Richard Sörman: Den svenska kristenheten kan inte leva bara på självförnekelse

Richard Sörman

Sveriges kristna måste göra upp med sina utopiska fantasier om öppenhet och inkludering. Tolerans är alltid bra men måste, som allt annat i livet, faktiskt praktiseras med urskillning och måtta. Dagens samhällsförändringar kräver av den svenska kristenheten att den tar sig an en intellektuell mognadsprocess som kan leda fram till en försoning med den verkliga värld som kyrkan alltid haft att hantera.

Vår svenska samtid är galen. Till viss del kan galenskapen beskrivas som en perspektivlöshet. Utopiska fantasier om godhetens oändliga möjligheter leder till fatala missbedömningar om vad som är rimligt och hållbart.

Ett exempel bland många är de kristna debattörer som välkomnar en alltmer påtaglig närvaro av islam i Sverige. Att förespråka hållbara mått av tolerans och gästfrihet är väl en sak, gärna det, men när kristna inte ens vill uttrycka en önskan om att Sverige även fortsättningsvis ska präglas av kristen tro snarare än av islam är allt precis lika bakvänt som det låter. Kom igen! Vad håller ni på med?

Kristna debattörer som har tillgång till main stream media tar nogsamt avstånd från den nya nationalismen. John Sjögren skrev i en krönika i Svenska Dagbladet 27/3 att nationalister inte ska tro att deras engagemang för ett kristet Sverige har något med sann kristendom att göra. En sådan kristendom inbegriper nämligen en öppenhet mot allt det andra som inte är kristet och som nationalisterna inte vill omfatta. Kristendomen är till sin natur ”katolsk”, skriver Sjögren, det vill säga universell, vilket till och med ska förstås som att den inkluderar alla andra religioner:

I stort sett alla kyrkotraditioner betonar katoliciteten (även om man kan använda olika ord för det). Katolsk betyder allmän, universell, världsvid. Det kristna är det som är sant överallt och i alla tider. Jesus säger inte: Jag är sanningen inom en viss kulturell kontext. Han säger: Jag är Sanningen. Och denna sanning är i första hand inkluderande, inte exkluderande. Det vill säga, den inkluderar och omfattar alla de sanningar som går att finna i världens alla olika kulturer.

Jesus förkunnelse äger alltså ett universellt värde eftersom Jesus talar till människor i allmänhet: alla välkomnas att tro på hans Gud. Och därför inkluderar kristendomen även andra religiösa traditioner som exempelvis islam. Den muslimska tron är på något sätt underordnad, eller ”inkluderad”, i kristendomen eftersom Jesus talar till alla. Man undrar stillsamt om världens alla muslimer är tillfrågade eller om de överhuvudtaget ens är intresserade…

Hela resonemanget bygger naturligtvis på den felaktiga tanken att ambitionen hos en religiös tradition att tala till alla människor ska uppfattas som ett redan existerande universellt accepterande av budskapets innehåll. Det är rent vanvett. Övertygade centerpartister talar också till alla människor, men det betyder inte att motståndare inte finns eller att dessa inte har för avsikt att bedriva en helt annan politik. Om allt och alla redan omfattas av den kristna tron finns föreligger väl ingen anledning att försöka sprida den? Varför missionera om kristendomen bara möter sig själv överallt och om alla redan är omslutna av Kristi förkunnelse? Att aposteln Paulus säger att endast tron på Jesus Kristus som Guds son leder till frälsning verkar dessutom ha glömts bort i sammanhanget.

Men visst är det fascinerande hur väl vi känner igen argumentationen. Det är samma visa överallt i vårt samtida Sverige. Vi har dels det radikala förminskandet av de statistiskt sett mätbara skillnader som finns hos människor beroende på kultur, religion och värderingar. Alla på jorden tillhör samma mänsklighet och mossiga begrepp som religion och nation har inget med vår identitet och våra liv att göra. Men vi har också storhetsvansinnet och den svenska godhetens världsomspännande ambitioner. Alla är som vi (även om de inte förstår det själva). Det är bara oss själva vi kommer möta i de andra: de representerar inget radikalt annorlunda utan vi finns överallt. Kommer de hit kan de naturligtvis integreras och bli en del av vår gemenskap. Därför finns heller ingen anledning till försiktighet och vaksamhet: Sverige är alltid Sverige, allt är kristet, allt är Sverige, alla är svenskar. Jag vill leva, jag vill dö på jorden!

Tyvärr kan vår svenska godtrogenhet söka näring i det budskap om kärlek till sin nästa och tillintetgörande av den egna viljan som låter sig utläsas i kristendomen. Immigrationspolitiken kan söka näring i vårt religiöst kodade behov av självförnekelse. Klimathysterin kan söka näring i självspäkelsen (äter du kött kommer syndafloden i form av smältande isar).

Det är en historisk nödvändighet att vi befriar oss från den neurotiska och djupt primitiva religiositet som nu fjättrar oss i självförnekelse och självspäkelse. Den omfattande och historiskt sett totalt oväntade immigration vi haft i Sverige kräver att den svenska kristenheten tar sig an en intellektuell mognadsprocess genom vilken den kan försonas med den verkliga värld som kyrkan alltid tvingats hantera i svåra tider. Kristna måste acceptera giltigheten av de jordiska lagar som säger att omsorgen om de andra måste balanseras av en än mer grundläggande omsorg om det egna.

Den svenska kristenheten måste också bli medveten om nödvändigheten av att vakta de gränser som krävs för att skapa ett rum där kyrklighet och kristen religiositet får möjlighet att utvecklas. Hade inte Medeltidens kristna hindrat den muslimska expansionen via Balkan och Iberiska halvön hade vi kanske aldrig haft någon Johannes av korset, någon Peterskyrka i Rom, någon luthersk reformation eller katolsk motreformation. Hur hade den moderna världen sett ut om inte kristenheten hade försvarat sitt herravälde över Västeuropa? Hur många själar hade aldrig fått ta del om löftet om det eviga livet?

Kristendomen bärs fram av ett kärleksbudskap, och det är fantastiskt, men inte ens kärleken får förblinda. Även kristna måste leva i den värld som Gud har skapat åt dem och som uppenbarligen inte är en värld av fulländning och perfektion. Kanske behöver vi helt enkelt en ny kristen humanism i Sverige: inte en humanism som kräver villkorslös kärlek till sin nästa, men en humanism som förlåter oss våra mänskliga tillkortakommanden och som låter oss leva i försoning med vår ofullständighet. Humanismen sätter alltid människan i centrum och i det här fallet handlar det om att sätta vår egen mänsklighet före utopin. Visst ska människor älska sin nästa, men låt människor också älska sin kultur, sin nation, sina traditioner! Låt dem odla sammanhang och beständighet i en oförklarlig och föränderlig värld. Låt dem älska ett kristet Sverige.

50 reaktioner på ”Richard Sörman: Den svenska kristenheten kan inte leva bara på självförnekelse

  1. Underdog skriver:

    De intoleranta vinner över de toleranta. Överallt och alltid. Den insikten måste spridas. Och slutsatsen är att mot de intoleranta hjälper endast hårt motstånd. De skall inte få en millimeter.

    Gillad av 16 personer

  2. Jan Andersson skriver:

    Eller så kan man lämna statskyrkan, låtsas att den inte finns (för det gör den knappast) och börja tänka själv. Det kan ta emot i början (eftersom vi saknar vana och erfarenhet) men snart slutar man att lita på ”folkvalda” som inte har en susning om var folket är eller vad de vill, och börjar fatta sina egna beslut som fungerar för en själv och sina närmaste. Nej, det leder inte till anarki eller lagtrots, eftersom det inte ger ett förbättrat liv; man skall vara ganska illa däran innan man börjar tänka och agera i de banorna.

    Gillad av 3 personer

    • Dnam skriver:

      Ja men då är den socialistiska subversionen av den svenska kyrkan komplett och vi har förlorat ännunett fundament för vår kultur. Kyrkorna och religionen, rätt använda, skulle kunna utgöra ett nytt fundament, men de politiska månglarna måste ur templet.

      Gillad av 9 personer

      • p kohlin skriver:

        Att gå ur svenska kyrkan innebär inte att man förkastar den kristna religionen. Det kan faktiskt vara tvärtom så att man starkare bejakar det kristna på ett individuellt plan genom självreflexion. Svenska kyrkans nuvarande inställning till islam, identitetspolitik var för mig avgörande vid mitt utträde. Vad kyrkan skulle kunna vara är en helt annan fråga. Utgå från hur du uppfattar den NU.

        Gillad av 2 personer

      • Dnam skriver:

        Jag menar, man borde åtminstone be om ett samtal med prästen i ens församling för att klargöra hans och sin egen ståndpunkt innan man lämnar. Har inte gjort själv skall sägas.

        Gillad av 2 personer

  3. Bo Svensson skriver:

    Där kan ju finnas något fatalt fel med det kristna budskapet också. – Alternativt att det blev feltolkat. – Islam verkar vara tillyxat för att passa perfekt i en kristen miljö. – Där det finns gott om medgörliga och kärleksfulla, är det bra läge för andra som har lust att förslava och förnedra.

    Gillad av 4 personer

  4. Lky skriver:

    Tack för denna krönika och för att du belyser tendensen hos svenskkyrkliga att anse att man också för andra religioners talan. Du snuddar även vid den olyckliga tendensen att se Islam som ”en särskild sorts kristendom för bruna människor. ” Något som inte berörts men som jag tycker mig ha märkt är att det hos svenskkyrkliga finns ett slags avund inför muslimer, där man tycker att muslimerna är mycket bättre på att vara religiösa än de kristna.

    Gillad av 7 personer

    • Berit skriver:

      En rättelse: Det är inte bara svenskkyrkliga som omfattar denna positiva inställning till migration och Islam. Större delen av de övriga kristna samfunden har samma inställning. Läs t ex Joel Halldorfs artiklar och krönikor i ämnet.
      (Därmed inte sagt att det är likadant på gräsrotsnivå i frikyrkorna; ilskan och frustrationen över deras samfundsledares naivitet jäser.)
      Ett undantag finns: Livets ord, som har hämtat det mesta av teologi och gudstjänstliv från USA, och därmed också fått nationalism på köpet.

      Gillad av 3 personer

      • Nina Blom skriver:

        Men Staffan,
        upplys mig då vad som är det rätta i de saker som Richard argumenterar för.
        Jag brinner av nyfikenhet över vad som DU inte tycker stämmer i Richards beskrivning och argumentation.

        Gillad av 1 person

      • Staffan Wadström skriver:

        Det grundläggande felet i Sörmans argumentation är generaliseringen av kristna. Sant är att den liberala teologi som svenska kyrkan representerar i stora stycken fungerar som Sörman skriver. Men han glömmer bort frikyrkorna och EFS m fl, som har en annan syn på Jesu budskap och vad Bibeln säger. Man välkomnar inte en ökad närvaro av islam. Det faller på sin egen orimlighet, när vi ser hur kristna förföljs och utrotas i de flesta muslimska länder.
        Jag tycker också att Sörmans artikel av vad kristendom är och av Jesu budskap är ytlig och missvisande. Den kristna tron är ett kärleksbudskap. Gud har skapat alla människor, och han älskar alla människor, det är sant enligt den kristna tron. Och kallelsen för kristna är att förkunna evangelium för alla folk, inklusive muslimer eller hedningar. Men islams budskap är ju radikalt olika det kristna. Synen på Jesus t.ex, om man påstår att Jesus är Guds son, betraktas det som en hädelse enligt muslimerna som kan medföra stening. För att en muslim ska få komma till Jesus, måste han lämna den muslimska tron. Men hon är ändå älskad av Gud.
        Men detta har ju väldigt lite med vår migrationspolitik att göra. Den bygger ju på, eller borde bygga på, att människor som kommer till Sverige måste ha en vilja att integreras, dvs anamma de värderingar som det svenska samhället bygger på. Och i religionsfrihetens namn måste också människor som är muslimer rymmas. Historiskt har ju kristna, muslimer och judar levt i samförstånd i många delar av världen. Men detta har ju blivit omöjligt idag genom den hårdföra islamismen. Och hos dem finns ju inte viljan att integreras. Min personliga uppfattning är därmed att vi ska ha en ytterst restriktiv hållning när det gäller att öppna dörrarna för muslimer idag.

        Gillad av 1 person

      • cmmk10 skriver:

        ”Historiskt har ju kristna, muslimer och judar levt i samförstånd i många delar av världen.”

        Det där bör nog granskas mer ingående. Undrar hur samförståndet upplevs när islam är majoritetsreligionen?

        Gillad av 1 person

  5. Eva Danielsson skriver:

    Jag tror att den svenska kristna ”humanismen” domineras av en socialistisk livsåskådning. Jag tror att Svenska kyrkans ledning består av vänsterpolitiska aktivister rakt igenom. Inte bara av de valda politiska representanterna som t ex statsministerns fru, utan jag tror att ärkebiskopen och övriga biskopar och många präster runt om i landet framför allt är politiskt engagerade. Några landsortspräster har säkert en äkta kristen tro som grund, men de har ju inget att säga till om. Den svenska vänsterkyrkan är tillsammans med Politikerväldet inriktade på att låta Sveriges befolkning domineras av muslimska invandrare och av islam om ett par decennier. De håller på att ställa om till det, dvs ändra det kristna för att passa islam. Den kristna toleransen mot andra väger antagligen lätt om man kan få tillhöra maktens centrum i ett totalitärt socialistiskt samhälle. Sharia får man ta på köpet, det gäller ju bara undersåtarnas liv. Tror man antagligen. Det tror inte jag. Hur många kvinnliga imamer och kvinnliga ledare finns det i muslimska länder? Att byta ut ledarna blir lätt för islamisterna i Sverige när den dagen kommer. Det finns inte en karl så långt ögat kan skåda i ledarposition och som skulle kunna bjuda motstånd. Kvinnorna räknar man självfallet inte med, de kommer att ”sorteras bort” i första ronden.
    Visst förstår jag att Politikerväldet främst består av hjärntvättat folk med hybris samt en och annan med psykopatiska drag, men det är ändå svårt att ta till sig att de själva faktiskt vill att Sverige ska bli ett islamskt samhälle. Vad är det för glädje att ha makt i ett samhälle som genomsyras av våld och förtryck? Älskar inte politiker sina barn eller är det för många politiker som inte har några egna barn? Fick de själva för lite kärlek när de var små och ska ta hämnd nu genom att sabotera livet för oss alla?
    Självklart behöver kärlek alltid åtföljas av gränser och krav. Frihet måste begränsas av ömsesidighet och den viktigaste friheten är negativ och handlar om vad vi har rätt att slippa. T ex rätten att slippa islamisering av vårt kristna land.

    Gillad av 23 personer

    • Göran Holmström skriver:

      Du svarar klokt på dina egna frågor Eva.
      Det som felat är att förr hade många av våra politiker åkt ut på uttrycket ”God vandel och hävd”
      Med andra ord en pålitlig person som höll vad man lovade och skötte sina åtagande med heder.
      ”Trovärdiga män, de där om orten väl kunniga äro, och på ed sin vittna kunna, att de hvarken själfva veta, eller af andra hört, någon tid annorlunda varit haffa.”
      Mvh Göran.

      Gillad av 10 personer

    • Dnam skriver:

      Precis, det kan också gåfort, det är som den feministiska vänsteraktivisten som hux flux slänger på sig en slöja och i allt anstränger sig för att vara en underdånig god muslimsk hustru, man ser fler och fler i Malmö och Lund, de sitter där tysta med sin lilla barnskara på vårdcentraler och liknande.

      Gillad av 2 personer

    • Björn skriver:

      Det verkar som att sossarna inom de ”religiösa rörelserna” är precis som sossarna på regeringsnivå, dvs de vill hämnas på alla ”otrogna medlemmar” som i strid ström lämnar! Vad kan då vara effektivare än att alliera sig med den tidigare så förhatliga fienden islam?! De VET ju att vi ateister och/eller ickesocialister, alla dagar i veckan hellre bor, arbetar och omger oss med ”kristna”, än med muslimer!

      Gillad av 2 personer

  6. Gregorius skriver:

    Kyrkan sitter pa enorna tillgangar I form av gardarr, mark och skog. Kommer dessa tillgangar att konfiskera(S) och saljas I syfte att bekosta invandringen — vilken har som ett syfte att permanenta (S)ocialiskt maktinnehav? (Fri tillgangar till valfard not er rost.)

    Gregorio’s

    Gilla

  7. Agnostiker skriver:

    Jag hor att sveriges arkebiskop (Ante Jattelin?) har en mycket varm installning till Islam. Ar detta sant? Stracker Islam pa motsvarande satt it handen?

    Agnostiker

    Gillad av 3 personer

  8. Yvonne Rosenthal skriver:

    Det är åt helvete i stort och i smått. För drygt 10 år sedan hade Historiska Museet en utställning på temat Jungfru Maria. Tänkte att Historiska Museet skulle ställa ut sin samling av träskulpturer från medeltiden då Sverige var katolskt varför jag föreslog bekanta från Franska , Polska och Österrikiska Ambassaden att göra mig sällskap och besöka utställningen. Det blev inte som jag hade tänkt. Bl.a Maria Sveland, Alexandra Pascalido , biskop Eva Brunne ( då ännu ej biskop) gjorde sin personliga tolkning av Jungfru Maria. Maria Svelands beskrivning av Jungfru Maria löd ungefär som följer” Maria, en ung palestinsk tjej, våldtagen av patriarkatet , på smällen tack vare ett spöke (!) . Hur kul är det?”. Hur kul är det?

    Gillad av 12 personer

  9. Jari Norvanto skriver:

    Svenska kyrkans ledning, och det sossedominerade kyrkomötet, lånar bara kristendomens skrud, i utövandet av postmodern godhetsreligiositet. Jag trädde ur kyrkan 2007 pga deras mjäkighet; varför skulle jag betala mer skatt än nödvändigt för denna nationsföraktande institution?

    Gillad av 7 personer

    • Niklas R skriver:

      Ja och nej. Du kan gå ut ur kyrkan. Men så länge som du inte är medlem kan du inte rösta i valet. Kan du inte rösta i valet förblir kyrkan i socialisternas händer eftersom de stannar kvar som medlemmar för att kunna rösta.
      Alltså, för att bryta socialisternas makt måste andra rösta.
      Därför är det bra om du går med i Svenska kyrkan innan november 2020 (då röstlängderna fastställs om jag inte missminner mig). Då kan du rösta på ett icke-socialistiskt parti för kyrkan.

      Gilla

  10. Errol skriver:

    Att den Svenska Kyrkan inte ens kunde tolerera det spontana uppropet ”Mitt Kors” inom
    församlingen, ett solidariskt upprop till stöd för förföljda kristna i Mellanöstern är symptomatiskt
    för Salighetsverket vars Generaldirektör/ ärkebiskop trots allt tvingades till ett pliktskyldigt erkännande av Nobels Fredspris mottagaren Nadia Murad´s kamp. Uppropet ”Mitt Kors” stämplades som polariserande och problematiskt av åsiktskommissariatet på Kyrkokansliet i Uppsala, helt i linje med prästkapporna med partibok och den själutplånande, nihilistiska och naivt kulturrelativistiska hållning som Svenska Kyrkan valt. Svenska Kyrkan är tolerant mot de intoleranta och har perverterat ordet ekumenik till att betyda undfallenhet inför religiös intolerans – i toleransens namn. När hörde du senast Generaldirektören/ Ärkesbiskopen fördöma dagens förtrampande av mänskliga rättigheter och folkmord på ”otrogna”.

    Gillad av 9 personer

  11. Christer L skriver:

    Intuitionen resonerar inte, den uttrycker sig i symboler. Politisk retorik använder symbolord som styrkepunkter i texten, och runt symbolerna konstrueras därefter skenbart rationella ideologiska resonemang. Effekten kan liknas vid en ekvation där konstanterna får symbolisk mening. Ta som exempel den så kallade genusvetenskapen, hur denna skenvetenskaps resonemang utgår från värdet på symbolen Patriarkatet. Och så har vi den socialistiska symbolen Kapitalet, som visar sig gälla all ekonomisk makt; hur kommunismen från sitt håll hamnar i samma konsekvens som kapitalismen: planekonomin som är monopolet.

    Där kommer denna självdestruktiva lidelse in, som socialdemokratin och dess kristna annex Kyrkan drabbas av. Jesus blir symbol i en politisk retorik och diskussionen anpassar sig efter symbolen. Man hamanar i en annan värld, om man tror på retoriken. Kristendomens ekvation blev att Jesus dog på korset för att människorna skulle slippa få lida för sina synder, och de kristna behövde inte lämna sina jordiska tillgångar och band för att leva fria som fåglarna dag för dag, men kunde ändå i anden vara sådana, genom att dyrka symbolen. Och nu har politiken tagit över. Politisk retorik är idioti, den syftar till idiotisering, likt ett gift anfäktar den även politikerna som använder den, en drog. Är djupt ohederlig och har ingen hederlig tillämpning alls.

    Gillad av 2 personer

  12. Dnam eksnad skriver:

    Jag har svårt att se godheten i Ebbas lemlästade lik, eller när den medvetslösa minderåriga vaknar upp efter gämgvåldtäkten, eller när flickor oupphörligt blir kallade horor och när de skall tvingas suga av en …. klasskamrat på skoltoaletten och rektorn inte vill höra talas om det, och det sprids på hela skolan att man är en hora. Godhet, kärlek? Inte då. Det är som att en hel generation svenskar behöver få ett stadigt tag om nacken, som en hund man tvingar ner i hundskiten på mattan, de behöver stirra på blodet och blåmärkena och allt det andra på nära håll, de kommer att rygga men handen håller kvar deras ansikte vid de våldtagna, döda och blåmärkena på den rånade åldringen.

    Kan vi inte släppa denna villfarelse om godhet, detta är inte godhet och kärlek, detta är inte heller BANAL godhet, det är ondska rakt av. Denna politiska version av kristendom har ingenting med riktig kristendom att göra, hela poängen med Bibeln, eller en stor del av poängen, är ju att man måste lära sig känna igen ondskan i alla dess former, också den inom sig själv. Endast på så sätt kan man hantera den, och känna igen den när den knackar på.
    Vid hur många våldtäkter säger de stopp? De är galna, och våra fiender tyvärr, de flesta som avhandlas ovan är nog utom räddning, de har lagt sitt skålpund på ondskans sida, och gått långt långt ner för denna stig, det kräver för mycket av dem att vända sig om, och ingen hand griper dem om nacken.

    Gillad av 14 personer

    • olle reimers skriver:

      Samlingen på Sergels Torg var egentligen en manifestation av hjälplöshet och underkastelse; iscensatt av de herrar och damer vars totalitära idéer de vill att vi ska underkasta oss.

      Gilla

  13. Fredrik Östman skriver:

    Den här Sjögren har återfallit i medeltidens skolastik. Han tänker: Allt det, som Jesus är, är därmed sanning. Vad är alltså Jesus? Så börjar man söka i urkunder och hos auktoriteter, så sitter man i kloster och lusläser Aristoteles. Men under renässansen vände man på det: Allt det, som är sant, är därmed Jesus. Vad är alltså sant? Så börjar man undersöka naturen och verkligheten, så sitter man i torn och tittar på stjärnor, så ritar man i perspektiv och bygger stora kanoner, så ifrågasätter man auktoritet och despoti.

    Med tanke på att den evangeliska tron uppstod först under eller efter renässansen och därmed inte har någon skolastiskt förgånget är det å ena sidan uppseendeväckande att skolastiken dyker upp i de sorgerliga resterna av Svenska kyrkan, å andra sidan förklarat varför ordet ”katolsk” också är en del av detta uppdykande.

    I en ideal värld eller hos en hederlig människa är det förstås ingen skillnad på dessa två inställningar, dessa två ordföljder. Synonymisering är en kommutativ operation. Om sanning är Jesus, är Jesus sanning. Skolastiken och handeln med avlatsbrev som den förorsakade är i grunden felaktiga oavsett ordföljd. Men ordföljden kan hjälpa oss på traven, som illustration. Låt oss inte gå med Sjögren ned i en ny mörk och eländig medeltid! Låt oss söka ljuset i Sanningen!

    Sanning och rätt!

    Gillad av 5 personer

  14. Sixten Johansson skriver:

    Tack, Richard, för den fina analysen och appellen! John Sjögren är född 1983, har från frikyrklig bakgrund konverterat till katolicismen. Jag kan inte läsa hans låsta texter, men han tycks förespråka en politiserad kristen universalism. Varje gång logiken tar språnget från huvudet ut i verkligheten tappar han huvudet. Huvudlösheten personifierad alltså, dock utan monopol på rollen.

    Det vanvettiga är att John tror sig kunna identifiera det sanna i världens alla kulturer. Hans allseende ”kristendom” utvidgas därmed till att omfatta alla religioner och ideologier! Även dem vars mål är hans underkastelse, dem som hatar John och hans flick- och pojkvänner, landet där Johns barn ska växa upp, deras normsystem.

    John tror sig vara dels tänkande, dels kristet troende. I mina ögon är han ingetdera, flaxar bara omkring i ordmassorna och hans enda logikkompass är det ”rätta” ideologiska tänkandet. Han är en pladdergök, vars massmedialt mångfaldigade äggläggande i läsarnas sinnen dödar otaliga småfågelungar.

    Jag rekommenderar varmt Ulf Larssons kliniska dissektion av John Sjögrens idéer om alla mäns skuld till några mäns övergrepp och all ondska i världen:

    https://detgodasamhallet.com/2017/11/16/journalistik-i-varldsklass-del-16-svd-kultur-och-skuldfragan/

    Den långa kommentarstråden är också mycket läsvärd. På sluttampen finns ett exempel på hur dialogiska resonemang i ett forum kan tillföra textinnehållet mervärde och kvalitet. (Dialogen mellan Lars och mig börjar med min kommentar kl 17:30).

    Gillad av 1 person

    • Kulturisten skriver:

      Sixten Johansson det tredje stycket i ditt inlägg var briljant. Jag ber dig lägga upp den på alla tänkbara FB, Twitter och kommentarsfält du bara kan. Din beskrivning av Sjögren gäller för så många inom svensk kyrka och politik.

      Gillad av 1 person

  15. Konservativ skriver:

    Svenska kristna är förrädare. Om Islam av någon anledning inte skulle segra i Sverige så måste vi Konservativa ta tag i det här. Det går inte att leva i samma land som folk som bara väntar på att förråda en. Kristenheten i Sverige har visat att de är fullständigt värdelösa människor.

    Gilla

    • Åse skriver:

      Som blundarför alla oförätter som begås i Allahs namn.

      Det finska Institutet för hälsa och välfärd (THL) larmar om att uppemot 3 000 flickor är i riskzonen för att bli könsstympade. Statistik pekar på att över 10 000 kvinnor redan är könsstympade i det nordiska landet.

      Kvinnlig könsstympning är ett brutalt ingrepp som görs på mycket unga flickor, mellan 0 och 15 år. Man skär helt enkelt bort delar av underlivet, vanligtvis utan bedövning. Seden är vida utbredd i Afrika och delar av Asien. Ingreppet ser olika ut hos olika folkgrupper.

      Hur många stympade flickor kvinnor har vi här i sjuklöverns förlovade land? Vem ömkar dem.

      Gilla

  16. lookslikeanangel skriver:

    Fredagsmyset – den nya religiösa ”läsarsekten”?*

    Det verkar nästan som vi fått nya ritualer i Sverige
    – utanför det konventionellt religiösa. Halloween,
    Fredagsmys, Nyårsfirandet med stort N, Utlandsresandet,
    Träningen, Grillandet (Klimat-Armageddon),
    t.o.m. de gamla hederliga söndagsmiddagarna osv.

    Nästan som ”läsarcirklarna” förr i tiden.
    Bort från det högkyrkliga. Man sluter sig samman,
    bort från överheten. Privatiserar. Sättet att hantera
    den svenska situationen? Ser vi vad som händer….

    ”Den som tror det prästerna lära, han faller säkert i Helvetet!”
    – sa ”läsarna”.

    * ”Läsare” Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4sare

    Gilla

  17. kolosserbrevetkap3 skriver:

    Till andemeningen har du rätt Richard Sörman.

    Den svenska kristenheten har (främst) på grund av dess företrädare – gått i både ledband och ok med dem som har en antikristen agenda. Fåren följer herdarna.

    Liksom i ”världen”, är det också i ”kyrkan” – den ton och undervisning man slår an tillräckligt länge, den kommer påverka åtskilligas tankar och känslor och ge upphov till ”sanningar”.

    Man tillrättalägger det som predikas i samfundsförsamlingarna, så att det inte ska ”skära sig” med någon eller något politiskt korrekt eller religiöst korrekt.

    Gilla

  18. Jonas Nilsson skriver:

    Fascinerande blogg med kommentarer. Är det modigt eller bara dumt?
    Tar man på allvar det faktum att John Sjögren är katolik och skriver utifrån grundmönstren i Andra Vatikankonciliets dokument är bloggens antaganden och slutsatser minst sagt utmanande, för tanken.
    Jag vill försvara tanken att bloggen med kommentarer är modig därför att den försöker orientera och reflektera i ett kulturlandskap som under flera decennier nekats egentligt värde att ö.h.t. samtalas om.
    Vad gör tro och kultur för skillnad egentligen? Det gör skillnad!
    Är det rätt att utan någon som helst markering dra John Sjögren och Svenska kyrkan!!/svensk kristenhet över en kam? Nej. Det kan låta så men isåfall fall radikalt oupplyst. Sörmans definition av reformationen/”den evangeliska tron” tycker jag tog priset av ogrundat påstående:
    ‘Med tanke på att den evangeliska tron uppstod först under eller efter renässansen och därmed inte har någon skolastiskt förgånget är det å ena sidan uppseendeväckande att skolastiken dyker upp i de sorgerliga resterna av Svenska kyrkan, å andra sidan förklarat varför ordet ”katolsk” också är en del av detta uppdykande.’
    Huvudargumentet i den Augsburgska bekännelsen (grunddokumentet för de flesta reformerade folkkyrkor), inför tyske kejsaren som pånytt ville samla Europa inför hotet österifrån, var att dessa teologer inte hävdade något annat än katolsk tro. Man kan börja med att läsa det dokumentet, det tillhör Svenska kyrkans bekännelserskrifter, innan man hånar andras eventuella okunskap.
    Christian Braw skrev recension av en nyutgåva i ämnet:
    https://www.kyrkanstidning.se/teologi/kyrkans-bekannelse-i-vardefull-ny-belysning
    Både Rickard Sörman och John Sjögren verkar vara intresserade av begreppet sann kristendom, eller?
    Man kan kritisera naiv utopism men då får man inkludera tanken om ett egentligt Sverige. Om den svenska kristenheten ska ha någon framtid ö.h.t. är självförnekelsen en grundfråga, inte minst för föräldrar. Det är detta fastan inför påsken handlar om, den tid vi(?) nu är i. Det som förvandlar självförnekelse avgörs av tron på uppståndelsen.
    Vi räddar inte ett Sverige genom att i tanke eller tal rensa bort muslimer, konservativa eller inte. Det Europa vi har sett sattes förvisso av Karl den Store (800) med en tydlig front mot den muslimska erövringskriget samtidigt som han byggde upp den katolska kyrka vi lärt känna och markerat distans mot (?).
    Tyskarnas och sedan ganska lång tid även vår Augsburgska bekännelse kan vara en nyckel i morgondagens Sverige och Europa. Vår kung förväntas ännu hålla sig till den. De senaste påvarna har varit mer eller mindre entusiastiska. Mest avgörande för ett morgondagens Sverige tror jag är att vi ser till att ha grundat våra påståenden i faktiskt tillgänglig kunskap. Verklig religions/kulturkunskap är viktig!
    Ska man bygga ett framtida Sverige på denna blogg dominerar okunskapen. Men ett framtida Sverige utan denna bloggs reflektioner är redan dött, dvs den är ett tecken på att man vill leva. Tack för det.

    Gilla

  19. kolosserbrevetkap3 skriver:

    JONAS NILSSON: Ett sken av gudsfruktan, men utan dess kraft. Ord, utan kraft. En kort men talande expose. Tack för det.

    Gilla

  20. Baldur skriver:

    Svenska kyrkans företrädare har en otroligt naiv inställning till Islam och det sätt som den religionen praktiseras idag. Man verkar helt okunnig (alt. blundar) för den förföljelse som kristna runt om i världen utsätts för, i Allahs namn. Satt själv i en taxi i Australien, tillsammans med en chaufför med en accent som skvallrade om mellanöstern och med ett krucifix hängande från backspegeln, frågade jag om han möjligtvis var Kopter. Med tårar i ögonen undrade han om någon i Europa faktiskt kände till deras existens och berättade om ohyggliga förföljelser mot Kopter, i hans gamla hemland Egypten. Samma sak i Malaysia, där man just vid vår ankomst hade börjat bränna kyrkor och förfölja kristna. Här hemma verkar det som om våra kyrkofäder tror att vi fått in en speciellt ädel och upplyst form av Islam – i varje fall om man ska döma av det sätt som biskopar och Broderskapsrörelser lägger sig platt för vårt nya frälse. Ser man sedan på otaliga gärningar begångna i den religionens namn här hemma, så finns det all anledning att ta deras agenda på allvar – även från den kristna hemmaopinionens sida.

    Gillad av 1 person

    • Jonas Nilsson skriver:

      Det kallas religionsteologi när man håller de traditionella religionerna för att vara varianter på någon slags religiös grundhållning. Den hållningen dominerar nu svensk liksom europeisk kristendom. Andra Vatikankonciliets (den romersk-katolska kyrkans aktuella) lärodokument ger en grund för den hållningen. Sanningen att säga så är det den muslimska närvaron i vårt land som gjort att även kristna miljöer tagits på lite större allvar, tidigare var det invandrare i allmänhet.
      När nu friskoleexperimentet beskärs beskärs även kristna skolor.
      Jag tror alltså inte att man bygger upp ett land genom att period efter period välja ut avarter som ska skäras bort utan fråga om där finns en stam och hur den mår. Vi hävdar mänskliga rättigheter men vi har dem inte ens inskrivna i vår grundlag.
      Att försöka rensa bort islam kommer här att betyda bortrensning även av spår av traditionell kristen tro, närmast mannens och kvinnans givna plats. Det ”kristna” som får godkänt av riksdagen blir kvar, någon form av katolska och ortodoxa varianter. Våra barn är skolade i detta de senaste femton åren.
      Ansvariga som i dagarna uttalade sig vad gäller vår egen könsstympning kunde vända begreppen rätt när man talade om en persons tilldelade kön. Det är knappast muslimer som beskär kvinnorna i det här landet.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.