Sverige behöver ett kvalitetssäkrat betygssystem. Det står klart för de flesta. En del reformer upplevs så självklara att det är svårt att förstå varför de inte är genomförda. Patrik Engellau skriver här på Det Goda Samhället om det svenska betygssystemet och behovet av att stöpa om det. Inte minst för att få bukt med betygsinflationen. Jag kan bara hålla med.  

Texten är intressant och läsvärd. Men beskrivningen att betygssystemet ser ut som det gör för att ingen är tillräckligt angelägen om att förändra det – den stämmer inte. Debatten har fokuserats på att problemet beror på friskolorna. Sanningen är att problemet har sin grund i betygssystemet i sig och kunskapskriterierna. Men det framkommer inte i debatten – det är roligare att få rubriker genom att anklaga friskolorna för effekterna av ett betygssystemmed bristande kvalitet. Icke för ty blir detta ett problem för branschen.  

Därför arbetar Friskolornas riksförbund med den här frågan och har arbetat med frågan länge. Mycket av arbetet framgår av de remisser vi författar som svar på utredningar och skrivelser. Men arbetet tar sig också uttryck i mer publika evenemang.   

I december arrangerade vi ett seminarium om betyg och om betygssystemet. Medverkade gjorde bland andra betygsexperten Per Måhl och flera utbildningspolitiska talespersoner från riksdagen. Jag skrev om seminariet här.   

I samband med ett internt medlemsmöte nyligen berättade några utav våra medlemsföretag hur de arbetar med betygsättningen och vad de gör för att motverka betygsinflation. Frågan engagerar och våra medlemmar hittar egna sätt att kvalitetssäkra betygen.  

Tre saker var gemensamt för de skolor som delgav sina erfarenheter. De gjorde diagnostiska prov vid skolstarten för att få grepp om utgångsläget när det gäller elevens kunskap, de arbetade med digitala prov och de samrättade de nationella proven. Digitala prov möjliggör smidig hantering och rättning och för tätare provtillfällen. Och genom att samrätta nationella prov, tillsammans med andra skolor, säkerställer man likvärdighet i bedömningen av betygen.  

Inget av detta är förvånande eller konstigt – friskolor ser behovet av en åtgärd och ser då till att det blir verklighet. Så har organisationer med drivkraften att bli bättre, höja kvaliteten och minska utrymmet för misstag alltid gjort. Men vi ligger samtidigt på regeringen för att den ska se till att vi får ett kvalitetssäkrat betygssystem i Sverige. Det är ju en punkt i Tidö-avtalet så förhoppningsvis kommer vi att se åtgärder på detta område. 

Ulla Hamilton är VD Friskolornas riksförbund.