Gästskribent Anders Björnsson: Vården och dess värde

logo­DGSUnder många år var min enda kontakt med sjukvården regementsläkaren på A 8 i Boden och en period då jag satt nattvak på Beckomberga mentalsjukhus. Men tiderna förändras. Ohälsa tillkommer. Man kallas till rutinundersökningar (liksom till pensionsrådgivning, men de väljer jag bort, man kan faktiskt inte gå på allt). Och så lever ens föräldrar sin sista fas i livet. För all del: man gifter sig med en läkare.

Till slut har man ändå fått ganska vida erfarenheter av hur sjukvården fungerar. Och den fungerar, mina personliga upplevelser liknar mycket dem som Patrik Engellau redovisade för några dagar sedan. Själv skrev jag (2011) en bok om framväxten av arbetsterapiprofessionen här i landet, och när min far började ramla såg jag med egna ögon hur viktig hon (för det mesta en hon) var för hans tillfrisknande och rehabilitering. Läkarhustrun säger att arbetsterapeuten ofta är den som fungerar bäst i vårdteamet.

Men hör och häpna, nu ska fungerande arbetsmiljöer brytas upp och en värdebaserad vård införas. För en lekman är det till en början något oklart vad det är för slags värde. Han har hört talas om Den Hippokratiska eden. Det är ju en starkt värdeladdad ”etisk kod”, som man numera säger, med klar och enkel innebörd: värdet för den sjuke ligger främst i att bli botad, tröstad och få sin smärta lindrad. Allt går ut på det. Förstås kan det finnas både konkurrerande och kompletterande värden. Framförallt: patienter vill bli värdigt bemötta. Det har jag alltid blivit när jag kommit med mina krämpor.

Nå, uppenbarligen existerar det sådant som inte är bra och kanske inte hälsosamt inom vården. Gör det inte det inom alla arbets- och yrkesområden? Har ni träffat på en hantverkare som håller en överenskommen tid? Har ni varit med om att snösvängen fungerar? Det finns alltid de som skriver ut patentmediciner. I en debattartikel i Svenska Dagbladet hävdade nyligen tre högt uppsatta personer inom Vårdsverige att framtidens patienter ”kommer i ökad utsträckning att bidra till att skapa ny medicinsk kunskap vilket kan få positiva effekter på patient-läkar-relationen mot ökad demokratisering och minskad paternalism”.

Detta gjorde mig verkligt rädd – sådant där språk får en att ana oråd. Låt mig vara tydlig:

Jag vill inte alls bidra till att skapa ny medicinsk kunskap; min expertis ligger på ett annat plan. Inte heller när jag en önskan om att få någon ökad makt över den behandling jag genomgår; jag önskar mig inte demokrati – som i det politiska livet – utan professionalism. På lång sikt är jag livrädd för att kampen mot ”paternalism”, särskilt som den förs uppifrån, mot läkarskrået, ska få unga, begåvade människor att välja bort en medicinsk (en del anlitar till och med pensionsrådgivare – liksom arkitekter, optiker, pianostämmare med flera.)

Det är klart att det finns en inbyggd ojämlikhet i ”patient läkar-relationen”. Men har den någonting med bristande demokrati att göra? I skolundervisningen blev det pannkaka när eleverna skulle göra lärarnas jobb. Det beklagas nu allmänt att lärarauktoriteten inte bara har tillåtits utan påbjudits att erodera. Endast huvudmännen beklagar inte detta, ty i takt med att läraryrket avprofessionaliserats har också status, löne- och arbetsvillkoren för lärarna försämrats och arbetsgivarnas egen ställning förstärkts. Något liknande har ägt rum inom den högre utbildningen. Följden har blivit resultatförsämring.

Kan man då jämställa en sektor med en annan? Nej, det kan man inte. Men man måste kunna resonera i principiella termer. Sjukvården kan omöjligen vara ett demokratiskt system; det måste vara meritokratiskt. Där den offentliga servicen fallerat, har det inte berott på för mycket meritokrati utan för dålig byråkrati. Och det finns en viss evidens som talar för att de verkliga makthavarna inom vården inte alls är läkarkåren utan tjänstemän som agerar mer och mer oberoende av sina demokratiskt tillsatta uppdragsgivare och styr professionen med fast hand.

Vi ska alla dö, men alla får inte del av sjukvårdens välsignelser. Är det inte orättvist? Jovisst. Lika orättvist som att alla som vill inte kan få de jobb de vill; alla som vill kan till exempel inte få arbete inom sjukvården. De måste kunnat något också, uppfylla vissa minimikrav och helst resa sig långt därutöver. ”Ökad demokratisering” och ”minskad paternalism” är ett nyspråk som riskerar att rucka på detta.

Anders Björnsson var med att skriva boken Universitetsreform! Så kan vi rädda och lyfta den högre utbildningen (Samhällsförlaget, 2015).

12 thoughts on “Gästskribent Anders Björnsson: Vården och dess värde

  1. Lasse W skriver:

    Socialdemokraterna använde gärna ordet ”demokratisk” när man egentligen menade ”politisk”. Som när man ville öka statens och politikernas makt (som förutsattes vara S-märkt) på något område. En demokratisk skola är en politkerstyrd skola och en demokratisk sjukvård, en politikerstyrd sådan. Se upp med bruket av ordet ”demokratisk”. Civilsamhället har aldrig stått högt i kurs i Sverige. Landet är ett DDR light.

    Liked by 1 person

  2. Svart vatten skriver:

    Det verkar uppenbart att om vänsterliberalerna får fortsätta på inslagen väg så kommer de att förstöra allt som fungerat, de har lyckats med invandringen: tiden med pizzabagare som är turkar men som leker Italienare och som alla vet kör mercedes kan få en nästan tårögd när de invandrade raketforskarna nu tagit över Möllevången. De har även lyckats förstöra försvaret och skolan och jobbar nu hårt med polisen. Advokatväsendet verkar ha blivit kapade av vänsterliberala extremister och media likaså. Förstörda. Tågen är usla. Posten? Vad finns kvar som fungerar någorlunda? Flyget, vägarna och sjukvården så det är väl där man skall söka efter nya vänsterliberala tecken på postmodernism och tyckande istället för professionalism, beprövad erfarenhet och kunskap. Varför skall vägar vara släta, kanske vi skall ha grusvägar istället, lägre hastighet, färre halkolyckor?

    Det finns inte mycket kvar att rädda, till och med utrikespolitiken är kapad nu, antisemitism och rena krigshetsen verkar ha spritt sig. Att Ryssland är ett hot, men ett avlägset sådant, ja men det har vi alltid vetat, de motorljud man som ubåtsmatros skulle lära sig känna igen var alla ryska, redan för 30 år sedan.

    Förstör inte något som fungerar, denna enkla regel borde stå på väggen bakom talmannen i riksdagen.

    Liked by 4 people

  3. BjörnS skriver:

    Jag undrar verkligen vad som avses med värdebaserad vård. Begreppet är inte precis glasklart pch användandet av begreppet ”värdegrund” har inte precis ökat min sympati för andra begrepp innehållande ”värde”.

    Gilla

    • Hovs-Hallar skriver:

      Det betyder troligen att du ska avkrävas en lojalitetsförklaring med regimens ”värdegrund” för att ha rätt till sjukvård!

      Gilla

    • Johan1 skriver:

      3 begrepp skulle en gång för alla förklaras, definieras och cementeras vad de står för så det är färdigslirat från vänsterliberalernas sida. Vad i hela fridens namn betyder egentligen:
      -Värdegrunden
      -Allas lika värde
      -Den svenska modellen?

      Det får vara färdigsvamlat nu.

      Gilla

  4. Hortensia skriver:

    Tack, Anders Björnsson, vi får hoppas att förnuftet segrar. Välutbildad och välfungerande vårdpersonal borde få ägna sig åt att behandla sina patienter så effektiv som möjligt och detta kräver alltid god kommunikationsförmåga, men understundom även gott självförtroende och pondus.

    Patienter som vill ha större inflytande över sin egen vård, eller misstror vårdpersonalens sakkunskap, kan redan nu konsultera dr Google eller ta del av tabloidjournalisters uppseendeväckande tvärsäkra tips till en bättre hälsa. Alternativmedicinsk terapi finns också tillgänglig, för den som så önskar.

    Liked by 1 person

  5. Göran skriver:

    Amatörismen tar över! Skrämmande hur kunskap och professionalism har nedvärderats systematiskt de senaste fyrtio åren. Men det speglar väl bara de folkvalda..

    Gilla

  6. Peter Andersson skriver:

    Det finns ytterligare ett slags moment 22 i det som pågår i form av omorganisationer och ekonomiska nedskärningar. Det är att det är lättare för tjänstemannaväldet att ge sig på väl fungerande enheter – för på de platser där personalen och kunderna är någorlunda nöjda ligger ribban högre för att börja protestera. Man får uppifrån helt enkelt lättare/snabbare igenom besparingar/förändringar där personalen tar längre tid på sig att komma igång med att protestera. I redan dåligt fungerande sönderslagna enheter protesterar personalen direkt från dag ett när det kommer ytterligare uppenbart korkade förslag.

    Det hela är besläktat med ett annat fenomen som jag en gång såg beskrivet så här: ”Why are some people acting more violently against whose who wear fur than those who wear leather? Because it’s easier to harass beautiful women than to harass motorcycle gangs”.

    Liked by 1 person

  7. Bengt-Åke Wennberg skriver:

    Värdebaserad vård är ett förvirrande begrepp. Det håller jag med om. (Se Walter Gallie). Jag har i en del projekt på sednare tid haft anledning att fundera över varför denna typ av krav reses (som exempelvis det filitiga talet om värdegrund). Jag har då kommit till slutsatsen att det handlar om framväxten av ett helt nytt kunskapsfenomen som bland annat illustreras av den arbetsterapiprpfession som Anders Björnsson beskrivit. God arbetsterapi utgår från unika fall – vilket för övrigt alla tjänster borde göra. På ett filosofiskt språk kan man säga att kunskapen bestäms av framställningsformen och om framställningsformen är outvecklad och okänd blir det svårt för omvärld och makthavare att ta ställning till värdet av vad som görs.

    Denna tanke om en ny framställningsform för professionell kunskap bryter mot de organiseringsprinciper vi övat in oss i sedan industrialismen. I dessa kunde man skilja mellan linje och stab. Det kan man inte i många sammanhang i dag. Vad det handlar om är att professionens företrädare måste utvidga sin förståelse och sina beskrivningar av sin profession. Deras åtgärder måste kunna försvaras både inom professionen och gentemot omvärlden.

    Samma krav gäller emellertid beslutsfattare och administratörer. De måste utveckla en bredare förståelse för de professioner som de har ansvar för att administrera. I mina projekt har det visat sig att frågan om värden då blir akut. Att skapa en lämplig framställningsform för professionell kunskap som handlar om ”fall” verkar vara en så stor mental omställning för samhället att den för tillfället verkar oöverstiglig. Risken är därför att vi nu hamnar i förenklade och fördummande lösningar.

    Gilla

  8. Verdandi skriver:

    Ja, det här har ju pågått länge och eskalerar.

    Vården fungerar, tycker skribenten. Reinfeldt i sin innerstadslägenhet, tycker inte heller att Sverige har några problem, julgranar brinner visst inte. Än.

    Liked by 1 person

  9. SD skriver:

    Vissa grupper tillåts att både ockupera mark och köra omkring i bilar med förförbud, samtidigt som människor med annan grupptillhörighet skulle straffas hårt för detta. Kriminella invånare i miljonprogramsområden tillåts härja fritt, trots att samma beteende skulle leda till allvarliga problem för gärningsmännen om dessa var bosatta i andra områden. Den som hånar en religion kan bli åtalad, samtidigt som ingen åklagare skulle komma på tanken att väcka åtal om religionen var en annan. Och så vidare.

    I en vidare, om än ej strikt juridisk, mening är företeelsen ännu mer utbredd. ”Kultureliten” försvarar ungdomsgäng som trakasserar biblioteksbesökare. Feminister överger de kvinnor som utsätts för hedersförtryck. Samma personer som tidigare skrikit på sänkta beviskrav och strängare staff i våldtäktsfall, har nu börjar brinna för våldtäktsmäns rättigheter och rättssäkerhet. Allt detta på grundval av förövarnas grupptillhörighet.

    Jämställdhetsminister Åsa Regnér må påstå sig brinna för ”alla människors lika värde”, men i handling visar hon klart och tydligt att principerna om likabehandling och likhet inför lagen inte är vatten värda i hennes ögon. När Regnér nyligen tillfrågades om varför svenska myndigheter så ofta sanktionerar vad som rent juridiskt är våldtäkt av barn svarade hon inte bara undvikande, utan visade också prov på stor förståelse och menade att staten bör vara beredd att se mellan fingrarna när det kommer till barnäktenskap.
    http://fnordspotting.blogspot.se/

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s