Mohamed Omar: Påsken – den heliga våren

Mohamed Omar

Påsken, liksom de flesta svenska fester, är ett exempel på hur det hedniska och det kristna sammansmälter i svensk kultur. Ordet påsk kommer från hebreiskans ”pesach” som betyder ”gå förbi” och påminner om hur dödsängeln i Egypten gick förbi det judiska folkets hus utan att röra dem. De hade strukit blod på sina dörrar.

Den svenska påskens kristna dimension vilar på denna judiska grund. Påskens innebörd förändrades av de kristna från att handla om det judiska folkets befrielse ur träldomen i Egypten till att handla om Jesus korsfästelse, död och uppståndelse.

Till denna dimension kan man lägga den hedniska – påsken som vårfest. Den dimensionen finns bättre uttryckt i det engelska ordet easter och tyskans ostern som sägs komma av namnet på den germanska fruktbarhetsgudinnan Ēostre. Hon nämns av den lärde engelske munken Beda (672-735) i fråga om de gamla anglernas tideräkning:

”Eosturmonath (vårmånaden, 22 Mars—20 April), som nu förklaras med påskmånaden, har af
forno sitt namn efter deras gudinna, kallad Eostre, åt hvilken de då firade fester och efter hvars namn de nu jemväl benämna påskhögtiden, sålunda med ett genom gammal plägsed bekant namn uttryckande den nya högtidens glädje.”

Ēostre tecknad av av Johannes Gehrts (1884):

I Nordisk familjebok (Ugglan) står det så här:

”Liksom de andra stora kristna högtiderna inom sin ram bibehållit eller dragit till sig en del gamla hedniska bruk, har det också varit med påsken. Tiden för den kristna påskens firande sammanföll hos de germanska folken i det närmaste med deras hedniska offer vid vårens ankomst eller måhända rättare vid sommarens början.”

Det behöver inte råda någon motsättning mellan dessa båda dimensioner – den hedniska och den kristna. Om man liksom jag är ateist kan man fira påsk som en sekulär vårfest där de kristna och hedniska inslagen ses som metaforer och symboler.

Jag tycker att man kan se påsken som en tidig valborgsfest, eller som en del av en längre aprilfest. I båda festerna firar man grönskan och fruktbarheten och vårens ankomst. April är månaden då jorden ”öppnar sig”, därav namnet april som troligen kommer från latinets aprilis, en avledning av aperire, ”öppna”. I Sverige kallades månaden tidigare gräsmånad eller grödemånad. Förr så förekom även brasor vid påsken, liksom majbrasorna på sista april. De kallades ”påskefyr” och tändes på skärtorsdagen eller på påskafton.

Anknytningen till årstiden finns redan i tiden då påsken firas. Den är en rörlig helg och infaller enligt ett beslut som togs under kyrkomötet i Nicaea år 325, på första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.

Det tidigaste datum som påskdagen kan infalla är den 22 mars. Detta inträffade senast 1818 och sker nästa gång 2258. Det senaste datum som påskdagen kan infalla på är den 25 april. Detta inträffade senast 1949 och upprepas 2038. I år infaller påskafton den 20 april, strax före den andra vårfesten: valborgsmässoafton.

I hednisk tid firades någon typ av blot under våren för att fira att det var halvvägs mellan midvinter och midsommar. Det berömda blotet i Uppsala som skildras av Adam av Bremen på 1000-talet sägs ha skett kring vårdagjämningen, dagen då dag och natt är lika långa.

Enligt mäster Adam så sjöng nordborna sånger då de blotade som var så anständiga att han inte kunde återge dem. Det var alltså inte lika barnvänliga vårvisor som ”Blåsippan ute i backarna står” och ”Alla fåglar kommit re’n”. För övrigt visor som jag tycker passar att sjunga vid påskbordet, särskilt om det är barn med. ”Sov du lilla vide ung”, Zacharias Topelius dikt tonsatt av Alice Tegnér, passar också bra eftersom den handlar om vinterns långa natt och längtan efter våren och för att videkvistar används för att påskpynta:

Vakna liten vide glatt,
solskens öga ser dig.
Efter vinterns långa natt
gröna kläder ger dig.

På påskdagen, i år söndagen den 21 april, firar kristna Jesu uppståndelse. Som icke-troende kan man glädje sig över naturens uppståndelse och att jorden ”öppnar sig”.

Och långfredagen kan vara stillsam även för en icke-troende. Inte för att man tror att gudamänniskan led och dog för våra synder, utan som en påminnelse om den kalla och mörka vintern. Man kan tänka på tidigare generationers svårigheter under den långa vintern. Om man är stillsam och inte äter och roar sig så mycket på långfredagen, så blir glädjen desto större på påskaftonen på samma sätt som våren var en större glädje för våra förfäder eftersom deras vintrar var desto svårare före alla moderna bekvämligheter. Ja, som Olaus Magnus skriver i sin Historia om de nordiska folken på 1500-talet:

”Sedan de nordiska folken från början av oktober till slutet av april gemensamt uthärdat en sträng vinter med långa nätter, bistra vindar, frost, snö, dimma, stormar och en ofantlig köld samt övriga växlande yttringar av elementens raseri, och detta med glatt mod i medvetande om att hugsvalelsen nalkas, pläga de – och detta gäller särskilt dem som bo närmast nordpolen – med utomordentliga glädjefester hälsa den återvändande solens ljus.”

Långfredagen, menar jag, kan man alltså se som en bild för den långa och svåra vintern och uppståndelsen som en bild för våren. Kristna har ända från början liknat Jesus vid solen genom bibliska uttryck som ”rättfärdigheten sol” och ”världens ljus”. Kyrkorna hade sina altare vända mot öster eftersom öster är soluppgångens väderstreck och Kristi återkomst tänktes i öster.

Strindberg påsk

Dramatiken i det kristna påskfirandet bygger på kontrasten mellan dödens triumf och livets pånyttfödelse, spänningen mellan långfredagen och påskdagen. I pjäsen Påsk har Strindberg låtit dagarnas olika stämning spegla händelseförloppet. Pjäsens tre akter har namn efter de tre dagarna skärtorsdag, långfredag och påskafton. Den ljusa vårstämningen i början mörknar till oro och ängslan och långfredagen präglas av ångest – som till sist viker när allt får ett lyckligt slut. I slutet av den andra akten säger Eleonora:

Ja, det mesta skall reda sig, bara Långfredagen är över, men icke allt! I dag ris, i morgon påskäggen! I dag snö, i morgon tö! I dag döden, i morgon uppståndelsen!

Hur dessa två dimensioner kan samsas, det vill säga det uråldriga årstidstemat kan uttryckas i ett kristet bildspråk, eller tvärtom: hur det kristna budskapet kan uttryckas i nordiska naturbilder, kan man se exempel på i psalmen ”Likt vårdagssol i morgonglöd”, skriven av N. F. S. Grundtvig, Danmarks store psalmdiktare under 1800-talet.

Jesus liknas vid solen, till och med vårsolen, och vintern liknas vid döden. Påsken infaller vid en tid då årstiderna bryts och dag och natt är lika långa. Ljuset och mörkret kämpar och ljuset segrar över mörkret, livet segrar över döden i naturen på samma sätt som Jesus segrar i ”andens rike”:

Likt vårdagssol i morgonglöd
gick Jesus fram ur natt och död
till liv förutan like.
Därför, så länge världen står,
det efter vinter kommer vår
också i andens rike.

Fåglarnas återkomst till Norden uppmärksammas särskilt på tranafton den 24 mars under tiden för vårdagjämningen, och dagen efter infaller Vår Fru-dagen, då man firar att jungfrun blev havande, åter en anspelning på fruktbarheten. I psalmen förknippas fåglarnas sång med glädjen över Jesu uppståndelse. Påsken är en morgon, en ny början:

Som fåglars kör i lund och mark
besjunger våren, blid och stark,
och livets alla under,
vi må besjunga med varann
hans liv, som döden övervann
i påskens morgonstunder.

Skogen klär sig som en brud, redo att ta emot sin brudgum. Våren är kärlekens tid då livets krafter blomma:

Snart alla ängar stå i skrud,
och skogen kläder sig som brud,
när livets krafter blomma.
Så komme vår i Jesu namn
i folkens liv, i kyrkans famn,
till alla själars fromma.

I annan psalm, ursprungligen skriven av Adam av S:t Victor på 1100-talet, men bearbetad av Grundtvig, finner man samma bildspråk:

Världen som nu föds på nytt
pånyttföder glädjen.
Här på jorden vandrar nu
den uppståndne Herren.
Öst och väst och syd och nord,
eld och vatten, luft och jord
sjunger påskens psalmer.

Hör hur fågelropen höjs!
Hav och strand sig gläder.
Se hur mark och träd tar på
sina sommarkläder.
Genom tjäle, köld och död
tränger solens eld och glöd.
Det är påsk på jorden.

Ur ett outtömligt djup
skaparkraften flödar.
Liv ger liv och skörd ger sådd,
sådden nya skördar.
Döden fråntogs all sin makt.
Kristi kropp i graven lagd
uppstår och förvandlas.

Vi i honom återfår
allt som gick förlorat.
Paradiset nu för oss
öppnar sina portar.
Inget svärd! Från död till liv
kallas vi att leva i
alla somrars sommar.

Vår och påsk framställs här som en och samma sak. Världen föds på nytt i andens rike liksom i naturen: ”Det är påsk på jorden”. Man ska förstå uppståndelsens under genom att kontemplera naturen. Det som varit dött kan visst få liv igen, se dig om! Det är inte utan skäl som påsktiden har kallats ver sacrum, den heliga våren.

Jesus står upp ur graven liksom grönskan spirar ur jorden. Stenen rullas bort och han går ut levande liksom ägget kläcks och kycklingen kommer ut. Ägget är en användbar symbol för världen och livets tillkomst, men också för hur Jesu liv döljs i den slutna graven och hur vårens liv döljs under snö och is under vintern och kommer fram när jorden öppnar sig. Allt levande kommer från ägget lyder ett gammalt latinskt ordspråk: omne vivum ex ove.

Kyrkofadern Gregorius av Nazians (300-talet) skildrar sambandet mellan våren, årstidernas drottning, och påsken, drottningen bland dagar:

”Vid påsk bidrar allt till att skapa skönhet och festglädje. Årstidernas drottning hyllar dagarnas drottning och bringar henne allt det skönaste och livfullaste som hon har. Himlen är mer genomskinlig, solen står högre och lyser mer, månen strålar klarare och stjärnornas skaror är renare, källorna är friskare, floderna mer obundna sedan isen inte längre fjättrar dem…”

I en dikt med titeln ”Vårdagjämning” av Uppsalapoeten Olof Thunman, hämtad ur hans debutdiktsamling Pan spelar från 1919, finns både det hedniska och det kristna med; Golgatas blodiga stig och de flammande bålen som välkomnar ”solens rullande hjul”:

Påsken är när. Hör, klockorna sjunga om lidandets törne,
Golgatas blodiga stig och templets rämnande förlåt,
mumla om syner i Österland och om under i Juda.
Tunga klockorna gå. Men på slätter, åsar och backar
ungdom skall samlas kring flammande bål och sprakande eldar,
samlas som fäderna gjort sedan sagans gråaste tider,
trogen urgammal arisk sed att med heliga elden
hälsa solens rullande hjul, som skuggorna krossar.

Nejden skall glimma av hundrade bål och skott skola lossas,
följda av rungande rop – de gamla goternas härskri! –
rop, som jaga de ledaste troll och de argaste jättar
åter till skuggornas land från nordens ljusnande bygder.
Spel skola klinga smekande mjukt i vaggande rytmer,
sången skall stiga ur vidgade bröst med rökskymda stjärnor.
Dansen, den heliga dansen, skall gå till solgudens ära.

Men märker ganska tydligt vilket påsktema Thunman föredrar. Prästernas mummel om Jesu lidande långt borta i Österland kontrasteras mot ungdomen som samlas vid flammande bål för att hälsa solen. Men han bortser från att den kristna påsken inte bara firas i lidandets tecken utan framför allt i uppståndelsens, och som jag redan nämnt, så behöver inte lidandet vara tråkigt utan kan göra glädjen desto större på samma sätt som vår svenska glädje över våren är desto större eftersom vintern är så lång, kall och mörk. Därför tänker jag som ateist att ha en traditionellt stillsam och mager långfredag som en påminnelse om de långa och stränga vintrarna som förfäderna genomlevde, då naturen var död, och för att än mer uppskatta naturens uppståndelse – och påskbordet.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook. Du kan stödja mitt arbete genom att swisha till 0760078008 (Eddie).

18 reaktioner på ”Mohamed Omar: Påsken – den heliga våren

  1. lenam skriver:

    Javisst, all andlighet och tro kräver ett stort mått av fantasi och även poesi. Klart att människornas tankar genom tiderna måste ha upptagits av moder jord och årstidernas växlingar och de känslor som det föder i människan. Grunden för all poesi.

    Gilla

  2. Aurora skriver:

    Intressant betraktelse. Idag läser vi att mellan 50 och 100 dödats i attacker mot kristna kyrkor i påskhelgen.Attacker och förföljelser av kristna kommer att öka. I Sverige är man tyst om vad det handlar om. Ärkebiskopen Jackrlen var gäst i morgon-tv och skulle prata om påsk. Hon såg märkligt obekväm ut. Undrar varför?

    Gillad av 5 personer

  3. kolosserbrevetkap3 skriver:

    Open Doors ger årligen ut ”World Watch List”, en hierarkisk redovisning av länder där förföljelse av människor utifrån deras kristna tro sker. Titta här! https://www.open-doors.se/wwl

    Open Doors verkar för att ge en röst åt samt stötta människor som förföljs utifrån sin kristna tro och bekännelse.

    Gillad av 2 personer

  4. Hortensia skriver:

    Tack, Eddie. Leve den livgivande solguden och Gud hjälpe oss om vi inte lyckas hålla den importerade månguden stången. Då lär mörker och känslokyla utan motstycke vankas Nordens välanpassat ljushyllta befolkning.

    Gillad av 2 personer

  5. Göran Holmström skriver:

    Är det bara jag som finner det konstigt, att Notre Dame brann inför påsken, en annan kyrka så gick det in en man med bensindunkar. I Italien så greps 2 för förberedelse till terrorbrott, I spanien greps en son till en Iman för förberedelse till terrordåd.
    Sri Lanka så sprängdes kyrkor och massor av döda.
    Det verkar ändå samordnat, sedan kan media försöka tiga ihjäl detta.
    Men min magkänsla säger mig att, kriget har redan brutit ut och det börjar småskaligt.

    Gillad av 3 personer

    • Jari Norvanto skriver:

      Utan att ha undersökt saken närmare så är det väl något mönster som framträder:
      Dels förekommer jihadistisk terrorism i princip överallt och hela tiden, men förtätat på dels fredagar och dels inför och under kristna högtider som påsk och jul.

      Gillad av 2 personer

    • Sture skriver:

      Dina misstankar är trovärdiga. Denna eldstorm med mångmeterhöga lågor
      kan inte åstadkommas av annat än eldfängt flytande bränsle. Redan efter
      en timma fastställde Macron att allt var en olycka. Historien kommer avslöja
      fakta, likt riksdagshusbranden iscensatt av Göring, där man beskyllde den
      sinnessvage van der Lubbe för att ha åstadkommit denna våldsamma brand.
      Helt ensam.

      Gillad av 1 person

  6. P I Persson skriver:

    Lidande kan också vara en nödvändig förutsättning :

    GETSEMANE (ur Goggles (1938))

    Han var en så liten och klen artist
    att han kände sig mer än lovligt trist.

    Då satte han sig vid sin Faber 2
    en vacker afton och skrev som så:

    Gud har i sin fotografiateljé
    ett mörkrum som heter Getsemane.

    Där växer det klara bilder fram
    för den som är lugn och allvarsam.

    Men den som är rädd – för köld och ris,
    får aldrig en blomst i paradis.

    Hans liv blir liksom en öde slätt
    av inga silverne tårar vätt.

    I purpur, kanske, och glans han gick,
    men blicken hans var en tiggarblick.

    Till aska kom han men aldrig brand
    och månen ler åt hans tomma hand.

    Ty den som är rädd för Getsemane
    har ingenting alls att få eller ge.

    ———————————————————————————-

    Därför kan vi kristna aldrig glömma Getsemane och Jesu offer för vår skull. Därför tillönskar vi varandra – och andra en Glad Påsk.

    Gillad av 1 person

  7. Niklas R skriver:

    Faktum är att ordet påsk kommer från försvenskningen av grekiskans pascha (eller hur det nu stavas), som i sin tur kommer från hebreiskans pesach. Detta eftersom den svenska Bibeln översattes direkt från original texterna på grekiska och då behöll man det grekiska ordet för ”förbigången”.
    Det engelska ordet för Påsk, easter, kommer från Kung Jakobs bibel där översättarna, på samma sätt som Luther, 1522, ersatte ordet pascha med ”öst” eftersom i gammal västerländsk kristen terminologi betyder ”öst” ”påsk”, vilket blir easter på engelska och ostern på tyska. Så det har inget med hednakulturer eller liknande att göra utan ett ordval som Luther och, i det engelska fallet, Tindell gjorde.
    Samma ordval fanns kvar i andra delar av dessa Biblar som t.ex. i Lukas 2:41 och 1 Kor. 5:7.
    Detta ordval finns förövrigt inte kvar i dagens engelska biblar utan där skriver de nu ”pass over”.

    Som referens kan ni se denna video 8 minuters video där det hela förklaras (åtminstone den engelska delen).

    Väl värt att notera är att i latin är ordet för Påsk – pascha. Även där behöll man det grekiska ord som apostlarna använt i evangelierna. Latin är, för de som inte känner till det, den västerländska kyrkans, aka katolska kyrkans, språk och det språk som alla prästvigda skulle kunna läsa och skriva, även efter reformationen.
    Vilket kan förklara varför både Tindell och Luther ville byta ut ordet på den viktigaste högtiden inom kristendomen till något annat än det som den katolska kyrkan använde.

    Gillad av 2 personer

  8. li br skriver:

    Det är 3 gången kristna kyrkor blir utsatt för självmordsattentat på Palmsöndagen i världen. Ät det slumpen?

    Palmsöndagen påminner om Jesu intåg i Jerusalem då folket hälsade honom med palmkvistar i händerna. Palmsöndagen är söndagen före påsk, som i kyrkoåret inleder stilla veckan. Palmsöndagen är ägnad minnet av Jesu intåg i Jerusalem, då han red på en åsna in till Jerusalem och hyllades av folket.

    9 april 2017 – Egypten I staden Tanta ska minst 27 människor ha mist livet och minst 78 skadats. I Alexandria dödades 17 människor, varav tre poliser, och 48 skadades. IS tar på sig skulden för dubbla explosioner i Egypten.

    27 Mars 2016
    Ett blodigt attentat har riktats mot påskfirare i den pakistanska staden Lahore. Minst 72 personer befaras ha dött i en självmordsattack i Lahore i nordöstra Pakistan och nära 300 personer tros ha skadats. 29 av de döda är barn. Extrema talibaner i Pakistan har tagit på sig söndagens blodiga attentat i Lahore.

    Last year, there were 86 verified incidents of discrimination, threats and violence against Christians, according to the National Christian Evangelical Alliance of Sri Lanka (NCEASL), which represents more than 200 churches and other Christian organizations.
    This year, the NCEASL recorded 26 such incidents, including one in which Buddhist monks allegedly attempted to disrupt a Sunday worship service, with the last one reported on March 25.
    https://www.reuters.com/article/us-sri-lanka-blast/easter-day-bombs-kill-138-in-attacks-on-sri-lankan-churches-hotels-idUSKCN1RX038

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.