Gästskribent Jan-Olof Sandgren: Fostran för fred… eller för krig?

Många i min generation växte upp i villfarelsen att våld är onödigt. God moral och ett rent hjärta var allt som behövdes för att lösa konflikter. Våld var en primitiv uppfinning som vi ”vuxit ifrån” – men tyvärr dröjt sig kvar inom auktoritära system som polisväsendet och militären. Vapen skapade krig och därför var vapenproduktion av ondo. Undantaget var förstås befrielserörelser i tredje världen, som behövde vapen för att få bukt med kolonialismen.

Denna naiva världsbild var vanlig under 1970-talet. Det kalla kriget pågick och många i västvärlden trodde (inte utan skäl) att det när som helst kunde smälla en atombomb. Fångade under detta damoklessvärd är det kanske inte så underligt att vi drömde om en värld där fred och kärlek råder och gevärspipor förvandlas till blommor.

De flesta europeiska länder hade en fredsrörelse, någonstans i den politiska periferin eller utanför det politiska systemet. I Sverige fick samma idéer ett starkt fäste inom det Socialdemokratiska partiet.

För att skapa en ny värld måste man skapa en ny människa. Det lärde redan de gamla kommunisterna. Så här uttryckte sig Maj Britt Theorin tillsammans med tio andra socialdemokrater i en riksdagsmotion från 1978:

Tiden är mogen för samhället att ta ett aktivt ansvar för att människan i stället ”programmeras för fred”. Detta bör utgöra en del av ungdomsskolans grundläggande utbildning. En av de viktigaste åtgärderna blir då att klarlägga sambandet mellan aggression, våld och krig, och mellan mänskliga och nationella konflikter.

Om jag förstår Maj Britt rätt, så innebär det att barn som inte lyckas hålla tillbaka sina aggressioner i umgänget med kompisar, i någon mening bär ansvaret för framtidens krig.

Sverige kom att bli det land där ”icke-våldsdoktrinen” fick starkast genomslag, och tillsammans med feminismen upphöjdes till statsideologi. Från 1980 infördes ”fredsfostran” i läroplanen. 1985 publicerade Skolöverstyrelsen ett antal delmål för fredsorienterad undervisning. Under punkt nr 3 kan man till exempel läsa:

Eleven bör ha förvärvat en handlingsberedskap, som innefattar vilja till arbete för fred och mot våldslösningar, såväl på det personliga planet som i större sammanhang.

I punkt nr 6 går man steget längre:

Eleven bör ha förvärvat en handlingsberedskap, som innebär ett brett ansvarstagande och en vilja att efter förmåga göra en insats för världssamhällets utveckling.

Det är sannerligen ingen liten börda man lägger på ett barns axlar. ”Ansvar för världssamhällets utveckling”, och till på köpet ”på det personliga planet”. Kommuniststaternas omskolningsprogram känns inte helt avlägset.

Dock fanns det kritiska röster. En del menade att fredsfostran stred mot skolans objektivitetskrav, vilket belyses av en artikel i tidskriften Kosmos från 1985. Artikelförfattaren själv landar dock i åsikten att fredsfostran blir verkningslös så länge man inte samtidigt avskaffar betygen, eftersom betygsystemet i sig uppmuntrar till ”krig”.

Själv är jag för gammal för att ha upplevt fredsutbildning i praktiken, så jag vet inte exakt hur den gick till. Men om 80-talets fredsfostran var ett samhällsexperiment, går samma experiment nu in i en intressant fas, när de berörda årskullarna närmar sig 40-, 50-årsåldern. Det vill säga den period i livet när man brukar göra politisk karriär och besätta nyckelpositioner i samhället.

Är då dagens ”fredsutbildade” makthavare bättre på att förebygga krig än sina föregångare? Utan att ha gjort någon omfattande research, vill jag ge tre exempel som talar för motsatsen:

1) Det har varit relativt enkelt för islamistiska grupperingar i Sverige att infiltrera etablerade partier som Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Vi har även ekonomiskt stöttat föreningar med kopplingar till Muslimska brödraskapet, vars slutgiltiga mål är att avskaffa vårt demokratiska system och införa religiös diktatur.

2) Vår ”humana” behandling av återvändande IS-krigare har förbryllat omvärlden. Genom att behandla krigsförbrytare som medmänniskor (istället för som brottslingar) och tillhandahålla bidrag och bostad istället för straff, bidrar vi till att etablera Sverige som en ”trygg” zon för terrornätverk. Flera terrorattacker ute i Europa, tycks ha haft kopplingar till Sverige.

3) Sverige betalar närmare en halv miljard kronor om året i bistånd till Palestina. Ett land som under nuvarande regim bedriver militärutbildning på förskolenivå, hyllar självmordsbombare som hjältar, och producerar barnprogram som uppmanar barn att mörda judar. Det är svårt att se hur detta går ihop med en fredlig utveckling i regionen.

Utan att kunna hänvisa till någon forskning, tror jag fredsfostran gjort mera skada än nytta. Den ”moraliska kompass’”– som de flesta av oss utvecklar i vår skiftande kontakt med omvärlden – kan inte ersättas med en politisk idé. En politisk idé är fixerad, medan hotbilder ändras. Till exempel fanns inga hot från religiöst färgad extremism i Sverige under 1980-talet.

En annan sak som fredsfostran totalt missade är vikten av självförsvar. Vad hjälper det om man utrotar krigiska tendenser hos sig själv, om man inte samtidigt har en strategi för att bemöta hot från andra. I verkliga konflikter är det den starkaste som vinner, inte alltid den som har bäst moral.

Till sist. Om man vill bygga en fredlig värld, är det så säkert att all aggressivitet är dålig? Är det så självklart att våld automatiskt leder till krig? Kan det inte finnas en liten poäng i att barn redan i sandlådeåldern, ibland uttrycker aggressivitet, provar aggressivitetens möjligheter och lär sig dess konsekvenser?

Jan-Olof Sandgren är yogalärare, boende i Angered utanför Göteborg. Från början utbildad biolog, med en brokig yrkeskarriär som vaktmästare, biståndsarbetare, illustratör, barnboksförfattare mm. Har legat i politisk träda sedan 80-talet, men har nyligen kastat sig in i debatten om det sekulära samhället och försvar av västerländsk kultur.

38 thoughts on “Gästskribent Jan-Olof Sandgren: Fostran för fred… eller för krig?

  1. Bo Svensson skriver:

    De allt effektivare metoderna att ta död på folk man irriterar sig på och den snabba spridningen av detta kunnande till dem som irriterar sig på en själv och ens allierade, aktualiserade idén att man borde leta efter andra metoder att lösa konflikter. – Detta är en naturlig utveckling och sedan länge har man funnit lokala lösningar som hjälpligt fungerar: Rättsordning. – Det som återstår är alltså global rättsordning.

    De rättsordningar man tillämpar lokalt, handlar ju om att det skall vara genom att vara duktig man vinner uppskattning och välgång och inte genom brutalitet: Man skall odla någon kompetens som gör att man kan fungera som en tillgång för sina medmänniskor och det skall inte fungera att fuska, parasitera, stjäla och mörda för att komma över det man vill ha.

    Den rättsordning jag kan tänka mig att vi landar i globalt, är som ett grundskattesystem: Istället för blodiga konflikter om begränsade resurser, betalar man avgifter för täkt och hävdande av ensamrätt som avstäms så att efterfrågan håller sig inom ramarna för tillgången och intäkterna fördelas efter principer som gynnar återhållsam reproduktion. Alla aktörer avkrävs också ekonomisk garant som betalar fullgod kompensation för vad deras klienter kan komma att förorsaka i förluster och bedrövelse.

    Gilla

    • Bo Svensson skriver:

      Den lösning på problemet man kommit överens om i slutna sällskap och försöker pracka på oss, handlar om att genom folkblandningspolitik sabotera alla möjligheter till den nationella sammanhållning man menar är huvudorsaken till väpnade konflikter. – Man har väl psykopatliberalismens homo economicus som ideal och ser flocksolidariteten som en sjuka som skall botas.

      Gilla

  2. Fredrik Östman skriver:

    Lallandet från Maj-Britt Theorin hade Olof Palme uppenbarligen mycket kul åt. Han använde det som vapen mot en annan lallare när han konstaterade att Bengt Westerberg hade en felprogrammerad hjärna. Sådan är den antidemokratiska totalitarism de svage kallar socialdemokrati.

    Liked by 1 person

  3. Fredrik Östman skriver:

    Den s.k. fredsrörelsen var förstås inget annat än en del av KGB:s subversion. På det lägre Theorinplanet handlade det, som konstateras i artikeln, om att göra befolkningen ointresserad av att försvara sig — helt i enlighet med Sun Tzus lära. På det högre Palmeplanet handlade det om att få fienden, Västvärlden, att frivilligt avskaffa sina kärnvapen och att nedrusta i allmänhet. Till denna ända drog man in sin satellit Indien i historien och lyckades sylta in många disparata skikt i det svenska samhället, från vänster till höger.

    Liked by 1 person

  4. Eva Danielsson skriver:

    Mycket tankeväckande krönika, att bli uppmärksammad på vilka omnipotenta ambitioner att omprogrammera och fostra människor S har haft och har (!?).

    Tyvärr har de lyckats göra svensken överlag naiv, däst och trygghetsdekadent i alltför stor utsträckning genom att detaljreglera det mesta i samhället till en slags lyxigare sorts inlåsning.

    Det lönar sig inte att tävla mot sig själv eller andra i skolan, usch och fy för betyg och att låta någon visa framfötterna eller att via skolbetyg och ”högre” utbildning skaffa sig fördelar i ett kommande arbetsliv. Usch och fy för att kunna göra bostadskarriär eller yrkeskarriär efter eget huvud.
    Usch och fy för konkurrens, meritokrati och tävlingsanda. Om det inte gäller fotboll eller melodifestivalen förstås.

    Usch och fy för självhävdande fria människor med egna åsikter och energi.

    Det har varit och är bättre för makthavare med lättpåverkade, lättstyrda grupper som får utvald information i media (presstödet förpliktigar) och blir indoktrinerade genom hela skolgången (sedan Lgr-62) och som accepterar vad som helst därefter som vuxna. Lagom mätta i magen, de får trots allt behålla en liten del av sin lön, för att inte bli för sura och arga och börja protestera, och Gud sig förbjude, bråka med makt och myndigheter.
    En befolkning som förförs av att känna sig upphöjda till goda människor, innevånare i en humanitär stormakt, som skänker inte bara sina tillgångar till stackare från fattiga länder utan också ger bort sin egen kultur som ingenting värd och lär upp de nyhitkomna till att förse sig och trampa på dem som står för kostnaderna.

    Ambitionen att skapa fred har nog egentligen bara gällt inrikespolitiskt för S för att få sitta i orubbat bo med makten. Att behålla makten är ju det enda målet S är säkra på. Till vilket pris som helst.
    Utrikespolitiskt skämmer väl Sverige mest ut sig. Så har det varit sedan Palmes dagar och med tilltagande dumhet de senaste åren. Och när världen nu har börjat komma hem till oss genom klaner och muslimska organisationer, så visar sig okunnigheten och oförmågan vara precis så stor som många av oss ute i stugorna har misstänkt länge.
    Man har inte ens självbevarelsedrift i det läget.

    (Eller så är vissa konspirationsteorier riktiga, makthavarna planerar att utplåna kapitalism och nationsgränser. Och då behövs ingen självbevarelsedrift eftersom inget ”själv” ska fortsätta att existera, varken nationellt eller på individnivå. Och flatheten mot terror och terrorister/jihadister får ses som ett led i denna utveckling mot globalism, man får helt enkelt räkna med lite svinn ”for the greater good”.)
    Hoppas vi kan ha kvar parentestecknen kring detta.

    Att kunna försvara sig, som individ och som nation, är ju grundläggande för överlevnad. Att leva ut aggression är sällan konstruktivt men planerad aggressivitet är nödvändigt i självförsvar.
    Ilskan är en känsla som ger styrka så att man klarar lite mer om det behövs. Första steget är ändå att inse att något behövs, att något behöver försvaras eller hävdas. Och att man vill det.
    Jag är inte säker på att den insikten finns hos oss alla, som sagt de flesta av oss är välindoktrinerade och invaggade i att bli omhändertagna av staten och inte behöva bli vuxna, ta ansvar, tänka själva eller oroa oss.

    Vi skulle behöva både väcka stolthet över vår kultur som värd att värna om och försvara och klämta i alarmklockan att det är dags nu, dags att samla styrkorna och strida för våra nationsgränser och det västerländska samhället. Strida med de medel som står till buds, prata högt och avkräva svar från politiker och press och myndigheter. Våga vara aggressiva och obekväma och ifrågasättande och våga ta motreaktionerna. Särskilt vi som är äldre och inte längre har något jobb att förlora på att sluta vara halvsovande nickedockor.

    Aggressivitet är av ondo om det levs ut besinningslöst eller med ett destruktivt syfte.

    Aggressivitet som känsla är grundläggande och naturligt som svar på hot och kränkningar, manipulationer och attacker. Kontrollerad aggressivitet, som inte går överstyr, är positivt och nödvändigt i en mängd situationer.

    Barn behöver få känna allt det de känner och reagerar med och få hjälp med att utveckla kontroll över sina känslor och impulser så att de blir tillgångar i samspelet med omvärlden. Det vi kallar fostran. Den som fostrar har också glädje av inlevelseförmåga och tillgång till alla sina känslor inklusive kontrollerad aggressivitet. ”En god mor kan både ha sammet och stål i blicken” som man brukar säga.

    Att fostra barn till självständiga, ansvarstagande och fritt tänkande individer är att fostra för fred.

    Liked by 5 people

    • csaba43 skriver:

      Har du hört talas om Anni Löv och landsförrädaren Reinfehlt? Sossar må vara pack men företrädarna för sjuklövern är knappast bättre!

      Gilla

  5. Rikard skriver:

    Hej.

    En pacifist är en människa som hellre låter dina (eller dennes egna) barn bli mördade än tillgriper våld.

    Det räcker väl så?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Liked by 1 person

  6. Zebulon skriver:

    Jag vet inte vad mina föräldrar gjorde men jag blev varken programmerad från höger eller vänster, vi lekte vad vi ville och det inbegrep en hel del krig. Mina föräldrar var nog helt enkelt bra människor, något som jag börjat tro att de från vänster helt enkelt inte är, så de söker ständigt någon övergripande teori som alla skall följa.

    Jag förnimmer att jag instinktivt lärt mig mer som barn än inläggets författare lyckats med i vuxen ålder och jag föreslår att han lyssnar på Jordan Peterson, hela serien om Bibeln och hela serien om personlighetsutveckling. Kort är hans poäng om ondska och aggressivitet att man måste lära känna sin egen, går man runt och tror att man är rakt igenom god så har man bara placerat sin ondska utom sin egen kontroll. Detta är egentligen självklarheter.

    Så tack för inlägget, det är nog så att många svenskar behöver lära sig en lång rad självklarheter som vi som är lite äldre fick med oss helt naturligt. Jag är i 50-års åldern, vi klarade oss kanske med ett nödrop? Är detta förklaringen till Sveriges utveckling, att socialdemokratin och vänstern med de generationer som är 45 och neråt nu har skadat deras naturliga personlighet, lite som i Kambodja? I Stockholm så är det förstås värre så där är det kanske från 55 års ålder och neråt. Man skadar folks egen moraliska kompass och monterar in en egen från staten.

    Liked by 4 people

  7. Aha skriver:

    Det är många äldre som vänder sig emot uppgivande av Sverige som en etnisk sammanslutning, framför allt därför att invandrarna inte förmår matcha svensken. Språk, utbildning och religionen Islam utgör betydande problem i denna av etablissemanget drivna omgörning av Sverige.
    De äldre är uppenbarligen inte lika indoktrinerade, artikelns exempel visar hur långt skolan kommit från sitt grunduppdrag att utbilda.
    Det tråkiga med den yngre generationens mer omfattande indoktrinering är att väsentliga motkrafter till Sveriges omgörning kommer att minska över tiden.

    Liked by 1 person

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Med Trump precis som med Reagan,
      blir det inte krig!

      Bara svaghet inspirerar till KRIG.
      I vårt FALL, troligen inbördeskrig en dag?

      When enough is enough?

      Gilla

  8. Världsregering skriver:

    Steget mellan personlig aggression och mer instrumentell sådan är mycket stor. En person kan uppträda aggressivt och är då i hög grad emotionsdriven.

    Ett land där tusentals och åter tusentals människor, genom många decennier byggt upp ett militärt försvar, för att säkra egna gränser, kan inte betraktas som något aggressivt i sig. För det uppbärs av gedigna analyser, beräkningar och beslutade försvarsstrategier, förutom utveckling av hela vapensystem, ingenjörsmässigt och industriellt byggda.

    Begreppet aggression används visserligen även om olika nationers uppträdande, där deras mänskliga ledare kan uppträda olika aggressivt. Till sist handlar beslutsfattande alltid om människor, även för större nationer.

    Vad globalister tycks inbilla sig är att konflikter och motsättningar i sig skulle försvinna, eller åtminstone kunna hanteras bättre, om mänskligheten fogade sig under en enda världsregering. Men även i en världsregering måste människor styra. Och de många kommer då att styras av färre.

    Men människan som varelse kommer inte att förändras. Hon förblir biologisk. Grunden för hennes evolutionära tillkomst har varit den mindre sociala gruppen. Hennes utveckling har skett inom en relativt begränsad människoskara, om högst hundratalet individer.

    Inom dessa gränser har biologin verkat. Och även hennes kulturella anpassningsförmåga har utvecklats ur denna relativa litenhet.

    Det är den förmågan, den kulturella, som gjort att hon långt senare kunnat etablera samhällen på tusentals individer. Ja, även räknat i miljoner. Men det har inte gjort att hon lämnat sin ursprungsbiologi. Den har bara byggts på.

    Utvidgningen av hennes anpassningsförmåga ligger på ett kontinuum. En obruten potential att bygga upp allt större och mer komplexa samhällen. Som delvis byggs upp av förmågan till samarbeta med mer anonyma individer, men utan att för den skull lämna den egna in-grupp bakom sig.

    Den typen av mer utvecklade samhällen måste även de kunna försvarar sig. Och den typen av försvar har då lämnat mycket av mer grundläggande biologisk aggression som redskap. Försvaret har istället blivit instrumentellt till sin karaktär.

    Så även om allt till syvende och sist handlar om individer, så införs mer komplexa dimensioner när större samhällen uppträder i konflikt och krig. Det blir väsenskilt från hur enskilda individer uppträder.

    Det hindrar inte att även mer primitiv och otyglad mänsklig aggression riskerar att uppträda även högt upp i makthierarkier. Det ser vi i konflikten mellan Nordkorea och USA. Men även ett mer instrumentellt försvar måste naturligtvis styras av individer.

    Vi kommer aldrig ifrån att ett viss antal människor getts mera makt än andra. Även i en världsregering kommer detta faktum att gälla. Faktiskt i än högre grad. Vi ser det inom EU. Hur mer makt koncentreras till färre händer. Och makt föder gärna behov av än mer makt.

    En värld som styrs av en världsregering, utan nationsgränser, skulle inte lämna människans ursprungsbiologi bakom sig. Makt skulle bara samlas på färre händer. Och pluralismen minska. Och de mer allvarliga konflikterna skulle då antagligen likna de vi ser vid inbördeskrig och vid mer skoningslösa religiösa motsättningar.

    För människan är en identitetssökande varelse, och kommer så förbli. Vi är fångade i vår ursprungliga biologi även om den utvidgats av vår kulturella anpassningsförmåga. Förmågorna i sig verkar även inom vissa gränser. De är inte gränslösa. Motsättningar och olika strävanden kommer alltid att följa i människans spår.

    I de här avseendena kan man spåra en viss naivitet hos både globalister och inom fredsrörelsen. Att göra maktpyramider större lämnar också ett större avstånd till övriga människor. Det lilla och mer intima riskerar att hamna i skuggan från en allt mer dominerande maktapparat. Och därmed lämna mycket av mänsklighet bakom sig. Intimitet, närhet och egen identitet kan gå förlorad, och då sökas på ett mer ursprungligt och primitivt sätt…via mer biologisk styrd aggression…

    Liked by 1 person

    • Pekka Rousu skriver:

      Jag njuter av din text. Väl skrivet! Makt korrumperar och med absolut makt blir korruptionen total. Det är det vi har att vänta av globalister som vill dela in världen i ca 4-5 grupper. Det kommer inte att fungera och leda till våld och krig. De tror att de genom totalitarism kan styra över människor och ha jättenationer eller bara en nation, men vi ser tecken i Europa på motsatt riktning. Allt fler vill ta bort EU eller i vart fall minska dess makt. Katalonien, Skottland är andra exempel. Vi ser överallt i Europa ett uppvaknande där människor vill ha sin egen identitet och nation. Tyvärr är det ännu bara 20-25% trots all propaganda från globalister, media och politiker, akademia, Hollywood, underhållningsbranschen och alla de med ”fin” uppfattning. Men vänta bara. Ju mer strul det blir i västvärlden med massinvandring desto fler kommer att vakna. Och längst inne inom oss alla finns någon som kan ta till våld och försvara våra ideal, men Sverige ligger nog allra sämst till av alla länder. Män har blivit 40% kvinnor och allt är feminiserat. Blaj om fred, acceptans, tolerans och liknande är mestadels ett kvinnligt ideal. Med en total uppblandning av nationer och multikultur så blir det kaos. Aldrig i världshistorien har multikultur fungerat väl. Det är deras utopi, men det kommer aldrig att fungera. Gällande vårt älskade Sverige så tror jag ärligen det är för sent. Vi är för marinerade i all denna gegga och kommer låta oss köras över utan särskilt mycket motstånd. Om senast 50 år blir Sverige helt muslimskt pga demografi och ryggradslöshet och feminism och post-kommunism och globalisterna har inget emot detta.

      Liked by 2 people

  9. Lisa C skriver:

    Fredsfostran har i dag fått sällskap av vuxenutbildning i HBTQ, queer, etc., barns rättigheter, rasifierades rättigheter, asylanters rättigheter, flyktingars rättigheter, romers rättigheter, jag har säkert glömt flera grupper som har specifika rättigheter. Och det finns numera ett vuxenutbildningskomplex som driver på den här industrin, särskilt inom offentlig verksamhet.

    Liked by 1 person

  10. gmiksche skriver:

    Jag kan inte se något principiellt fel i Maj-Britt Theorins och andra socialdemokraters engagemang för fred under kalla kriget (i motsats till deras flathet mot regimen i DDR). Frågan är bara när och hur man engagerar sig. Engagemanget gick helt snett under Bosnienkonflikten där Europa med sina socialdemokratiska (och även konservativa) politiker åsåg belägringen av Sarajevo utan att röra en fena. Enda reaktionen var en vapenbojkott mot bosniska regeringen. Det hela slutade på sätt och vis med Srebrenica men ändå inte, eftersom bristen på ställningstagande eller bristen på användandet av motvåld från de europeiska åskådarnas sida skapade en inkörsport för den islamism som saudierna m fl har som exportvara. I detta hade Maj-Britt Theorin men även Carl Bildt en ledande roll på svensk sida.

    På gamla dar har Theorin med annat vänsterfolk av äldre datum engagerat sig mot att Sverige närmar sig Nato. Mest aktuellt är ju den pågående samövningen Aurora. Mot sig har de hela det politiska etablissemanget, inklusive sitt eget parti. Jag kan inte se att det engagemanget är fel. Man kan ha fel en gång och rätt en annan.

    Självfallet håller jag att med att statlig indoktrinering är av ondo. I skolan och annorstädes. Uppfostran är föräldrarnas sak. Sen kan man tycka att skolans fredsfostran uppenbarligen inte gett resultat vad gäller de mikroaggressioner som verkar vara utbredda bland dagens ungdomar .

    Liked by 1 person

    • Tina skriver:

      DDR? De som skriver här har glömt att Sverige låg platt på rygg för Sovjet. Att helt glömma bort det visar hur väl indoktrineringen fungerat. USA och Sovjet ansågs likvärdiga kontrahenter och USA var i svenskars ögon värre. Att den ena sidan spärrade in och mördade oliktänkande på mentalsjukhus, och fängslade skolbarn för skämtteckningar på ledarna, gamla våldtogs på institutioner, inget gick att få utan mutor, expansiv krigföring m.m., gick det inte att prata om.

      Jag försökte då jag hade en hel del kunskaper redan på 1970-talet. Men att i någon form, vare sig med argument eller humor, beskriva Sovjets ondska var faktiskt omöjligt. Unga svenskar bara tittade oseende på mig och upprepade sitt mantra att de som gjorde motstånd mot Sovjet var fascister. Maj-Britt Theorin var väl en de mest hjärntvättade, och fick mycket utrymme i tidningarna, som överlag helt följdriktigt skrev respektfullt om Sovjet, trots att fakta fanns redan då. Konsekvensneutral journalistik har knappt funnits efter kriget i Sverige, det vände inte över en dag 1968, grunden var redan beredd för den generationen, och deras barn som skriver med undermåliga kunskaper idag. Det förvånar mig också att så få förstår att Putin inte är en motsats till kommunismen, hans regim är en helt logisk följd av den.

      Liked by 2 people

      • gmiksche skriver:

        Sverige låg inte alls platt på rygg för Sovjet. Jag var med i hemvärnet på Södertörn på 70- och 80-talet. Vår uppgift var att skydda vapenförråden tills svenska förband hunnit fram till dem vid försök från Sovjets sida att luftlandsätta styrkor. Nu borde vi snarare skydda Sverige från ockupation genom Nato.

        Gilla

  11. M Boberg skriver:

    Född -70 så var det och är minsta tendens till aggressivitet oj oj varför lilla vän men för h-e det tillhör mänskligheten titta på våra nya vänner från mellanöstern om man inte fattar att man måste visa var skåpet står så blir det som det blivit jo motpatenen börjar köra vår konsensus politik och oj vad svenne vurmar titta vi har civiliserat dom vad duktiga vi är.

    1980 gick jag skola i ett annat nordiskt land som dag och natt hårda krav inte f-n mådde jag illa av det snarare tvärtom sedan tillbaka till Sverige samma visa dock något bättre norra delen istället för fjollträsk och nu när grabben börjat skolan fort som fan tillbaka, komma och bossa glöm det.

    Liked by 1 person

  12. Jem skriver:

    Nord-Vest Privatskole i Köpenhamn blev utredd av danska myndigheter under ett oanmält besök efter att man upptäckt att en del av undervisningsmaterialet upphöjde och uppmuntrade unga till att bedriva jihad. Luqman Pedersen, en dansk som konverterat till Islam, erkände för myndigheterna att skolan har för avsikt att skapa ett parallellt muslimskt samhälle.

    Två före detta lärare vid skolan Nord-Vest beskrev hur barnen på skolan talade om danskar i termer som ”de och vi”. I en poesitävling komponerade flera barn dikter som beskrev deras önskan att klå upp och bryta benen och händerna på de ”danska svinen”.

    https://sv.gatestoneinstitute.org/11054/islamistiska-regler-danska-skolor
    Vem tror att det är annorlunda i de svenska muslimska friskolorna?

    Liked by 6 people

  13. Lennart Bengtsson skriver:

    Det fundamental problemet med en ideologi är att den oftast ignorerar strukturella förändringar då den ytterst vilar på en tankeuppfattning att tillvaron är förutsägbar. Det är detta som är huvudorsaken till det öppna liberala samhällets enorma framgångar och till totalitära samhällens sammanbrott. Dagens svenska föreställningar, eller som vi numera kallar värdegrund, kanske passade för den värld som fanns för ett halvsekel sedan men den passar definitivt inte i dagens samhälle. Det är det som är tragiken med dagens Sverige.

    Gilla

  14. Hovs--hällar skriver:

    Häpnadsväckande vilket vanvett som vänsterns politruker lyckas ympa in i skolan. Ovanstående punkter känns direkt hämtade från någon gammal kommunistisk diktaturstat typ DDR.

    Kommunisterna var oerhört skickliga på att under ”kalla krigets” dagar använda fredsrörelsen som redskap för sina syften. Och då kunde det låta ungefär sådär.

    De ovannämnda resultaten av denna kommunistpropaganda talar för sig själva.

    Gilla

    • cmmk10 skriver:

      Såg för ett tag sedan en liten notis, om att man i kinesiska skolor skulle ändra uppfostran av pojkarna. De har tydligen blivit för konflikträdda och feminiserade, så nu oroar man sig för att de inte skall duga som framtida soldater (sic!)

      Östasiater har ibland förmågan att tänka generationer framåt,samtidigt är man väldigt måna om sitt hus. Undrar vilka slutsatser som kan dras av det projektet?

      Liked by 1 person

      • Bo Svensson skriver:

        Ettbarnspolitiken med bortskämda ungar kan ha skuld i detta men troligast miljöförorening med hormonstörande ämnen. – Kanske också den troligaste förklaringen till att manlighet är på reträtt här.

        Gilla

  15. Hortensia skriver:

    Tack, Jan-Olof, för ett intressant ämne. Att lösa konflikter utan våld är ingen barnlek, men jag tror verkligen, att de flesta vuxna svenskar betraktar hänfallenhet åt handgripligheter som ett nederlag.

    Namnkunniga socialdemokraters inställning till våld – oprovocerat, utdraget, överdrivet och totalt onödigt – tycks ha förändrats en smula sedan det begav sig. Sahlin är omåttligt förtjust i ”nysporten” MMA:

    https://www.svt.se/sport/kampsport/the-mauler/

    http://www.expressen.se/nyheter/sahlin-bjods-pa-mma-gala-skrev-intyg-till-the-mauler/

    Jag mår illa.

    Liked by 1 person

  16. Christer L skriver:

    Med anledning av båda dagens DGS-artiklar: Om bedrägeri förutsätter förtroende och om våld går ut på att få motståndaren att avstå från våld, vad är då svensk förtroendeskapande ickevåldspolitik?

    Gilla

    • Christer L skriver:

      Svar: Under den politiska retoriken finns praktiken att hellre riskera att bli bedragen än ta risken att sätta hårt mot hårt. Man kan ju se det som en form av bidragspolitik.

      Gilla

  17. Tomas B skriver:

    När svenska pacifister uppmanar till icke-våld i allehanda situationer där en aggressiv part är inblandad så leder detta, i bästa fall, endast till vapenvila, dvs. motparten bedömer det inte som nödvändigt att använda våld. Polisens korvgrillning med kriminella förortsligister kan tjäna som exempel på detta. Varför kasta sten eller bränna bilar när det svenska samhället lägger sig platt?

    Fred, dvs. ordning, frihet och civilisation, är något annat och kräver ofta att våld används mot en aggressiv part som utmanar den fredliga ordningen.

    Många svenskar verkar inte förstå skillnaden mellan vapenvila och fred.

    Gilla

  18. MartinA skriver:

    Det här är en effekt av feminiseringen av samhället som är en effekt av första världskriget och den kvinnliga rösträtten. Evolutionärt har kvinnor ej haft försvaret av gränsen och våld som sin funktion, de saknar därför instinkter för det. När kvinnor har haft samma inflytande över den här delen av samhället som de som har instinkter för det så blir verklighetsfrånvänd passifism resultatet över tid.

    Liked by 1 person

  19. Petrus skriver:

    Småungar i Sverige och andra västländer tittar idag på Hollywood-filmer som Inglorious Bastards och The Dirty Dozen där budskapet är att det är rätt att slå in skallen på nazistiska krigsfångar med bollträn. Med den kultur man har i Hollywood och den bakgrund de flesta producenter, finansiärer och regissörer (Eli Roth var medregissör till den förstnämnda filmen) har är detta inget konstigt. För palestinierna är det inget konstigt att odla liknande attityder mot den israeliska maktapparaten även om man i Sverige spontant tycker att detta är stötande. För palestinierna är Israel något typ nazistiska förtryckare som massakrerat dem i Deir Yassin för att jaga iväg dem och sedan konfiskerat deras egendom.

    Min gissning är i och för sig att de olika intifadorna (upproren) i Palestina sedan 80-talet bara skadat palestinierna. Speciellt Hamas-aktionerna med raketer och mer aktivt våld. Så kanske hade den palestinska civilbefolkningen gynnats mer om Sverige sagt fortsatt Intifada = inga pengar. Det ligger väl också en viss motsättning i att ge pengar till utländska organisationer/myndigheter som tutar ut antisemitism samtidigt som man aldrig skulle låta en figur typ Ahmed Rami och Radio Islam få riktade bidrag från stat eller kommun. Å andra sidan har Sverige i mer än 50 år gett miljarder och åter miljarder till olika diktaturer runt om i världen som bistånd. Länder som likviderat och spärrat in folk litet hur som helst. Skall man göra undantag för bistånd till palestinierna eftersom antisemitisk propaganda är mer stötande? Vissa tycker det. Har sett kristna dispensationalister av den typ man ser i Världen Idag och Dagen framföra synpunkten att palestinierna inte bör få några pengar eftersom palestinierna hävdar att en ”judisk världskonspiration” gav Balfour-deklarationen o s v som innebar att palestinierna förlorade sitt land. Samtidigt har ett ättelägg i Rotschild-klanen öppet berättat hur hans farfar utverkade Balfour-deklarationen. Det är väl ingen hemlighet heller att en gedigen lobby-verksamhet föregick Balfour-deklarationen och USA:s godkännande av staten Israel. Det sistnämnda behövdes eftersom USA:s utrikesminister George Marshall och försvarsministern James Forrestal (googla gärna dennes senare öde på ett sjukhus) var mot idén att ge ett landområde exklusivt till judarna på palestiniernas bekostnad. Så sent som på 90-talet kunde en figur som Bush den äldres f d utrikesminister James Baker säga att det var ett misstag av USA att medverka till statens Israels bildande. Frågan blir hur långt man skall gå i kraven att kapa ner antisemitismen. Okej, kapa bort de grövsta grejerna som Sandgren nämner. Men sedan då? Frankrike har nyligen börjat definiera antisionism som antisemitism. Liknande lagstiftning är i pipeline i Storbritannien. Antar att Dagen och Världen Idag applåderar och vill ha liknande lagar i Sverige och biståndskriterier.

    Frågan är dock hur stor vits det är för svennar och upplevda företrädare för svennarnas intressen att göra som Dagen och Världen idag vill. De araber och muslimer vi idag har i Sverige sympatiserar generellt med palestinierna. Skall man göra sig än mer ovän med dem? Eller skall man göra sig ovän med Israel, AIPAC och amerikanska senatorer typ John McCain och Lindsey Graham? Det är väl en delikat fråga. Den lösning Sverige valt, och som hittills verkar ha accepterats, är att Sverige fortsätter skicka pengar till palestinierna och ge dem visst moraliskt stöd samtidigt som man blidkar eventuell kritik genom att vräka in över 100 000 muslimer (t ex statslösa palestinier) per år.

    Liked by 1 person

    • Petrus skriver:

      Skulle vilja lägga till en till synpunkt angående problemet med att göra sig extra ovän med muslimska invandrare.

      Redan idag har vi problemet att muslimer och andra mellanösterninvandrare generellt tycker illa om svennar som vill stänga gränserna (några undantag finns som t ex palestiniern Bechir Rabani). De tycker dels illa om sådana svennar eftersom de själva aldrig fått komma till Sverige om dylika svennar fått bestämma och dels p g a de upplever att dylika svennar ogillar deras eventuella sexuella relationer med svenska kvinnor. Det sistnämnda blir ett speciellt påtagligt problem när invandraren i fråga valt att bilda familj med en svenne-kvinna och inte bara roa sig litet med svenne-tjejer innan det är dags för en ärbar kvinna.

      Undrar just om den här polisen som Blueshift hänger ut som misshandlare av Nordisk Ungdom-aktivister tillhör den kategori som valt att bilda familj med en svensk kvinna:

      http://blueshift.nu/polis-efterlyst-for-misshandel-beloning-for-tips/

      Min gissning är att man vid rekryteringen till den svenska polismakten föredrar mellanösternknuttar som valt den assimilationsväg som familjebildning med en svenne-partner innebär. Jag tror inte att man vill ha in folk med typiska mellanösternvärderingar i politiska frågar. Man vill ha in folk som snarare sig som icke-vita invandrare och som finner den roll som etablerade politiker och media vill att de skall spela som naturlig. Det finns en viss procent av invandrarna som får den här typen av identitet. Hos denna grupp får du en naturlig animositet visavi upplevt nationalistiska svennar. De blir fienden. Den andel av invandrarna som känner så på ett uttalat sätt blir sannolikt större om upplevt nationalistiska svennar generellt förknippas med attityden att ”det var rätt att sparka ut palestinierna ur Palestina och konfiskera deras fastigheter”. Varför då inte behandla svennarna på liknande vis i deras eget land? Med en aktivt pro-israelisk attityd bland invandringskritiska svennar får man en större pool med invandrare att rekrytera ur om man är ute efter folk som vill klubba ner nationalistiska svennar. Därför tror jag att det är rätt kontraproduktivt att som nationalistisk svenne smöra för Israel och vara uttalat mot det palestinska lägret. Att ligga lågt i de här frågorna är nog smartare, tror jag.

      Gilla

      • JAN BENGTSSON skriver:

        Enfaldigt dravel…

        Skall vi fortsätta att huka oss inför ISLAM?
        Att tigga o BE om vår undergång som nation!

        Hur naiva får vi bli???

        Liked by 1 person

  20. Nils B Tallroth skriver:

    En halv miljard kronor av svenska skattebetslares pengar varje ar till Palestina. Maste vara feltryck. Kraver Sverige/svenska bistandsorganisationer att anvandningen av pengarna redovisas? Gors det nagon revision av anvandningen av nagon oberoende revisionsbyra?

    Hur mycket ger andra lander? Ryssland, Kina, Kuba?

    Werner

    Liked by 1 person

  21. Oxå skriver:

    Vad som börjat gå upp för män nu är att både de själva och deras kvinna mår bäst av att de är manliga. Inte minst tack vare hela den här förförar-rörelsen.

    Även kvinnor börjar komma till den viktiga insikten att de aldrig avskaffat könsmaktsordningen. Det enda som feminismen åstadkommit är att de knuffat ut sina egna män och öppnat för andra män att ta över. För det är precis vad som händer när ett samhälle kastrerar sina män. Det blir inte så att kvinnorna tar över makten. Det enda som händer är att män från andra samhällen, som inte är kastrerade, erövrar och tar över.

    Nu vaknar västerländska kvinnor upp i en verklighet där de vill ha manliga släktingar eller vänner med sig när de går ut. Antingen de vill det eller inte så tvingas de alltid återigen in i ett underordnande, antingen bli ockupanternas slavinnor eller söka skydd hos sina egna män.

    Fler kvinnor kommer välja nationalismen. Men att glädjas över det är att falla i samma fälla som öppnade upp för erövringen från första början. Nationalister ska inte försöka övertyga kvinnor, de ska övertyga andra män om att sluta anpassa sig till dem.

    https://samnytt.se/sexualvaldet-okar-explosionsartat-enligt-ny-bra-statistik/

    Liked by 3 people

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s