Katerina Janouch: Hjärtligt välkommen till Det Goda Samhällets relationsspalt!

Katerina Janouch

Hej och hjärtligt välkommen till Det Goda Samhällets relationsspalt! Ett samhälle i förändring bjuder på många nya utmaningar, och relationer förblir inte opåverkade. Därför startar vi denna spalt. Vi ger dig möjlighet att skicka in dina frågor om familj, vänner, kärlek och intimare spörsmål – och få hjälp att lösa frågeställningar som kanske ingen annan kan bistå med råd kring. Du får givetvis vara anonym och frågorna och svaren publiceras här på Det goda Samhället. Du åtnjuter källskydd och jag har tystnadsplikt.

Låt mig presentera mig kort, om du inte känner till mig: Jag heter Katerina Janouch, är journalist, författare och samlevnadsexpert med lång erfarenhet och flera böcker i ämnet i bagaget. Jag brinner för att hjälpa människor till bättre livskvalitet och där är relationer oerhört viktiga. Därför har jag i flera decennier besvarat frågor om relationer, samlevnad samt sexualitet för alla åldrar, i alla slags medier. Jag har ett pragmatiskt synsätt på våra mellanmänskliga förehavanden. Många gånger blir man hemmablind då det gäller de egna relationerna och då kan en utomståendes ärliga, osentimentala blick behövas för att ge nya perspektiv och osminkade omdömen.

Har du frågor som rör vänskap, familj, kollegor, partners eller annat som kan vara svårt att prata om, mejla till katerina.janouch@detgodasamhället.se

53 reaktioner på ”Katerina Janouch: Hjärtligt välkommen till Det Goda Samhällets relationsspalt!

  1. Dnam eksnad skriver:

    Jaa! Det är så jag får lust att dikta on danske mand igen men avhåller mig eftersom det är en så polariserande handling. Välkommen Katerina!

    Gillad av 3 personer

    • Dnam skriver:

      Skrev iochförsig Jaaa innan jag läste, jag trodde att Katerina också skulle kommentera samtiden, men det kanske är bättre så här, breddning behövs, mina släktingar läser inte DGS, det är för tungt, för deprimerande.

      Gillad av 3 personer

    • Ola Mattsson skriver:

      Jag ser fram emot den danke mandens fortsatta äventyr. Oerhört ynkligt av de personer som retar sig på det. De klarar tydligen inte av att argumentera mot det du säger i kommentarerna utan måste hitta på nåt annat att angripa.

      Gilla

  2. Bertil Olsson skriver:

    Varmt välkommen Katerina. Samhället behöver många fler som dig. Det svenska samhället har blivit en tummelplats för alltför många ja-sägare till etablissemangets åsikter och härjningar.

    Gillad av 8 personer

  3. Östrahult skriver:

    Finns det något forum för dem som mera har problem med det omgivande samhället än med nära relationer? För dem som mår illa av illa av babblande från Löven, Björklund, Lööf, Greta, Rockström, Gardell, Eliasson, Nujjen, Wallström m fl

    Gillad av 7 personer

    • Dnam skriver:

      Jo precis, när skall denna ondska avlöjas? Här ett mycket bra samtal mellan Jordan Peterson och Roger Scruton där de kan säga diskutera en del av de psykologiska drivkrafterna bakom alla dessa trender i pk-ismen:

      De beskriver hur dagens pk-ister drivs av alltigenom negativa och destruktiva psykologiska krafter, hur redan från början postmodernisterna försökte rasera allt som är bra, inte minst kärleken mellan kvinnor och män och detta fortsätter till denna dag. De finner att allt som ligger bakom nutida politisk trend och filosofi går ut på att rasera: rasera kultur, rasera religion, men också rasera människor psykologiskt och de pekar ut att många av de tongivande verkar drivas av djupa psykologiska sår, och utgjuter därför sitt hat mot alla som verkar trivas i världen, från Focaults perversion til Sartres reduktion av kärlek till makt och S&M till dagens genus”forskare” som alla verkar lida av svåra psykologiska trauman, de vill helt enkelt hämnas, för något på någon. Kan något vara värre än att använda dessa förvirrade unga pojkar och flickor och utföra medicinska experiment på dem?? Det är precis som Mengele som försökte byta ögonfärg på folk, eller Sveriges socialdemokratiska rasbiologi och sterilisering, återigen. Alla Gudrun Schymans och Strandhälls och Ferms. De måste avslöjas, vårt politiska etablissemang och mycket av den humanistiska forskningen har som mål att dra ner alla i ondskan, det är deras mål, detta måsta avslöjas.

      Orwell sade att när fascismen kommer igen så är det som påstådd antifascism och är det inte precis det vi ser? Vi har låtit de mest hatiska och destruktiva ta förarsätet, på alla nivåer, överallt.

      Gillad av 7 personer

      • Lars skriver:

        Idag har jag varit hos veterinären med lilla katten för kastrering. Det tycks ha gått bra hittills.

        Tyst och lugn i buren, men rädd och orolig när hon kom hem. Gick rakt uppför trappan till mitt rum och lade sig på mattan, Trygghet. Sov lite och en timme senare kom hon ner till mig. Puffade med huvudet mot min hand. Fick lite mat. Var mer rädd för min fru (kvinna), hamnade i mitt knä senare på eftermiddagen.

        Tänkte för mig själv at hon har knutit an till mig och trots att det var jag som stoppade henne i buren och körde till veterinären så är jag trygghet. Hon vet att inget ont händer.
        Katter är mer omedelbara än människor som kan tänka bakåt och framåt.

        Kom att tänka på den populära iden om att befinna sig i fel kön. Femtonåriga förväntas ha det klart för sig. Tänkte på mitt lilla äventyr med kompisen, homosexuella handlingar, och mitt äckel ett halvår efteråt över mig själv. Slut resultatet blev att jag var tryggt förankrad i min heterosexualitet. Oavsett att min fantasi kan få mig att göra olika saker, oavsett att jag kan känna av andra människor, oavsett att det kan vara svårt skilja på känslor, så är jag trygg.

        Tänkte på vad jag gjorde efteråt, jag gick igenom olika aspekter, funderade på förhållandet mellan lukt och känsel, fantasi och att bryta gränser, vad jag kände och vad jag inte kände. Slutsatsen väl förankrad i kvinnolängtan – lukt, känsla, utbyte – men att det finns lägen i en interaktion där man kan bli osäker på sig själv och den andre.

        Det är lite som med min mamma, jag vägrar diskutera vissa aspekter av henne, vägrar ifrågasätta hennes kärlek och omtanke och har ändå ganska klart för mig hennes tillkortakommanden, men likväl är den grundläggande känslan att ”tryggare än i mammas famn kan man inte vara”.

        Sexualiteten, jag har ett naturligt förhållningssätt, vägrar komplicera det, vet vad jag känner. psykologen Tomkins gav en lösning, sexualitet är till en mindre del drift och till större delen fantasi.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Egentligen är allt utåt provokativt sexuellt agerande jobbigt! Jag tänder mest på unga, långa, svenska flickor i jeans och tröja (och svarta nylonstrumpor som jag kan föreställa mig under). Vill man vara jämlik så får man nog slopa attribut som lyfter sexualiteten som avgörande för relationen, man eller kvinna, men kvinnor är lättare att relatera till för en man. Homosexuella är en minoritet, heterosexualiteten är norm. Det är mest synd om de som avviker. Och det är jobbigt för de andra!

        Gilla

  4. Ga Ort skriver:

    Varmt välkommen!
    Ett av mina stora bekymmer gäller institutionaliseringen av det sociala livet i Sverige, och den effekt detta har på den traditionella familjen, och särskilt barnen. Samhället vill att barnen ska lämnas på dagis redan från 1 års ålder, och det är bara början på en lång resa där den unga människan socialiseras in i en massa tveksamma saker. Föräldraauktoriteten eroderas redan från början. Kompis- och grupprelationer blir viktigare än föräldrarelationen. Den traditionella familjen eroderas.
    Jag ser detta som roten till många av de djupa problem vi senare får i skolan med lärandet som sådant (dåligt) och barnens inställning till lärande (negativt), samt med psykisk ohälsa bland unga.
    Min fråga gäller vår sexåriga dotter. Hon verkar sätta högre värde på kompisrelationer än på familjen. Om kompisar tycker si eller så, ja då är det viktigare än vad vi föräldrar anser. Vi har ingen auktoritet i hennes ögon. Problemet har blivit värre sedan hon började i skolan i höstas. För mig är familjen helig, medan jag inte sätter något särskilt värde på tillfälliga kompisrelationer, eller vad de predikar i skolan. Vad tycker du vi ska göra för att s.a.s. återföra henne till familjen?

    Gillad av 8 personer

    • Dnam skriver:

      Kan bara säga att barnen älskar att vara med föräldrarna om man gör något kul, sätt dig på golvet och kör bil eller lek med dockor eller bygg lego eller måla. Sen kan man inte tvinga dem, det blir inte lättare när de blir äldre, man kan inte hålla emot helt, så sätt dig in i Fortnite redan nu…

      Gilla

    • Sixten Johansson skriver:

      GA ORT, jag har konsulterat min kloka hustru (som är förtvivlad över hur osäkra, hjälplösa och vilsegångna så många av dagens unga föräldrar är i sina vuxenroller):

      1. Föräldrarna måste hålla ihop, förstå och stötta varann.

      2. Föräldrarna tillsammans bestämmer allt väsentligt i hemmets liv, anda och regelsystem, inklusive hur mycket kontakt barnen har med kamrater. Finns ingen anledning att en sexåring utanför skoltid ska ha särskilt mycket kamratkontakt eller ha egen mobil. Mycket hård ransonering av skärmtid och liknande – även för föräldrarna! (På kvällen när det är sovdags tar man fram en liten låda, i vilken samtligas mobiler också går och lägger sig…).

      3. Det är just det enkla, naturliga, omärkvärdiga ”urmoders-” och ”urfadersbeteendet” som barnen allra mest och längst måste få krama och brottas med, ända tills de flyttar hemifrån! Det är detta och inte några ordmassor, som alstrar den trygghet och långsiktighet barnen behöver. Uthållighet och konsekvens från föräldrarna, trist men absolut nödvändigt! Våga vara både den ”goda” och den ”onda” föräldersymbolen, inte bara den som ser och ger, utan även den som alstrar väldigt många av alla de besvikelser och allt det motstånd som barnet också behöver för sin mognad. Det behovet är omåttligt stort just i vår tid, när vuxna vill vara enbart goda och själva förblir barn i anden och i handling.

      Gillad av 1 person

  5. Dandersan skriver:

    Tack Katearina.
    Din debatt i SVD för nån dag sen gillades.

    Jag har ett problem. Ingen tycks förstå att klimatförändringarna som sker är av godo och att de beror på mindre moln vilket ger oss mer solenergi. 17% mer på 40 år.
    Det påverkar vädret mer än alla tycks tro. Hur skall vi få unga som strejkar att se detta som positivt. Att det dessutom kan antas ha ett direkt samband med att vi fått renare luft (Svavelaerosoler) är en överkurs som SMHI borde informera oss om.
    Varför gör de inte sitt jobb?
    Det är ett litet problem men det skulle lösa klimatkrisen direkt-vi har ingen kris!

    Gillad av 4 personer

  6. Göran Holmström skriver:

    Varmt välkommen Katerina. även om just kärleksrelationer inte är mitt största bekymmer i den tid jag tyvärr tvingas medverka i.
    Det finns andra epoker i vår historia, jag hellre skulle vilja uppleva. Hoppas du skriver lite om annat än just bara kärleksbekymmer,
    du skriver mycket bra och engagerar människor.
    Mvh Göran.

    Gillad av 2 personer

  7. Anna skriver:

    Välkommen Katerina❣️ Glad att du nu finns här också, vi som känner dig från din blogg bl.a. vet att din röst hörs. Säker på att du tillsammans med det Det Goda Samhället kommer att bredda antalet läsare väsentligt.

    Gillad av 3 personer

  8. Lars skriver:

    Kära Katarina! Jag har stora svårigheter med min relation med svensk media. Jag försöker älska dem, men de sviker hela tiden. Jag försöker förstå vad de säger, leva mig in i berättelserna, men jag märker att jag inte känner mig mer informerad och inte begriper mer av världen och inte av vad de vill säga om den. Jag är en empatisk individ och har stor inlevelseförmåga och inte alls svårigheter med att förstå vilka känslor media vill förmedla, men känner att jag dränks av dem och vill dra mig undan. Blev ett ta förtjust i denna alternativ site där Patrik uttrycker sin oförståelse för vad som händer och kände en delaktighet med hans oförståelse, men så märker jag att inte heller dessa berättelser ger mig större förståelse och att något som kallas välfärdsindustriellt komplex, något som jag inte vet vad det är, ska jag hata.

    Kära Katarina! Är jag autistisk och oförmögen till en relation med media?

    Gillad av 4 personer

  9. Sixten Johansson skriver:

    Som yrkesman vill jag bekräfta att dina texter på katerinamagasin är fantastiskt bra och jag ser hur du inspirerar andra också. Du gör allting rätt. Jag njuter av att se din tonträffning, din skicklighet i avvägningen mellan budskap och känslor och din förmåga att leverera piskrapp i rätt tempo och på de rätta ställena. Fortsätt så – ingen gör det bättre! Du behövs så väl, men bränn inte ut dig, ta inte för mycket på dina axlar. Ryck på dem ibland, ta en styrketår av sorglös likgiltighet ibland för att orka och inte omärkligt förgiftas av svartsyn och bitterhet! Alla har vi vårt personliga vuxenansvar att förvalta de gåvor och det inflytande livet har gett oss. Sköt om dig, Katerina!

    Gillad av 7 personer

  10. Det får vara nog nu skriver:

    Hade jag varit Katerina Janouch hade jag lämnat Sverige och flyttat hem till Tjeckien igen bara för att slippa allt elände.

    Gilla

  11. Yvonne Rosenthal skriver:

    Så det blir kanske det goda samhället på riktigt men på ett nytt sätt. Sex, crime and scandals säljer. Redaktionen, fasta och tillfälliga medarbetare författar ofta frågor och insändare. Detta av flera skäl som inte kan avslöjas p.g.a. tystnadsplikt.

    Gilla

  12. Lenam skriver:

    Välkommen, Katerina. Jag tänker på alla utsatta unga tjejer som inte känner sig trygga varken i skolan eller på gator och torg.Hoppas de hittar hit och kan få lite stöttning.

    Du är ju också bra på på att vara granskande journalist på det där sättet som vanliga journalister inte befattar sig med eftersom de får sparken. Jag har slutat med morgontidning och höll på att prenumerera på DI. En tjatig telefonförsäljare. Tack vare ångerrätten så hoppade jag av. Tur det för en av deras tidigare toppjournalister hade gått till expressen och där brer hon ut sig om att lilla Greta är vår nya frälsare. På fullt allvar. Nej DI är nog en skjitblaska och dyr också.

    Gillad av 2 personer

  13. Marita Andersson skriver:

    Hej Katarina och välkommen, det här ska bli mycket intressant.
    Ett ämne som intresserar mig och som jag gärna skulle vilja läsa dina och andras tankar kring är männens utsatta roll i samhället. Eller kanske: varför väljer männen att inte försvarar sig mot anklagelserna i debatten.
    Min bild är att män till 99%, kanske ska lägga till svenska män eftersom jag inte har någon större erfarenhet av utländska män, är reko, hyggliga, omhändertagande, bussiga, roliga, hjälpsamma m m. Min pappa, min man, mina barns män, mina kompisars män, mina systrars män och alla män jag arbetat med som kollegor eller haft som chefer.
    En och annan man har kanske blivit full och korkad, lite närgången eller t o m aggressiv, men det har även kvinnor blivit enligt min erfarenhet. Enstaka män har varit lite skrämmande pga sin fysiska styrka någon gång under mitt liv, men även kvinnor har skrämt mig med sin inre häxa ibland.

    Sedan en längre tid har jag tyckt synd om vissa män, en förhållandevis stor grupp pga deras fruars makt! Grovt generaliserat skulle jag säga att de gör allt för sina fruar, snarlikt Lilla Fridolf, och ändå är listan lång med förväntningar på dem. De hämtar och lämnar på dagis, vabbar, skjutsar barn hit och dit, städar, handlar mm. Ändå är de svin?

    Kan inte kvinnor åtminstone erkänna att vi inte är perfekta och förtryckta utan kanske är j-drigt tjatiga, ogina och förtryckande själva ibland.

    Jag beundrar män, delvis för att de inte beter sig som offer just nu, men det borde vara dags att återta agendan och inte tillåta sig bli fullständigt ratade som män som brukar våld mot kvinnor. Stå upp! säg ifrån! sätt ner foten!

    Gillad av 9 personer

    • Dnam skriver:

      Detta är intressant. Jordan Peterson börjar prata om det i länken jag delade ovan, från vinkeln att vi ännu inte vet resultatet av att kvinnor deltar mera brett i samhället och det politiska livet nu, och förhållandet mellan män och kvinnor är ett mikrokosmos av det. Jag tror helt enkelt att kvinnor inte ännu kan hantera den nya friheten och ansvaret som kom med, och bara trädde in i den tomma rollen som makthavare.

      Man kan ju se denna kvinnliga samhällsutveckling också som ett makrokosmos av det som pågår i familjerna, jag ser det dom en balans som är bruten och att styra efter kvinnliga principer har gjort att vi har gått från 400 anmälda våldtäkter 1975 till 7500 2018. Att kvinnor inte längre är trygga är det huvudsakliga resultatet av att kvinnor fick välja och bestämma, man valde det mest förtryckande och våldsamma på denna jord, vad säger det om kvinnors psykologi?

      Det är mitt intryck att kvinnor idag, under pensionsåldern, har väsentligt större psykiska problem än den föregående generationen. Jag tror kvinnorna gjorde misstaget att låta sig styras av sina mest hatiska medsystrar.

      Gillad av 6 personer

    • Richard skriver:

      ”varför väljer männen att inte försvarar sig mot anklagelserna i debatten”

      En anledning till varför jag inte försvarar mig är för att anklagelserna inte stämmer på mig. Jag känner överhuvudtaget inte igen mig i beskrivningarna. Jag tillhör inget ”patriarkat”, har inte särskilt stor inkomst, har aldrig utövat något slags våld eller förtryck mot någon kvinna och har heller aldrig känt någon böjelse åt det hållet, o.s.v…

      Sen är ju anklagelserna så infantila och generaliserande (motsvarande faktisk rasism) och de som framför dem ofta sådana enormt oärliga hycklare. Att ge sig in i en debatt med sådana människor är som att brottas med grisar.

      Slutligen sitter dessa vidriga människor på de stora megafonerna (massmedia). Om de skulle släppa in mig där så skulle det bara vara för att smutskasta. Det troligaste är att man överhuvudtaget inte får komma till tals.

      Även om jag inte försvarar mig och andra svenska män eftersom anklagelserna är så absurda så påtalar jag ibland ovanstående i konversationer. Men jag betraktar det alltså inte som ett försvar.

      Gillad av 1 person

  14. Hovs_klipphällar skriver:

    Trevlig överraskning att se dig här, Katerina! Trodde faktiskt först att detta var ett skämt, då den här bloggen alls inte brukar ta upp personliga relationer.

    Men det kan säkert bli bra.

    Gillad av 2 personer

  15. afugglas skriver:

    Har bara en konfliktunge för tillfället. Hur blir jag av med Löfvenisterna och hela deras korrupta anhang.
    Det är något fel på den svenska GRUNDLAGEN eftersom dessa samhällsomstörtare inte kan sparkas av oss väljare.
    Har Du någon lösning?

    Gillad av 4 personer

  16. Thomas skriver:

    Välkommen KJ och kul med en relationsspalt här på dgs. Detta med relationer rör på nått vis alla människor oavsett politik, ursprung och klasstillhörighet.

    Ett öppet brev till Katerina.
    Jag är ensamstående man på 40+, har ett på många sätt gott liv, bra jobb, sommarhus, goda vänner, spelar tennis regelbundet, reser mycket.
    Men kärleksrelationer funkar inte, och det är jag inte ensam med att ha märkt.
    Framför allt senaste åren. Det har blivit avsevärt svårare hitta kärleken i Sverige.
    Kvinnorna i Sverige behöver ingen man, de är självständiga och feministiska.

    En obehaglig radikal manshatande feminism ligger som en blöt filt över Sverige idag.
    Kvinnor i andra länder har mindre krav på en partner. Om Sverige varit ett normalt land skulle inte samhällsdebatten handlat så mycket om att fler och fler vill könskorrigeras, många vill byta kön ungefär som man byter partner.
    Om Sverige inte haft den feministiska manshatande vänsterpöbeln så garanterat att det inte varit så många svenska män som söker kärleken utomlands.

    Många minns påven som vid Sverigebesöket 2016 påtalade det faktum att fler och fler svenska män som söker kärleken utomlands beror på den svenska feminismen.
    Stjärna i kanten till påven där!
    Och så klimatterroriseras vi dagarna i ända. Nyss hörde jag om den ”nya trenden” att sterilisera sig för klimatet. Only in Sweden. Sjukt är bara förnamnet.

    En god vän sökte kärlek på nätet, han ser helt okej ut, med en trevlig och glad personlighet.
    Han gick med på några av de mest kända svenska dejtingsites som finns.
    På 3 månader fick han 4 brev från 4 tjejer. Alltså knappt 1 i månaden.
    Många kvinnor kräver att män ska vara rika, se ut som som George Clooney, vara tränings atleter, vara bra i köket, i sängen, ha ett framgångsrikt jobb, hata Sd,vara feminister,osv.
    Inte konstigt det finns många män som söker kärleken utomlands.

    Kompisen la ut samma profil på ett par utländska dejtingsites fast på engelska då..
    På 3 månader fick han runt 170 brev, idag är han lyckligt ihop med en mycket yngre snygg Ukrainska.
    Varför är svenska tjejer/ kvinnor så bittra, arroganta och blir provocerade om en man flörtar det minsta?
    Ler jag mot en okänd tjej på en spårvagn i Prag får jag troligen ett leende tillbaka.
    Gör jag samma sak i Stockholm blir jag troligen #metoo anklagad, och får en arg blick tillbaka som säger- ”tro ingenting snuskgubbe”

    I Sydeuropa,Ostasien, Östeuropa får kvinnor vara kvinnor, där uppskattas män och uppvaktning,
    medans i Sverige är kvinnorna manshatande radikal feminister som hatar svenska vita män, och deras kärlek sträcker sig mer till nyanlända, och med tanke på att så många män kommer hit från patriarkala kulturer så blir det som det blir. Problem.

    I Sverige kan en svensk man få löpa gatlopp 20 år efter en misshandel bara för att det går en dokumentär på tv.
    ( nu tycker även jag att Örjan Ramberg är en riktig svinig skitstövel men proportionerna var är dem?)
    För det misshandlas och våldtas och mördas varje vecka i Sverige, utan att samhällsdebattörer och politiker gör ett skvatt.
    Jonas Gardell höjer aldrig rösten för islamistiskt våld.
    När gärningsmännen är mörkhyade, från mena-länder finns alltid ursäkter tydligen.

    Avslutningsvis; Det finns underbara fina bra svenska kvinnor, men tyvärr syns de för lite.
    Med några undantag förståss.
    En av dem som syns mycket nu är Ebba Busch Thor.
    En sådan kvinna hade jag gärna dejtat om hon vart ledig.
    Motsatsen är Annie Lööf. Tvi vale. Då kan jag bli munk hellre.

    Gillad av 3 personer

    • m skriver:

      Jag gick med i en sex site och fick 20 svar omgående! Vad det avspeglar vet jag inte, men jag gissar att du själv har levt för bundet till materiella ägodelar! Hursomhelst gick jag inte vidare med det sexuella inviterna. Var mest nyfiken. Och försiktig. Om utländska kvinnor kan man nog med fog konstatera att många är i huvudsak materiellt intresserade och tom en svensk pension kan vara attraktivt. Kolla växelkursen innan du ger du ut på vidare äventyr i den sexuella djungeln.

      Gilla

  17. Margareta skriver:

    Varmt välkommen Katarina och det skall bli roligt att läsa dig här. Jag brukar följa din egen blogg Katerina Magasin och uppskattar de beska sanningar om Sverige som serveras där. Sanningar om landet Sverige från ett mellaneuropeiskt/centraleuropeiskt perspektiv brukar vara bra för att landet som vet bäst skall få distans till sig själv. Alltför lite av den varan, tyvärr. Men jag misstänker att det du skriver inte når fram till dem det vederbör.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.