Sex är farligt. Så har det alltid varit – det är hjärta och smärta, könssjukdomar, avundsjuka, oönskade graviditeter och drama. Men på senare år har vi till dessa faror lagt till risken att bli oskyldigt dömd för våldtäkt. Eller åtminstone skyldig enbart i ren juridisk mening, snarare än moralisk. Dagens våldtäktsdefinition har blivit så bred att det är svårt att inte begå något som kan klassas som våldtäkt. Detta gäller alla som någonsin:

…bytt ställning utan att fråga först.

…återupptagit sex efter en kort paus utan tillstånd.

…ombetts stoppa men inte uppfattat det och inte slutat förrän en sekund eller mer efteråt.

…missuppfattat ett krav som ett förslag.

…tolkat ett ”nja” som ett ”ja”.

…haft sex med någon som under en del av akten varit passiv.

…försökt förföra en tveksam person.

…misstolkat smärta som njutning.

…tänkt att ”om min partner inte gillar det här så säger denne till”.

…haft sex när en eller båda parter varit påverkade av alkohol.

Om du har gjort något av detta så har du antagligen haft ett ganska normalt sexliv. Men du har också begått handlingar som mycket väl kan leda till en fällande våldtäktsdom om det inte uppskattas av din partner, och denne inte godtog din ursäkt.

Det är alltså inte handlingen i sig själv som avgör om det är en våldtäkt, utan hur den uppfattas. I den proposition som ligger till grund för vår nuvarande våldtäktslagstiftning står det:

Utgångspunkten är att den som deltar frivilligt i en sexuell handling ger uttryck för sin vilja att delta på något sätt och att avsaknaden av sådana uttryck normalt får förstås som att deltagandet inte är frivilligt. I undantagsfall kan emellertid ett tyst samtycke till sexuell samvaro vara tillräckligt. Ett tyst samtycke kan alltså innebära att deltagandet är frivilligt men om saken kommer under rättslig prövning och frivilligheten förnekas av målsäganden, får dock krävas att det finns något som tyder på att samtycke förelegat.ⁱ

I korthet: Om du blir anmäld så har du en bevisbörda för att bevisa hur du fått samtycke. Sanningen – som ofta är ”Oj, förlåt, jag klantade till det!” – duger inte i en domstol. Det svaret får dig dömd för våldtäkt, ett brott med ett minimistraff på tre års fängelse, tvåhundratusen i skadestånd och tio år i straffregistret. Om du har tur kommer du kanske undan med ”oaktsam våldtäkt”, med ett medianstraff på åtta månaders fängelse.ⁱⁱ

Hur kan detta se ut i verkligheten? Begrunda följande hypotetiska fall:

Ett par sitter hopslingrade i soffan och tittar på film. Mannen för in sina fingrar i kvinnans byxor, trosor, och slutligen i hennes underliv.

Sannolikt är en sådan handling antingen uppskattad, eller så säger kvinnan nej och mannen drar tillbaka handen. Men rent juridiskt är det en våldtäkt om kvinnan tar illa upp.

Nästa fall:

En ung man och kvinna har sex. Han märker att hon inte njuter. Han frågar om hon gillar det, och hon svarar nej. Han tolkar detta som att hon vill att han byter ställning, så han gör det. I själva verket ville hon att han skulle sluta helt.

Vanligtvis löses en sådan här situation av att kvinnan helt enkelt säger till igen. Men denna handling är rent juridiskt en våldtäkt, även om misstaget bara tar några sekunder att rätta till.

Följande beskrivning är baserad på ett fall som nyligen avgjordes i Södertörns tingsrätt. Vi går här på mannens berättelse trots att den skiljer sig från kvinnans, eftersom den i vilket fall räckte för en fällande dom:

En kvinna rekommenderar en man att använda kondom för sin egen skull, eftersom hon nyligen haft sex med en annan man. Mannen bestämmer sig för att ta risken och kör utan kondom. Senare visar det sig att det var ett missförstånd: kvinnan rekommenderade honom inte att använda kondom, utan krävde det.

De beskrivna fallen är sådant som sker dussintals om inte hundratals gånger varje dag i Sverige. För det mesta noteras det inte ens som ett problem. Men om fallen anmäls så är de solklara fall av juridisk våldtäkt.

Skälet till detta är att samtyckeslagen inte tillåter några misstag när det gäller sex. Allt som inte sker med samtycke är rent definitionsmässigt en våldtäkt. Det finns inget utrymme för misstag, missförstånd, klumpigheter, olyckor, eller ens för oartighet, svinighet, ofredande eller sexuellt utnyttjande. Lagen är svartvit – allt som inte sker med samtycke är våldtäkt.

Lagen drabbar främst män. Skälet är att män traditionellt tar fler initiativ och leder sexakten. Men självfallet riskerar även kvinnor att falla dit för sådana här saker – listan på riskabla handlingar som började denna text var avsiktligt könsneutral. Vi har skapat en situation där inte bara klichén om att ”alla män” är våldtäktsmän har blivit sann, utan även alla kvinnor är våldtäktskvinnor.

Men hur svårt är det här, egentligen? I sin bok Svensk sexualbrottslag: En framåtsyftande tillbakablick citerar professor Madeleine Leijonhufvud en ung samtyckesaktivist: ”Är du tveksam, fråga: ”Är det OK?” ”Vill du fortsätta?” Om du inte får en positiv reaktion – fortsätt inte.”ⁱⁱⁱ

Detta är ett bra råd. Kanske. Men det är inte i linje med hur de flesta människor har sex. Ute i verkligheten finns alltid tveksamheter, och människor är bara människor. Självklart ska allt sex ske med samtycke. Men problemet blir hur vi hanterar avsaknaden av samtycke. Idag ser inte rättsväsendet detta som något annat än våldtäkt, ett av de värsta övergrepp en människa kan utsättas för. Istället för, säg, ett enkelt missförstånd av typen som oundvikligen sker under sex och som folk bäst hanterar på egen hand.

i Regeringens proposition 2017/18:177. En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet, Prop. 2017/18:177. (Accessed 30-06-2026). Sida 80.

ii Stina Holmberg. Samtyckeslagens tillämpning och konsekvenser. Brå 2025:3. Sektion: ”Straffnivåerna 2023 jämfört med 2019”, sida 120-2, tabell 25.

iii Madeleine Leijonhufvud. Svensk sexualbrottslag: En framåtsyftande tillbakablick. Norstedts Juridik AB. (2015). Kapitel 8, sektion ”Bevissvårigheter kontra attitydförändring”, sida 89.