Gästskribent Rasmus Dahlstedt: Varde ljus över skendebatten!
Rasmus Dahlstedt

Teaterkritiker framhåller gärna att det behövs mindre konsensus i åsikter och kritik och dessutom mindre underdånighet i förhållande till teatervärlden. Ändå verkar man blind inför den ideologiska likriktning som karaktäriserar teatern och som man själv bidrar till att upprätthålla. Rasmus Dahlstedt ger sitt bidrag till en aktuell teaterdebatt och uppfordrar kritiken att ta sin uppgift på allvar.

Johan Hilton inleder i DN (14/3) en högintressant diskussion om teaterkritikens uppgift. Jag delar helt och hållet Hiltons uppfattning att det bör vara vattentäta skott mellan teatern och kritiken.

Fortsätt läsa →

Patrik Engellau: Avståndet till målet ökar hela tiden
Patrik Engellau

I min första lärobok i engelska fanns följande roliga historia (fast på engelska förstås) till elevernas avkoppling från glospluggandet:

En man vandrade mot Edinburgh. Han stannade en mötande och frågade hur långt han hade kvar att gå. Ungefär tio miles blev svaret. Efter några timmars ytterligare färd ställde han samma fråga till en ny mötande. Ungefär tio miles blev svaret igen. Skönt, sa mannen, då håller jag i alla fall jämna steg med Edinburgh.

Fortsätt läsa →

Ny podd! Lyckliga gatan, du finns inte mer

I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 4/4) pratar Mohamed Omar (Eddie) med Michael Diamant om städernas förfulning i modern tid. Samtalet inleds med att Eddie läser de första stroferna ur Anna-Lena Löfgrens sång från 1967: ”Lyckliga gatan”. Sången handlar ju om gamla kvarter som försvunnit och lämnat plats för betong. År 2013 startade Diamant Facebooksidan ”Nyproduktion i klassisk tradition” och är idag en av de drivande personerna bakom sidan ”Arkitekturupproret” där specialister och allmänintresserade samordnar sitt motstånd mot den fula, modernistiska arkitekturen. Hur kommer det sig att man bygger fult när de allra flesta hellre vill leva i vackra miljöer? Kommer det att ändras? Kommer vi att få se en renässans för klassisk och vacker arkitektur?

Fortsätt läsa →

Jan-Olof Sandgren: I fablernas värld
Jan-Olof Sandgren

Sfinxen var en ganska omtyckt figur i det gamla Egypten. Med ett lejons kropp och en mans huvud förenade den tre goda egenskaper: styrka, mod och visdom (androsfinx). Det gjorde sfinxen särskilt lämpad att hålla vakt framför ingången till gravar, tempel eller andra platser fyllda med skatter.

I Grekland något årtusende senare genomgick den ett märkligt könsbyte och blev en ”gynosfinx”. Den utvecklade kvinnobröst, rovdjursvingar och dess karaktär förändrades från att ha varit stark, modig och vis, till att bli nyckfull, obarmhärtig och grym.

Fortsätt läsa →

Bitte Assarmo: Vem talar någonsin om Bonnies och Clydes offer?

Bitte AssarmoJag har just sett en ny film på Netflix, The Highwaymen med Kevin Costner och Woody Harrelson i huvudrollerna. Filmen handlar om de två före detta Texas Rangers som till sist lyckades ta fast den ökända mördarduon Bonnie och Clyde. Och till skillnad från i stort sett alla andra filmer som gjorts om mördarduon fokuserade denna enbart på jakten. Bonnie och Clyde själva var välsignat anonyma under de dryga två timmar som filmen varade.

Fortsätt läsa →

Katerina Janouch svarar på frågan: ”Jag känner mig politiskt ensam i min familj – är det mig det är fel på?”
Katerina Janouch

Hej Katerina!

Vilket bra initiativ att dra igång en relationsspalt på Det Goda Samhället. För mig som följt ditt arbete genom åren var detta en synnerligen god nyhet. Jag har saknat ett vettigt forum där jag kan ställa frågor som rör relationer i vårt förändrade samhälle… för det finns en rad frågeställningar som ingen tar upp.

Jag är en man i mina bästa år, alltså strax över 50, som är gift sedan slutet av 90-talet och har två tonårsbarn. Min hustru är inte så intresserad av politik, men jag noterar till min förfäran att mina ungdomar är oerhört hjärntvättade av skolan. Min dotter som är 15 år har i princip förklarat att hon inte vill prata med mig då jag vid ett tillfälle ifrågasatt Greta Thunberg och hela den hysteriska klimatrörelsen.

Fortsätt läsa →

Gästskribent Lennart Waara: Bildningen och makten – några reflektioner

Själv har jag ett drygt halvsekellångt politiskt intresse bakom mig. Jag började följa de politiska debatterna i elva-, tolvårsåldern när familjen skaffade TV året 1957. Jag minns debatten mellan Högerns Jarl Hjalmarsson och Kommunisternas Hilding Hagberg. Och Bertil Ohlins intellektuellt skarpa attacker på Tage Erlander. Efter de första formativa åren har jag fortsatt följa rikspolitiken och dess ”utveckling” och förändring. Jag har på senare år alltmer funderat över vad bildning är och hur det är beställt med våra makthavares (rikspolitiker, myndighetschefer och storföretagsledare) kunskaper och bildning. Jag tycker mig också ha sett en förändring av de personligheter som blir politiker och som tilldelas de högsta posterna inom rikspolitiken.

Fortsätt läsa →

Gästskribent Benjamin Dhover: Hur mår grabbarna? 

Dagens barn och ungdomar mår allt sämre. Folkhälsomyndigheten konstaterar att unga med psykosomatiska problem, som söker vård, och som får diverse därtill relaterad medicinering fördubblats sedan 80-talet. Varför är det så?

Statliga experter har lagt pannan i djupa veck och presenterade nyligen en rad tänkbara orsaker. Dessa inkluderar osäkerhet inför framtidens arbetsmarknad, ökade socioekonomiska skillnader, och försämrad skola (där friskolereformen och skolpengssystemet lite luddigt dyker upp under rubriken ”Skolan fungerar sämre”).

Fortsätt läsa →

Bitte Assarmo: ”Blåbrunt” sa vänsterledaren populistiskt
Bitte Assarmo

Jaså, du har kommit ut ur garderoben nu?

Så sa en god vän till mig när jag berättade att jag börjat skriva i Det Goda Samhället. Det var sagt i all välvilja, eftersom det här är en person som sympatiserar med många av mina konservativa värderingar, och som dessutom är orädd och vågar sticka ut hakan när det behövs. Det var, gissar jag, också en anspelning på vad många mindre orädda och ”hakutstickande” skribenter och debattörer mycket väl skulle kunna tänkas säga om den katolska chefredaktören som bytte plattform. ”Bitte Assarmo har kommit ut ur garderoben och erkänner numera öppet att hon är…” Ja, vadå?

Fortsätt läsa →

Patrik Engellau: Jag ser felet och inser att det inte kan lösas
Patrik Engellau

Jag vacklar mellan två motsatta uppfattningar i en viktig fråga nämligen vad som är felet med Sverige. Ibland presenterar sig det rätta svaret för mig i blixtbelysning, men av detta blir jag bara nedslagen. Blir du nyfiken på hur det kan hänga ihop?

Som vanligt är det ofta en artikel i Dagens Nyheter som leder mig fram till fördjupade insikter om var den svenska skon klämmer – inte för att tidningen skulle kännetecknas av någon djupare diagnostisk förmåga, snarare tvärtom, ty läsarna presenteras ofta uppfattningar som är så uppenbart aviga att till och med vanetänkandet, som brukar tåla all PK-ism, kan sätta i halsen.

Fortsätt läsa →

Gästskribent Rolf Oward: En vecka för klimatet

Det har varit klimatvecka i Uppsala. Man kan undra varför. En miljövecka vore givetvis mycket vettigare, men man får förmoda att det är viktigt för kommunen att öda skattebetalarnas pengar på det som för tillfället är inne – och vad är mer inne än klimathotet? Det gäller att visa upp sin godhet, att inta rätt position gentemot dem som inte har vett att inse hur nära undergången vi har kommit.

Fortsätt läsa →

Gästskribent Rebwar Hassan: Stefan Löfven har tydligen börjat hålla med oss ”islamofober”

”Jag har så svårt att ta ordet heder i min mun, när vi talar om det förtryck, den förföljelse, den stympning och det besinningslösa våld som riktas mot barn och unga, med heder – bara som en falsk och usel ursäkt. Därför, kamrater, förväntar jag mig det av er: I varje landsting. I varje kommun. I varje skola. I varje läge. Se det. Hata det.”

Statsministerns egna ord vid S-kongressen häromveckan. Löfven har tydligen börjat hålla med oss ”islamofober” och ”rasister” och helt utan egenartade förbehåll av typ socio-ekonomiska orsaker eller vitt patriarkalt förtryck. Löven lägger inte skulden på vår sekulära och jämställda kultur eller på män i allmänhet.

Fortsätt läsa →

Bitte Assarmo: Inget förenar kändisarna lika mycket som en protest mot Israel
Bitte Assarmo

Eurovisionsschlagerfinalen närmar sig och lika säkert som amen i kyrkan kommer nu protesterna från ett stort antal mer eller mindre kända svenskar. Finalen äger nämligen rum i Israel, och vad kan väl vara värre? Israel – den enda demokratin i hela Mellanöstern och det enda landet i världen vars blotta existens ifrågasätts när utrikespolitiken inte faller omvärlden på läppen. Det räcker med att Israel försvarar sig mot raketattacker från Hamas och Hizbollah för att svenska medier, politiker och kändisar ska ställa sig på barrikaderna.

Fortsätt läsa →

Patrik Engellau: Om det varit tvärtom

Patrik Engellau

Johan Westerholms kunniga och insiktsfulla artiklar (numera lagda bakom betalvägg) på ledarsidorna.se om hur en del radikala muslimer infiltrerat eller välkomnats in i det socialdemokratiska partiet ger mig ingen ro. Den åtminstone partiella sammansmältningen mellan en del av den svenska arbetarrörelsen och en del av den muslimska diasporan tycks ha gått längre än vad jag hade fattat. I så fall kan det förklara varför socialdemokraterna, trots att statsministern påstår sig göra det hela tiden, har så svårt att komma med tillräckligt övertygande uttalanden mot hederskultur och hedersvåld.

Fortsätt läsa →

Lars Hässler: Har Europeiska unionens federalistiska strävanden nått vägs ände?

Lars Hässler

Ända sen slaget vid Poitiers (mellan kristna och muslimer i Frankrike) år 732 har folken i det som kom att kallas Europa, gjort flera försök att ena sig till ett rike, till exempel genom Karl den store, Napoleon, Hitler och, efter andra världskriget, Europeiska Unionen (EU). Målet för vissa medlemsstater i EU är en ”ever closer union” och i slutändan en europeisk federation, medan vissa andra förespråkar en lösligare union med en så kallad subsidiärprincip, det vill säga att beslut tas på lägsta möjliga nivå.

Fortsätt läsa →

Patrik Engellau: Globalisterna och demokratin

Patrik Engellau

Nyligen skrev jag en text om att det inte är globalisterna – Rockefeller, Soros, de multinationella företagen, EU, kanske FN och så vidare – som är mina huvudfiender utan i stället det svenska politikerväldet. Där fick jag en hel del mothugg av läsare för vilka det internationella kapitalet et consortes är den makt som verkligen styr världen. För dem saknar det svenska politikerväldet självständig betydelse och bara är globalisternas nickedockor.

Det är svårt att bevisa att det inte ligger till på det sätt som globalistteoretikerna menar men det är lätt att förklara varför man, jag i det här fallet, inte gillar globalistteorierna.

Fortsätt läsa →

Bitte Assarmo: Allt ljus på mig och mitt klimatengagemang

Bitte Assarmo

Idag läser jag om en man som vill sterilisera sig för klimatets skull. Han är redan vegan, har slutat flyga och bor i en husbil och nu har han alltså deklarerat att han också tänker sterilisera sig. Allt för klimatet.

– Låt inte mig hindra, skrev en person i ett kommentarsfält på Facebook, och jag och min man skrattade högt när vi såg den torra, sarkastiska kommentaren. Vi kom överens om att folkhumorn är i princip omöjlig att ta död på, och att det inte är lika lätt att kuva människor som politikerna och de stora mediehusen tror. Inte ens den nya klimatsekterismen har kunnat ta död på människors förmåga att tänka själva.

Fortsätt läsa →

Anders Leion: Rom

Anders Leion

Jag kommer att tillsammans med min fru tillbringa någon månad i det Rom, i vilket hon bott och arbetat men jag bara besökt några gånger som turist. Jag har i flera år läst latin och ännu längre intresserat mig för antiken. Hon, min fru, vet oftast vad som kommer att dyka upp bakom nästa gathörn och vilken stämning och vilket folkliv som karaktäriserar olika kvarter. Det gör inte jag. Jag tror att jag, lite lätt överdrivet, vet mer om Rom under republikens sista årtionden än om dagens stad.

Fortsätt läsa →

Ny podd! Hur svensken firar våren

I ett nytt avsnitt av podden Tankar från framtiden (inspelat 31/3) pratar Mohamed Omar (Eddie) med Ludvig Almgren på podden Children in Noizville. Påsken är, liksom de flesta svenska högtider, en blandning hedniskt och kristet. Ordet påsk kommer från hebreiskans ”pesach” som betyder ”gå förbi” och påminner om hur dödsängeln i Egypten gick förbi det judiska folkets hus utan att röra dem. Den svenska påskens kristna dimension vilar på denna judiska grund. Påskens innebörd förändrades av de kristna från att handla om det judiska folkets befrielse ur träldomen i Egypten till att handla om Jesus korsfästelse, död och uppståndelse. Till denna dimension kan man lägga den hedniska – påsken som vårfest. Den dimensionen finns bättre uttryckt i det engelska ordet easter och tyskans ostern som sägs komma av namnet på den germanska fruktbarhetsgudinnan Ēostre. Omar och Almgren läser och kommenterar dikter av Karlfeldt och Olof Thunman samt två svenska påskpsalmer.

Fortsätt läsa →

Katerina Janouch: Hjärtligt välkommen till Det Goda Samhällets relationsspalt!

Katerina Janouch

Hej och hjärtligt välkommen till Det Goda Samhällets relationsspalt! Ett samhälle i förändring bjuder på många nya utmaningar, och relationer förblir inte opåverkade. Därför startar vi denna spalt. Vi ger dig möjlighet att skicka in dina frågor om familj, vänner, kärlek och intimare spörsmål – och få hjälp att lösa frågeställningar som kanske ingen annan kan bistå med råd kring. Du får givetvis vara anonym och frågorna och svaren publiceras här på Det goda Samhället. Du åtnjuter källskydd och jag har tystnadsplikt.

Låt mig presentera mig kort, om du inte känner till mig: Jag heter Katerina Janouch, är journalist, författare och samlevnadsexpert med lång erfarenhet och flera böcker i ämnet i bagaget.

Fortsätt läsa →

Bitte Assarmo: Våldet har inte ökat, har inte ökat, har inte ökat…

Bitte Assarmo

Det är något nästan rörande över svenska mediers ständiga försök att släta över den ökande brottsligheten. Nu senast hade Expressen TV full sjå att försöka få de upprepade knivattackerna som ägt rum i London senaste tiden, och som vi skrev om i det Goda Samhället den 28 mars, att framstå som något bagatellartat. Att Londonpolisens talesman pratat om en epidemi nonchalerades i inslaget – istället tog man rikskriminolog Jerzy Sarnecki till hjälp och lät honom berätta den ”sanning” som vi ju alltid får oss till livs av våra svenska medier.

Fortsätt läsa →

Patrik Engellau: Ska gängbrottslingar spärras in eller få mer välfärdsomsorg?

Patrik Engellau

Advokaten och den före detta socialdemokratiske justititieministern Thomas Bodström skrev nyligen en intressant debattartikel i Dagens Nyheter. Artikeln var inte intressant på så vis att han framförde några nya, övertygande eller i övrigt trovärdiga uppfattningar utan i så måtto att den oavsiktligt avslöjade den fundamentala idétorkan i debatten om hur vi ska lösa samhälleliga problem, i det här fallet gängvåldet.

Nu ska jag inte sätta mig på några höga hästar och låta påskina att jag minsann har lösningen ty det har jag inte. Detta bekymrar mig faktiskt mer än att Bodström inte har den. Att politiker inte vet hur landet ska styras är inget att förundra sig över, men om en vanlig nettoskattebetalande medelklassare står rådlös är situationen desto mer oroväckande.

Fortsätt läsa →

Gunnar Sandelin: Den demografiska förändringen fortsätter oförminskat

Gunnar Sandelin

Nya data från SCB visar hur den pågående förändringen av demografin fortsätter med en dramatisk ökning av personer med utländsk bakgrund varje år. I slutet av 2018 var de nästan tre miljoner människor eller närmare 29 procent av befolkningen. Ser vi till folkbokföringen så har personer med utrikes bakgrund sedan millennieskiftet ökat med nästan 1,4 miljoner medan de med svensk bakgrund har minskat med upp mot 24 000 personer.

Detta om man räknar på det sätt som jag tycker är mest rättvist: delar dem som har en inrikes- och en utrikes född förälder 50/50 mellan svensk och utländsk bakgrund.

Fortsätt läsa →

Mohamed Omar: Folkhälsan är först och främst folkets ansvar

Mohamed Omar

Det är alltid någon annans fel i vänsterns värld. Att själv ta ansvar för att lösa sina problem har de svårt att tänka sig. Vänsterdebattören Liv Beckström argumenterar i en ledare i Dagens Arena den 1 april 2019 för ”sociala insatser” mot övervikt: ”Förbättrad folkhälsa kräver mer än träning”.

Hon citerar ur det nationella målet för folkhälsopolitiken som är ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Fortsätt läsa →