DGS-TV AVSNITT 34, MED INGER ENKVIST

Klicka på bilden för att se programmet.
PODCAST: Ladda som mp3 eller lyssna på Soundcloud.

I veckans avsnitt gästas Patrik av Inger Enkvist, professor emerita i spanska från Lunds Universitet och författare till ett flertal verk om utbildning och spanskspråkig litteratur.

Utifrån Ingers långa erfarenhet som pedagog och forskare diskuteras kvaliteten inom svensk skola och pedagogik, vad som gått snett och vad som kan göras för återfå fokus på kunskap och bildning.

16 thoughts on “DGS-TV AVSNITT 34, MED INGER ENKVIST

  1. christina ahlström skriver:

    Strålande, men femtio år för sent, dessvärre! Sverige är så PK-fierat även inom skolan att jag inte ser någon möjlighet att vända skeppet!

    Mycket trött gymnasielärare (som fortfarande har katederundervisning….men till vilket pris?! Jo,
    till mycket låg lön!)

    Gilla

  2. Hortensia skriver:

    Tack, Patrik och Inger Enkvist, som jag gärna skulle se som sjusärdeles kompetenta och effektiva ministrar i nästa regering. Väldigt roligt att den förträffliga, men styvmoderligt behandlade IB-utbildningen nämndes i inslaget.

    Svenska folkets skattepengar ska hushållas med – inte slösas bort på meningslösa projekt och fullkomligt ösas över de hopplösa individer, som tillåts påverka skolmiljön sanslöst negativt för begåvade elever och vettig skolpersonal.

    https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/mer-pengar-ger-inte-battre-skolresultat-19012

    Gilla

  3. Bo Svensson skriver:

    Inger Enkvists förslag till början på en lösning, handlade om extern betygssättning och jag försöker sprida insikten att det är lösningen på samtliga problem i undervisningssektorn. – Och en del andra dessutom.

    Om skattemedlen vi ägnar ändamålet betalas ut etappvis när man kan dokumentera införskaffat kunnande, kan man för pengarna skaffa sin undervisning på en fri marknad.

    Läs den meningen ett par gånger tills ni begriper innebörden.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Värd att djupt begrunda menar jag också är min rekommendation, att det mesta av stödet till barnfamiljer skall kanaliseras via dessa utbetalningar och att myndighet och rösträtt skall villkoras med att man tillgodogjort sig det som fastställts som minimum för att kunna fungera normalt i ett avancerat samhälle.

      Gilla

  4. Fredrik Östman skriver:

    Kattens löjeväckande snälldans runt het gröt. De här kommunisterna är ondsinta förstörelselustare. De har inte förtjänat alla dessa missriktade komplimanger. De är ute efter att förstöra det bestående samhället och det har de lyckats med. Den som inte vill förstöra det bestående samhället skall heller inte liera sig med folk som villl det, utan bekämpa dem med alla medel.

    Gilla

  5. Monica Eliasson skriver:

    Underbara Inger Enkvist! Som f.d. gymnasie- och språklärare har jag följt dig i skoldebatten i flera decennier; du har varit min förebild. Du var tidigt ute: dina publicerade böcker om skolans dekadens började tidigt: Lärarskicklighet 1993, Feltänkt 2000 och därefter har du varit oerhört produktiv och uthållig i din kritik av den svenska skolans förfall. Jag beundrar ditt mod, din kamp, dina tidiga varningssignaler om det bekymmersamma tillståndet i den svenska skolan. Problemet är, som du så ofta sagt, att den svenska skolans mål, dvs de socialistiska politikernas mål med skolan, INTE är maximal kunskap för eleverna utan politiskt motiverade jämlikhetssträvanden och socialistisk klasskamp. Därav det urusla resultatet.

    Gilla

  6. goph999 skriver:

    Konstigt att det är så tyst. Kanske Patrik är på en middag och inte har tid att kolla. Vad vet jag.

    Vad jag tänkte på är att dessa föräldrar som har sina barn i lågstadeiet är ju för unga för att veta någonting om detta förfall. De är ju med i detta, har inga referencer någonstans.

    Det är så enkelt. Om jag vill bli en god musiker, så övar jag varje dag. Avsätter tid till detta, och känner en glädje i detta. Liksom jävligt kul att lära, att känna att man gör framsteg. I någon mening kul att leva. Om man tar bort detta från barn, så dör dom, vissnar.

    Detta inslag gjorde mig väldigt bedrövad och ledsen.

    Gilla

    • Gert B. skriver:

      Så rätt! För dagens lågstadieungar är dagens tillstånd i skolan det normala. Liksom det är normalt med ”entrevärdar” utanför mataffären.
      När jag började skolan 1968 kände jag en fantastisk glädje och ville bara lära mig allt.
      I matte och svenska är det avgörande att lärandet är repetetivt och att det nöts in rent mekaniskt. Dagens tillstånd, i skolan och i Sverige som helhet, är förfärande.

      Gilla

  7. Sixten Johansson skriver:

    Tack, Inger, för att du har orkat simma så länge mot strömmen och för att du här gav en så beundransvärt klar och begriplig beskrivning! Nu behöver vi bara be varje skolintresserad lyssna noga på den här framställningen – gärna flera gånger! – så har vederbörande också fått en bild av hela Sveriges situation, utveckling och problem. Lösningarna går att skissera, men inget väsentligt går att genomföra förrän det finns ett tillräckligt krismedvetande, tillräckligt klarsynta och härdade nya makthavare och tillräckligt många som har tagit till sig en mer realistisk verklighetssyn än det magiska tänkandets.

    Gilla

  8. Tomas Lenke skriver:

    Diskussonen på slutet om att föräldrar kommer att söka lösningar, är inte Internationella Engelska Skolan just ett exempel på det. Verkar som om de kan växa hur mycket som helst.

    Gilla

  9. Erling skriver:

    Det är rätt sällsynt med en framställning som denna.
    En lågmäld, sympatisk, äkta och chosefri människa som besitter kunskap och dessutom mod att gå mot strömmen!!
    Tack Inger!!!

    Gilla

  10. Jan Nyblom skriver:

    När folkskolan infördes 1842 så var det prästskrået som var största motståndaren till att
    alla barn skulle bli skolpliktiga. När vi äntligen blev av med en stor del av den religiösa påverkan i skolan på 1960 och 70 talet så klev genast en ny sekt in och skulle fylla oss med PK-ismens utlöpare; ”kunskap är inte så viktigt”. När skall våra valda ombud bli modiga och se till att vi når vi fram till ett sekulärt samhälle och stoppar dessa trosutövare i sin linda så att vi inte ständigt invaderas av dem.
    Jan Nyblom

    Gilla

  11. Björn Runngren skriver:

    Av en historisk nyck har de kulturmarxister vilka ansvarat för den svenska skolan under de senaste 50 åren fått rätt.

    Med tanke på att vi går mot ett samhälle med allt färre arbetsmöjligheter är det helt riktigt att som skolan är nu, nämligen att fokusera på sociala mål som hänsyn, respekt för olikhet, allas lika värde och uppmuntra samarbete i grupp. För det finns inget farligare för ett samhälle än en välutbildad och kritisk befolkning som inte går att sysselsätta.

    Samtalet handlar om en analys av den svenska skolan och hur den kom att utvecklas som den är idag. Grunden för diskussionen är en nyutgiven bok med en av författarna.

    Precis som de kritiserar kulturmarxisterna för deras vägran att inse att deras pedagogik varit ödesdiger för ungdomars kunskapsinhämtning och utveckling är de helt okunniga om den radikala förändring som som samhället genomgår nu och med accelererande hastighet. De hamnar helt fel i sin tillbakablickande kritik.

    Det finns plats för en ny bok som utgår från nuläget och vad som kommer att krävas av skolan och utbildningssystemet framöver, ja redan idag.

    Gilla

    • Jan Nyblom skriver:

      Björn jag tror att du har helt fel av två skäl. Precis som Inger Enkvist säger finns det inga bevis för att införande av sociala mål i skolan skulle förbättra barnens förmåga att fungera socialt. Det andra skälet att vi saknar arbete åt den nya generationen
      Har inte visat sig de senaste 2000 åren. Jan Nyblom

      Gilla

  12. Margareta skriver:

    Tack för en mycket intressant intervju. Jag kan hålla med Ingrid Enkvist till 100% och hon satte ord på mina tankar på ett klargörande sätt.
    Jag har arbetat som bibliotekarie inom högskolan sedan 1978 – är nu pensionerad. Redan på 70-talet kunde jag märka tankegångar hos studenterna som jag argumenterade emot. Som den student på mellanstadielärarutbildningen som tyckte att läraren inte behövde ha mer kunskap än eleven. Aldrig så ,svarade jag, som lärare behöver du kunna mer än din elev, för att ge en vidare utblick än läroboken och för att kunna lotsa eleverna vidare, bortom lärobokens gränser.
    Vid den högskola där man utbildade högskoleingenjörer märkte lärarna en påtaglig försämring av studenternas matematikkunskaper redan i början av 1990-talet. Diskussioner om att införa kurser i matematik för att höja studenternas förmåga att klara matematik på högskolenivå började föras i personalrummet.
    Vid samma tid kunde jag notera en försämrad språkbehandling hos studenterna. Bristande meningsuppbyggnad, syftningsfel samt stavfel var legio. När jag påpekade att jag inte förstod vad de skrivit måste jag komma med det enkla påpekandet att tala är en sak, då har du ansiktsmimik, uttal och tonfall att komplettera ditt budskap med. Allt detta försvinner i skrift och då gäller det att kunna presentera sina tankegångar tydligt och klart.
    När jag gick i pension i slutet av 2000-talet hade jag i drygt 10 års hört lärarna klaga över allt rättningsarbete de måste lägga ner på studenternas skrivna alster. Ordbruk, stavning, syftning och dyl. fick ägnas tid och engagemang istället för det viktiga – ämnet och hur det behandlats.
    Jag gick i 50- och 60-talets skolor, folkskola, flickskola och gymnasium med gammaldags studentexamen. Vi var en blandad skara, allt från arbetarbarn till barn till direktörer. Många gjorde sedan en ”klassresa” och tror jag tack vare den tidens skola som verkligen lade en grund för resten av livet oavsett härkomst.
    Trots alla goda intentioner sviker dagens skola de som bäst behöver den.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s