Sverige har blivit masspsykosernas förlovade land. Här pågår alltid minst en men oftast flera samtidigt. Dessa överdrivet starka och irrationella känsloengagemang styrs till stor del av vår public service och de stora mediehusen i förening.
Författare: Redaktionen
Tre dagar innan talibanerna tog makten i Afghanistan uppträdde den brittiska fotomodellen och klimataktivisten Lily Cole i burka på Instagram.
PODCAST I ett nytt avsnitt av podden TANKAR FRÅN FRAMTIDEN pratar Eddie (Mohamed Omar) med Henric Colliander om den isländska teveserien Katla (2021).
Ett av de stora mysterierna med den afghanska situationen är att alla tycks ha blivit tagna på sängen av talibanernas maktövertagande. Den första stora afghanska staden föll i talibanernas händer den nionde augusti och den sista, Kabul, kapitulerade mindre än en vecka efteråt. Afghanistan blev talibanernas nästan utan strid.
I Afghanistan har kvinnorna lämnat det offentliga rummet och gatorna fylls nu av segerrusiga mörkermän i alla åldrar. Pojkar, unga män, män i sina bästa år och gamla gubbar som knappt tar sig fram. Den gemensamma nämnaren heter kvinnohat. Men jag undrar, helt ärligt, om deras hat ens kommer i närheten av det hat jag känner vid åsynen av dem.
Det finns en statistiksida som heter Numbeo. Numbeo har nämnts i eller använts som källa av USA Today, Fox News och Forbes. Exempelvis kan man se hur dyrt det är i olika städer. Det är 42 procent billigare i San José (Costa Rica) än i Stockholm (62 procent billigare att hyra en lägenhet). I Bangkok är det 39 procent billigare än i Stockholm (lägenheter är 45 procent billigare att hyra). I Malaga är det 34 procent billigare än i Stockholm (lägenheter är 44 procent billigare att hyra). Det är 19 procent dyrare i New York än i Stockholm (lägenheter är 117 procent dyrare att hyra).
Flyktingfrågan aktiveras igen på grund av situationen i Afghanistan. Jag har skrivit om Hassan tidigare på Facebook och gör det igen. Jag skriver utifrån ett reportage i SVT (15/7 2020). Många må tycka att det är ännu ett snyftreportage men det beskriver också en grym verklighet som är egenhändigt skapad av våra förment goda politiker.
Den 17 augusti höll talibanerna sin första presskonferens efter utropandet av det återuppståndna islamiska furstendömet Afghanistan. Talibanernas första furstendöme, eller ”emirat”, varade från 1996 till 2001, då det störtades av amerikanerna.
Sverige styrs som bekant av ett politikervälde som hämtar sin legitimitet i en nationell myt om att vårt land är en humanitär stormakt som bättre än andra länder vet hur sociala myndigheter kan lyfta människor ur svaghet och misär och skapa ett gott samhälle. Vad vore det för särskilt med det officiella Sverige om föreställningen om Sveriges unika förmågor inte kunde upprätthållas? Det är detta den ängsliga omsorgen om den internationella ”Sverigebilden” handlar om.
Nära sex av tio svenskar vill att det ska införas covidpass på restauranger, museer och andra offentliga miljöer. Sex av tio, 60 procent, vill alltså att människor som av olika skäl väljer bort coronavaccinet ska uteslutas från en stor del av det utbud som finns runt omkring oss i samhället.
I en artikel på bloggen Islamist Watch (16/8 2021) rapporterar Sam Westrop hur islamister i västvärlden reagerat på nyheten om talibanernas maktövertagande i Afghanistan.
Talibanerna, koranskoleeleverna, styr nu åter i Kabul. Man har utropat ett islamiskt furstendöme som ska styra efter Guds lagar. Jag har läst artikeln om Afghanistan (stavat Afganistan utan h) i det klassiska svenska uppslagsverket Nordisk familjebok.
För knappt en månad sedan blev det skarpt medialt och politiskt läge då Dagens Nyheter gav sig in på den undersökande journalistikens område. Tidningens medarbetare ringde som vårdsökande runt till 120 vårdcentraler och tandläkarmottagningar och krävde att få bli behandlad av en ”etnisk svensk” läkare eller tandläkare. Eftersom 51 av de uppringda mottagningarna var villiga att gå DN:s fejkade patienters önskemål till mötes, blev slutsatsen att det förekommer en utbredd rasism inom vården.
Med tanke på hur mycket utbildning jag med godkända betyg genomgått i livet så borde jag vara säkrare på mig själv. Man väntar sig att en person med fyra betyg i nationalekonomi från en fin skola och en nästan färdig doktorsexamen i ekonomisk historia – ett jobb kom emellan – från en annan fin skola plus en hel del annat akademiskt bråte skulle kunna ge snabba och klara svar på frågor om en optimal räntebana för framtiden och sådant där som skickliga ekonomer fattar beslut om hela dagarna. Men så är det inte med mig. När det gäller ekonomi, särskilt om det handlar om mer komplicerade saker än att läsa av saldot på mitt bankkonto, begriper jag mycket litet.
Den amerikanske svarte kriminelle mannen Georg Floyd kvävdes till döds av en vit polisman förra året. I efterspelet följde massiva demonstrationer, ofta med våld, bränder, misshandel och ockupation av en hel stadsdel i Portland av BLM, Black Lives Matter-rörelsen. Att vita européer under några århundranden tvångstransporterade ca 10 miljoner svarta under vedervärdiga förhållanden till Nord- och Sydamerika där de fick utstå hårt arbete, misshandel och våldtäkter, är ett historiskt faktum som varken svarta eller vita kan, eller bör, glömma. Men det var också vita personer – framförallt i England och i USA genom ett brutalt inbördeskrig – som till slut avskaffade slaveriet under 1800-talet. Har den svarta befolkningen i USA gett de ”vita” någon ”cred” för detta enorma åtagande?
I en artikel på SVT (13/8) anges fem anledningar till att talibanerna så fort kunde ta tillbaka Afghanistan.
De fem anledningar som anges är: 1) Svag afghansk armé, 2) Stöd från Pakistan, 3) Ny strategi i norr, 4) Konflikter mellan krigsherrar och 5) Krigstrött befolkning.
Horndal är en liten ort i södra Dalarna, en bit norr om Avesta. Jag har åkt igenom samhället en gång, men jag hade redan då länge känt till namnet, som en del av begreppet Horndalseffekten.
Detta begrepp blev känt i början på sextiotalet då Erik Lundberg publicerade sin bok Produktivitet och räntabilitet. Han hade gjort ett intressant fynd. Järnbruket i Horndal hade inte investerat något under ett femtontal år, men ändå ökat produktionen, och därmed produktiviteten, med 2 – 3 procent per år. Det var ett mycket väsentligt fynd, viktigare än man då förstod.
”Om du visste, min son, med hur ringa visdom världen styres”, lär Axel Oxenstierna (bilden) ha sagt till sin son Johan när sonen skickades för att förhandla om westfaliska freden. Bra idé. Det betyder att om världen inte uppför sig som vi tycker att den borde uppföra sig så är det mer sannolikt att det beror på att någon eller några har missförstått och klantat sig än att de med vilje och list styrt tingen till din och min nackdel.
Många tankar far genom huvudet den dag då jag skriver detta, den dag då Afghanistan än en gång fallit i talibanernas händer. Jag kommer aldrig att glömma de fruktansvärda bilderna av kvinnor som tvingades sitta och tigga på gatorna, täckta av burka med galler för ögonen, med sina små undernärda barn i famnen, då mörkermännen senast regerade med sin våldsideologi. Och jag står fan i mig knappt ut med tanken på att det nu kommer att bli likadant igen. För det kommer det att bli, det finns det ingen tvekan om.
Direkt plågsamt var det att lyssna på regeringens företrädare på presskonferensen om läget i Afghanistan i söndags. Morgan Johansson stod som vanligt och blåljög så honom orkar jag inte ens nämna. Värst denna gång är utrikesminister Ann Linde.
I den andra James Bond-filmen, From Russia with Love (1963), blir den brittiske agenten 007 jagad av en lönnmördare vid namn Donald ”Red” Grant.
Efter åratal av budskapet att det inte finns några svenska värderingar, eller att de åtminstone inte skiljer sig från andra kulturers, slår nu en psykolog larm om betydelsen av dem. Varför? För att hedersvåldsförövare plötsligt har kommit på att de kan skylla sina brottsliga gärningar på att de inte fått lära sig de svenska värderingarna.
Patrik Engellau skrev för en vecka sedan att läget i Sverige är en enda sörja. Det verkar inte finnas någon väg ut ur handlingsförlamningen.
Min tolkning av historiens allmänna utvecklingsprincip är att det tid som oftast uppstår något nytt som till allas häpnad på sikt visar sig vara bra för människorna fastän de inte från början fattat det. 1700-talets begynnande industrikapitalism kan vara ett exempel. Det etablerade samhället gjorde motstånd mot nydaningar som systemet krävde, exempelvis upphävandet av skråväsendet och slaveriet. Men materiens krav är hårdare än det mänskliga tänkandet så snart kommer det flexibla och nytänkande filosofer och förklarar varför det nya är mycket bättre än det gamla. Så skapas modernare ideologier och tänkesätt.
Kriminalserien The Fall på SVT Play är en välgjord och spännande jakt på en seriemördare, men som med så många serier idag, gjord efter PK-manualen. Den innebär hela det förutsägbara narrativet av vita män som förövare i en patriarkal struktur, lesbiska kvinnor som hjältar och minoriteter som förtryckta.
I inledningen till sin monografi Ivan Aguéli. Porträtt av en rymd (1990), skriver konsthistorikern Viveca Wessel: ”Storheten i Aguélis konst – hans unika förening mellan orientaliskt och västerländskt – har tenderat att hamna i skymundan för hans levnadsöde med dess många exotiska och, för svenska förhållanden, sensationella inslag.”
När jag var barn gjorde man fortfarande skillnad på pojk- och flicklitteratur. Wahlströms pojkböcker hade grön rygg medan flickböckerna hade röd, vilket var praktiskt när man var på biblioteket och ville undvika att välja fel. Bill & Ben lästes av pojkar medan hästböcker lästes av flickor, med få undantag. Själv hade jag en kvalitetsmedveten mamma som försåg mig med franska äventyrsklassiker av Jules Verne och Alexander Dumas, men även dom var ett slags pojkböcker skrivna för vuxna.
För ett tag sedan skrev jag om ett av demokratins mysterier, nämligen att de fattigare 50 + procenten, som definitionsmässigt befinner sig i majoritet, inte utnyttjar sitt demokratiska övertag för att skinna de rikare 50 – procenten. Tendenser har väl förekommit men aldrig med någon verklig beslutsamhet och övertygelse. Hur kan sådan återhållsamhet förklaras?
DET GODA SAMHÄLLET 