Att stå fast – eller dra

Anders Leion

Ett lands historia framställdes länge som en räcka krig och andra konflikter. Dessa händelser berättades kanske främst därför att det var ett enkelt sätt att fånga skolbarnens uppmärksamhet. Så fick till exempel engelska skolbarn börja sin historieundervisning med att läsa om ett nederlag – slaget vid Hastings. Det var lättare att göra begripligt än den krångligare utveckling under århundradena före, som gjort England till ett rike, och därmed möjligt att behärska efter ett avgörande slag.

Under lång tid har detta sätt att berätta kritiserats såsom varande en förenkling och ett överdrivet betonande av krigens, härförarnas och kungarnas betydelse. Det ligger naturligtvis mycket i denna kritik (även om berättandet utifrån ett mer socialt perspektiv blir tråkigare). Men krigen var inte bara ett sätt att dra gränser och att konsolidera en regim. De hade vidare följder.

Finland har under sin hundraåriga existens genomlidit fyra krig. Det påverkar landet på ett avgörande sätt ännu idag, trots att bara några tusental veteraner fortfarande är i livet.

Tre av dessa krig fördes mot eller för Ryssland. I Vinterkriget och fortsättningskriget var Ryssland fienden. I Lapplandskriget tvingade Ryssland Finland att köra ut Tyskland, den tidigare vapenbrodern, ur landet. (Det fjärde kriget var inbördes- eller frihetskriget, mer neutralt beskrivet som ”Händelserna 1918”).

De båda ländernas ledare och befolkningar har alltså stor erfarenhet av varandra. Hatar de varandra? Det är förstås svårt att besvara denna fråga. Krigen har varit omskakande och haft djupgående verkningar. Vinterkriget enbart har skildrats i över 800 böcker. Och Väinö Linna skildrade fortsättningskriget i sin roman Okänd soldat, som översatts till många språk och filmats tre gånger – senast helt nyligen.

Finska historieprofessorer säger ändå i Yles programserie Finland är ryskt att Finland kanske är det enda gentemot Ryssland vänligt sinnade grannlandet. Och finländare med ryskt påbrå säger sig bli väl behandlade. Samtidigt påpekar man att söder om finska viken är läget ett annat. Estland och esterna har en mycket kärvare inställning gentemot Ryssland. Vad kan det bero på?

Numera utgör människor med rysk bakgrund två procent av Finlands befolkning, en större andel än någonsin tidigare. Men, som någon påpekar, det vore kanske annorlunda om två miljoner hade rysk bakgrund, en andel som mer motsvarar läget i Estland.

Men jag tror något annat är viktigare. Finland behövde aldrig uppleva en sovjetisk ockupation eller av sovjetmakten beordrade deporteringar. Finland förlorade de två krigen mot Sovjet – men behöll möjligheten att (under försiktigt beaktande av sovjetiska reaktioner) välja sin egen väg.

Finland försvarade sig så långt det var möjligt. Resultatet är att Finland och Sovjets arvtagare Ryssland respekterar varandra och kan – än så länge i alla fall – fortsätta att ha vänskapliga förbindelser.

Vad har detta med Sverige att göra? Finlands val att göra motstånd är den mest extrema yttringen av voice, att försvara sina intressen tillsammans. Sverige, det vill säga de partier som utformar svensk politik, har alltmer vant sig vid att använda exit, det vill säga att rösta med fötterna, att dra sig undan gemensamma beslut.

Detta kallas valfrihet, och är det också. Men när skolan, sjukvården och andra områden erbjuder valfrihet accepterar man också att man inte är intresserad av eller tror på kollektiv handling. Det är förståeligt. När utbildningen fungerar så dåligt, att ingen förälder vågar utgå från att den närmast liggande kommunala skolan skall kunna erbjuda tillräckligt god undervisning, känns möjligheten att gå någon annan stans som en lättnad. Detsamma börjar alltmer gälla sjukvården, åldringsvården och till och med inre ordning och försvar – men det är svårare att välja enskilda lösningar på de båda sistnämnda områdena.

Men detta val att alltmer undvika gemensamma lösningar, det vill säga att låta den enskilde söka sin egen lösning, har också stora, kollektiva följder. Det är en ständigt arbetande beslutsmaskin som alltmer kommit och kommer att dela upp Sverige i två parallella världar: de integrerades, de fungerandes värld och de utstöttas, de icke-fungerandes värld. I huvudsak är det detsamma som svenskarnas och andra västeuropéers värld och de muslimska invandrarnas värld.

Den stora beslutsmaskinen – valfriheten, exit – har byggt upp denna tudelning. Låt dem ha det som de vill, låt dem utforma området så att de trivs – bara vi får dra oss undan till våra områden! Så uttrycker sig inte ännu någon öppet – men så tänker och handlar många i tysthet.

Det finns bara ett parti som i verkligheten, det vill säga med hjälp av faktisk, konkret politik, tror sig kunna åstadkomma en gemensam lösning . Det är SD. Men detta parti kommer aldrig att få majoritet och är därför beroende av samverkan med andra partier. Alla dessa partier vägrar att samverka – i någon som helst form – med SD. Någon kollektiv lösning kommer därför inte att bli möjlig.

Istället kommer de enskilda lösningarna, den enskildes val att fortsätta styra utvecklingen. Ingen lärare och ingen förälder vill ha det som följande citat, ur en artikel av överläkaren i psykiatri Stefan Krakowski i Svenska Dagbladet, illustrerar: ”Kvinnan framför mig gråter. Hon har inte kunnat sova eller äta ordentligt på några månader. Rösten är hes, ögonen rödkantade. Hon söker min hjälp för att hon inte orkar med sitt jobb längre. Anledningen är att hon får ta emot sparkar och knytnävsslag mer eller mindre dagligen. Att bli kallad hora är det nya normala i hennes vardag. Kvinnan, som vi kan kalla Jenny, har ingen möjlighet att göra det hon är utbildad för, nämligen att undervisa.”

Men sådana kommer många skolor att fortsätta vara, därför att de ligger i no go-zoner som kommer att förbli just det. Dessa områden kommer dessutom att bli fler, just därför att ingen kan, vill eller tror sig om att kunna bryta utvecklingen.

Finland fick respekt och bevarad självständighet därför att landet valde att göra motstånd i gemensam handling. I Sverige har en överväldigande majoritet av väljarna och deras partier valt en annan väg. Därför möts de också av förakt från dem som är deras motståndare, ja deras fiender: de militanta grupperna i de förorter som styrs av kriminella gäng och deras apologeter i moskéer och på ledarredaktioner. ”Titta vad dom har gjort med sitt land, vilka idioter!”, som någon muslim sa till Mohamed Omar en gång.

Men det rör ju inte alla dem som tror på exit, det vill säga att dra sig undan och inte kan tänka sig de uppoffringar som voice, att handla gemensamt, kommer att medföra. Så vi kommer att få ett effektivt uppsplittrat samhälle. Och det räcker ju tydligen för att de flesta skall vara nöjda: bara det fortsätter att vara lugnt i det egna området…

45 thoughts on “Att stå fast – eller dra

  1. Peter skriver:

    Svårt att stå rakryggad när ens närmaste föraktar och förskjuter en.
    Är inte det början på inbördeskriget, att ens närmaste betraktar en som paria?
    Att de slutat tala med en, att grannar och före detta vänner undviker kontakt.
    Att man redan innan man uttryckt sin mening avfärdas med alla de moderna invektiven.
    Med vänner och likasinnade är det inte svårt att kämpa.
    Riktigt så enkelt som att man har ett fritt val att kämpa eller fly är det inte alltid.

    Liked by 5 people

    • Kagan skriver:

      Det finns inga ”närmaste”.Det finns heller inga ”anhöriga”.Det enda som finns är Du själv.Ett titthål i tidens svarta väv.Bruksanvisning:Slut fred med Dig själv så blir Du hur stark som helst.

      Gilla

  2. Bo Svensson skriver:

    Det kan ju inte vara individens valfrihet som är problemet. – Varför skulle finnars valfrihet ändrat något? – De skulle så klart valt att samverka med varandra striderna.

    Valfrihet i undervisningen är lika självklart som annan valfrihet i marknadens utbud av varor och tjänster. – Det galna med undervisningssektorn och vård och omsorgs-sektorn är inte valfrihet utan centralstyrningen.

    Gilla

  3. Palle skriver:

    Tack, Anders – som vanligt ett intressant inlägg. Du skriver:
    ” Det finns bara ett parti som i verkligheten, det vill säga med hjälp av faktisk, konkret politik, tror sig kunna åstadkomma en gemensam lösning . Det är SD. Men detta parti kommer aldrig att få majoritet och är därför beroende av samverkan med andra partier. Alla dessa partier vägrar att samverka – i någon som helst form – med SD. Någon kollektiv lösning kommer därför inte att bli möjlig.”
    Det må vara sant (idag), men det betyder inte att ett SD, som växer inte skulle påverka politikens innehåll för övriga partier. Då egenintresset är det primära för dessa partier, kommer förlorade platser vid köttgrytorna (riksdags- eller kommunalrådsplatser t.ex.) att åstadkomma interna konvulsioner. Denna påverkan kommer att inträffa långt innan SD närmar sig 50%. Anna Kinberg-Batra kan nog vittna om detta.
    Ett av de senaste exemplen är Österrike där det segrande konservativa partiet till stora delar kopierat ÖFP:s migrationspolitik. Vi kan även se motsvarande influenser på närmare håll, det räcker att se på våra nordiska grannländer.
    Det är inte heller någonting mystiskt eller suspekt med sådan påverkan: det är helt enkelt en folkopinion, som kommer till uttryck.
    För mig är det viktigaste inte vilket/vilka partier, som bildar regering utan snarare politikens innehåll, bara vettiga, förnuftiga beslut tas är jag nöjd.

    Liked by 5 people

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Ingen PÅSTÅR SIG vilja ta i SD, ens med tång!

      Men när både S o M:s väljare flydde till SD i sporrsträck,
      då TVINGADES MAN att triangulera…

      Politiken anpassades hjälpligt till SD:s idéer…

      För att dra paralleller till andra områden,
      vill man köpa en billig kopia, om originalet finns att tillgå?

      Under lång tid har i princip enbart ETT PARTI förmått att diagnosticera problemen!
      Vilket rimligen är första förutsättningen för att hitta en lösning!!!

      Om Du går till Din husläkare, en passande lättförståelig jämförelse,
      berättar om Dina problem får en medicin utskriven…

      Men blir inte bättre,
      återkommer till läkaren,
      som rekommenderar förhöjd dos…

      Inte heller detta hjälper,
      nytt läkarbesök än högre dos skrivs ut,
      men resultatet blir oförändrat!

      Går Du tillbaka IGEN???

      Eller väljer att konsultera en annan läkare???

      För att citera Donald Trump…

      What the hell have You got to lose)))
      Varför inte pröva något nytt?

      Det KAN INTE BLI SÄMRE!!!

      SD har kanske inte hela lösningen ensamma på våra problem,
      MEN MÅSTE vara en del av den!!!

      Liked by 1 person

  4. Bo Svensson skriver:

    Mera valfrihet istället för mindre skulle lösa en massa problem. – Med individuell makt för skattebetalaren över resursernas fördelning över skattefinansierade ändamål, kunde utförarna av tjänsterna släppas ut i den friska ekonomin där vår bedömning av kvalité och angelägenhetsgrad är direkt avgörande för intäkterna. – Och främjandet av främmande folkslags utbredning i vårt land skulle få den andel av pengarna vi menade vara rimligt och försvarbart.

    Liked by 2 people

  5. Moab skriver:

    När jag växte upp så närde man en stilla överlägsenhet gentemot finnarna, detta har för mig helt bytts ut idag. Idag inser jag att Sverige stod på lerfötter och att våra ledare genom ett hela tiden växande hyckleri har brutit landets ryggrad. Det är dock viktigt att inse att ryggraden är bruten, jag är inte säker på att SD inser detta.

    Jag har kommit till samma slutsats som etablissemanget, en dialog är endast användbar för att demonisera motståndaren, jag tycker mig förnimma att de flesta i dissidentleden inte accepterat detta. De tror att man med goda argument som framförs i god ton till sist skall övertyga dem. Istället tror jag att man skall ta fasta på deras mantra, vad är de mest rädda för, utgå ifrån att de ljuger och egentligen står för motsatsen av vad de säger. Ett av deras mantra: Vi och dem, vi skall inte ställa grupp mot grupp. Låt oss därför ta fasta på detta och istället ställa just grupp mot grupp, men som Trump upptäckte så ser inte grupperna ut som man tror.

    Liked by 1 person

  6. Aha skriver:

    Bra men lite lång omskrivning. Det fåniga och destruktiva i sammanhanget är att ”vi gillar olika”/mångkulturismen leder till skilda världar och skilda sätt att se på dogmen ”allas lika värde”.
    Jag menar t.ex. att förknippat med det religiösa inflödet vi har fått, finns också en syn där kristna, judar och kvinnor inte ges lika värde. En syn som ofelbart kommer att förstärka Sveriges uppdelning enligt artikelns ”exit”.

    Det är en postmodernistisk krock som äger rum.

    Liked by 2 people

  7. Moab skriver:

    Vi och dem, så här kan det se ut:

    Så ni arbetande svenskar som gör riktiga jobb , byggarbetare, lastbilschaufförer, affärsbiträden, vad f-n får ni för pengarna? Ni ger och andra tar, ni ger trygghet åt invandrare, de tar kvinnornas och äldres trygghet, ni bygger hus åt journalister och politiker, de tackar er genom att ge bort era pengar till gubbar med tre fruar. Ni som arbetar för staten, ni vet vilka ni är, ni som för ett riktigt jobb, inte genuskonsulterna, strategiansvariga, tolkarna och hållbarhetschefen utan sjuksköterskor, läkare, poliser i yttre tjänst, brandmän, städare, era löner kunde vara långt högre om inte media och politiker tog dem, om inte reklamansvariga tjänade 20 miljoner, Marin Timell 40 miljoner och Reinfeldt 22 miljoner, det finns en ny överklass och de låtsas att de bryr som om de som jobbar, det gör de inte, de ger era pengar till sig själva och till invandrarna och till deras fantasiprojekt som klimatforskning. Alla ni som som gör ett bra jobb eller vill ha ett, som vill kämpa, era pengar stjäls dagligen och ges bort till folk som vill ha terror, nerhuggna svenskar på IKEA och fler taxichaufförer som våldtar. De vill ha det så här, det blir värre varja dag, det är är värre än förra året, och mycket värre än för 10 år sedan. När jag var liten så hade jag aldrig hört talas om muslimsk terror och gängvåldtäkter. De vill ha det så här, skäms på dem. Låt oss vända dem ryggen.

    Liked by 11 people

    • auglar88 skriver:

      De, de ansvariga, börjar känna av det som skrämmer dem mest, nämligen ilskan på internet mot PK-ismen. Tro mig de läser allt på alla kritiska sajter. De dras dit som flugor till en sockerskål och är väldigt oroliga för vad som komma skall.

      Gilla

  8. Kungskobran skriver:

    NO GO ZONER lösningen på problemet

    Vad skall vi göra
    åt denna hopplösa röra
    som politikerna ställt till
    fasten dom inte vill

    Ställen man inte kan gå
    där dom bilar tuttar på
    no go zoner kallas de
    där allt är på sne

    Några miljarder här och där
    löser alla besvär
    det är politikernas devis
    men för det finns inga bevis

    Dom kan inte förstå
    att med pengar man inte allt kan få
    dom måste hjälpa varandra
    och inte tro på hjälpen av andra

    Från länder med annan kultur
    vi i Sverige vill visa hur
    man gör i landet vårt
    med det blir svårt

    Subsamhällen växer fram
    stoppa det den som kan
    ingen är gjord
    för ett liv under jord

    Kanske muslimska brödraskapet är bra
    och det är vad vi måsta ha
    dom kan på buset få slut
    och lära gängen veta hut

    Så får dom leva i ett samhälle för sig
    det drabbar varken mig eller dig

    Liked by 1 person

  9. akismetuser976165011 skriver:

    Välfärdsstate skapar i längden människor utan inlärda moraliska dygder som t.ex. lojalitet och mod som behövs för det du kallar voice. Exit är ju den fege egoistens strategi. Den Finländske professorn Paul Lillrank utreder detta i en intervju jag såg nyligen: https://youtu.be/UaCR2FDNDeI

    Liked by 2 people

  10. Fredrik Östman skriver:

    Inbillar mig att skolans fokus på slag, kungar och årtal var att de representerar hårda fakta som man kan plugga och pröva. De uppfyller både elevernas och lärarnas behov. Sambanden lärdes också ut, åtminstone i mina skolor. Dagens postmodernt national-socialistiska läroplaner syftar inte till att lära ut sambanden bättre, utan bara att förstöra och förneka det bestående samhället.

    Liked by 2 people

  11. Lennart Bengtsson skriver:

    Det är ingen tvekan att Sverige utvecklats till ett heterogent land där de som har pengar eller ett välavlönat arbete kan fortsätt att leva ett på alla sätt angenämt liv. De vill helst inte höra talas om samhällets alla problem och media försöker påminna dom allt mindre. Blir det mera stökigt utvecklas ett slags ”gated community” eller också flyttar man helt enkelt till ett annat mer välfungerande land.

    Utanför den lyckliga tryggheten är det förstås allt mindre trevligt. Där finner man de med usel ekonomi, dålig hälsa eller migranter utan utbildning och usla språkkunskaper. Där bränns bilar och skolar, där skjuts det med automatvapen och kastas handgranater. Där vill ingen bo som inte är tvingad därtill.

    Samtidigt har landet en homogen statsideologi och fasta värderingar där jämlikhet är den bärande grundtanken. Alla måste inse att detta inte går ihop och åtminstone för en tänkande varelse innebär detta frustration och disharmoni. Det är som att ständigt få höra att man befinner sig i himlen fastän man är i helvetet.

    Att bara fortsätta som ingen hänt kommer gradvis att leda till ett mentalt sammanbrott ty ingen orkar i längden leva ett förljuget liv. Till slut förmår inte heller överheten med sina statskontrollerade media dölja verkligheten längre.

    Antingen måste man därför återerövra det homogena och rättsligt fungerande samhället eller helt ut acceptera ett samhälle som mer påminner om vad som är vanligt i delar av USA eller snarare länder i Sydamerika.

    Liked by 9 people

    • Olle Reimers skriver:

      Lennart Bengtsson; jag förstår inte riktigt din kommentar.

      Vi vet alla vad den okontrollerade invandringen av människor med diametralt avvikande kultursyn innebär och kommer att innebära för Sverige. Ska jag tolka dig som att det är detta fenomen som kommer att ligga till grund för det delade samhället är jag givetvis beredd att ålla med dig het.

      Men – och det är här jag känner mig osäker – om det valfriheten när det gäller samhälleliga tjänster som du syftar på så förstår jag ingenting. Lugna mig på den punkten, är du snäll!

      (Införandet av valfrihet har räddat det som räddas kan från att gå under i multikultiträsket; såvitt jag kan bedöma. I annat fall vore allt redan förlorat!)

      Gilla

  12. Elisabeth skriver:

    http://www.zerohedge.com/news/2017-11-06/meotti-migrant-crisis-upended-europe
    I länkade artikeln beskriver Meotti migrations-krisen som Europas 9/11. Europa och Europa-tanken blev omkullvält, besegrades. En Pandoras box av demografisk revolution väntar. Om inte… För hoppets svaga gnista har tänts i och med att nya politiker fått gehör i Österrike, Tjeckien, Ungern etc. Och så finns Brexit i horisonten. Vi står nog mitt i ett betydelsefullt historiskt skeende , vilken riktning blir det ?
    Jag är ingen FInlandskännare, har dock läst Väinö Linnas 4 stora romaner förlagda i finsk nutidshistoria med största intresse. Rekommenderas varmt. Det tycks som att det landet valt bra färdriktningar i många avseenden. Nu har väl även det geografiska läget skyddat landet mot invasionen som många andra europeiska länder nu genomlider. Svensk geografi borde också skyddat oss men i vårt fall öppnade diverse Quislingar portarna och bjöd in, ja, vi hade t o m högsta budet jämfört med grannarna. Våra politiker ville/vill verkligen ha det så här. I vart fall så länge de och medskyldiga kan dra sig undan till exit-områden.

    Liked by 4 people

    • Östanskog skriver:

      FINLANDS HISTORIA – en kort postmodernistisk version

      Sverige (egentligen Västerlandet) var en del av Finland ända till 1800-talets början, då ansträngningar för att bilda en finsk-skånsk union misslyckades och Sverige lämnades ensam i sitt öde. En åländsk terrorgrupp (kamouflerade som fisk- och potatissäljare) övervakade Stockholm från Fjäderholmarna. I samband med första världskriget fanns planer att erövra Sverige tillbaka och ha än en gång en gemensam konung. Svenskarna fortsatte dock i sin tappra isolering. Trots detta skyddade Finland sin granne under andra världskriget och kalla kriget. Olof Palme hade ju finska släktband.

      Idag kontrollerar de mer än 300.000 finskättlingarna kulturen och staten helt (se t.ex Levengood Mark (komiker), Saijonmaa Arja (diva), Westling Daniel (Hertig av Västergötland). Även den sk svenska syndens stora ikoner – Jörn Donner och Virtanen – är av finskt ursprung.

      Liked by 2 people

  13. uppstigersolen skriver:

    Är du verkligen säker på att SD inte får mer än 50 % i något val? Antagligen inte 2018 men om Sverige fortsätter att ta in 120 000 MENA personer varje år tar det inte lång tid innan även idag lugna områden blir obehagliga. Vad gör folk då?

    Liked by 1 person

    • Borjön skriver:

      SD kommer aldrig att få 50% av rösterna av den anledningen att svenskarna sannolikt kommer att vara i minoritet i landet den dag då tiden annars vore mogen för detta.

      Liked by 1 person

      • JAN BENGTSSON skriver:

        RELEVANT SYNPUNKT!

        Vi måste kanske villkora rösträtten till MEDborgarskap!!!
        Att man accepterar våra grundläggande värderingar???

        Gilla

  14. Kent Forssgren skriver:

    ”Det är SD. Men detta parti kommer aldrig att få majoritet och är därför beroende av samverkan med andra partier.”
    Det trodde inte makten i USA om Donald Trump heller.
    Problemet där är att den föregående makten har tillsatt en stor del av administrationen med en politisk baktanke.
    Om, när, SD får egen majoritet, är risken stor att de hamnar i samma läge som Donald Trump.
    Nu försöker den gamla makten i USA avsätta den nya.
    Ett nytt inbördeskrig i USA väntar?
    Kanske också i Sverige?

    Liked by 4 people

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Knappast en bra parallell med USA!

      Man har där ett utpräglat tvåpartisystem, Republikar o Demokrater,
      där vinnaren i överväldigande fall tar allt i respektive delstat!

      Baserat på elektorsröster,
      inte totalt antal röster.

      Småpartierna är försumbara,
      även om de kan ha påverkat utgången i någon stat?

      I ett proportionellt valsystem blir det sällan ett LANDSLIDE!

      Så femtio procent lär vara en utopi, oavsett parti.

      I enstaka kommuner kan det däremot inträffa, då o då!

      Gilla

  15. MartinA skriver:

    En tredjedel av befolkningen i sverige har utländsk bakgrund. En tredjedel är för gamla för att vara intressanta. Varje ”gemensam handling” som artikeln efterfrågar innebär att göra gemensam sak mot utlänningarna. Det ‘vi’ som artikeln implicit tänker skulle göra gemensam sak mot ” de militanta grupperna i de förorter som styrs av kriminella gäng och deras apologeter i moskéer och på ledarredaktioner.” existerar inte. Artikeln beskriver en värld och en verklighet som inte längre finns.
    Vidare är ”ledarredaktioner” en del av en nations ledningssystem. Gemensam handling är ej möjlig när ledarna saboterar det och dessutom bedyrar att vi svenskar inte har någon gemenskap. Det här var en spretig och mycket orättvis artikel.

    Liked by 2 people

    • Kagan skriver:

      En ledarredaktion kan endast vara en del av ett ledningssystem om någon verkligen läser ”ledarna”.Dags- och kvällstidningar förvandlas idag automatiskt till makulatur så fort de lämnar tryckpressarna.Supply- och demand-problem på pappersåtervinnigs-avdelningen.

      Gilla

  16. Rolf skriver:

    Svenska regerings och riksdags politiker beter sig som småungar i sandlådan. Kaster sand på varandra och käbblar. Det finns ingen politiks ledning i detta land. Alla enorma problem växer ohejdat.

    Dessa no-go-zoner är cancer-tumörer, som växer utan kontroll..
    Dessa tumörer kommer att döda den svenska samhällskroppen, om inte problemet adresseras omedelbart. Det är ett dödligt tillstånd.

    Lösningen är repatriering, rensa landet från alla främmande element, och det kommer att innebära många tragedier. Men absolut nödvändigt.
    Alternativet är Sveriges och svensk kulturs döds sång.

    Liked by 8 people

  17. Bo Svensson skriver:

    Den ”rensningen” behöver ju bara bestå i traditionellt sans och vett tillämpat på migration: Vilsekomna resenärer förpassas till bevakad enklav intill flygplats varifrån de är fria att ta sig hemåt och inga särskilda fördelar med att inte höra hemma här utan som mest samma villkor som för medellösa av nordisk härkomst. – Vill man bli behandlad som barn trots att man verkar vuxen, måste man ställa upp med bevis. – Barackläger i obygden för långvarigt overksamma som tar plats som behövs för de verksamma.

    Mitt förslag till ekonomisk garant som villkor för rörelsefrihet utanför bevakade kvarter borde begrundas med allvar. – Med rätt nivå på de utbetalningar som krävdes efter våldsbrott, skulle man under denna ordning överallt få de rätta incitamenten för civiliserat beteende.

    Än en gång: Man skall vinna terräng i kraft av sina förtjänster och inte för att man misslyckas med att få till fred och välstånd där man hör hemma eller för att man skaffat omåttligt med avkomma. – I konsekvens med denna insikt, skall vi skyffla över ansvaret för flyktingar på UNHCR som vi förser med de resurser vi är beredda att ägna ändamålet.

    Gilla

  18. Kulturisten skriver:

    Alla makter och högkulturer har en livscykel, nationerna och folken svävar och cirklar runt varandra som i de ryska tsarernas balsal under deras storhetstid. Sedan mitten av 1900-talet har Finland kämpat sig upp från krigets ruiner medan Sverige blomstrat i en självklar och ständigt växande välfärd, i en rikedom som för ett finländskt 60-talsbarn var överväldigande. Finlands öde – och välsignelse med tanke på hur erfarenheten format inre/yttre försvarspolitik – var en konkret yttre fiende som folket kunde förenas emot. Sveriges öde är en diffus, intern välfärdssjukdom, en kombination av blind idealism och dåligt samvete. Bäst att lägga sig på rygg inför alla sämre lottade folk. Jag ser rädsla som fundamentet i den svenska underkastelsen.

    Gilla

  19. Rikard skriver:

    Hej.

    Kalla det repatriering, kalla det utvisning, kalla det återvändandebidrag – det ändrar inte på att Sveriges framtid beror på om vi är villiga att driva ut över en miljon människor ur landet.

    Du svensk, du har inga goda val och du har inga bra val – du har valet mellan att välja ditt land, ditt folk och dina barns framtid eller mångkultur, massinvandring och ditt folks och ditt lans undergång.

    Det hade inte behövt vara så, och man hade inte behövt driva en politik som fört oss hit.

    Men det är så det är.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Liked by 5 people

  20. Klimathotet skriver:

    Min far är en av de få veteranerna från de finska krigen som fortfarande är med bland oss. De är alla 90+ idag. Hans generation och tidigare fick rysshatet med modersmjölken. Vinterkriget och fortsättningskriget blev en dyr erfarenhet för ryssarna då förlusterna var 5 ryska för varje dödad finsk soldat. En rysk general ska ha sagt att den mark de tog från Finland räckte bara till att begrava de egna dödade. Min far rekommenderar främst boken Gustaf Mannerheim av Dag Sebastian Ahlander för den som vill veta mera. Något jag själv märker idag är, trots att jag är född och uppväxt i Sverige är försvarsinstinkten, som jag tror är den mest påtagliga skillnaden mellan det finska och svenska. Svensken viker ofta ner sig i stället för att försvara sig själv och de närmaste oavsett om det är en större eller mindre konfliktsituation. Det värsta man kan göra i Finland är att visa feghet. Det ser vi bland annat i skillnaden hur migrationen hanteras i Finland jämfört med Sverige.

    Liked by 2 people

  21. Sixten Johansson skriver:

    I Finland pågår också en PK-sverigefiering, men jag hoppas att den tysta majoriteten där ännu har sisu nog att gå från grumsande till handling när trycket hårdnar. Esterna har inte gjort upp med sina egna förrädare från ockupationstiden och antiryska stämningar kan nog även odlas i diverse personliga syften.

    Den klyfta Anders L så förtjänstfullt beskriver är konkret och samhällsdestruktiv. Men den har uppstått på grund av en medvetandeklyfta, som under de senaste decennierna omärkligt har fördjupats och nu delar svenskarna i regimkritiska ”vi” och PK-etablissemangets ”de”, som MOAB beskriver. Mellan de två lägren finns en mer ljummet hjärntvättad, förvirrad hop, som kanske går att avprogrammera.

    Det starkaste eldunderstödet till MOAB:s attack (07:02) kan ges av det psykologiska batteriet. Vardagspsykologi och djuppsykologi ger nämligen en nästan heltäckande förklaring till hela skeendet, så där finns mycket ammunition att hämta. Där hittar vi en massa felande pusselbitar och kedjelänkar, som passar in i vår tids historia, politik, mediainnehåll och religioner.

    Alla vi dissidenter har tagit kliv mot ett reellt vuxenblivande. Alla “de” försöker kollektivt bli kvar i en infantil fas. PK är deras verklighetstolkning BK, barnkammarsocialism. Deras infantila allt-åt-alla-ordmagi är en sorts modersgudinnekult. Feminiseringen är deras skräck inför livets djup och olikhetskrav. Materialismen är ett evigt tuttsugande. Likhetstänkandet är hybris och narcissism, låtsasempatin är psykopati.

    Liked by 3 people

  22. thojak skriver:

    Degenereringen av det svenska samhället har gått så långt, att man kan fråga sig om det inte redan har passerat ‘the point of no return’, aller som det heter inom shippingen ‘total constructive loss’, dvs när ett fartyg är så ramponerat, att inget går att reparera.
    Det kommer inte att finnas en snöbolls chans i hum-hum att få ordning på det kaos samhället befinner sig i, going worse by the day, så länge inte fundamentalt oomkullrunkeliga krav uppfylls. Dit hör, primärt, ämbetsmannaansvar, författningsdomstol och en fungerande rättsstat. Utan dessa är det bye-bye Sweden.

    När det gäller Finland så har jag haft glädjen att jobba med finska företag och det är en ljusårs skillnad på management mellan Sverige och Finland. I SF är ett ‘nej’ ett nej och vice versa. Deras management-stil har träffande definierats som ‘management-by-perkele’ och det har fungerat väl i 100 år och kommer så ock göra i kommande 100 åren.

    Förresten; Grattis Finland till 100-årsdagen ! 🙂

    Mvh/TJ

    Liked by 6 people

  23. Petter skriver:

    Vilken samhällsanalys är det egentligen som ligger bakom den tvärvändning som Moderaterna anser sig ha gjort? Slår man ihop resonemanget om kvotsystem ihop med möjlighet att söka asyl på plats med tillgång till välfärd för illegala migranter är en slutsats att den nya moderata politiken i sak är otillräcklig och är inte baserad på en ny samhällsanalys. Den retoriska tvärvändningen är således mer ett resultat av dåliga opinionssiffror, inte av de brinnande polisbilarna. Det finns ett sug efter ny politik, men den hungern ska stillas av en retorisk tvärvändning – inte en tvärvändning i sak. Svensk media hjälper så gärna till att vara taltratt åt Moderaterna.
    http://iotakt.se/tvarvandningen-som-kom-av-sig/

    Gilla

  24. Björn skriver:

    Bland det första JAG skulle göra, om jag fick ”makten” i Sverige, vore att ta bort skatteutjämningssystemet mellan landets kommuner! Därmed skulle de värsta ”cancersvulsterna”, typ Malmö och Södertälje försättas i konkurs! En konkursförvaltare skulle därefter få uppdraget att på nåt sätt, lotsa tillbaka de som inte klarar sig utan bidragen, till sina respektive hemländer! Kanske skulle detta på sikt, kunna få landet som helhet, på fötter igen?!

    Liked by 1 person

    • thojak skriver:

      Agreed 100%, Björn. Utjämningssystemet (‘Robin Hood skatten’) är i sanning ett verk av hin håle själv. Undertecknad, tillsammans med Skattebetalarnas Förening, försökte för många år sedan att driva en juridisk process härom, underbyggd av detaljerade rapporter + påpekanden hur mycket/många/ förordningar/lagar systemet bröt emot, bl.a. tvingande EU-direktiv. Den s.k. ‘rättsstaten’ avslog emellertid alla försök, vi ‘drog’ saken ända upp till HD men, suck och som vanlig är, förvägrades prövningstillstånd. Har fortsatt kvar rapporten/underlagen och läser av/till när behov av högt blodtryck o/e dito adrenalinkoncentration faller på… 😉
      Systemet är ett (medvetet!) utstuderat, genomlömskt system för att säkra sosseriets makt i kommuner och landsting och är en veritabel skam för vilket land/samhälle som helst.
      Ett mkt väl fungerande slikt system har man i Tyskland där emellertid utjämningen baseras på momsnettot, alltså inte som i Sverige på den fiktiva ‘skattekraften’, vilket innebär, att bundesländernas konsumtion bestämmer utjämningsvolymen + eller -, få eller ge. Fair and square, lätt som en plätt.
      Man bör/ska ställa sig frågan varför Örnsköldsvik har 8 ishallar, Pajala 5 simhallar osv, osv, samtliga sedan urminnes tider sossedominerade kommuner.

      Liked by 1 person

  25. Staffan Bodemar skriver:

    Jag bor utomlands och har väl knappast yttrandefrihet i de här frågorna. Ytterligare ett erkännande; jag arbetade i olika länder med UNHCR i 22 år. – Bl.a. visste jag inte vad PK-ist betydde, men Google hjäpte mig.

    Anders’ artikel och i ännu högre grad de följande kommentarerna rör situationen i Sverige och i viss mån jämförelsen med Finland. Det globala perspektivet saknas, Pga krig, förföljelser och de globala ekonomiska klyftorna är flykting- och migrationsproblemen nu enorma. Problemen i Sverige är reella,och allvarliga men bleknar ändå i förhållande till situationen i krisländerna och deras grannländer. Därför är några av de ovanstående kommentarerna helt orealistiska eller ‘NO-GO solutions’. Som ex. att. ¨¨Sveriges framtid beror på om vi är villiga att driva ut över en miljon människor ur landet¨.

    Inte heller tror jag att svensk ¨PK-politik’ berott på feghet. Det har nog ibland krävs mod på många håll.

    Anders Leion pekar på ett kärnproblem: ¨Men detta val att alltmer undvika gemensamma lösningar, det vill säga att låta den enskilde söka sin egen lösning, har också stora, kollektiva följder. Det är en ständigt arbetande beslutsmaskin som alltmer kommit och kommer att dela upp Sverige i två parallella världar: de integrerades, de fungerandes värld och de utstöttas, de icke-fungerandes värld. I huvudsak är det detsamma som svenskarnas och andra västeuropéers värld och de muslimska invandrarnas värld.¨

    Multi-kulturismen förefaller ha lett till en stark segrekation. Jag har inga förslag att komma med. Men kollektiva lösningar krävs, och till viss grad måste väl den opinion som SD ger uttryck för, vara en del i det arbetet, dock utan någon form av rasism. Frantiden för Sverige beror på i vad mån det lyckas att integrera majoritet och minoriteter i ett heterogent – men ändå ur värde-synvinkel – homogent samhälle.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s