Patrik Engellau

Ett faktum som väckt uppmärksamhet inte minst bland en del kommentatorer på denna blogg är att det av den av Det Goda Samhället nyligen presenterade studien om invandring och brottslighet framgår att överrisken för våldtäkt hos folk med utländsk bakgrund sjunkit mellan perioden 2002 – 2006 och perioden 2013 – 2017. Några verkar tro att detta skulle betyda att våldtäkterna skulle ha blivit färre.

Så är det inte alls. Att överrisken för personer med utländsk bakgrund sjunker beror bara på att de svenskfödda av två svenskfödda föräldrar fördubblat sin våldtäktsbenägenhet mellan perioderna.

Mohamed Omar

På sin blogg Purdahbloggen har Mona Lagerström i flera långa inlägg granskat islams växande inflytande i Sverige och särskilt om islamiskt kvinnoförtryck. Lagerström är doktor i litteraturvetenskap med inriktning på just kvinnoförtryckets historia. ”

Purdah” är ett persiskt ord som betyder ”förhänge” eller ”slöja” och framför allt på indiska halvön används för att beskriva döljande och avskiljandet av kvinnor.

Katerina Janouch

FRÅGAN:

Hej Katerina!
Tänk att jag skulle skriva till en relationsspalt… men kanske måste man fylla 49 för att det ska hända. Sommaren närmar sig och som vanligt skapar det konflikter mellan mig och min hustru. Hon vill, som varje år, till sina föräldrar i Småland (vi bor i Göteborg) medan jag känner mig pressad bara av tanken på ännu en sommar i det där försurnade huset. Fyra veckor har vi och på den tiden ska det levas främst på hennes villkor!

Richard Sörman

Svenska Dagbladet driver sedan länge en reklamkampanj där tidningens journalister skryter över sin objektiva och stimulerande nyhetsrapportering. Richard Sörman köpte tidningen i pappersformat och fick ta del av okritiska reportage om välvilja och engagemang. Någon nyhetsförmedling fanns knappt.

Svenska Dagbladet har under lång tid drivit en reklamkampanj på sociala medier där tidningen sägs stå för fördjupande kvalitetsjournalistik. Tongivande journalister intervjuas och berättar att de vill ge sina läsare en objektiv bild av verkligheten. Läsarna ska bli smartare av att läsa Svenska Dagbladet.

Mohamed Omar

Fantomen har sitt högkvarter i en grotta i fantasilandet Bengali på Afrikas östkust. Han är en av de första superhjältarna och gjorde premiär på de amerikanska dagstidningarnas seriesidor den 17 februari 1936.

I albumet ”Fantomen 1936-1996 – en odödlig legend”, som kom ut för att fira seriens 60-årsjubileum, hittar jag äventyret ”Lille Tommy”. Det publicerades första gången i dagsstrippar mellan den 20 september 1937 och den 5 februari 1938.

Bitte AssarmoEn av de första romaner jag läste var Folke Fridells ”Tack för mig – grottekvarn”. Jag var väl tio, elva år och hemma från skolan med feber och förkylning. Tråkigt var det förstås, för det här var på den tiden då det inte ens fanns video, än mindre streamingtjänster online. Och ingenting hade jag att läsa heller.

Det var då min far räckte mig en sönderläst bok av arbetarförfattaren och syndikalisten Folke Fridell.

Patrik Engellau

Den av Stiftelsen Det Goda Samhället nyligen publicerade rapporten om invandring och brottslighet ålade sig strama vetenskapliga begränsningar av innebörd att de siffror och fakta som levererats till Stiftelsen från Brottsförebyggande rådet endast skulle sammanställas och presenteras, ej tolkas och förklaras. Syftet med denna självålagda begränsning var att försöka förhindra att den eventuellt efterkommande debatten om rapportens rön blev politiskt infekterad och i stället kunde bygga på förhoppningsvis oomkullrunkeliga fakta.

Patrik Engellau

Alla vet att det är skämmigt att vara populist. Populister är en sorts mindre vetande människor som går i någons, oklart vems, ledband. Så här förklarar Wikipedia:

Populism (lat. populus, ”folk”) avser vanligen ett förenklat förhållningssätt till politik, där samhället delas upp i de två grupperna ”folket” och ”eliten”. Folket ses vanligen som bärare av ”sunt förnuft”. 

”Centraleuropa tillhör och vill tillhöra den västerländska kulturella sfären.” Det var Milan Kunderas huvudsakliga budskap när han 1983 skrev en essä om vad han kallade ”Centraleuropas tragedi”. Texten har fått en förnyad aktualitet då det forna ”Östeuropa” idag går i bräschen för ett europeiskt motstånd mot globalisering och immigration.

Med anledning av 30-årsminnet av Berlinmurens fall har den liberala tankesmedjan Timbro återutgivit en essä av Milan Kundera från 1983: ”Ett kidnappat Västerland eller Centraleuropas tragedi”. (Timbro, 60 s.) Texten skrevs ursprungligen på franska och publicerades på svenska redan 1983 av Ord & Bild.

Mohamed Omar

I år avslutades den islamiska fastemånaden ramadan den 4 juni. Eftersom eid-högtiden varar i tre dagar så krockade den med vår svenska nationaldag.

Ibland hör man muslimer som säger att de fastar för att känna hur de fattiga känner sig. Hm… men varför fastar då de fattiga? De borde väl redan veta hur de känner sig. Dessutom är det få som är så fattiga att de inte har tillgång till dricksvatten. Men ändå kräver den islamiska fastan att man avstår från att dricka. Då kan väl inte anledningen vara att uppleva den fattiges känslor.

Bitte AssarmoPå nationaldagen tog statsminister Stefan Löfven tillfället i akt att informera medborgarna om att det var väldigt lite som var bättre förr. Vad vi i själva verket ska fira är hur mycket bättre allt är nu, jämfört med den tid då en fjärdedel av befolkningen valde att emigrera på grund av fattigdom, svält och orättvisor.

Ur den aspekten har Löfven rätt. Samtidigt är det ett försåtligt budskap han kommer med. När man tar del av vad han säger kan man, om man inte vet bättre, få uppfattningen att alla som ifrågasätter dagens Sverige vill vrida klockan tillbaka till tiden före allmän rösträtt. Men så är det naturligtvis inte.

Jan-Olof Sandgren

För den yngre läsekretsen kan jag berätta att under 1960-talet samlades svenska folket varje lördag framför TV-apparaterna och något som kallades Hylands hörna. Det var inte i första hand ”vuxna politiska samtal” människor på den tiden trängtade efter, då allvarliga herrar i kostym redan fyllde det mesta av TV-mediet. Istället fanns ett sug efter underhållning, modernitet, kanske också en smula flärd förutsatt att det inte gick för långt.

Precis som Navid Modiri i ”Hur kan vi” hämtade Hyland sin programidé från USA och stöpte om den för att passa svenska förhållanden.

Anders Leion

Jag tycker om Kjell Westös böcker. Liksom Per-Anders Fogelström skriver han om staden och dess människor. Westös händelser sker ett antal decennier efter dem som Fogelström beskriver i sin Stockholms-serie. Westö intresserar sig också mer för medel- och överklass.

Westö är romantiker, vilket han själv är helt medveten om och öppet tillstår (från ca 1.20 till 2.40.Tryck på översättning i rutan nere till höger – men se gärna hela programmet!).

Mohamed Omar

”Pingst, hänryckningens dag, var inne.” Så inleds Tegnérs långa dikt ”Nattvardsbarnen”.

Den landtliga kyrkan stod hvitmenad i morgonens sken. På spiran af tornet, prydd med en tupp af metall, vårsolens vänliga lågor glänste som tungor af eld, dem apostlarna skådade fordom. Klar var himlen och blå, och Maj med rosor i hatten stod i sin helgdagsskrud på landet, och vinden och bäcken susade glädje och frid. Guds frid! med rosiga läppar hviskade blommornas folk, och muntert på gungande grenar foglarna sjöngo sin sång, en jublande hymn till den Högste.

Patrik Engellau

Varthän jag blickar finner jag vatten till min kvarn. Just nu har jag blickat mot Storbritannien, där den konservative – han använder troligen sin farfars kostymer och västar – parlamentsledamoten Jacob Rees-Mogg just har skrivit en bok om tolv framstående brittiska viktorianer. Rees-Moggs enkla poäng är att viktorianerna inte alls var sådana stelbenta, självgoda och giriga rasister som vår tid föreställer sig, utan tvärtom uppfinningsrika, flexibla, självsäkra och hedervärda människor som vår tid borde försöka lära sig något av i stället för att smäda och förkasta. (Jag har inte läst boken men Rees-Moggs egna uttalanden om sina ambitioner med skriften förekommer ymnigt på nätet.)

”Vaaars ä Hans”, teaterviskade hustrun och gav mig mobilen. ”Hej, Hans här. Hur är det i Storuman kommun?” Tyst ett bra tag och därefter, ”Jag flyttade från Storuman till Danderyd för 15 år sedan”. – ”Jaha, då har du några år kvar till femtio!”, var mitt svar.

Det stämde också och Storuman (som jag kallar honom från och med nu) hade flyttat från Storuman i efterdyningarna av statsminister Perssons stora utjämningsreform mellan våra 290 kommuner gällande skatteintäkter och kostnader under 1900-talet sista år. I sin nuvarande form började allt detta 1996.

I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 5/6) pratar Eddie (Mohamed Omar) med den lutherske teologen Lars Borgström om pingstens betydelse. Pingstdagen infaller i år söndag den 9 juni. Poeten Esaias Tegnérs berömda dikt ”Nattvardsbarnen” inleds med raden: ”Pingst, hänryckningens dag, var inne.” Det är en idyllisk dikt som skildrar stämningen vid konfirmationen i en svensk lantkyrka i pingstens tid. Det är vanligt att konfirmationer äger rum vid pingst. Många tycker också om att fira bröllop. Eddie (Mohamed Omar) nämner också att sagohjälten kung Arthur blev krönt till kung av England på pingstdagen och på den dagen varje år höll han hov i slottet Camelot.

Jan-Olof Sandgren

I en minnesvärd julkrönika från 2017 polemiserar Malcom Kyeyune mot de dystopier som förutspår att etniska svenskar en dag kommer att förskansa sig i ”skyddade zoner”, som svar på växande invandrarbaserad kriminalitet. Om kriminalitet och våld fortsätter öka som hittills kommer förvisso ”gated communities” att dyka upp även i Sverige. Vad dystoperna lätt förbiser är att dessa fredade zoner, för att vara effektiva mot dagens kriminalitet kommer att bli mycket dyra i drift. I takt med att orosmolnen hopar sig, blir de förmodligen lika exklusiva på bostadsmarknaden som takvåningar i Stockholms innerstad.

Lennart Bengtsson

Under andra världskriget uppstod det stor brist på importvaror i Sverige genom att landet blev isolerat på grund av kriget. För att förhindra hamstring av nödvändiga varor infördes därför ransonering som gällde hela kriget och för vissa varor även en tid efter krigsslutet. Olja och bensin gick inte att få tag på vilket ledde till att privatbilar och bussar fick drivas med gengas. Gengasen producerades i små aggregat som fanns på en dragkärra som hängde efter bilarna.

Idag är det ingen brist på produkter eftersom världshandeln blomstrar. Problemet är att den förhöjda konsumtionen skapar problem för miljö och klimat.

Bitte AssarmoMed Liberalerna på fallrepet efter riksdagsvalet och det katastrofala EU-valet är det dags för partiet att byta ledning. Erik Ullenhag, tidigare integrationsminister i alliansregeringen, är en av aspiranterna till partiledarposten. Och han vet minsann hur han ska rädda partiet. Hans slagord är snäll.

Det låter som ett skämt men det är det inte. Erik Ullenhag vill göra Sverige ”snällare”.

En kvinnlig student från Bangladesh har dömts till 42 års fängelse i Australien, efter ett terrorbrott. Den 26-åriga Momena Shoma, som enligt egen utsago reste till Australien enbart för att begå mord för IS, hade ett studentvisum och hyrde rum hos den 56-årige Roger Singaravelu och hans familj. Kort efter att hon installerat sig attackerade hon Singavarelu med kniv, i närvaro av hans femåriga dotter.

Richard Sörman

Richard Sörman svarar på en krönika av Jens Liljestrand där denne skadeglatt beskriver ett hukande och förlamat Sverige. Liljestrand har inte förstått hur svensk landsortskultur fungerar. Svenskar sköter sitt och har inget behov av att visa upp sig på gator och torg. Liljestrands glädje över att vår egen landsortskultur utmanas av invandringen kan bara karaktäriseras som svekfull och sjuk.

Jens Liljestrands artikel från den 5 juni i Expressen om hur ett stagnerande Sverige sitter och hukar ute i stugorna på landsbygden medan invandrarna skänker ny vitalitet åt små och övergivna samhällen är riktigt ordentlig sjuk.

Anders Leion

Efter första världskriget sa man – inte bara i de krigförande länderna – ”Aldrig mer krig”. Ett slags fredshänförelse svepte genom Europa.

Sverige var också drabbad av denna hänförelse och var, följaktligen, mycket illa rustat vid andra världskrigets utbrott. De eftergifter som sedan följde gentemot Nazityskland var en följd av denna politik. Samtidigt försökte man rusta i kapp, vilket hade till följd att stridskrafterna på marken, i luften och på havet var mycket stora strax efter krigsslutet. Eftergifterna gentemot Tyskland tvingade fram ursäktande, krypande eftergifter gentemot Sovjet.