JAN-OLOF SANDGREN: Västtrafik tar fram hårdhandskarna 

För någon vecka sen skrev Mohamed Omar här på DGS om den strukturella antirasismen inom Västtrafik. Man låter nysvenskar, EU-migranter och stökiga invandrargäng åka gratis, medan etniska svenskar beläggs med dryga böter om de inte har biljett. 

Nu verkar det som om Västtrafik tagit till sig av kritiken. Häromdagen åkte jag spårvagn med en vän från Indien. Han hade giltig månadsbiljett på sin mobilapp, men eftersom vi tänkte besöka en grannkommun köpte han en enkelbiljett på samma app som täckte hela resan. När fyra kontrollanter klev på vagnen hållplatsen efter, hade han inte mindre än två giltiga biljetter. Vad kunde gå fel? 

Det visade sig att Västtrafiks mobilapp bara kan hantera en biljett i taget. Så medan enkelbiljetten var giltig kunde man inte se om det fanns ett månadskort därbakom. Så till nästa problem. Av biljettens tidsangivelse framgick att min vän måste ha köpt den ”mellan” två hållplatser. Kontrollanterna såg mycket bekymrade ut.  

När vi klev av vagnen för att byta till buss, följde kontrollanterna efter och alla fyra omringade min vän. De förklarade pedagogiskt att i Sverige måste alla ha giltigt färdbevis, redan när de kliver på spårvagnen. Det dög inte att betala resan när vagnen satt sig i rörelse, det var liktydigt med fuskåkning. Så tyvärr måste han betala en tilläggsavgift (nyspråk för böter) på 1 500 kronor. Hade han några klagomål var han välkommen att vända sig till Västtrafiks informationstjänst. 

När vi efter lite krångel några dagar senare fick kontakt med Västtrafik, kunde man konstatera att månadsbiljetten gällde och ärendet avskrevs. Slutet gott, allting gott. 

Även om det är utmärkt att hålla på reglerna, har jag aldrig stött på så nitiska biljettkontrollanter under mina 40 år i Göteborg. Samtidigt berättar en bussförare i Mohameds krönika om hur Västtrafik beslutat att invandrare som kliver på bussen vid flyktingförläggningen i Kållered inte behöver visa biljett. Uppenbarligen för att undvika konflikt. Av samma skäl verkar toleransen hög när bråkiga migranter åker med SJ, om man får tro talrika inlägg på Twitter. Jag läste för några år sen hur ett parkeringsbolag i Örebro avrått lapplisor från att bötfälla bilar som stod felparkerade utanför en moské, eftersom det tidigare uppstått problem och man ville värna om sin personal.  

För att komplettera Mohameds Omars analys, tror jag inte det bara handlar om strukturell antirasism. För att återgå till min vän ser han ut som en ung Mahatma Gandhi och ger intryck av att aldrig ha skadat en fluga i hela sitt liv. Att han dessutom hade sällskap av en etnisk svensk (mig) gör sannolikheten för att han skulle dra kniv, eller uttrycka sig ofördelaktigt om någons mamma, lika med noll. Därför kan man misstänka att han får tjäna som exempel på att Västtrafik inte sysslar med etnisk särbehandling, utan behandlar alla lika. Hade han klätt sig i Adidasbyxor och käftat emot på ortensvenska, är jag rätt säker på att biljetten fått godkänt (om man ens hade frågat).   

Man kanske inte ska dra för stora växlar på en enkel spårvagnsresa, men tycker mig ha märkt liknande tendens även i andra sammanhang. De invandrare som verkar mest integrerade och förväntas göra minst motstånd, granskas under lupp, medan de fula fiskarna kommer undan. Budskapet man sänder till nyanlända är solklart: Akta er för att bli lika lydiga som svennarna. Då kommer ni att råka illa ut.   

Jan-Olof Sandgren