
Aktuellts 21-sändning den 10 november leddes av två män; Love Benig och Kristoffer Lundström. Jag vet inte varför. De glada söta tjejerna kanske var på genuskurs.
Polen har infört undantagstillstånd på grund av det allvarliga läget vid gränsen mot Vitryssland. Då är det verkligen skarpt läge. Men för Aktuelltredaktionen handlar det som vanligt bara om ett simpelt bråk.
När olika ”grupperingar” här hemma drabbar samman i storskaliga bataljer mot varandra eller mot ordningsmakten, med åtföljande kravaller, upplopp, vandalisering i miljonklassen, bilbränder och dödligt våld kallas det ”storbråk”.
Det allvarliga läget, av Polen kallat statsterrorism iscensatt av Lukasjenko, har av Aktuellt döpts om till ett ”gränsbråk”.
Det är svårt att hänga med i terminologin. Varför är inte detta helt enkelt bara ännu ett storbråk, förlagt till gränstrakterna mellan Vitryssland och Polen?
Ingen på vår statsmedia tycks heller ha fattat att inte en enda reporter släpps fram till gränsen eftersom det har upprättats en militär buffertzon på några kilometer. Så som vanligt hör man:
-Vi ska höra med vår reporter som befunnit sig vid gränsen vad det är som händer där nu!
Nej, reportern David Boati har inte befunnit sig vid gränsen, vilket han också förklarar. Han säger också bland annat detta:
-Det kommer skarpa ord från politiska ledare samtidigt som man vet att det ligger barnfamiljer i skogen här och ska sova i den här iskylan i natt.
Och varför ligger det barnfamiljer från Syrien, Irak, Iran och Afghanistan och ska sova i den iskalla skogen där i gränstrakterna? Jo, för att de gick på Lukasjenkos falska löften om att de skulle få möjlighet att illegalt ta sig in i Polen för vidare befordran till Tyskland och Sverige.
Vilket samtliga mycket väl visste, eftersom de betalat hundratusentals kronor per resesällskap till flyktingsmugglare för att komma vidare in i EU. Så här delas ansvaret helt mellan dem själva och Lukasjenko.
Boati har befunnit sig vid posteringen till buffertzonen. Där kör militärfordon hela tiden förbi. Eller nej, de ”svishar” förbi, enligt Boati. Hörde jag en liten subtil värdering där?
Lundström griper desperat efter ett sista halmstrå:
-Finns det några som helst tecken på att Belarus ska ändra sitt förhållningssätt till hela den här situationen?
Nej, tyvärr. Någon sådan glädjande nyhet kan Boati sorgligt nog inte leverera. Det ser fortsatt mörkt ut.
Och jag vet fortfarande inte varför detta är ett gränsbråk och inte bara ett vanligt simpelt storbråk.


