Patrik Engellau: Forskningens landvinningar

Patrik Engellau

Amerikanska forskare kommer ibland fram till saker som jag – och troligen många andra – för länge sedan noterat och dokumenterat. För detta får de amerikanska forskarna ära, berömmelse och då och då ett nobelpris. Skillnaden mellan mig och dem är att jag inte orkar skriva böcker på fyrahundra sidor för att förklara något som känns självklart eller banalt.

Ett exempel är ekonomipristagaren Angus Deaton som belönades för upptäckten att u-landsbistånd oftast är skadligt för det mottagande landet. I just det fallet var skillnaden inte så stor för jag hade förutom en massa artiklar faktiskt skrivit en bok, visserligen en roman i stället för en vetenskaplig avhandling, där tesen presenterades (Genom ekluten, Atlantis, 1980, 249 sidor). 

Nu har forskaren Andrew McAfee vid MIT skrivit en bok, More from Less, där han visar att den ekonomiska tillväxten inte alls behöver betyda att det måste gå åt mer fysiska resurser (som kanske är ändliga, i vilket fall är detta den gängse uppfattningen). Vad är det med det? Det har vi väl begripit ganska länge. Så här skrev jag år 1996 i boken Berättelsen om jobben:

I en marknadsekonomi är det tydligen så att ekonomin måste växa för att full sysselsättning ska kunna uppstå. Men vad betyder egentligen ekonomisk tillväxt?

Det finns folk som tror att ekonomisk tillväxt bara handlar om att åstadkomma fler ton stål, snabbare flygplan och större sjukhus.

De har fel.

Tankefelet ligger i tron att korrelationen (mellan hittills registrerad tillväxt och materialåtgång) visar något slags orsakssamband. Med hjälp av denna sorts tankefel kan man bevisa vad som helst, till exempel att nedgången i barnadödlighet leder till att ozonhålet växer.

Tillväxt är i själva verket namnet på den process varigenom det mänskliga samhället efter hand löser sina problem. Om människorna anser sitt viktigaste problem vara brist på stål och snabba flygplan så leder tillväxten till att det produceras mer stål och snabba flygplan. Om människorna anser sitt viktigaste problem vara miljöförstöringen så leder tillväxten till att nya miljövänliga prylar och produktionsprocesser utvecklas och kommer igång.

I naturen är tillväxt ett hälsotecken. Friska träd växer. Sådant som inte växer har antingen drabbats av sjukdom eller gått i ide. Människan är en del av naturen och det mänskliga samhället inklusive dess ekonomi är också en del av naturen. När det mänskliga samhället är friskt lyckas det mobilisera sina resurser för att lösa sina problem. Då registrerar Statistiska Centralbyrån ekonomisk tillväxt.

Om vi i stället för tillväxttakt hade talat om omvandlingstakt hade vi bättre fångat processens sanna karaktär. Omvandlingen av samhället kan ta många former, varav den ökade produktionen av vissa fysiska volymer bara är en enda. Om människorna bygger om sitt samhälle på ett sätt som fördelaktigt påverkar deras livsstil och livskvalitet kommer SCB att registrera ekonomisk tillväxt även om det går åt färre fysiska resurser. När ett folk i frihet löser sina problem, vilket kräver omvandling av prylar, processer, ja, hela livsstilar, då kommer statistikerna att konstatera att tillväxt inträffat. Tillväxtsiffrorna är således bara statistikernas endimensionella metod att i efterhand registrera ett märkvärdigt och unikt mänskligt beteende.

Statistiken över den ekonomiska tillväxten är som en termometer i ändan på det mänskliga samhället. Låg tillväxt tyder på sjukdomar i organismen.

Vad McAfee gjort är att visa rent empiriskt att det faktiskt ligger till på detta sätt. Tillväxten kräver mindre material eftersom folk vill ha andra grejor än mer järn och skog. Denna upptäckt anses epokgörande och McAfees bok ligger på bestsellerlistorna. Min bok ansågs ”barnslig” av några fackekonomer. Är jag förtryckt eller är jag förtryckt?

56 reaktioner på ”Patrik Engellau: Forskningens landvinningar

  1. Göran Holmström skriver:

    Såja, avund är inte en mogen känsla.
    Tänk på Leo Vinci, multigeniet nummer ett,
    Ändå så prostituerade han sig hela livet och byggde krigsmaskiner.
    Själv går jag och slavar på en fabrik, ”människan spår och Gud rår”.
    Du har ju en sajt full av dom vassaste hjärnorna i västvärlden, det är större än nobelpris och statyer.
    TED-Talks,, Bla ha blaha typ.
    Godmorgon på er alla genier, ska vi planera krossandet av socialdemokratin idag?

    Gillad av 9 personer

  2. Fredrik Östman skriver:

    ”Vad McAfee gjort är att visa”

    Här är nyckelordet visa. Att bara påstå, tycka eller antaga är inte fullgången vetenskap.

    Du försöker att samtidigt upp- och nedvärdera vetenskapen.

    ”Min bok ansågs ‘barnslig’ av några fackekonomer.”

    Ja, Sverige befolkas av idioter som försvara sitt territorium i stället för att göra ett hederligt arbete.

    Gillad av 5 personer

  3. Jan Andersson skriver:

    Det som författas på engelska får automatiskt en väsentligt större spridning och läsekrets än vad som författas på mikrospråket svenska, även om det skrivna översätts till korrekt skolengelska. Varje amerikan eller engelsman känner omedelbar motvilja mot sådana översättningar som saknar den fräschör som dagens moderna engelska i ständig förändring måste ha för att sälja. En amerikan gillar inte att läsa engelsk engelska som anses uppstyltad och omständlig, medan britter gärna läser amerikansk engelska.

    Gilla

  4. solbergaord skriver:

    Mycket bra! Med tillägg att ekonomipriset liknar fredspriset och litteraturpriset i det att bedömningarna är subjektiva. När det gäller de naturvetenskapliga prisen brukar det ta lång tid mellan upptäckt/uppfinning och pris. När det är dags för ett pris brukar upptäckter/uppfinningar ha varit kända länge. Det är inte detsamma som att de är triviala.

    Gillad av 1 person

    • Elisabeth skriver:

      Ja Solbergaord, årets Ekonomipris påminner om fredspriset. Jag förstår fortfarande inte vad det innebär. Kanske något så självklart som att man ska kontrollera på lokal nivå att pengarna gör nytta. I såfall är det hög tid att tillämpa teorierna på ex det svenska biståndet. Eller den svenska skolpolitiken.
      Jag tittade på Nobel-programmet igår. Jag har faktiskt inte tidigare varit särskilt intresserad av Handke men nu när mobbarna i media, framförallt på kulturredaktionerna, hetsar mot honom så väcks mitt intresse. Jag läste bl a hans Nobelföreläsning och jämförde den med Olga Tokarzyks. Det är helt klart att den ene är en stor författare, en bildad europé av gammalt snitt, med rikt ,mångtydigt språk, medan den andra mest verkar ha Den Rätta Värdegrunden. Jag tror faktiskt att tumultet inom och mot Akademin har varit ett slags palatsrevolt utfört av progressiva krafter, man vill kunna påverka pristagar-valet. Ha makt. Nu lyckades man inte helt och då blir det ett vanvettigt bölande. Den svenska ( framförallt stockholmska ) mobbarmentaliteten inom kultursfären är väldigt påtaglig. Man vurmar för mångkultur men är så otroligt rädd för olika åsikter. Man är intolerant och ofta grym. Varför måste ex Peter Englund i sista stund visa upp ett ställningstagande och hoppa av firandet. Min respekt för honom försvann.Jag är glad för Handkes skull att han fick sitt välförtjänta pris och att allt gick bra, hans vän regissören Wim Wenders fick t o m lov att säga vänliga saker om honom i svensk TV. Men jag förstår verkligen varför Handke avskyr journalister. Dock, hela jippot får en allt mer absurd prägel när inte ledaren för Sveriges snart största parti släpps in. Det är en örfil riktad mot alla partiets väljare. Det blir förhoppningsvis snart en snackis även utomlands.

      Gillad av 6 personer

      • Elisabeth G skriver:

        Det är ett fåtal nobelpristagare i litteratur som jag funnit läsvärda, som t.ex. Singer och Lagerlöf. Debaclet kring Handke har däremot gjort mig nyfiken och jag kommer antagligen att läsa någon bok av honom.

        Vad gäller Peter Englund borde han skämmas. Snacka om fjortis!

        Gillad av 3 personer

      • Elisabeth skriver:

        Underdog, tack, jag läste denna intressanta artikel. Även Romelsjös intressanta kommentar. Han skriver bl a : kritiken säger kanske mer om kulturklimatet än om Handke. Jag anser också att vi har en ofullgången bild av denna konflikt, detta krig. Verkar som att de fruktansvärda NATO-bombningarna helst ska glömmas. Det enda man påminner om är ”serbisk skuld.”

        Gillad av 1 person

      • bejji skriver:

        Se också det norska tv-programmet om Srebrenija och vad som hände där, samt vilket ger skulden främst till Bosniens dåvarande president.
        Sök på internet: ”nrk. brennpunkt. byen som kunne ofres” .

        Gilla

  5. Lars Thylen skriver:

    Om du är för-tryckt eller inte är ju en intressant fråga, vaför inte ställa den till den relevanta Nobelkommitten: “Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap”?
    Nåja, ”ekonomipriset” är ju inte ett ”riktigt” Nobelpris, det är ”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne”, instiftat mot Nobelfamlijens vilja, om jag minns rätt.
    Jag har dock en del reservationer till ordet vetenskap i sammanhanget, då teorier inom området inte är falsifierbara på samma sätt som inom naturvetenskaperna.
    Lyndon Johnson, känd för sitt rättframa sätt att uttrycka sig lär en gång a propos ekonomi sagt: ”Making a speech on economics is a lot like pissing down your leg. It seems hot to you, but it never does to anyone else”. Ursäkta språket men det kom ju trots allt från en US president.
    Man får väl hoppas att årets ekonomipristagare inte upplever samma sak, skall höra ett föredrag på fredag.

    Gillad av 2 personer

    • Fredrik Östman skriver:

      Det stämmer inte. De är visst falsierbara. Karl Marx teorier falsifierades till exempel i detalj redan på adertonhundrafemtiotalet. Det påvisades att han hade ljugit och förfalskat citat på varenda sida i hela boken.

      Men brydde vi oss om sanningen?

      Gillad av 2 personer

  6. Lennart Bengtsson skriver:

    Det enklaste sättet att belägga vad som förs fram i det viktiga inlägget är att jämföra de tre storheterna folkmängd, energiproduktion och bruttonationalprodukt (BNP) över tid. Sedan industrialismens början ( säg 1750) har den globala folkmängden ökat 10 gånger, energiproduktionen 40 gånger och BNP mer än 600 gånger ( inflationskorrigerad). Tillväxt, inte minst i vår tid är något helt annat än stål och betong. Betänk bara vad programvaran och alla apparna i dagens smartmobiler betytt för BNP.
    Var glada att inte stålverk 80 blev av och sörj inte den nedlagde varvsindustrin.

    Gillad av 4 personer

  7. Bo Svensson skriver:

    Fast det var fel. – Tillväxt är ju trevligt men visst fanns det fullt friska samhällen med full sysselsättning och utan tillväxt. – Lätt att tänka sig ett sådant innan en massa arbetsbesparande innovationer frigjorde arbetskraft.

    Gillad av 1 person

  8. Elisabeth G skriver:

    Men det är ju alldeles självklart. Evig tillväxt är bra, motsatsen är stagnation och elände. Västernissar förstår sig inte på ekonomi och de som köper deras floskler om tillväxten kan ju fundera över vid vilket årtal de skulle vilja att tillväxten hade upphört. Skulle de vilja leva på 1930-talsnivå? Eller kanske som de gjorde på 1860-talet?

    Gillad av 2 personer

  9. Dandersan skriver:

    Tillväxt , mätt som BNP, sjunker om du kliar dig själv på ryggen, i stället för att låta någon annan göra det.
    Den stiger om du river ett hus och bygger nytt, eller eldar en bil och köper en ny.
    Varje krossad ruta ger tillväxt.
    Samtidigt kan vi få tillväxt genom att skapa projekt där vi kan investera i bevarande av skog eller köp av CO2.
    Jag vet inte om jag alltid gillar tillväxten.

    Gillad av 1 person

    • Aha skriver:

      Medhålles. Sanandaji förde något resonemang om att den krossade rutan inte ökade BNP. Hur som helst är tillväxten om inte värdelös men i alla fall tråkig om mycket av tillväxten handlar om att lösa problem pga mänskliga tillkortakommanden såsom mer poliser och psykoterapeuter för att hantera vanartiga barn. En tillväxt där insatserna istället handlar om bättre vägar och tåg, tjusiga kommunala bad, You namne it, är naturligtvis mer gagnerik för folk i gemen.

      Tillväxten borde mätas i onyttig men nödvändig tillväxt resp. nyttig tillväxt.

      Gillad av 1 person

    • pllay skriver:

      BNP är grovt uttryckt ett lands resurser som byter ägare.
      För att öka BNP kan man öka mängden pengar (resurser) eller den hastighet pengarna byter ägare, eller bägge.
      Svensk invandring har minskat mängden pengar per individ men ökat den totala mängden pengar samt, framförallt, omsättningshastigheten på pengarna.
      Alltså,
      1. Mängden resurser per invånare i Sverige har minskat, levnadsstandarden har för folket sjunkit.
      2. BNP har ökat pga ökad omsättningshastighet av resurser samt till mindre del ökad produktion av resurser.
      3. En omfördelning av resurser sker kontinuerligt, staten importerar människor utan egna resurser och lyfter dem därefter till svensk levnadsstandard för resurser staten tagit av skattebetalare. Detta ökar omsättningshastigheten av resurser = ökad BNP.
      4. Den ökade resursproduktionen är i första hand tjänster, inte varor, tjänster som är en följd av invandringen. Ökad invandring ger ökad tjänsteproduktion och ökad omfördelning av resurser dvs. ökad omsättningshastighet av landets resurser vilket ger ökad BNP.
      En BNPökning som utarmar landet och är entydigt skadlig för Sveriges folk och i förlängningen invandrarna.
      5. Vinnare är alla de som flyttar resurser, mellanhänder och parasiter, förlorare är samtliga invånare i Sverige, svenskar, invandrare och mellanhänder, det är endast en omfördelning av resurser från resursskapare till mellanhänder och parasiter.
      Där mellanhänder och parasiter endast vinner relativt sett, i absoluta tal sett över landet som helhet sjunker levnadsstandarden.
      Sjunker gör också varuproduktionen, exportinkomster, penningvärdet, utbildningsnivån, tryggheten, tilliten och samhörigheten mellan människor samt förtroendet för myndigheter och samhället som sådant.
      Däremot ökar BNP, går som en Tesla.

      Gillad av 1 person

      • Lars skriver:

        BNP mäter förädlingsvärde dvs insatsvaror köps, bearbetas, säljs.

        Jag vågar knappt uttala mig på denna lite mer avancerade nivå, men som jag uppfattat det:

        Omsättningshastighet på pengar och penningmängd (hur det nu ska mätas) har mycket liten inverkan på den reala ekonomin vilket vi ser de senaste10 åren vilket tämligen klart visar att Milton Fridmans teorier om den stora depressionen på 30-talet och receptet nu att öka likviditeten/pengarna var fel dvs det finns ingen tydlig koppling/mekanism mellan pengar och produktion. Centralbankerna har inte haft den uppfattningen, men flaggar nu för att penningpolitik inte förslår. banksystemet räddade man givetvis genom att köpa tillgångar för nya pengar.

        Ökar man penningmängden sjunker omsättningshastigheten och investeringar uteblir trots låg ränta om inte efterfrågan finns. Hyperinflation är ett specifikt problem som beror på finansiering av statens underskott med pengar som inte motsvarar lån eller skatter och där förväntningarna om någorlunda fast penningvärde försvunnit. Teorierna om vad som skapar inflation är man egentligen inte överens om vid sidan av hög efterfrågan på knappa resurser (typ aktier och fastigheter idag, medan konsumtionsvaror har låg inflation), men det viktiga här är att man inte kan öka reala BNP genom att skapa pengar i någon högre grad (bortsett från att pengar skapas av krediter vilka används för investeringar som ger inkomster i en avtagande skala), men det finns ändå en avvägning mellan full sysselsättning (knapp resurs) och inflation.

        Det hela är intressant för med Fridman har vi ny-klassiska (nyliberala) och ny-keynesianska tankar och modeller, som tog över på 1980 talet och min beskrivning bygger mer på den från 1945 – 1970 dominerande Keynesianska skolan integrerat inom neoklassisk teoribildning som många hävdar förvanskade mycket av Keynes tankar på 1930-talet, det som lade grunden för Macro ekonomi som ämne. Hanteringen av krisen 2008 har till stor del byggt på ny-klassiska teorier så det har betydelse för oss vanliga väljare då vi ska försöka förstå och bedöma politiker och ekonomer i EU och Sverige.

        Gilla

      • pllay skriver:

        Lars,
        Om jag har en traktor och lagar den själv påverkas inte BNP.
        Om du också har en traktor och du också lagar din själv påverkas inte heller då BNP.
        Om jag istället betala dig 10KKr för att laga min traktor och du betalar mig 10KKr för att laga din har BNP ökat med 20KKr.
        Om vi nu gör detta 5ggr per år har BNP ökat 100KKr.
        Detta är förklaringen till att värdet av transaktionen samt hur många ggr per år värdet byter ägare är det som bestämmer BNP.
        Att pengarna tar omvägen över staten i form av skatter och bidrag förändrar inte principen, utfallet i BNP blir detsamma.
        Om en invandrare erhåller 10KKr av myndigheten att spendera på konsumtion kommer BNP också öka med 10KKr så länge pengarna förbrukas i Sverige.
        Sänder invandraren pengarna hem till familjen eller staten skickar dem via SIDA försvinner pengarna ur landet och ingår inte längre i omsättningsruljangsen, kortsiktigt av mindre betydelse men på längre sikt en förlust av potentiell omsättning inom Sverige, dvs BNP.
        Detta är förklaringen till att staten hellre spenderar miljarder på immigranter i Sverige än miljoner i hjälp till flyktingar på plats.
        En befolkning som lever enligt Sparas gamla välkända moral, spara först handla sedan, är direkt förödande på BNP, men klart förnuftigt för Spara och hennes familj, stabil trygghet.
        Slösas levnad är oändligt mycket bättre för en ökad BNP, låna först och spendera allt så fort som möjligt, detta sätt är det som drivit svensk BNPtillväxt under många år, finansierat av en lånekarusell som vi alla villigt deltagit i och staten finansierat genom inflation (räntor understigande inflationen), från Spara till Slösa.
        Slit och slängsamhället är också optimalt för god BNPtillväxt.
        BNP var tänkt att visa förädlingsvärdet av ett lands produktion men har i stället blivit ett mått på omsättningshastigheten av pengar.
        Omsättningen av värden är också absolut nödvändig för att de smarta skall kunna lura de dumma, omfördelning av resurser. De smarta älskar BNP.
        En bidragande orsak till de ökade klyftorna i samhället.
        Invandringen sätter turbo på BNP, speciellt om invandringen består av bidragstagare och kriminella, dessa ökar omsättningshastigheten av resurser i samhället ytterligare, mycket mer än vanliga svenskar med vanliga arbeten kan omsätta på samma tid.
        Att Sveriges BNP växer med ökad invandring är en nödvändig konsekvens av hur värdet av varor och tjänster beräknas i BNP.
        Sverige går som en Tesla.

        Gillad av 1 person

      • Lars skriver:

        PLLAY: Jag läste hälften och problemet med ditt resonemang är att det bygger på att vi tvättar skjortor åt varandra., Visst skulle mätningen av BNP bli som den blir, men ekonomin är inte sådan! Ekonomin bygger på specialisering vilket ger tillväxt.

        Det är inte heller så att t.ex. SIDA bidrag eller att invandrare skickar pengar hem påverkar BNP eftersom de inte skulle ha något att skicka om inget förädlingsvärde producerats (viss kan det vara bidrag.

        Gilla

      • Lars skriver:

        PLLAY: Jag har skrivit nedan om vad BNP är och vad det visar. Översiktligt självklart och jag förstår inte på detaljnivå hur man beräknar BNP och hur nationalräkenskaperna byggs upp, men jag tror det råder mycket missförstånd i debatten om vad BNP avser och jag satt och läste kommentarerna i går kväll (inget roligt på TV) och funderade på hur människor uppfattade det och varifrån olika uppfattningar kom. Eftersom jag vanligen skriver och tänker så började jag formulera mig, inte för att visa mig på styva linan.

        Jag förstår det som att det är rätt häftiga filosofiska och ekonomiska avväganden och konsekvenser som detta begrepp byggs upp utifrån och man tar det lite för självklart (jag har gjort det) och jag har svårt analysera det. Mina två gamla betyg i nationalekonomi lade jag i stort åt sidan och ägnade mig åt mitt yrke. Jag missade det mesta av skiftet i ekonomisk politik utifrån teori under 80-talet, men har haft tid sedan en tid att börja läsa om världen och har väl plockat in ett betyg till som egenstudier av gängse kurslitteratur. Det blev extra intressant med finanskrisen 2008 och hanteringen och ämnet Macro ekonomi fick mycket kritik för att varken kunna förutse eller rekommendera åtgärder.

        Jag rekommenderar boken https://www.adlibris.com/se/bok/gdp-9780691169859
        rekommenderad som bästa bok av The Economist utgivningsåret. Mycket fin skildring, spännande som en deckare, lättläst och märkligt hur ett ämne som BNP mätningar kan vara så spännande och samtidigt initierat och analytiskt. BNP när man läser in betyg i nationalekonomi är ju ett trist begrepp! Precis som när de ska beskriva vad pengar är! Synnerligen otillfredsställande och irrelevant egentligen. För att kunna ifrågasätta måste man ju upp och doktorera och vid det laget är man väl så indoktrinerad av exercisen med matematiska modeller så man kan inte tänka utanför boxen! En del kan dock!

        Gilla

    • Emund skriver:

      Men man riskerar väl att beskattas för förmånsvärdet om man kliar sig själv på ryggen? Bättre be frugan då hon kan begära RUT-avdrag. Eller någon subventionerad snabbspårsutbildad.

      Gillad av 1 person

      • pllay skriver:

        Om vi placerar BNP i vågskålen vi kallar livskvalité och därtill lägger framtidstro, trygghet, frihet, kärlek och alla andra immateriella värden vi förknippar med ett gott samhälle och ett gott liv.
        Därefter värderar vi tyngden av denna vågskål nu, i våra barns framtid och vår egen ungdom.
        Är då skillnaden ett uttryck för vårt missnöje med utvecklingen eller finns det fog för vår klagan?
        Blir vi bara äldre och grinigare, missnöjda med att våra drömmar och idéer aldrig infriades?
        Eller är jag ensam i min syn på samhällsutvecklingen?

        Gillad av 2 personer

      • Aha skriver:

        Detta mått borde säga det mesta; vilken konsumtion har folk råd med? Hur ser deras bostäder ut? Hur ser infrastrukturen ut? Etc.
        Om hälften av oss var skurkar och andra hälften av oss jagade skurkarna skulle vi inte ha något av ovanstående.

        Tillväxt borde/måste mätas i nyttigheter. Något annat är mindre intressant såsom BNP.

        Gillad av 1 person

      • Lars skriver:

        Hur är det med frågan om BNP är ett lämpligt mått och borde ersättas som man så ofta framför? Det beror ju på vad man vill mäta! Man har tagit fram andra typer av index för att mäta sådan som livskvalitet (där Norge hamnar högst), jämlikhet mellan könen (där Sverige hamnar högst) osv. De kompletterar BNP.

        BNP är ett ekonomiskt mått (vanligen realt mot ett jämförelse år) i en monetär ekonomi som mäter totalt förädlingsvärde antingen från produktionssidan eller utgiftssidan. Man mäter resultatet av aktiviteter som för varor och tjänster till en marknad. Man tycks även försöka mäta aktiviteter som hushållsarbete och kriminalitet mm som inte förs till en marknad, men det har jag då aldrig begripit vitsen av utom för att se hur man i vissa länder med stor informell ekonomi (t.ex. Italien) producerar mer än vad man kan mäta på marknader. Svensk offentlig sektor mäts ju endast som värdet av insatsvaror/tjänster då produkterna inte förs till en marknad med prissättning vilket ger en underskattning.

        BNP använder man för att mäta hur bra eller dåligt det går för ett land. Det är inte rakt upp och ned jämförbart mellan länder av olika skäl. Se t.ex. på Afrika och Indien där medelinkomsten för hälften av befolkningen är mindre än 2 dollar per dag. Det kan man inte leva på! Hur går det då till? Aktiviteterna sker utanför penningekonomin, självhushåll, byte av varor och tjänster mm. Valutakurser har också betydelse. Man använder även ett mått BNP till köpkraftsparitet dvs man räknar fram ett prisindex för olika länder baserat på samma korg av varor (som säls på marknader) och får då vanligen ett högre BNP tal. Medelklass i länder i u-länder kan då ha en bra standard jämförbar med väst då varor och tjänster är billigare. Inkomstfördelningen spelar alltså roll när man jämför BNP mellan länder.

        Från utgiftssidan sett är BNP =C + I +G + (X – M) dvs som i nationalräkenskaperna, men i verkligheten är det massor med statistiska avvägningar och mätproblem involverat och BNP måttet som fick genomslag under WW2 för att få underlag för planering infördes i olika länder efterhand, särskilt på 1960-tal och framåt. T.ex Ghanas BNP ökade mellan 5:e och 6:e november 2010 med 60 % pga man ändrat viktmetoder för priser. FN arbetar med att harmonisera sättet att mäta och det finns manualer om tusen sidor för att reda ut hur det ska gå till. Källa: Diane Coyle ”GDP”.

        Så vad kan man utläsa av BNP? Man kan se om Sverige går bättre eller sämre, men man kan t.ex. inte jämföra med Schweiz BNP mätt i dollar lika lite som man kan jämföra utvecklingen av relationen mellan ländernas valutakurser. Lite bättre blir det om man jämför BNP till prisparitet (dagens lunch i Schweiz kostar bra mycket mer än i Sverige) men inte fult ut eftersom priserna på varor och tjänster i korgen kan ha olika struktur (t.ex kan bostadspriser och hyreskostnader avvika).

        Det viktigaste måttet är givetvis BNP per capita.

        Gilla

  10. Alexander Zetterberg skriver:

    Jag instämmer i det grundläggande påståendet att fortsatt tillväxt inte nödvändigtvis medför ökad råvarukonsumtion eller försämrad miljö, men i en globaliserad ekonomi måste vi ta hänsyn till var resurskrävande produkter tillverkas.

    ”More from Less” fokuserar på amerikanska förhållanden och har kritiserats för att inte diskutera hur den amerikanska produktionsapparaten de senaste trettio åren förflyttats från USA till Kina och Sydostasien.

    Det måste i någon mån ingå i kalkylen eller i varje fall diskuteras.

    Gillad av 1 person

  11. Bo Svensson skriver:

    En resurssnål ekonomi får man, där man vinner rang och respekt och framgång bland de attraktivaste kvinnorna i kraft av annat än sådant som slösar med de begränsade reurserna och vad finns det då att välja på? – Att vara kompetent och omdömesgill, pålitlig, produktiv.

    Vad man kan göra via rättsordningen, är att flytta skattetrycket från produktiv verksamhet till destruktiv och naturresurskrävande. https://www.alternativ.nu/index.php?topic=5417.0

    Gilla

  12. Laura skriver:

    Skulle ha skrivit så själv om jag hade kunnat. Tillväxt är människans förmåga att lösa problem. Du är inte förryckt, Patrik.
    Ett ensidigt stirrande på mängd vad gäller material eller pengar eller antal invånare mäter inte nödvändigtvis tillväxt som gynnar människor.
    Tillväxt i kunskap och klokskap och teknisk utveckling och livskvalité med självbestämmande och eget ansvar. Och bibehållen eller minskad befolkning. Minimal immigration. Ja, tack.
    Minimal stat med minimalt skattetryck också. Väldigt gärna. Jag gillar minimalism i allt utom inredning.
    Men sådana idėer lär inte ge något pris eller några forskningsanslag, då det inte ger ökad makt åt dem som vill bestämma över andra.

    Gillad av 2 personer

  13. Gerhard Miksche skriver:

    Sista meningen var väl tänkt att lyda ”Är jag förtryckt eller är jag förryckt?” Hade varit enklare att skriva ”Är jag förtryckt eller är jag galen?”

    Gilla

  14. Lars Bernhoff skriver:

    Som observatör av Uhjälpen och samtidigt sanningssägare är Patrik förtjänt av uppskattning. Uhjälpen har många inbyggda fel med tex 1% målet, dvs beloppet viktigare än ändamålet. Den bygger i för hög grad på att de tillfälliga besökarna med godhetsideal ska fixa något som sedan bryter samman när godhetsambassadörerna åkt hem igen. För 7-8 år sedan läste jag att det fanns 500.000 prrsoner anställda för olika hjälporganisationer. En så stor grupp argumenterar för fortsättning av liknande insatser som de kan nya uppdrag. Det är snarare insatser som Hand in hand och Solar Sister som på ett bestående sätt får en produktiv kultur att bli bestående.

    Även i år lyftes ekonomi kring Ulandsinsatser fram. Jag såg en av dem på ett TED talk
    Esther Duflo som nu fick dela priset för ”för deras experimentella ansats för att mildra global fattigdom”.. Det de klarade ut var att göra experiment mellan olika byar och komma fram vad som fungerar och inte. Sådana insatser borde kunna skära bort de värsta tokigheterna i Uhjälpen.
    Jag tror Patrik får trösta sig med att vara bland de första som vågade kunnigt och verklighetsbaserat kritisera välfärsfärdsindustriella komplexets ganska improduktiva exportsatsningar.
    Den av Patrik nämnde Angus Deaton lyckades också i större skala skapa utvärderingar som andra forskare kunde testa och se att det fungerade. På ekonomisidan är upptäckterna att de bevisar det som de kloka redan insett

    Gilla

  15. Lars skriver:

    Du har rätt Patrik, tror jag och menar, inte förryckt, även om tillväxten måste mätas i den monetära delen av ekonomin där värden kan mätas i pengar. Anser vi att en cirkulationsekonomi är vi återvinner och minskar förbrukning av råvaror har ett värde och vill betala för det så ingår det i tillväxten.

    Gilla

  16. Ett ärrat ansikte skriver:

    En geolog kan beskriva jordens ansikte som en förändringsprocess. Sediment, bergskedjeveckningar och lavaeruptioner omskapar lanskapet. Kontinenter kolliderar. Bergskedjor och nya havsbottnar bildas och försvinner. Erosion och uppbyggnad – något ständigt pågående. Kemisten kan i detalj följa dessa skeenden på mikronivå. Hur olika ämnen byggs upp och förändras inom en dynamik. För biologen gäller samma sak – hur livet omsätter kemi och materia, fast på ett högre och mer komplicerat sätt. Livet självt bygger upp, förändras och faller tillbaka dött. Cirkulerar. Uppbyggligt och nedbrytning – en pågående process. Som omsätter och tillgängliggör. Så har vi då människans deltagande. Hon bygger också om i tillvaron. Omformar den till något för henne mer bekvämt och mindre livsfientlighet. Ingen av processerna ovan gör jordytan större eller mindre. Allt handlar om jordiskt interna processer. Samtidigt ser vi hur månens ansikte är ärrat av kratrar. Jordens ansikte borde se likadant ut. Och gör det också – med tilläget – utslätat av erosion. I dag fylkas en viss mänsklig kultur i Dalarna. Centrum ligger i och runt en gammal nedslagskrater. Ett nedslag som skedde för 360 miljoner är sedan. En en viktig drivkraft för livet utgör slumpen. Både på jordens yta och inom DNA. Plötsligt tar livet på jorden en ny vändning. Under tiden bränner vår egen sol sitt väte. Som inte varar i en evighet. En dag sväller solen upp till en röd jätte. Omsättning, dynamik och processer är något ständigt pågående. Mitt i allt detta försöker människan lyfta sig själv. Stolt i det storskaliga. Nu har ett visst befolkningssegment bestämt sig för att vi skall öppna våra hjärtan för hela mänskligheten. Svenskt mänskligt uppbyggda resurser skall göras tillgängliga för hela världen, men utan att man särskilt mycket funderat på ändlighet, eller hur resurser byggs upp, underhålls, och av vem. Några få människor har tänkt till i eget övermod. De har med moralen som hävstång satt igång ett större samhällsexperiment. Som resulterar i fler köpta inbrottslarm. Mer av mänskliga trauman. Mer oro i leden. Det sägs av några att de vill ha det så här. Jag själv lutar mer åt att det handlar om något ideologiskt förankrat. Att tankar som koagulerat. Krökt in sig i egen korttänkthet. I ren dumhet. Och att ”vi” nu håller på att försätta oss i ett akut och livsfientligt läge. Med igångsatta skeenden som på sikt bryter ned mycket av mänsklig humanitet och värdighet. Men så ser inte de ideologiskt förhärdade på saken. De vill ha mer nedslag. Mer av ett ärrat ansikte. Mer av kratrar.

    Gilla

  17. Sixten Johansson skriver:

    Patriks formuleringar från 1996 är mycket skarpsinniga och verklighetsnära. Insikterna kan tillämpas även på andra områden än teknisk, vetenskaplig och ekonomisk tillväxt. Mycket som börjar växa kan ha starkt negativa verkningar, t ex kriminalitet. Utan motkrafter vänder samhällsutvecklingen spiraliskt nedåt, livskvaliteten sänks eller urholkas.

    Utifrån Patrikal förståelse kan vi analysera den omvandling som har frambringat dagens PK-samhälle. Vi tänker oss att efterkrigstidens stora problem – konsten att skapa en konfliktfri värld och bättre människa – var väl värt att försöka lösa. Massor av mänskliga resurser mobiliserades. Problemlösandet pågår än i dag, PK-produktiviteten är mycket hög. Hur kunde denna höga omvandlingstakt med ett uttalat humant syfte bli en gravt destruerande sjukdom i samhällsorganismen?

    Under den lugna ytan produceras allt som fyller den offentliga idévärlden under liknande processer som i den råaste marknads- eller maffiaekonomi: kortsiktig exploatering, parasitism, bedrägeri, bulvaner osv. Men varför har inte denna hårda konkurrens krystat fram lösningar på problemet?

    Svaret är att marknadsekonomi och teknisk / vetenskaplig utveckling bygger på inmatning och ständig återkoppling från en oerhört komplex verklighet / natur / erfarenhetsbas / sanning. PK-processerna startade med barnsligt förenklade och falska ingångsdata och algoritmer och pågår utan återkoppling. De drivs inte av markplanets behov, utan uppifrån, och med en utopisk produkt som mål.

    Gilla

  18. Underdog skriver:

    FNs Agenda 2030, som ytterst bygger på Brundlandts hållbarhetsrapport, har som utgångspunkt att ofrihet, fattigdom och miljöförstöring ska avskaffas genom att bryta ner det enda system som, där det tillämpats på riktigt, löst problemen med ofrihet, fattigdom och miljöförstöring och ersätta det med ett system som, överallt där det tillämpats medfört tyranni, folkfattigdom och miljöförstöring. Till denna Agenda 2030 har Sveriges Riksdag, hela näringslivet, alla myndigheter och större delen av folket försvurit sig.

    Två saker vet jag som är oändliga; mänsklig dumhet och universum. Och när det gäller nummer två är jag inte säker. (A Einstien, väl?)

    Gillad av 2 personer

  19. Linden skriver:

    ”Låg tillväxt tyder på sjukdomar i organismen”

    Svenskarnas stöd euron ökar till 61% .
    https://www.scb.se/contentassets/7da144c954d84a06a3e33740423e9d1c/me0201_2019m11_br_me60br1902.pdf
    9 149 personer slumpmässigt urvalda varav 4645 svarade, är det tillräckligt för att dra några slutsatser överhuvudtaget?

    Alla med fast telefon. Jag tror att vi även där kan ana en agenda.
    Att fåmed svenskarna på eurotåget ett sätt att dölja den ekonomiska utförsbacken?

    Hela demokratin har fått slagsida.
    Kreti och pleti från hela världen bjuds in och får svenskt medborgarskap.
    Helt utan krav på att anpassa sig och bidra med laglydighet och arbetsvilja.
    Inte ens språkkrav ställs.
    Men till valurnorna hittar dom och betalar där för bidrag och samhällsservice som är betydligt generösare än vad svenskarna uppbär.

    Ett rimligt krav vore att man ska försörja sig själv innan man får svenskt medborgarskap och rösträtt.
    Och naturligtvis kan göra sig förstådda på svenska.

    Gillad av 5 personer

  20. Mogens Söndergaard,Hovedstaden. skriver:

    Omvandlingstakten har två sidor:En kvalitativt positiv och en negativ-ett slags kontinuum eller en slags skala där moraliska värden viktas in måste alltså konstrueras för att omvandlingshastigheten skall kunna bli ett användbart instrument vid bedömning av
    ekonomiska,sociala och kulturella processer.Man kan då hamna i olika former av svåra bedömningar ,där nyckelkriterier måste klart defineras för att begreppet ”omvandlingshastighet” skall bli användbart..Exempel:Vid det allerades terrorbombning av Dresden under några timmar i februari 1945 brändes uppskattningsvis enligt de dåvarande tyska myndigheternas egna uppskattningar ca 252.000 människor ihjäl och förvandlades till förkolnad aska , en slags flytande ben-,kött- och blodsubstans eller till lik.Byggnaderna och infrastrukturen i Dresden förstördes fullständigt.Omvandlingstakten eller omvandlingshastigheten var således mycket hög och även omfattande.Problem:Var denna mordiska förstörelse som ju kan kallas ett ”Holocaust”,brännoffer- postiv,negativ eller etiskt neutral?Bidrog detta brännoffer till den ekonomiska utvecklingen?Vems eller vilkas ekonomiska utveckling i så fall?Tyskarnas,Tysklands eller kanske någon eller några andras ekonomiska utveckling?Ett annat exempel som kanske även kan tjäna som metafor för tillståndet i Sverige och Europa:En mänsklig kropp infekteras med avsikt av en autoimmun dödlig pest som får den infekterade mänskliga kroppen att själv angripa kroppens immunförsvar och dess vita blodkroppar.Resultat:Kroppen dör.Omvandlingstakten är hög.Kroppen blir ett lik bestående av ben,kött,inälvor.Liv blir till död.Omvandlingshastighet är hög.Hurra!Men är omvandligen av liv till död verkligen moraliskt försvarbar?För Sverige?För Europa?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.