Den svarta legenden

Patrik Engellau

På femtonhundratalet var det mycket bråk mellan England och Spanien. Minns spanjorernas misslyckade försök att år 1588 krossa England med sin ”oövervinnerliga armada” om 130 krigsfartyg.

Redan på den tiden fanns propaganda. Det ingick i krigföringen att beljuga och baktala fienden. Engelsmännen uppfann en stark berättelse som gick ut på att spanjorerna var ett helt igenom ondskefullt och grymt folk. Spanjorerna var intoleranta, bigotta och brände folk på bål och i sina latinamerikanska kolonier gav de indianbarn till sina hundar att äta. Böcker som noggrant redovisade spanjorernas vidrigheter spreds över Europa med hjälp av den nya boktryckarkonsten.

Inte förrän vid förra sekelskiftet lyckades spanjorerna samla sig till ett motdrag som i någon mån faktiskt fungerade. Spanska historiker myntade ett begrepp – la leyenda negra, den svarta legenden – som fick fäste, åtminstone bland akademiker, särskilt spanska akademiker. Bra begrepp är märkvärdigt kraftfulla saker. Nu kunde man inte utan trovärdighet stämpla en del engelska skildringar som uttryck för en svart legend och därför inte värda att tas på allvar.

Det finns en annan svart legend som inte handlar om femtonhundratalets Spanien utan om de europeiska ländernas koloniala äventyr under det förra och det förrförra seklet. Legenden går ut på att kolonialismen var entydigt ond och behäftar den vita rasen, särskilt de vita männen, med en outplånlig arvssynd.

Jag påstår inte att allt ont som tillvitas kolonialismen skulle vara påhitt. Sådana som Kurtz i Joseph Conrads Mörkrets hjärta fanns nog i verkligheten. Men hur var det med den transatlantiska slavhandeln? Slavhandel existerade visserligen men det hade det gjort i alla tider. Uppemot en tredjedel av invånarna i det antika Rom var slavar. Om det var något särskilt som utmärkte den vite mannen i samband med slaveriet så var det att han så småningom upphävde hanteringen i de områden han kontrollerade.

Min tes är alltså att den gängse tolkningen av kolonialismen, som går ut på att Storbritannien, Frankrike, Portugal och andra kolonialmakter regelmässigt betedde sig med oursäktlig brutalitet, ondska och nonchalans gentemot de infödda, är en nutida svart legend.

Det första man kan notera är att den nu gällande berättelsen om kolonialismen är en ganska ung historia. Den började berättas efter andra världskriget. Dessförinnan hade kolonialismen betraktats som en västerlandets välgärning gentemot de outvecklade folken. I svenska kyrkor upptogs kollekt till förmån för hednamissionen vilket kunde betyda någon skola i Afrika. Man såg positivt på det civilisatoriska värvet.

Vem var det då som hade intresse av att omkring krigsslutet etablera en ny syn på kolonialismen? Det första intresset var naturligtvis de infödda eliterna i kolonierna som fått utbildning av kolonialmakterna och som bespetsade sig på alla de höga positioner som kolonialherrarna skulle efterlämna när de försvann. Att de skulle försvinna och kolonierna förvandlas till självständiga stater hade alla förstått utom Portugal, som krampaktigt höll kvar sina kolonier i flera decennier efter det att Storbritannien, Holland och Frankrike hade börjat dra sig tillbaka från sina. (Sydafrika är ett specialfall. Där gjorde de vita ett misslyckat försök till etnisk rensning som inte gick ut på att döda alla svarta utan att fysiskt separera vita och svarta i olika geografiska områden. De svarta skulle placeras i självständiga hemländer, så kallade bantustans, som sträckte sig över inte helt försumbara arealer. De vita skulle också bo för sig och det var där projektet strandade för de vita behövde de svarta som arbetskraft. Förresten blev det aldrig någon utvecklingskraft i bantustans trots biståndet de fick.)

Det andra intresse som gärna nedsvärtade kolonialismen var USA. Dels hade ju USA självt kastat av sig vad amerikanerna betraktade som ett kolonialt ok, dels höll det kalla kriget på att formeras och USA ville ställa sig in hos det ökande antalet självständiga före detta kolonier för att dessa inte skulle hamna i det sovjetiska boet (vilket inte alltid lyckades till stor skada för de nya länder som valde fel).

Det främsta indiciet på att kolonialismen i verkligheten inte var så genomrutten som skolbarn får lära sig idag är att de nya, infödda herrar som tog över efter de vita kolonialisterna knappt ändrade på någonting (utom just de infödda herrar som införde socialismen vilket de fick tillfälle att ångra). De hittade visserligen på nya flaggor men de behöll infrastrukturen, rättssystemet, skatteuppbördssystemet, lantmäteriet, skolsystemet, sjukvården och allt annat som kolonialmakterna hade installerat.

I det perspektivet kan man förstå vad som egentligen var det stora felet med kolonialismen. Felet var att de vita fortsatte att styra de länder som de byggt upp. Felet var att fel elit satt vid köttgrytorna.

Jag har haft förmånen att i egenskap av chef för svenska ambassaden i den före detta portugisiska kolonin Guinea-Bissau stå bredvid och titta på när rätt elit satte sig vid köttgrytorna (som var rätt magra om det inte hade varit för det svenska biståndet). Jag gjorde då två till synes motsägelsefulla observationer av vad de nya herrarna ansåg om den gamla kolonialmakten Portugal.

För det första kunde allt som var fel och inte funkade skyllas på Portugal. När vattenförsörjningen i huvudstaden la av några år efter det att den siste portugisen lämnat landet så var det portugisernas fel. Med tiden, i varje fall så länge jag var där, ökade portugisernas skuld i och med att nya brister presenterade sig.

Den andra observationen är att inget var bättre än Portugal. Ministrarna åkte på semester till Lissabon. De hade fått sin utbildning vid universitetet i Coimbra. Skulle de anställa en utländsk expert så skulle det vara en portugis. De fortsatte flera år efter självständigheten att referera till Portugal med det koloniala begreppet ”metropolen”. De hade samma förakt som portugiserna själva för personer som talade språket med brasiliansk brytning. Finansministern hette Vasco efter sjöfararen Vasco da Gama och hade en portugisisk fru.

39 reaktioner på ”Den svarta legenden

  1. gmiksche skriver:

    Genom hela världshistorien har olika samhällen stått mot varandra och expanderat mot varandra. Av olika skäl, brist eller förment brist på utrymme (Lebensraum enligt nazistisk terminologi), önskan att tillägna sig andra samhällens naturrikedomar eller av dem skapade rikedomar. Koloniseringen i västerländsk mening är enbart en aspekt av detta. Fenomenet uppkom redan under antiken i medelhavsområdet. Och det fortsätter i dag under andra former. Kolonialismen har onekligen haft positiva effekter. Frågan är bara för vem. Och om dessa uppvägs av allt lidande som koloniseringen fört med sig. Givetvis inte för de som koloniserats. Idag är det vi som hör till den gruppen. Jag våndas varje gång jag läser kolonialismens lovord.

    Vad gäller den brittiska historiens avgörande moment bestämdes dessa av tillfälligheter. Den lyckade normandiska invasionen genom att kung Harold och hans här råkade befinna sig i norra England vid Vilhelms landstigning i Kent och kom uttröttad fram till slagfältet vid Hastings efter en ilmarsch. Den misslyckade spanska invasionen genom en storm.

    Gillad av 1 person

    • Fredrik Östman skriver:

      Napoleons här kom ofta uttröttad fram till slagfältet, men vann. Det är generalens uppgift att fatta beslut av detta slag. Fel beslut, inte fel resurser, leder till förlust, säger Sun Tzu.

      Engelsmännens fördelar var modernare kanoner och friheten att anpassa taktiken till dem, friheten för befälhavarna på plats att fatta egna beslut. Detta fällde avgörandet. Att den redan besegrade armadan sjönk i en storm på flykten hemåt är en annan historia.

      Gillad av 3 people

  2. Lars skriver:

    Jag känner mig lite osäker på exaktheten i mina hågkomster kring historien här, men jag försöker se hur det kan hänga samman.

    Det sägs vill jag minnas att det var med upplysningen under det europeiska 1700-talet som motståndet mot slaveri började ta form i den ”liberala” frihetsrörelsen och tron på människans värdighet och på rationaliteten och det är ju en anakronism att USA, som grundades med individuell frihet som grundläggande axiom samtidigt accepterade slaveriet och när konfederationen bröt sig ur och inbördeskriget startade så berodde det dels på de olika ekonomiska förutsättningarna där norra USA industrialiserades under tullskydd, men där slav plantagerna i Syd exporterade jordbruksprodukter och importerade konsumtionsvaror och vill undvika tullskydd och dels på moraliska överväganden i Norr (men delade uppfattningar) och dels på behovet hålla samman federationen. Det tycks ha varit delvis blandade skäl bakom kriget, inte renodlat intellektuellt/moraliska ställningstaganden. Det är ju t.ex. märkligt att en sydstat som Texas, som inte var beroende av slaveri, men ekonomiskt delade intressen med Syd gick med i konfederationen.

    Livegenskapen försvann i Väst Europa under 1300-talet, men levde i Öst Europa och Ryssland kvar till sent 1800-tal, spannmålsproducerande exportörer. Ryssland påbörjade förändringar kring livegenskapen under 1860-tal i de av och till återkommande moderniseringsförsöken med industrialisering.

    Det förefaller som att industrialiseringen krävde en fri löntagarklass, en arbetarklass som inte var socialt sedvanemässigt eller lagstiftningsmässigt bunden till godset eller arbetsgivaren och först mot slutet av 1800-talet började olika former av inkomstskydd växa fram när industrialiseringen nått en djupare penetration och samtidigt klassintressen började organiseras.

    Slutsatsen blir att det i grunden inte låg ideologi och moral bakom slaveriets upphävande även om berättigat motstånd mot denna orättvisa växte både hos överklass, medelklass och arbetarklass.

    Men poängen i artikelns är ju hur propaganda används av olika intressen och det ser vi ju även i lilla Sverige i partiers och medias teser om verkligheten, men vi ser ju hur moral och rättvise argument avlägsnat sig från verklighetens krav på att skydda landet, på att man bortser från de ekonomiska realiteterna oavsett om man ekonomiskt ideologiskt bekänner sig till nyliberalism eller mer Keynesiansk inspirerad teori. Men om vi ser på detta som propaganda myter med ett syfte, så ser vi vänster propagera kring antikolonialism och mänskliga rättigheter och flyktingmottagning utifrån sin version av det rättvisa, mänskliga samhället, medan borgerlig media och politiker troligen har en vision av globalisering och minskad välfärdsstat bakom de vackra orden. Samtidigt tycks det som att samtliga partier tappat kontakt med verkligheten, som att propagandan fångat dem och de egna skarorna och börjat leva ett liv bortom de ursprungliga syftena.

    Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Nej, det var kristendomen som krävde slaveriets avskaffande. Upplysningen krävde kristendomens avskaffande och har upprepade gånger, inte minst i Tyskland och Ryssland, lett till slaveriets återinförande. Sveriges extrema skatter är ju också ett slags slaveri.

      Gillad av 7 people

    • Klas Göran skriver:

      Att Storbrittannien skulle ha avskaffat slaveriet först när industrikapitalismen gjorde att det inte behövde slavar längre är en teori jag såg första gången hos en uruguayansk författare (det var inte Galeano). Argumentet gick implicit ut på att de ogina engelsmännen förstörde alla andras – slaveribaserade – ekonomier när de själva inte längre var beroende av slavarbete för sin egen ekonomi. Men så enkelt är det nog inte heller. Slaveriets avskaffande berodde på ideologiska, praktiska och ekonomiska faktorer i olika mån vid olika tidpunkter. Att det var så som du visade i USA betyder ju inte att det var så överallt. Texasvar ett bra exempel.

      Gilla

      • Lars skriver:

        En del historiker har ju sett uppkomsten av en fri löntagarklass som förutsättning för kapitalismen. Under 1300 talt och senare i väst Europa upphävdes livegenskapen blad annat pga brist på arbetskraft efter de återkommande pest perioderna, men också för att utkomstmöjligheter i Öst Europa medförde utvandring dit. 1500-talet ser man som startperiod för kapitalismen särskilt i England och Holland med framväxt av ett löntagarproletariat och mer kommersiell produktion av främst tyger, med inhägnad av gemensam mark, med upphävande av sedvanerätten. Adam Smith var en av de under upplysningen som motsatte sig slaveriet.

        Mekanismen låg kanske i att en fri marknad för arbete och kapital gjorde det möjligt att med mindre risk starta och driva verksamheter. Var det brist på efterfrågan så fick arbetstagarna lämna, anställningssäkerhet fanns inte, så produktionen kunde varieras ed arbetskraften som dragspel. Idag finns det jobb, i morgon så och så många, nästa dag får vi se.

        Gilla

      • Arne skriver:

        Skall det vara så svårt att acceptera att väst ÄR bättre, att moraliska principer sprungna ur kristendomen fick engelsmännen att stoppa slavhandeln över Atlanten och stora delar av världen? Vissa saker är svåra att diskutera från vår trygga horisont, ondskan i slaveriet, en piskad rygg, om man sett det på riktigt, skall ställas mot ens egen ideologi, antingen har man en stark ideologi som försvarar sådant, islam, kommunism, pk-ism, eller inte, kristendom. Man kan se det på debatten om IS, folk saknar insikt om de moraliska bråddjupen.

        Gillad av 1 person

      • Lars skriver:

        Det förefaller inte att kyrkan i Sydamerika från 1500-tal och framåt kämpade mot slaveriet, inte heller motsvarande Islamska stater, som påstår de bekände sig till samma Gud, inte heller ortodoxa kyrkan kämpade mot livegenskap i öst Europa och Ryssland, Frankrike dömda till galärerna in på 1700-talet, straffen under medeltiden var oerhört blodiga, tortyr ansågs acceptabelt. Visst finns en moral i Jesu budskap, men det tillämpades inte. Det tycks att Upplysningen med dess filosofer och matematiker och politiker som drev frågorna i Parlament och domstolar var de som tryckte på.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Om slaveriets ekonomi kontra ”fritt” lönearbete så kan man nog sammanfatta i en sentens:

        Slavar kan inte avskedas, de måste säljas.

        Gilla

  3. Eva Danielsson skriver:

    Den ofullständiga frigörelsen från en styrande kolonialmakt, med en fredlig avnavling, liknar en berättelse om ett grinigt bortskämt barns oförmåga till frigörelse från en dominant men också kompetent förälder. Allt blir förälderns fel samtidigt som man i allt vill bli som sin förälder. Fast kanske utan att anstränga sig. Föräldrar kan klippa navelsträngen men barn måste alltid förhålla sig till sina förädrar. På något sätt. Det ligger i sakens natur som människa. När det ändå blir bra, så har troligen föräldrar gett barn utrymme för att växa och uppmuntrat och krävt ansträngning och resultat. Hade kolonialmakterna kunnat utbilda och ge större plats inom administration och viktiga samhällsfunktioner åt de infödda? Lät man allmänt lättjan råda och tog för givet att de infödda alltid skulle hållas kvar på den lägsta nivån av samhällsskalan. Mot att få lite av välståndet och ordningen. Och att den egna makten och överlägsenheten måste bestå för evigt. Det blir väl lätt så med makt och pengar. Mycket vill ha mer.
    Men normala föräldrar vill att deras barn ska växa och bli mer kompetenta än vad man själv är. Då är man nöjd och villig att låta dem ta över. Assymmetrin utplånas eller blir omvänd.
    Makt som förtrycker eller nonchalerar blir ett slags krig mellan de inblandade. Makt som i stället ser till alla inblandades bästa och ger utrymme för ett flöde upp och ner på stegen utifrån vad som behövs, kan bli en ändamålsenlig assymmetri.
    Vänsterpropaganda om att vita västerländska män allmänt är skyldiga till allt ont eller att SD-väljare är rassenassar eller att invandrare är högutbildade alternativt stackars offer eller att islam är en harmlös religion och inte en aggressiv politisk rörelse, måste ses som svarta legender. Helt utan sanning och värde. Enbart utropade ständigt och jämt, med skattebetalda media, för att kväsa dem som vill ha en annan politik. Men nuvarande makthavare är inte våra föräldrar, vi är inte genetiskt knutna till socialismen, vi borde i alla fall inte vara det. Vi måste kunna frigöra oss, klippa navelsträngen, och därmed också befria oss från dem som vill ha oss som eviga barn och omyndiga skatteslavar.

    Gillad av 2 people

    • Lars skriver:

      Stor Britannien behärskade kolonierna i Afrika och Indien med ganska små styrkor. Man arbetade med de lokala härskarna, särskilt på subkontinenten, man rekryterade och bildade armekårer bland den inhemska befolkningen och samarbetade med olika lokala maharadjor och deras väpnade styrkor. Jag tror inte det är meningsfullt moralisera över dessa tider, att det var GBs egenintresse, som man uppfattade det, som styrde kolonialiseringen är självklart liksom upprorsrörelser efter ww2 mot kolonialmakter i Afrika och Indien.

      Myten om att det egna landets efterblivenhet berodde på kolonisationen har odlats långt efter att det avslutats. Att kolonialmakterna påverkat på olika sätt är ju uppenbart t.ex. när man på Berlinkonferens i slutet av 1800-talet delade upp Afrika i stater helt oberoende av etnicitet od.

      Administrativt och ekonomiskt lämnade man ett arv efter sig. I Indien en hygglig administration och utbildningsväsende. I Sydafrika grunderna för apartheid. De spanska och politiska erövrarna och härskande klassen i Syd Amerika, som frigjorde sig i början av 1800.talet fick ett arv av förmögenhetsskillnader knutet till storjordbruken, de stora egendomarna.

      Det osmanska väldet föll samman efter WW1 och områdena delades upp i stater och protektorat med Västmakter som ansvariga. Pakistan uppstod vid Indiens delning.

      Jag tror att vänsterns skuldbeläggning och högerns försök finna positiva ting med kolonialismen båda är moralistiska och skapar och sprider myter. Den här historiska utvecklingen har varit, kan inte förändras, och all historisk utveckling får effekter för senare samhällen. Under kolonialismen skapades myter om de goda effekterna av kolonialismen, att man spred upplysning och Guds ord. Det var myter och propaganda på den tiden

      Men det Patrik tycks vända sig mot är den post-koloniala retoriken och det har även jag stött på bland vanligt folk som invandrat, att nu är det dags för Väst att betala tillbaka för utsugningen. Väst byggde sin rikedom på utsugning av kolonierna. Ekonomiskt historiskt är det inte sant, förmögenheter på handeln skapades och tillföll den nya borgarklassen och den förändringen var viktig för framväxten av industri, men den övervägande handeln skedde mellan de utvecklade länderna och har gjort så fram tills Asien började resa sig. Men tidigt 1900-tal skedde en jakt på kolonier och avgränsade marknader och säkrande av råvarutillgångar och det var bakgrunden till WW1, som i sin tur senare ledde till WW2

      Gillad av 1 person

  4. Lars Bernhoff skriver:

    Uppfriskande att som här få ett annorlunda perspektiv på kolonialismen. Det återkommer ständigt behovet av de nya ländernas frigörelse och samtidigt beroende av de som skapat fungerande strukturer av västerländsk typ.
    Alltför plötsliga brytningar med den tidigare eliten skapar ofta kaos och utrymme en ny elit som inte klarar ansvaret för att få ett land att fungera. Zimbabwe är ett skräckexempel, ANC utan Mandela har gått vilse, arabiska våren verkade rätt tills nya svårhanterade problem uppstod när demokrati inte garanterade fungerande lösningar. Svartmålning av en gammal elit/regim är enkelt. Att skapa ett ”nytt” land genom att slänga ut alla som fick det att fungera administrativt har misslyckats på många håll.
    Tyvärr fanns eller finns det ingen formel eller instruktionsbok för hur en förvandling från kolonialmakt eller kritiserad diktator till ett fungerande land ska gå till. Det är ont om giganter som tex Mandela som fick för kort tid på sig.
    Som Patrik skriver, alla fel skylls på de som inte är kvar i landet.

    Gillad av 1 person

  5. Fredrik Östman skriver:

    Jag råkar precis ha läst Mörkrets hjärta. Efteråt googlade jag lite och hittade de konstigaste tolkningar av boken, de flesta innehöll påhitt om att boken skulle vara kraftigt antikolonialistisk eller något liknande. Jag kunde inte läsa in något sådant.

    Ramen til historien är ju en jämförelse mellan romarnas erövring av England uppför Themsen och engelsmännens kolonisering av Afrikas inre, där berättaren Charlie Marlow menar att romarna gjorde det lättare för sig, eftersom de just erövrade och inte koloniserade på det liberalt engelska sättet. Hur har alla kunnat missa det? För att de inte intresserade sig för boken, utan bara såg den som ett medel för att göra ett eget kvasiintellektuellt intryck i avkoloniseringsdebatten.

    Kurtz’ sammanbrott i sin tur är ju bara ytterligare ett tecken på hur svårt det är och har varit för oss i Västvärlden att umgås med vår paradigmatiska teknologiska överlägsenhet. Konstrasten mellan pilgrimerna och bokföraren har ett liknande syfte, den visar hur utsträckta vi har blivit mellan våra rötter och civilisation å ena sidan och de friheter och möjligheter som vår teknologiska nivå tillåter oss. Det här är aktuella problem som vi fortfarande inte har bearbetat tillfyllest.

    Gillad av 1 person

      • Fredrik Östman skriver:

        Den är full av sarkasmer mot den naiva (ny)liberalism som styrde kolonialismen. Kannibalerna som bemannar båten får betalt i bitar av mässingstråd, men de har ingenstans där de kan använda den, ingen möjlighet att ens köpa mat. De kan inte äta metalltråd! De svälter ombord. Men ”kontraktet” upprätthålls! Elfenbenet ”köps” i förmenta handelsposter längs floden. Det är en teater, man låtsas att något slags lagenlig ordning råder, men vid minsta oegentlighet blir det pang-pang. De vita har bara uppsida, de svarta bara nedsida, däremellan liberalteater, men det är inte rasism som ligger bakom detta, utan liberalism! Tekniken är så extremt överlägsen att det inte spelar någon roll att pilgrimerna inte alls kan skjuta! De skjuter i luften, de gör oväsen och rök. Kurtz kan inte stå emot frestelsen att göra sig till medicinman, som Tintin, och denna metod visar sig vara tio gånger så effektiv för att skaffa fram elfenben som den naiva liberala ”handeln”, men alla som inte är närvarande utgår, fixerade som de är i sina liberala fördomar, att det är kolonialistisk skicklighet, ”handel” och ”administration”, från Kurtz sida som ligger bakom framgångarna. Teater! Hela tiden sarkasm gentemot fisliberalismen! Och fisliberalerna märker det inte ens! Så djupt sitter deras vidskeplighet!

        Gladstone är en av världshistoriens största skurkar! Detta är kolonialismens lärdom.

        Gillad av 1 person

    • Göran Holmström skriver:

      Apocalypse Now , är i mitt tycke en bra tolkning av boken, att höra Marlon Brando citera TS Eliots, Hollow man är är mycket starkt, måste erkänna att boken gav mindre intryck när ja läste den för några år sedan.
      Mvh .

      Gilla

    • Klas Göran skriver:

      Berättelsen kritiserar belgarnas utplundring av Afrikas inre under sken av fromhet och civilisation. Rent hyckleri som det visar sig, när ”pilgrimernas” begär efter elfenben presenteras. Staden Marlow först åker till är Antwerpen. Sedan åker han upp för Kongofloden. Boken kritiserar inte den engelska kolonialismen. Under imperialismens tidsålder var det inte ovanligt att de olika kolonialmakterna kritiserade varandras sätt att kolonisera på. Kipling – kolonialförfattaren framför andra – kritiserade både portugiser och ryssar.

      Gilla

  6. Leif Nilsson skriver:

    Paul Johnson skildrar i kapitlet om ”Bandunggenerationen” (Moderna Tider 1987), avkolonisationen katastrofala följder. Allt som de nya makthavarna utlovade förbyttes sin motsats. ”Demokrati” blev diktatur. ”Frihet” blev ökat förtryck. ”Ekonomisk utveckling” förbyttes till ekonomisk tillbakagång. Allt blev mycket sämre när de nya herrarna tog över!

    Gillad av 6 people

    • Aha skriver:

      Engellaus förmåga att dag ut och dag in hitta perspektiv, vinklingar som det nog också kallas, är häpnadsväckande. Detta sker med ett spänstigt språk och gärna kryddat med personliga upplevelser. Det gör krönikorna läsvärda. Lägg därtill hög bildning och bra googlande och krönikorna blir än mer läsvärda.
      Bäst är väl ändå att krönikorna sätter sådan fart på tankarna vilket återspeglas av stor mängd kommentarer.

      Krönikorna håller högsta klass. Det borde därför vara hög tid att börja fundera på hur krönikorna skulle kunna bryta igenom vallen till miljoner svenskar som skulle ha behållning av och som skulle gilla att läsa krönikorna.

      Gillad av 13 people

      • olle reimers skriver:

        Mycket bra och viktig kommentar.

        Samlingen på DGS tillhör dagens höjdounkter och tillför kunskaper och perspektiv som vi sedan kan dela med oss av i andra sammanhang.

        Tack Patrik!

        Gilla

  7. Dansk nu paddlar fram, som i långskepp minsann, mot kjolmäns land, det går långsamt fram, två jakar han ju på släp har i band, vid gott mod han ändock sig fann, en vikingamand så Grand, långt från taklamakans blodiga sand skriver:

    Jag tycker självdet är slående hur fantastiskt engelsmännen lyckades, varifrån kommer dataingenjörerna i Silicon Valley, från Indien. Se på Singapore och HongKong. Vad beträffar slaveriet så har fler europeer varit i slaveri i Nordafrika och Mellanöstern än alla slavar som fanns på den amerikanska kontinenten sammantaget, och långt fler afrikaner var förslavade av araber än av vita. Återigen så lever vi med en historieskrivning från vänster.

    Nej, res till Singapore, ta en Singapore Sling på Raffles och kasta lite jordnötter på golvet (vilket var de inhemska plantageägarnas vana, därav traditionen).

    Gillad av 9 people

    • Ulrika skriver:

      ”…så lever vi med en historieskrivning från vänster.”

      Slaveriet ‘avskaffades’ för inte så länge sen i Saudiarabien efter påtryckning. Det finns fortfarande kvar i ett område i Afrika. Man brukar glömma Sydamerika men kommer alltid ihåg USA. Man glömmer också gärna hur svarta sålde svarta på den afrikanska kusten.

      Gilla

      • Taklamakan skriver:

        Ja, om muslimska stater fått bestämma (som de ju får i Sverige och FN och EU) vem tror att inte slaveriet hade återinförts på massiv skala? Det står ju i koranen. IS skriver policy för framtida svensk administration.

        Gilla

  8. Rolf H Carlsson skriver:

    Roosevelt var en stor nyttig idiot i sammanhanget. För honom var avvecklingen av det Brittiska imperiet av högsta prioritet i samband med det stundande krigsslutet så att han litade på ”Uncle Joe” (Stalin) och intrigerade mot Churchill i det syftet. Det gjorde skadan stor nog även om George Kennan kunde reparera åtminstone en del genom ”Det långa telegrammet”. Nu kanske en del får googla?

    Gilla

  9. Hovs_klipphällar skriver:

    I boken ”Civilization, The West and the Rest” av Niall Ferguson, får läsaren en mer nyanserad bild av koloniserings-eran än den som brukar serveras av tokvänstern.

    Det framgår att kolonierna i en del fall behandlades mycket välvilligt av moderländerna.

    Det intressanta idag är hur tokvänstern lagt beslag på berättelsen om den koloniala eran för att tjäna som ett vapen i deras väst-fientliga propaganda.

    Den här vänstern hatar hela vår civilisation, och försöker skapa en allmän skamkänsla inför kolonial-eran för att vi ska sugas in i tokvänsterns förvridna världsbild.

    Detta är den vänster som ivrigast applåderar dagens vanvettiga asylinvandring, eftersom de anser att migranterna har någon slags moralisk rätt att komma hit och förstöra vår civilisation.

    De är kort sagt förrädare, som i ett normalt samhälle åtminstone skulle sitta bakom lås och bom.

    Gillad av 3 people

  10. Gunnilla E skriver:

    https://www.adlibris.com/se/bok/mytologier-9789179242091

    Roland Barthes, 1957, analyserade moderna myter. Det är intressant i sammanhanget. Man kan nog se Jordan Peterson föra fram sin egen mytologi och försöka vinna en publik, vi ser politiker av alla schatteringar föra fram myter om t.ex. USA som en smältdegel, de globalistiska förespråkarna, multikulturalisterna, anti kolonialisterna. Barthes analyserar vardagsmyter som vi möter dem i film och litteratur och i vardagen mm.

    Vi möter dem som omdefinierar historiska skeenden t.ex. de som förnekar upplysningen eller den liberala demokratin och bygger på en mytologi de troligen inhämtat på nätet. Vi möter konspirationsteoretiker som anser att människan aldrig varit på månen. Vi möter det inom populär medicin och psykologi.

    Myten om att de underutvecklade länderna är underutvecklade pga kolonialismen är ju en myt som hållits vid liv långt efter att kolonialismen avslutats. Aktuellt inom den islamska världen idag, men kolonialismen avvecklades efter WW2, men t.ex. i Malaysia och Indochina först på femtiotalet och följt av Vietnamkriget, fransmännen lämnade Marocko och Algeriet förstå på 60-talet. Afrikas problem påstås i huvudsak bero på kolonialismen, men i Afrika av idag har man börjat se bort från det synsättet och betonar att man måste resa sig av egen kraft.

    Vi kan nog inte som människor värja oss mot mytologier om världen, men vi kan vara medvetna om att det finns och nyskapas och försöka se utvecklingen realt och falsifierbart.

    Gillad av 2 people

  11. Dr. Ng skriver:

    Till Lars: Din mening som borjar ”Det sags vill jag minnas…. ar den langsta jag nagonsin stott pa. Varldsrekord? Vet ej, men grattis anda.

    Dr. Ng

    Gilla

    • Lars skriver:

      James Joyce var värre med Ulysses, en hel bok utan punktering, kommatering mm. Man kan hoppa in lite var som helst och följa texten ett tag.

      Gilla

    • Danske mand skriver:

      Jag och Lars tävlar, det är därför jag är sur på honom, han är bäst. Han är dessutom mitt lackmustest, jag skall tvinga mig att försöka se hans perspektiv.

      Gilla

  12. Sidiqui skriver:

    Regarding trade in slaves, read Alan Morehead’s ”The white Nile”. Arabic slave traders operated in Eastern Africa long time before the Europeans arrived. Tens of thousands of slaves were marched north every year for sale on the slave markets in Cairo and other centers.

    Sidiqui

    Gilla

  13. olle reimers skriver:

    Koloniseringen är ett levande bevis för att det är västerlandets idéer om humanitet, demokrati, vetenska m.m. som har varit till störst gagn för mänskligheten på jorden.

    Det var ändå med dessa idéer i sinnet som de flesta av de kolonisatoriska äventyren satte igång. Givetvis fanns det mindre ädla motiv, som har lett till mindre önskade resultat, men på det hela taget har det lett till idéer som anammats på ett globalt plan.

    Vi som är köttsliga arvtagare till de personer som genomförde dessa projekt har ingen anledning att känna någon skuld. Snarare har vi anledning att känna stolthet över att det fanns i vårt blod att åstadkomma något av högre värde än att bara få mat på bordet nästa dag.

    Vi har ju också visat att vi är villiga att lära oss. Ingen förnekar att det begicks övergrepp men dock så småningom i allt mindre omfattning. Kolonisationens upphörande var, åtminstone delvis en moralisk fråga, viilket väl bör attributeras som något positivt.

    Vi är inte bättre eller högre, men vi anstränger oss för att bli bättre. Det är vad som borde räknas.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.