GUNNAR SANDELIN: Statlig oförmåga fördröjde coronatester med två månader

DGS kontaktar en källa med insyn i testverksamheten mot covid-19 som berättar om hur staten har försenat storskalig provtagning för att kartlägga och bromsa smittspridning. Redan i början av april var ett av landets största laboratorier, ABC-labs, redo för detta. Den privata stiftelsen Norrsken hade satsat hälften av de 40 miljoner som krävdes för masstestning med blodprov för att spåra antikroppar samt så kallade PCR-tester som visar om patienten har en pågående infektion.

Tanken var att på ett tidigt stadium förhindra en negativ samhällsutveckling och det omfattande personliga lidande som följer i pandemins spår, men även naturligtvis att göra projektet lönsamt. Det skulle dröja två månader innan regeringen kom med direktiv till landets regioner att göra en sådan riksomfattande storskalig satsning fullt ut.

I mars insåg hela världen att tester var nödvändiga för att kunna ringa in pandemin. Med mångmiljonstöd från Wallenberg och specialchartrade flygplan från Kina fick Karolinska institutet redan då maskiner för storskaliga testningar under ledning av professor Lars Engstrand. Kapaciteten i april för deras SciLifeLab var 5 000 tester per dag, men bemyndigandet från regeringen kom inte förrän i början av maj och inte förrän finansieringen var säkrad från Wallenbergs stiftelse, som bidragit med över 130 miljoner kronor.

I början av april var ABC-labs redo att i KI:s stora laboratorium Biomedicum sätta igång med en kapacitet av 10 000 tester om dagen. Regeringen hade i det panikslagna läge som rådde, där även privatpersoner var villiga att ur egen ficka betala kostnaderna för att få ett besked om de var smittade, utlovat en miljard kronor till riksomfattande coronatester. Under tiden som den svenska byråkratin malde på, flög Finland hem test kits från Hong Kong för 2 400 kronor per patient. Vår källa berättar:

Vi hade kunnat få ner den summan till cirka tusen kronor per test inklusive logistik, vilket är betydligt lägre än marknadspriset. Hade staten direkt tagit ansvar för kostnaderna så hade det bara vara att köra igång i större skala. Men staten gjorde ingenting, vilket innebar att ingen vårdgivare tog något ansvar inför patienterna.

I början av april hade ABC-labs inte fått några statliga pengar. Storskalig testning för bredare, aktiv smittspårning hade ännu inte kommit igång eftersom provtagningen inriktats på vårdpersonal och patienter. Det var först i början av juni som regeringen var villig att satsa ytterligare sex miljarder på masstestningar, vilket till slut ledde till att förhandlingar sattes igång med de vårdgivande regionerna i landet. Då fick Folkhälsomyndigheten slutligen regeringens uppdrag att ”i samråd med regionerna och länsstyrelserna, skyndsamt säkerställa förutsättningar för storskalig testning för covid-19 i hela landet”.

Formuleringen ”säkerställa förutsättningar” avslöjar att regeringen inte ens då hade kommit ur startgroparna för att skrida till verket med storskaliga tester. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kunde inte heller svara på frågan när tester i större skala kunde komma igång.

Då hade hela två månader gått sedan ABC-labs var beredda att göra detta i praktiken. Vår källa konstaterar:

Regeringen skyllde på att det inte fanns personal på sjukhus för att genomföra tester, att logistiken inte fanns på plats och att vården var överbelastad. Men det håller inte därför att det är helt andra typer av personal än de som arbetar med patienterna som gör tester.

På frågan om varför det dröjde så lång tid att komma igång, svarar socialminister Lena Hallengrens pressansvarige i ett mejl med en länk till ett beslut som regeringen tog den sista mars om att utöka testerna.  Dessa skulle i första hand rikta sig till vårdpersonal inom hälso- och sjukvården och övriga omsorger för att identifiera smittbärare. Problemet var bara att omfattningen var otillräcklig. Sammantaget till dess hade endast 36 000 personer testas i landet, vilket regeringen ansåg vara ”en omfattande testning i förhållande till folkmängden”. Detta kan jämföras med den kapacitet på sammanlagt 15 000 tester om dagen som bara ABC-labs och SciLifeLab hade.

Sammanfattningsvis har staten följt de formella beslutsgångarna, men detta har skett på bekostnad av initiativförmåga, nytänkande och kreativitet. De privata uppstickarna som legat i framkant fick rätta in sig i det byråkratiska ledet. Hade däremot regering och myndigheter varit tidigt ute och tänkt i innovativa banor istället för att krampaktigt följa regelverket så hade Sverige haft en möjlighet att komma igång med storskaliga tester två månader tidigare. Då hade också mer effektiva åtgärder kunnat skapas för att minska smittspridningen och läget för landet hade varit ett helt annat än vad det är idag. Vår källa summerar:

Det är synd att Sverige började testa omfattande i ett så pass sent skede. Det ger en skev bild av att smittspridningen är hög i Sverige, trots att den i princip har avstannat. Detta har fått WHO och våra grannländer att frysa ut Sverige helt. Sverigebilden har skadats, vilket kostar oss hundratals miljoner kronor på felaktig grund.

Idag kan den som vill ringa 1177 för att få ett PCR-prov hemskickat, men för att se om man har antikroppar mot corona är det nödvändigt att ta kontakt med vården. Vissa appar som Kry och Doktor.se erbjuder också sådana tjänster. Därutöver finns möjlighet till privat provtagning för den som är hågad att betala ur egen ficka.

Gunnar Sandelin