MOHAMED OMAR: Pirater bland de grekiska öarna. Upproret på Kreta 1905

Ständigt denne Ivan Aguéli! Jag återkommer till honom gång på gång. Som jag skrev för några dagar sedan håller jag på med en bok om konstnären där jag försöker reda ut hans ”panislamistiska manifest” som han skrev 1904.

Då, när jag var muslim, såg jag i Aguéli, en svensk konvertit till islam, en besläktad själ. Nu vill studera hans liv och tankar för att bättre förstå det västerländska självhatet. Redan då, i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, fanns det gott om vänsterintellektuella som i islam såg en allierad i kampen mot den västerländska civilisationen.

De sade sig vara mot förtrycket i Europa, samtidigt som de var apologeter för det hemskare förtrycket i Orienten. De kämpade för kvinnors rättigheter i Europa, men teg om slavinnorna som satt inlåsta i harem i länderna där sharian rådde.

I Europa hade Aguéli stött anarkisterna som han hoppades skulle bränna ner hela det ruttna borgerliga samhället, så att ett nytt jordiskt paradis kunde uppstå ur askan.

I slutet av 1905 sitter han i Kairo och skriver och redigerar propaganda till stöd för Abdul Hamid II, ”den röde sultanen”. I sina förvirrade artiklar förenar han verklighetsfrämmande spekulationer om mystik med hatpropaganda mot armenier, greker, bulgarer, maroniter och alla andra kristna minoriteter i Orienten, samt kristna missionärer, munkar och särskilt jesuiter.

Och så förstås förvästligade muslimer, som han anser frånstötande.

Aguélis brinnande hat mot jesuiter är närmast att likna vid galenskap, då han på fullt allvar tror att detta katolska brödraskap, under masken, består av svartmagiker som vill lägga världen under påvens spira.

Medan Aguéli skriver sina försvarstal för den islamiska teologins visdom, sharians upphöjda rättvisa och panislamismens ”civiliserande” kraft massakreras armenierna av sultanen i Konstantinopels anhang. Kvinnor och barn våldtas, halshuggs och slängs i gropar.

Samtida fransk teckning som visar turkarnas massaker på armenier:

Så här skriver Aguéli i första numret av den italienskarabiska tidningen Il Convito, tillsammans med sin kollega, den italienske agenten dr Enrico Insabato, den 22 maj 1904:

”Efter noggranna iakttagelser av de resultat som å ena sidan iakttagandet och å andra sidan övergivandet av Islam leda till, ha vi kommit till den slutsats, att en oförfalskad muhammedanism, grundvalen för arabernas civilisation, är absolut oundgänglig för ett sant framåtskridande i Orienten, om man inte vill att denna skall bli en ofantlig, en formlös härd för alla slags intellektuella och moraliska farsoter.”

För sitt arbete får Aguéli lön av den italienska regeringen som vill använda honom som verktyg för att öka Italiens inflytande i islamvärlden. Aguéli verkar dock inte ha gjort det han gjorde för pengar utan av ren idealism: för att hjälpa de ”förtryckta muslimerna”.

Aguélis kollega, dr Enrico Insabato blev sedan fascist och hjälpte till att formulera Mussolinis filoislamiska propaganda i Libyen. I boken L’islâm vivente nel nuovo ordine mondiale (1941) pläderar han för ett islamofascistisk imperium runt Medelhavet med Rom som huvudstad.

Hur som helst, när jag läser på om Aguéli upptäckte jag en bit historia som jag inte kände till.

Aguéli skriver till sin mor från Kairo den 18 december 1905:

”Här har varit mycket bråk. Under en längre tid har här ej varit tal om annat än om krig o. uppror, men nu börja sinnena lugna sig. Stormakterna ha varit nära att framkalla ett religionskrig med sitt rövartåg i Balkanska halvön o. sina pirater bland de grekiska öarna. Vi ha arbetat mycket o. lyckligtvis ha italienarna haft så mycket förstånd att draga sig tillbaka o. ställa sig på turkarnas o. rättvisans sida.”

Vad är det för uppror han syftar på? Det enda uppror ”bland de grekiska öarna” det året, som jag har kunnat hitta, var det så kallade ”therisoupproret” på Kreta.

Kreta erövrades år 1645 av turkarna. Under de kommande två hundra åren låg ön under den ottomanske sultanens välde. Befolkningen plågades och led och gjorde många uppror, första gången 1770. 1821 utbröt det grekiska frihetskriget och 1832 blev Grekland en självständig stat.

Kretensarna ville ansluta sig till den nya grekiska staten, men de krossades an egyptisk armé och styrdes sedan från 1824 av Egypten innan ön återlämnades till turkarna 1841.

Egypten styrdes på den tiden av Muhammed Ali Pascha som formellt var underställd sultanen i Konstantinopel, men i praktiken bestämde själv över sitt land.

Muhammed Ali Paschas armé tog tusentals grekiska kvinnor från ön och och gjorde dem till slavinnor.

Kretensarna gjorde sedan uppror 1858, 1866–69, 1878, 1889, 1896–98 och slutligen 1905.

Upproren berodde enligt Nordisk familjebok på ”antagonismen mellan kristna och muhammedaner”.

Då, 1905, var Kreta en självständig stat, formellt underställd sultanen, med prins Georg som ”överkommissarie”.

I Nordisk familjebok läser jag att vid folkräkningen 1887 hade Kreta 294,192 invånare. Av dem var 204,781 ortodoxa greker, 88,487 muslimer, 646 judar, 254 romerska katoliker, 17 protestanter och 7 armenier.

De kristna upprorsmännen, som leddes av Eleutherios Venizelos krävde att Kreta utan dröjsmål skulle anslutas till kungadömet Grekland. Upproret kom att benämnas ”theriso” efter namnet på Venizelos moders hemby.

Stormakterna, särskilt Ryssland och Österrike-Ungern, var mot en anslutning av fruktan för att den skulle leda till oordning på Balkan. De ville heller inte reta sultanen. Upproret kvästes, bland annat med hjälp av det ryska krigsfartyget Khrabrys bombardemang.

I november lade Eleutherios Venizelos män ner vapnen. Själv blev han förvisad till Grekland där han erhöll medborgarrätt.

Brittiska, ryska, italienska och franska trupper ockuperade sedan olika delar av Kreta.

Den frisinnade anarkisten Ivan Aguéli, som vurmade för de koloniserade folken, tog alltså ställning för turkarna, den ”rättvisa sidan”. Man ska då komma ihåg att Abdul Hamid II var en grym despot med mycket blod på sina händer.

Du kan visa din uppskattning för skribenten genom att donera via swish till 0760078008 eller bli månadsgivare på Patreon

Klicka här för att gilla min sida på Facebook.

Mohamed Omar