MOHAMED OMAR: Saint Patrick’s Day och tranorna som kommer med vårljuset

En av våra skribenter på Det Goda Samhället, Bitte Assarmo, är en entusiastisk Saint Patrick’s Day-firare. Varje år den 17 mars blir Bitte irländska och festar på lammgryta, Guinnes och Irish Coffee. Ja, som Norman Reedus säger i filmen The Boondock Saints: ”We’re all Irish today”.

Saint Patrick’s Day är en helgondag, men också Irlands nationaldag. För de allra flesta är festen en sekulär fest för att fira Irland, irländarna och det irländska. På så sätt har den vissa likheter med Lucia i Sverige, som ju är en helgondag med anor från medeltiden, men firas som en sekulär vinterfest. Den svenska Luciagestalten är – mer än ett kristet helgon – en symbol för ljuset.  På samma sätt är Saint Patrick i sina gröna färger för de flesta kanske mer en symbol för vårens ankomst. Den irländska festen firas omkring vårdagjämningen.

I Sverige får vi varje år höra att Luciafesten inte är svensk eftersom flickan Lucia som gett dagen sitt namn kom från Sicilien och inte från Sverige. Samma argument används dock aldrig om Saint Patrick’s Day, trots att Saint Patrick inte kom från Irland. Till och med de progressiva tänkarna begriper att det vore absurt att påstå att Saint Patrick’s Day inte är en irländsk fest.

När jag påpekar att vi firar en helgondag på Lucia, så får jag mothugg. Det kommer från folk som inte vill ha något med kristendomen att göra. Jag tror inte heller på kristendomen, och inte på någon annan religion heller. Jag är ateist, men att Luciadagen den 13 december är en helgondag kan man inte förneka. Själv tror jag lika lite på helgon som på gudar och profeter. När jag skriver om helgonet den och den så menar jag människor som betraktas som helgon, inte människor som är helgon i objektiv mening. Det är på samma sätt som när jag skriver ”profeten Muhammed”. Jag tror inte att Muhammed var profet.

Namnet Lucia har använts som dopnamn i Sverige sedan 1200-talet. Jag har en direkt anmoder som hette Lucia Råbock, född Knutsdotter den 4 juli 1795 i Kall i Jämtland. Innan hon dog 1869 hann hon föda sju barn.

När jag släktforskade upptäckte jag också att många av mina manliga förfäder hette Grels. Jag undrade vad det för namn och varför det verkade vara vanligt i Jämtland. Namnet visade sig vara en kortare och mer lättuttalad form av namnet Gregorius.

Gregoriusdagen firades till åminnelse av påven – och helgonet – Gregorius den store, som levde mellan åren 540 och 604. Hans dag, Gregoriidagen, firas på helgonets dödsdag den 12 mars. Innan den gregorianska kalendern infördes i Sverige 1753 sammanföll dagen med vårdagjämningen, och var därför en av vårens viktigaste märkesdagar. Enligt Bondepraktikan gällde att: ”Dåligt väder på denna dag bebådar, att ingen frost mera kommer i marken”, och om vädret var bra ”blir det en kort vår”.

Det är osannolikt att alla jämtländska bönder som döpte sina gossar till Grels hade Gregroius den store i åtanke. Jag tror snarare att namngivningen dels berodde på att deras egna fäder hette så, och nu kallade man sina söner efter sina fäder, och dels att namnet förknippades med våren och den marknad som brukade hållas då, Gregoriimarknaden. I Jämtland hölls Jamtamot på Frösön samtidigt med marknaden. På Jamtamotet, jämtars möte, var ett ting där man diskuterade och beslutade i frågor om förvaltning och rättskipning.

Republiken Jämtland firar sin nationaldag på Gregoriidagen den 12 mars. Att nationaldagsfesten äger rum på en helgondag, liksom Irlands på S:t Patriks dag, kan man inte förneka. Men festen har inget religiöst innehåll alls. Det finns alltså ingen anledning att bli arg på dem som kallar Luciadagen en helgondag eller misstänka dem för att vilja missionera. Hur många av dem som dansar och dricker öl på S:t Patrick’s tänker helgontankar? Likväl är det en helgondag.

Själv firar jag inte Saint Patrick’s Day idag, men jag kommer att ha en Vårfrufest den 26 mars med ungefär samma tema: vårdagjämning. Vårfrudagen firas egentligen den 25 mars, men jag kommer att fira dagen efter, en fredag, eftersom det passar fler. Min Vårfrufest kommer dock att innehålla Saint Patrick’s Day-inslag. Det blir både vanlig pilsner och Guinnes till den varma maten och både punsch och Irish Coffee till våfflorna.

Marie bebådelsedag eller Vårfrudagen den 25 mars är dagen då Jungfru Maria fick besök av ängeln Gabriel som bebådade att hon var havande. Det är nu nio månader kvar till julnatten då Jesus föds i stallet i Betlehem. Kvällen före, den 24 mars, kommer tranorna tillbaka med ljus i sina näbbar: ”Tranan bär ljus i säng” (se teckningen av Jenny Nyström).

För att påminna om de gamla banden mellan Norden och Irland kommer jag på vår fest att högläsa ett roligt stycke ur Frans G. Bengtssons roman Röde Orm om när vikingahjälten och hans vänner anländer till den gröna ön och möter munkar som försöker omvända dem till den kristna tron.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Om du uppskattar det jag gör kan du donera till mig genom att swisha till 0760078008 (Eddie).

Mohamed Omar