
Per Svensson heter en ledarskribent på Dagens Nyheter som har den lyckosamma förmågan att föra ett logiskt resonemang så att det räcker till en hel artikel. Det välkomnar jag även om jag tycker att hans logik för det mesta haltar.
Nu spekulerar han om hur sådana som jag, det vill säga vita män i ”den grånade självsäkerhetens ålder” (som även är hans egen) – och rimligtvis motsvarande kvinnor – egentligen tänker. Han kallar oss för ”den moderna projektfixerade medelklassen” och jämför oss med Robinson Crusoe vilket enligt min mening är välfunnet. Den förnuftiga nettoskattebetalande medelklassen skulle jag kalla oss för vilket rimligtvis är samma sak.
Robinson Crusoe var 1600-talsmannen som i Daniel Defoes klassiska berättelse led skeppsbrott och tillbringade nästan 30 år på en öde ö och där i sin ensamhet under svåra vedermödor byggde upp ett slags civiliserat liv. Svensson beskriver det så här:
Med flit och uppfinningsrikedom förvandlar Robinson naturen till ett blomstrande samhälle. Robinson inser att han har sitt öde i egna händer och gör det mesta och bästa av det.
Jag håller med. Jag snabbskummade boken. Den är i sanning ett slags hjälteberättelse om västerlandets framgångar representerade av den ensamme skeppsbrutne. Han utforskar sin öde ö och gör livet nästan drägligt. Han tämjer getter och lär sig vilka fåglar som går att äta. Han odlar druvor, bygger ett hus, skaffar sig en papegoja att prata med och en hund att jaga med. Han gör en kalender med hjälp av ett dagligt snitt i en käpp så han kan hålla ordning på tiden. Han fångar en sköldpadda med sextio ägg, det läckraste han ätit.
Problemet med Svenssons logik är att han inte unnar medelklassen dess framgångar. Han verkar hålla med om att den västerländska medelklassen faktiskt på egen hand åstadkommit det mesta av det som vi uppskattar med civilisationen men han begabbar oss för att vi givit världen detta:
Vi [det vill säga medelklassen] tar för givet att världen är till för just vår skull. Vi är de mänskliga gudarna; de som skapar, men också de som härskar… många män i generation [har] vuxit upp, och levt sina liv, utan att behöva motivera rätten till trygghet. rätten till välstånd, rätten att vara den som omgivningen lyssnar på, rätten till bilen, rätten till solen i söder, rätten att leva och konsumera som en romersk kejsare. Dessa rättighetsmonopol är nu alla ifrågasatta.
Om vi bortser från retoriken så fattar inte jag varför jag inte skulle ha rätt till ett välstånd som jag själv tjänat ihop till. Jag anser också att jag har rätt till min bil liksom jag har rätt att åka till Brasilien om jag sparat ihop till resan och får för mig att genomföra den. Medelklassen har också rätt att fortsätta Robinson Crusoes verk och fortsätta att vidareutveckla civilisationen vilket faktiskt också är precis vad den gör till alla andras nytta och välgång. Varifrån tror Svensson att jobben kommer?
Svensson verkar ifrågasätta en stor del av de mänskliga rättigheter som är västerlandets och demokratins adelsmärke och skälet till att vi inte lever kvar i femtonhundratalets misär. Det går inte att begripa. Svensson förespråkar att västerlandet ska skjuta sig i foten genom att kväsa medelklassen. Vad har Svensson i huvudet som inte fattar att medelklassen är det allmänna välståndets trygga fundament?
Hur ska då, enligt Svensson, utmanövrerandet av medelklassen gå till?
Befästningarna Robinson byggt kring sitt rike smulas sönder, av de tidigare tjänarna som kräver sin rätt och av en natur som påminner människan om hennes hybris, en natur som allt kraftfullare låter henne förstå att hon hittills levt på nåder i en bräcklig slumpens dykarklocka.
Här anas hela PK-ismens ideologiska apparat. Någon ny makt som inte nämns vid namn ska med hänvisning till påstått förtryckta människor och en påstått förödd natur upphäva ett hyggligt antal mänskliga, demokratiska rättigheter och förinta den nettoskattebetalande medelklass som tvingas finansiera hela PK-istkyrkan.
Det handlar bara om att medelklassen ska förmås att skämmas och därför gå med på att betala ännu mer nettoskatt till försörjningen av ”de tidigare tjänarna” och alla andra grupper som slutit sig till dessas led eftersom de upptäckt att detta slags försörjning är bekvämare än det där med eget arbete.
Välformulerat men snurrigt och samhällsfarligt, Per Svensson.

