik. (Vilket antaglingen bäddat för en katastrof då centralbankerna verkar vara totalt galna.)

      Fascinerande hur A Greenspan ändrat sig sedan han blev chef för FED. Ett citat från 1966: ”Deficit spending is simply a scheme for the confiscation of wealth. Gold stands in the way of this insidious process.”
      http://www.constitution.org/mon/greenspan_gold.htm

      Benägen att instämma, med dem som tycker att ett av Keynes citat är rätt träffsäkert beträffande honom själv – ”In the long run we’re all dead.”

      Ett lästips, där det argumenteras för att de flesta makroekonomiska teorier har visat sig vara felaktiga:
      Zombie Economics: How Dead Ideas Still Walk Among Us – John Quiggin

      Liked by 1 person

      • Lars skriver:

        Stagflationsproblemet, som ‘man inte kunde lösa’ konstaterar man i dagens läroböcker bero på den utbuds chock i form av kraftigt ökade oljepriser som störde ekonomin dvs de ökade kostnaderna drev priserna och minskade samtidigt konsumtionen.

        Fine tuning övergav man på 70-talet, man kan inte förutspå lågkonjunktur och ledtiderna för att åtgärder ska slå igenom är ca ett år för penningpolitik, längre för t.ex. offentliga investeringar, men kortare för automatiska stabilisatorer.

        Phillipskurvan, arbetslöshet-inflation, tog man till sig på 60-talet och förnärvarande tycks den dött! En förklaring att Phillips med kurvan mätte reala löneökningar och att de var beroende av bristen på arbetskraft.

        Quiggin är bra, men d edöda ideer han talar om är inte Keynes! snarare nyliberalismens.

        Liked by 1 person

  15. 77711n skriver:

    Enligt min uppfattning verkar det som om du missförstått Keynes eller haft omåttligt dåliga lärare i nationalekonomi.
    En hammare är ett bra verktyg så länge den inte hamnar i händerna på en människa som tänker mörda. Och så är det med alla verktyg och teorier.

    Politiker, med deras i flertalet fall ytterst begränsade högre utbildning i vetenskap och vetenskapliga tankemodeller är inte rätt måttstock för att bedöma Keynes insatser och tankemodeller för att förklara nationalekonomiska fenomen.

    Liked by 1 person

  16. Lars skriver:

    Nu är du ännu mer otydlig, särskilt i att du använder ordet Keynesianism om teorier som är allmänt vedertagna inom den neo-klassiska traditonen. main stream.

    Fine-tuning, att styra som du tar upp, prövade man under 60-talet, men gav upp då man inte kunde förutsäga hur ekonomin skulle utvecklas. Det kan man inte idag heller. Man fick även då problem med stigande inflation om arbetslösheten hölls låg.

    Tillväxten har inte med konjunktur att göra vid sidan av att ekonomin växer bättre i högkonjunktur. Tillväxten har att göra med teknologi, institutioner, utbildning, kultur. De frågorna ligger inom ramen för ekonomisk historia, inte macro teori, som Keynes utvecklade.

    Krugman m.fl har ingen som helst tro på fine tuning idag, men ser finansiella statliga underskott, stimulanser, som vägen ur ‘den stora recessionen’ 2008, men man har i högre utsträckning tillämpat monetära stimulanser ala Fridman och fått en anemisk återhämtning.

    ALLA ekonomer tror på vad Keynes utvecklade som en teori om hur staten kan stimulera ekonomierna – vägen går idag främst via de stora staten där automatiska stabilisatorer verkar dvs vid lågkonjunktur består utgifterna men inkomsterna minskar och tvärtom vid högkonjunktur.

    Nyliberaler, Chikago skola, har under stora recessionen fått fel på alla punkter. Milton Fridman och gänget kring monetarism fick fel redan på 80-talet när FED försökte, men misslyckade tillämpa. Fick fel 2008 om ‘den effektiva marknaden’. Får fel om permanenta inkomst hypotesen empiriska undersökningar, får fel om tricle down ekonomi vilket man ser i ökade inkomstskillnader och stagnerande tillväxt.

    Macro ekonomin är i kris, vilket ekonomer som Krugman, Stieglitz m.fl anser.

    Liked by 1 person

  17. Bengt skriver:

    Lasse11 28 oktober, 2017 at 13:08

    Just precis! Den stimulans av ekonomin du beskriver är en ”Döbelns medicin”. – Frisk idag men i morgon sjufalt värre. Att ingen ekonom som inser detta häver upp sin stämma!

    Gilla

  18. modernghost skriver:

    Göran Persson är en sann magiker – tänk bara hur många pensionsmiljarder vederbörande fick att spårlöst försvinna!…
    Skulle hen varit en vanlig svenne, skulle hen åkt in på kåken för grovt rån.

    Gilla

    • Lars skriver:

      Överföringen av pensionsmedel till statskassan påverkade endast pensionerna så att bromsen lättare slog till då bufferten blev för liten vid lågkonjunktur och minskade skatteintäkter av arbete. Men jag håller annars med om kritiken, det var inte bra, bara en bokföringsmässig försköning av statsbudgeten och vi har ju sett hur bromsen slagit till. Pensioner betalas annars löpande från de arbetandes inkomster, skatt. Onekligen problematiskt med invandringen då det ska räcka för deras pensioner med…..

      Liked by 1 person

  19. Lars skriver:

    https://www.adlibris.com/se/bok/the-wealth-and-poverty-of-nations-why-some-are-so-rich-and-some-so-poor-9780393318883

    Mycket bra ekonomisk historisk analys av tillväxt, vad som gör att vissa nationer är rika och andra fattiga.

    Inte sista ordet sagt med det.

    Nationalekonomer har mer undersökt komponenter i tillväxt som antal förvärvsarbetande, kapital mm i trendanalyser och kommer fram till att det finns en residual i regressionsanalysen som man anse består av teknisk utveckling och det är den stora förklaringsfaktorn dvs inte mängden kapital, som man kanske intuitivt skulle tro. Macro ekonomi som bygger på Keynes anals, men inte innehåller hela tänkandet utan anpassat till allmän jämviktsanalys har inget att säga om tillväxt utan hanterar hur staten kan bidra till att landet kommer ur recession utifrån att efterfrågan sviker dvs konsumtionen sviker och det bildas ett överskottssparande som staten kan suga upp och använda för skatte sänkningar, konsumtion eller investeringar dvs det genererar inkomst genom att människor anställs. Skattesänkningar är då minst effektivt, investeringar bäst.

    Liked by 1 person

    • Lasse11 skriver:

      Håller med om att ekonomisk utveckling drivs avd innovation och produktivitetsutveckling. En bra bok är ”The rise and fall of American Growth” av Robert Gordon. Men hävdar att Keynes fortfarande fungerar ”all other things equal”. En mycket stor stimulans eller skattesänkning get en ökad ekonomisk aktivitet. Kortsiktigt leder nog en skattesänkning till ett sämre utfall.

      Gilla

  20. Thomas Ek skriver:

    Bra inlägg av Engellau,
    Den fria företagsamheten som under ledning av en liten stats apparat såsom i det traditionella USA, är den i särklass mest rättvisa och hälsosamma ideologin, för alla människor. Det har historien för européerna med smärtsam tydlighet, visat. Nobelpristagaren Paul Krugmans hatiska korståg mot USA, – som förespråkar den europeiska mardrömmen, är en makalös tragedi.

    Thomas Ek

    Liked by 3 people

  21. W skriver:

    Förre finansministern Kjell-Olof Feldt är orolig över migrationspolitikens effekter. Han frågar vad ”vi ska göra av” den halva miljon människor som kommit och varken har jobb eller bostad. ”Det är en tickande bomb”, säger han.

    Liked by 1 person

  22. Obs skriver:

    SR har en dokumentär om 90-talskrisen. Bo Lundgren, skatteminister och biträdande finansminister 1991-1994:
    ”Vi visste mycket mer, men man går ju inte gärna ut och säger, ja vi har ett stort problem, det här kommer gå åt helsike…”

    Om man översätter Lundgrens ord till dagens situation, är politikerna väldigt medvetna om, vad som pågår. Men precis som Lundgren, väljer de att hålla tyst och istället håller de alla fingrar i kors, att inte bubblan skall spricka innan valet 2018.
    Spricker bubblan, kan vi räkna med ett skrällval!
    http://foliehatteniteckomatorp.blogspot.se/

    Gilla

  23. AC skriver:

    Läste att 80 procent av kommunerna säger också att de ser undanträngningseffekter på bostadsmarknaden när grupper ställs mot varandra: Företag har svårt att rekrytera personal för att det inte finns bostäder, unga kan inte flytta hemifrån och studenter tvingas bo i tält samtidigt som nyanlända ska placeras.

    Liked by 1 person

  24. MartinA skriver:

    Keynsianism: Låt oss spendera en massa pengar nu så betalar någon annan tillbaka det sen..

    What could possibly go wrong?
    😀 😀

    Gilla

  25. Lars skriver:

    Anledningen till mina många kommentarer som svar på de begripliga frågeställningar olika kommentatorer ställt är att jag upplever den mediala och politiska retoriken med förvrängning av ekonomiska fakta och ekonomisk teori som ett minst lika stort problem som PK i sig och jag tänkte jag kunde ge lite grund av basförståelse så de olika kommentatorerna kanske uppmärksammas på detta och förstår att den typen av information borde finnas med i den journalistiska gärningen och att politiker inte ska komma undan med falsk retorik. Den största förvrängningen i retoriken står, anser jag, de borgerliga partierna för och de står också för lössläppt invandringspolitik. V och Mp är vad jag kan se helt enkelt okunniga och S måste balansera mot samtliga av dessa partier och även ta hänsyn till hur väljarkåren påverkas och hur deras eget underlag ser ut. Generellt har de dock alltid lyckats bemanna finansministerposten med seriösa och kunniga personer (bortsett från 70-talet).Förövrigt är det även där mycket tveksam retorik och tänkande, alla problem ska lösas budgetmässigt med mer resurser, inte effektivisering och utmönstring av mindre nödvändig verksamhet åt det privata att ta hand om.

    Liked by 2 people

  26. Baom! skriver:

    Sedan är det möjligen ett problem att alla pengar koncentreras så mycket men det är kanske en naturlag, ingen har funnit ett sätt runt detta (som inte leder till död och förstörelse), just nu är det ju vänsterliberaler som är rövarbaronerna, Google, youtube och Facebook, alla kontrolleras av vänsterliberaler som verkar ha en usel syn på åsiktsfrihet.

    Gilla

  27. Thomas Nilsson-Backe skriver:

    För det första, ekonomin lägger inte av. Den pågår hela tiden, i såväl högkonjunktur och lågkonjunktur. Att påstå annat förfelar hela det intellektuella resonemanget bakom denna essä.
    För det andra, beskrivningen av Keynes process som ett svänghjul är väl relativt korrekt, men till detta bör läggas att stat och kommun inte bara använder Keynes till att utjämna svängningarna i ekonomin, utan man gör det genom att modernisera och förnya driva de allmänna egendomarna (såsom infrastruktur och nattväkteri) framåt för att skapa nya ekonomiska fördelar och incitament till de ekonomiska agenter som verkar inom staten. Staten är INTE en ekonomisk agent bland de andra. Staten är den spelplan varpå de ekonomisk agenterna agerar. Denna spelplan behöver både förnyas och vårdas, vilket med fördel kan ske enligt keynes principer.
    Detta sagt, FELET uppstår då någon agent börjar använda principerna till att tillfredsställa egna mål och syften, som att tex etablera och behålla makt via val. Behöver jag säga mer? Sossarna i Sverige och republikanerna i USA upptäckte dessa för länge sedan. Sossarna genom att öka och minska statens efterfrågan, republikanerna genom att öka populasets efterfrågan (via skattesänkningar) i takt med valcykler snarare än konjunkturcykler. På detta vis framställer man inte bara sig själva som ett parti för folket, man bakbinder samtidigt de politiska motståndarna som får de implicita uppdraget att ställa ekonomin tillrätta igen – ofta i ett o-opportunt läge sett till konjunkturcykeln. En dubbel- whammy således.
    Så svaret på den inledande frågan är att Keynesianska metoder fungerar i stort sett alltid och dessutom mycket väl. Hade frågan istället varit, ”Används Keynes metoder i enlighet med Keynes intentioner?” I såfall är svaret, ”Nej, sällan eller aldrig.”

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s