Vägen till att förstå libertarianismen

Mohamed Omar

För några år sedan – minns inte vilket år – upptäckte jag en libertariansk podd som heter Radio Bubbla. Sedan dess har jag lyssnat då och då. Trots att det gått flera år har jag fortfarande inte förstått vad libertarianism är för något. Men jag förstår lite mer nu än jag gjorde då.

Den 17 juli i år intervjuade jag – för podden Tankar från framtiden – en av radiopratarna på Radio Bubbla: Boris Benulic. Han sitter numera i fängelse, anklagad för ekonomisk brottslighet. Jag vet ingenting om fallet. Jag läste hans självbiografi Inte mitt krig (februari 2018), men hoppade över delarna om brottet och domen. Det är som intellektuell han intresserar mig. Han har gjort en resa från vänstern till libertarianismen. Innan han kom till Radio Bubbla hade han varit redaktör på den kommunistiska tidningen Stormklockan och marknadschef på vänsterförlaget Ordfront. Han har varit med i – och blivit utesluten ur! – tolv olika vänsterorganisationer.

Ytterligare ett steg på vägen till att förstå libertarianismen var att intervjua skribenten Nikodemus Ungh. Han skriver på Misesintitutets sajt och genom honom fick jag reda på något om Ludwig von Mises (1881-1973), den österrikiske ekonom efter vilken detta institut är uppkallat. Ludwig von Mises blev på 1920-talet den huvudsakliga ekonomiska rådgivaren till den österrikiska regeringen. Han utvecklade sina egna ”privata seminarier” som lockade till sig framstående unga ekonomer, samhällsvetare och filosofer från hela Europa. När Hitler marscherade in i Wien flydde von Mises till Amerika. Där skrev han några av sina viktigaste verk. Året efter att von Mises dog, 1973, tilldelades hans mest berömda lärjunge, F. A. Hayek, nobelpriset i ekonomi för sitt arbete med att utveckla Mises teori om konjunkturcykeln under det senare 1920- och 1930-talet.

I intervjun förklarade Ungh vad libertarianism är och hur den kan förenas med inslag av konservatism och västerlandets kristna arv. Libertarianism är en politisk ideologi som förespråkar individuell frihet att leva som man vill och en minimal stat. Ungh tog också upp sin kritik av ideologier som kommunism och fascism. Fascismen förklarade han, vill upplösa individens frihet. Staten är allt, individen inget. Ungh citerade ur fascismens manifest som är skrivet av Mussolini och Giovanni Gentile, ett betydligt mindre känt och läst dokument än Kommunistiska manifestet.

Vid sidan av von Mises nämnde Ungh en annan nu levande libertariansk tänkare, den tyske nationalekonomen Hans-Hermann Hoppe, som blivit kontroversiell genom att bland annat försvara monarkin mot demokratin. Hoppe menar att en monark har starkare incitament att bevara landet och att förvalta dess jordegendomar eftersom hon eller han skall ge detta vidare i arv, medan en parlamentarisk politiker inte behöver ta ansvar för längre tidspreferenser än mandatperioderna då politikern vill genomföra så mycket som möjligt och på kortast möjliga tid. En monark har längre tidspreferenser än fyra år.

Hoppe, har jag förstått, har studerat hos amerikanen Murray Rothbard (1926-1995) som i sin tur studerat hos von Mises, så Hoppe räknas som arvtagare till von Mises tänkande. Nu har jag läst en svensk översättning av en Hoppes böcker. Boken, som bär titeln En kort historia om mänskligheten: framsteg och förfall, kom ut för någon vecka sedan på det nystartade förlaget Cultura Aetatis. Det var samma förlag som gav ut Benulics bok.

Förstår jag libertarianismen nu? Nu när jag läst en hel bok? För det första är boken ganska kort, bara 120 sidor, för det andra är libertarianismen inte helt lätt att förstå. Rörelsen är uppdelad i flera fraktioner som inte kommer överens med varandra. Där finns de som betraktar Hoppe som intellektuell ledare och där finns de som inte gör det. I det svenska förordet till boken kan man läsa att Hoppe är ”vår tids ledande libertarianska tänkare”, vilket jag tolkar som att utgivarna hör till den prohoppeanska fraktionen. Den här meningen gör det ännu tydligare: ”Han är den främste intellektuelle arvtagaren till den österrikiska ekonomiska skolan i Ludwig von Mises efterföljd och även till den moderna libertarianism som grundades av Hoppes mångåriga läromästare Murray Rothbard.”

Boken är som sagt kort, men tar upp stora frågor. Den påminner om Friedrich Engels verk från 1884: Familjens, privategendomens och statens ursprung. Hos Hoppe finns samma grandiosa perspektiv, och han behandlar ungefär samma frågor – men ger radikalt annorlunda svar. Han vill förklara familjens och statens respektive ursprung, den neolitiska revolutionen, alltså då människan gick från jägar- och samlare till jordbrukare, samt den industriella revolutionen i England.

Under större delen av mänsklighetens historia var människorna fångna i det Hoppe kallar ”den malthusianska fällan”. Thomas Malthus var en engelsk nationalekonom som i boken An Essay on the Principle of Population (1798) framlade teorin om att befolkningen ökar snabbare än produktionen av mat, så för att undvika svält måste man begränsa befolkningsökningen.

Från de första civilisationerna fram tills den industriella revolutionen omkring år 1800 var det stora folkflertalets levnadsvillkor ganska oförändrade, skriver Hoppe:

”Fram till den tiden, det vill säga under merparten av den dokumenterade mänskliga historien, ökade inte den reala inkomsten per capita (det vill säga tillgången på mat, bostäder, kläder, värme och belysning). Den genomsnittliga levnadsstandarden i 1800-talets England var inte signifikant högre än i det forntida Babylon, där de äldsta registren över löner och priser på olika konsumtionsvaror påträffats.”

Människor levde under malthusianska förhållanden, vilket innebar att varje produktivitetsökning omintetgjordes av den följande befolkningsökningen:

”Fram till dess hade mänskligheten i tusentals år levt under malthusianska förhållanden. Befolkningstillväxten inkräktade ständigt på de tillgängliga existensmedlen. Varje produktivitetsökning ’åts upp’ av en befolkningsökning, så att de reala inkomsterna för den överväldigande delen av befolkningen hölls nere nära existensminimum. Endast i två århundraden har nu människan lyckats uppnå befolkningstillväxt i kombination med ökade per capita-inkomster.”

Men med den industriella revolutionen förändrades allt. Mänskligheten tog sig ur ”den malthusianska fällan” och välståndet kunde öka per capita. Hur kunde detta ske? Historiker och ekonomer och tänkare av alla slag har försökt besvara frågan. Hoppe pekar dock på en faktor som brukar förbises: intelligensen. Han menar att det var intelligensens utveckling som möjliggjorde den industriella revolutionen:

”Så länge befolkningen ökade kunde inkomsterna per capita öka bara och så länge som produktiviteten ökade mer än befolkningstillväxten. Men stadiga produktivitetsökningar, det vill säga kontinuerliga uppfinningar av nya eller mer effektiva verktyg för framställning av allt fler nya eller bättre produkter, kräver en kontinuerligt hög nivå av mänsklig intelligens, uppfinningsrikedom, uppfinningsförmåga och tålamod. Varhelst och så länge en sådan hög intelligensnivå saknas, måste befolkningstillväxten leda till lägre – och inte till högre – inkomster per capita. Den industriella revolutionen markerar då en punkt där den mänskliga rationaliteten hade nått en tillräckligt hög nivå för att undkomma malthusianismen.”

Denna teori rimmar förstås illa med vår tids politiska korrekthet där man gärna undviker att tala om att intelligensen är ojämnt fördelad och att detta skulle ha någonting att göra med den ekonomiska och tekniska utvecklingen. Hoppe skyggar inte för denna fråga, vilket visar att han, oavsett om han har rätt eller fel, trots allt är en självständig tänkare:

”Högre intelligens innebar större ekonomisk framgång och större ekonomisk framgång kombinerad med selektiv äktenskaps- och familjepolitik innebar ökad reproduktiv framgång (produktion av ett större antal överlevande ättlingar). I kombination med den mänskliga genetikens och det sociala arvets lagar gav detta med tiden en mer intelligent, uppfinningsrik och innovativ befolkning.”

”När man, för det andra, har insett att den industriella revolutionen först och främst var resultatet av den evolutionära tillväxten av mänsklig intelligens (i stället för att bara avlägsna institutionella barriärer för tillväxt) framträder statens roll under malthusianska respektive postmalthusianska förhållanden som i grunden olikartad.”

Hoppe skriver också om hur miljön påverkar intelligensens utveckling:

”Ju mer utmanande miljön är, desto högre premie tillkommer intelligens som ett krav för ekonomisk och följaktligen reproduktiv framgång. Därför skulle tillväxten av mänsklig intelligens bli mest uttalad i mänskliga bosättningsregioner med strängare villkor (historiskt sett i allmänhet nordliga regioner).”

Vad gäller den förhistoriska människan stödjer sig Hoppe på forskning som vederlägger Rousseaus seglivade myt om ”den ädle vilden”. Människan levde inte i ett ”urkommunistiskt” samhälle, som Engels föreställde sig, och inte heller var hon fredlig. Hon var i stället krigisk och brutal:

”I litteraturen har den primitiva människan ofta beskrivits som fredlig och levande i harmoni med naturen. Mest populär i det avseendet är Rousseaus skildring av den ’ädle vilden’. Ofta har det påståtts att aggression och krig bygger på privategendomen som institut. Faktum är att förhållandet snarare är det motsatta. Barbariet i de moderna krigen har förvisso åstadkommit oöverträffade blodbad. Exempelvis resulterade både första och andra världskriget i tiotals miljoner döda och lade hela länder i ruiner. Men samtidigt har antropologiska bevis gjort det över hövan klart att den primitiva människan varit betydligt mer krigisk än dagens människa. Det har uppskattats att i genomsnitt 30 procent av alla män i primitiva jägar- och samlarsamhällen dödades av onaturliga – våldsamma – orsaker, vilket överträffade allt som vi upplevt i det avseendet i moderna samhällen. Enligt Lawrence Keeleys uppskattningar förlorade ett stamsamhälle i genomsnitt omkring 0,5 procent av befolkningen i strid varje år.”

Lawrence H. Keeley är en amerikansk arkeolog som med boken War Before Civilization: the Myth of the Peaceful Savage (1996) ville visa att blodiga krig var en del av den primitiva människans verklighet. Man slog ihjäl varandra med de verktyg man hade till hands.

Framstegen i bokens titel syftar alltså på den neolitiska revolutionen, familjens uppkomst och den industriella revolutionen. Förfallet syftar på den moderna stora staten och demokratiseringen. En anmärkning kan vara på plats rörande Hoppes demokratikritik. Om jag har fattat rätt, så ogillar han alla typer av regeringar, eller som det står i det amerikanska förordet ”Den bästa regeringen är ingen regering alls.” Det skulle krävas en mycket djupare undersökning för att skärskåda Hoppes syn på demokrati. För ett år sedan läste jag en bok av en svensk libertarian, Dan Ahlmark, som hyllar demokratin som ett stort framsteg:

”En av historiens hittills mest innovativa personer och samhällsreformatörer levde på femhundratalet f. Kr. i Aten i Grekland. Hans namn är Cleisthenes, och han skapade den första demokratin i världen.”

Ett stycke längre ned (i boken Vakna upp! Dags att dö! Libertarianism och den moderna välfärdsstaten, 2017), skriver Ahlmark: ”Det var ett samhällsskick utan någon som helst motsvarighet i övriga världen” och beskriver vidare den grekiska demokratin som ”detta märkliga och fantastiska genombrott”.

Hoppes lilla bok har gett mig ökad lust att fortsätta utforska libertarianismen, men även fördjupa mig i de frågor han tar upp, som till exempel intelligensens roll i människans utveckling. Vad har andra sagt om detta? Vad säger Hoppes kritiker? Strax efter att slagit igen En kort historia om mänskligheten: framsteg och förfall vill jag kasta mig över nästa bok.

40 reaktioner på ”Vägen till att förstå libertarianismen

  1. Rikard skriver:

    Hej.

    Libertarianer har mycket gemensamt med bokstavsvänstern: sekterism, auktoritetstro, orealistiska samhällsbyggen, medveten blindhet för historien och ad hoc-rationaliseringar.

    Vilket är synd – som ideologi har den stora brister, då den saknar trovärdiga svar på hur man utgår från dagens faktiska läge för att nå mot ett libertarianskt idealsamhälle.

    Kommunisterna brukade också argumentera på så vis att det kan benas ned till ”om alla bara ville leva efter läran hade den funkat jättebra”. Liberala och libertarianska ideal förtjänar bättre än så.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Liked by 3 people

    • torstenjo skriver:

      Hej Rikard

      Jag misstänker att du står ganska långt utanför den libertarianska idèdebatten. Libertarianismen i sig har ingen ideologisk överbyggnad, förutom icke-våldsprincipen (självförsvar är förstås tillåtet) och egendomsrätten – individens rätt att själv forma sitt liv är därutöver obegränsad. ”Auktoritetstro” är därmed snarare motsatsen till ett libertarianskt tankesätt. Det som kännetecknar libertarianismen är bl.a. att den saknar anspråk på att inlemma andra än de som bejakar de libertarianska tankarna i sitt samhällsbygge. Inget hindrar en samexistens med samhällen byggda enligt t.ex. socialistiska eller nationalistiska principer – så länge dessa respekterar gränsdragningen för inflytande. Libertarianismen är till sin natur antiimperialistisk och småskalig, bäst lämpad för samhällen av samma storleksordning som medeltidens stadsstater – ingen libertarian drömmer om ett libertarianskt Sverige, snarare en fristående enklav motsvarande kanske Grännas eller Trosas storlek…

      Gilla

      • Bo Svensson skriver:

        Anspråken på att vara den enda försvarbara och logiskt hållbara ordningen är trams.

        Följ min länk och hitta min genomgång av olika klassiska situationer där den liberala fundamentalismen kommer till korta.

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Ideologi är aldrig överbyggnad, utan grundläggning. Libertarianismen grundar sig på metafysiska antaganden, på vilka en omfattande överbyggnad av rationaliseringar i ett tämligen motsägelsefritt nätverk placeras. Det ideologiska, det metafysiska, de grundläggande principerna, är irrationella. Som alla ideologer påstår libertarianer att avsaknaden av metafysiska axiom är nihilism. Libertarianismens axiom är extrema varianter på individens rätt att inte omfattas av obligatoriska mellanmänskliga relationer. Som all liberalism är den ett försök att formalisera de faktiska förhållanden som en naturligt och spontan samhällsutveckling hittills lett till. Därför skiftar den som all liberalism med tiden, vilket exemplet med monarkin är ett glädjande exempel på.

        Gilla

      • Rikard skriver:

        Hej.

        Tror gör man i kyrkan och på sommaren.

        Libertarianer gör samma fel som socialister – de utgår från hur de önskar människan vore och hur världen skulle kunna vara om människan var sådan man önskar. De är gott nog för en präst, men det duger inte om man vill ha en fungerande princip för samhälle och stat.

        En politisk idé som istället utgår från hur världen ser ut, lokalt eller globalt är egalt, har däremot mycket för sig. Minns Stalins tillskrivna replik när han kritiserades av påven och Vatikanstaten: ”Och hur många pansardivisioner förfogar påven över?”. Ingen ideologi kan ställa sig över realpolitiska hänsyn.

        Var jag står politiskt är helt irrelevant. Jag varken tänker på eller diskuterar politik på fotbollslagsnivå.

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, fd lärare

        Liked by 2 people

  2. MartinA skriver:

    Det finns värdelibertarianer. Och pragmatikerlibertarianer.
    Värdelibertarianer menar att individualism och atomatisering är goda saker värda att eftersträva i sig själva. Den här sortens libertarianer slutar sina dagar som socialliberaler.
    Pragmatikerlibertarianer är ofta konservativa. Och menar att minimal stat och minimal skatt är en väg till närsamhällets gemenskap och styrka.

    Det lär finnas en formulering från Mises om att han sysslar med ekonomi, värderingar får ni bidra med själva.

    Liked by 3 people

  3. Göran Holmström skriver:

    Omar gillar verkligen din aptit på böcker. Dock så förmedlar dom inte hela sanningen, sedan så en guru gör ingen sommar ;).
    Ett påstående som att 0,5 procent av stammen slogs ihjäl i strider per år. Detta genom att studera några skallar med hål i kraniet, nej den ställer jag mig tveksam till. Trial and error under lång tid ger säkrare resultat. Har i mitt lilla bibliotek 800 plus böcker. 70% av dom handlar om människan i form av. Teknisk utveckling, krig genom vår utveckling till dom vi är idag.
    Sökningarna har gått från stridskonst till urtråkig Taoism vidare till religion med en Lång omväg via Psykologi (15 år sådär). Hoppet till det esoteriska med magi och andeskådning ledde till urfolken och dom klassiska frågorna vem är vi? Var kommer vi ifrån och vart är vi på väg?
    Några säkra svar på det, Nix men lite indicier dock. Alla dessa fina ord, Libertarianism PK-ism
    och alla som finns, det nästan alltid en härskarteknik för att styra andra, oavsett om man kläder lögnerna i siden och pratar om guld. så är det någon som får dra vagnen, även med förgyllda remmar så får man slita.
    1800 talets Percy Bysshe Shelley född 1792 död 1822 kan nog med goda misstankar vara den som Inspirerat mycket av det vi upplever nu, som radikal och kritisk förmögenhet och fördelning av ekonomi ,vegetarian och promiskuös så var han föregångare till det vi ser idag med splittrade kärnfamiljer.
    Karl Marx använde honom som inspirationskälla bland annat, med det så menar jag inget nytt under solen utan förtryckare kommer och går endast orden ändras.
    Att vi på 250 år nått bättre välstånd, där är jag enig med dig teknik utvecklingen har genererat detta. Dock så har vi från 1960 talet stagnerat från innovations mänsklighet till övervaknings och kontroll mänsklighet. Lite internet och en ball telefon har dom flesta sålt sin själ för, bredarslade män som inte klarar 40 armhävningar ens, surfar med en sojalatte i ena handen puffar den trendiga Balmoral barnvagnen med foten samt ivrigt letar nya trender att haka på.
    Och där borde vi börja förändra, kämpa för individens frihet, inte med fina ord eller en kort trend.
    Utan låta skaparkraften flöda, bygga drömmar använda tekniken till att släppa människan fri.
    Fri från från gratis åkare som gapar om Ät inte kött, vita Cis-män är undergången och så vidare.
    På varje producerande människa går det ex antal parasiter, som tävlar i den oädla konsten att snacka skit.

    Gilla

    • Karl Oskar skriver:

      Göran H
      Håller med.
      Utveckling inom teknik är det som framför allt drivit oss från fattigdom till välstånd.
      Plus utveckling inom medicin, ekonomi, handel. Och fria ekonomier.

      En sak är säker.
      Det är inte(!), vilket de ju själva hävdar, tack vare socialdemokraterna som Sverige gått från fattigt till rikt land.

      Liked by 2 people

      • Lars skriver:

        Nej, det är inte pga sossarna som industrin utvecklats och BNP stigit under så många år, men det är tack vare S, C och Fp som fördelningen och trygghetssystemen utvecklades och landet var framgångsrikt under hela 1900-talet fram till 1970-talet trots det. Sedan hände det en del. Så att förneka socialdemokratins betydelse plus och minus är nog inte någon klok ståndpunkt. Efter 1970 och framförallt på 80-talet och framåt har S inte dominerat politiken på samma sätt som tidigare, och även tidigare var man endast vid något tillfälle i egen majoritet. Analys bör inkludera övriga partier, näringslivet, media och omvärlden. Utvecklingen sedan 1980 är i mycket hög grad en internationell trend som svenska politiker anammat i det egna landet på olika områden som nyliberalism, EU, bostadprisutveckling, finansiell expansion, bank och finans, avregleringar, globalisering, teknikutveckling mm.

        Historien är en sak, nuet och framtiden en annan. Generationerna avlöser varandra. Situationen i landet och utomlands förändras.

        Liked by 1 person

    • MartinA skriver:

      I ett stamsamhälle är födotillgången konstant. Samtidigt som det saknar preventivmedel. Om det bara leder till att 0.5% dör av våld per år, tja, då får det skatta sig lyckliga. Hela havet stormar och hälften ska bort. Vart tjugonde år.

      Liked by 2 people

      • Göran Holmström skriver:

        Du hr helt rätt, det jag funderade över var denna exakta siffra. Att livet kunde vara hårt och brutalt är det ingen tvekan om.
        Men dom som provat det i modern tid känner flera inklusive mig själv. Inte fasen utsätter man sig för mer elände än nödvändigt. Och endast skrivbordsmänniskor som aldrig riskerat nacken kläcker ur sig sådana självsäkra påståenden. Efter ett par allvarliga olyckor med säker utgång så är det i alla fall min personliga åsikt att 99,99 procent av alla individer tänker sig för både en eller två gånger innan dom utsätter sig för mer elände, oavsett tidsålder eller rådande synsätt. Mvh Göran.

        Liked by 1 person

    • Lars skriver:

      Jag har märkt mycket länge att människor inte gärna vill tro på okunnighet bakom vad som sker. I gengäld spårar de ofta konspirationer. Man har t.ex. svårt att tro att de brightaste av de brightaste om det nu är läkare (som lär sig det mesta utantill) eller professorer eller CIA eller statsmän och ekonomer ofta är slavar under teorier som inte håller eller otillräckliga som alla andra på olika sätt. Man kan knappast förklara invasionen i Irak på annat sätt än okunnighet om förhållandena. Libyen något liknande. Afghanistan. Hur ska man annars förklara finanskrisen 2008? Visserligen derivathantering och kraftig utlåning och det även mot dålig säkerhet, men varför uppmärksammade inte nationalekonomer, finansinspektioner och centralbanker vad som var på väg och stoppade?

      Jag tänker att man kan fråga sig själv hur mycket man vet (t.ex. titta i sitt bibliotek) och hur mycket man inte vet (t.ex. vad som inte finns där). Vad man inte vet är ju svårare att veta något om än det man vet…

      Så jag har kommit fram till att man alltid ska ha med okunskap och oförmåga när man försöker förstå vad som sker t.ex kring vad jag nu läser om bostadsvärderingar som beror av landränta och finansialisering dvs den kraftiga kreditexpansionen och utlåningen i huvudsak och att ekonomisk teori har ignorerat både bank och finans och jordränta under 100 år i sina macro modeller.

      Praktiskt politiskt eller kring ledning i företag och offentlig förvaltning så är ju kunskap och förmåga avgörande! Varför skulle det inte fallera? Hur fungerar partiorganisationerna i Sverige? Hur fungerar media?

      PS. Mitt bibliotek är också ungefär som dina siffror, ca 1000 volymer varav 6-700 fackböcker. Det blir som en resa och återblick att se på raderna och fundera på att då på den tiden så intresserade jag mig för det. Luckorna i kunskap är omfattande! Och minnet dåligt DS

      Liked by 1 person

      • Göran Holmström skriver:

        Lars gillade verkligen dina tankar och text. Kan bara hålla med.
        Ju mer man vet ju mindre förstår man.
        Kul med läsande individer.
        Önskar dock att min lilla hjärna funkade som när jag var ung, numer teflonminne 🙂

        Gilla

  4. Sture Larsson skriver:

    Den nutida miljö- och klimatdebatten antyder enligt min mening att det inte är intelligensen utan den ökade energitillgången genom fossila källor som lett oss ur den malthusianska fällan.

    Liked by 5 people

    • uppstigersolen skriver:

      Kanske inte riktigt så. En kombination av intelligens och tillgång på fossil energi. I annat fall hade Azerbadjan, Venezuela, Nigeria, Irak, Iran m fl länder varit de mest framgångsrika. Men det är de inte, eller hur? Så intelligens trumfar tillgång på fossil energi. Men visst det är ingen nackdel att vi just nu har bra tillgång på fossil energi.

      Liked by 1 person

  5. ~o:)> skriver:

    Sedan kan jag inte förstå detta sökande efter en grop att hoppa ner i. Den religiösa impulsen kanske, men bli då kristen för guds skull. Varför måste man vara så progressiv?

    Liked by 1 person

  6. Anders L. skriver:

    Just nu belönas Hr. Omar och vi andra dessutom med årets upplaga av den libertarianska konferensen Property and Freedom Society på Youtube. Enastående föreläsare berättar om t.ex Nordkorea, Romarriket, Upplysningstiden, statskuppen i Iran m.m. Sean Gabb är med!

    Gilla

  7. Leif Nilsson skriver:

    Tack Omar för din utmärkta och intressanta krönika om libertarianismen.
    Jag vill samtidigt rekommendera en annan mycket intressant libertarian, G. Edward Griffin, som jag refererade till igår i Patrik Engellaus krönika. (The Creature From Jekyll Island”)
    Griffin använder begreppet ”protektorat” gällande statens uppgifter.
    Han förklarar närmare i denna intervju: https://youtu.be/O_56xlmr50w

    Liked by 1 person

  8. Arthur skriver:

    Radio bubbla lider av att de pratar så svåruthärdligt planlöst och långsamt. De borde försöka låta intresserade av det de säger.

    Gilla

  9. Hovs_klipphällar skriver:

    Omar, din intellektuella aptit är berömvärd. Libertarianismen har jag inte förstått mig på, och lika bra det.
    Mänskligheten tror sig ha kommit ut ur den Malthusianska fällan, men detta är en illusion. Jordens livsmedelsproduktion kan inte öka exponentiellt.

    Vad som har hänt är att tillgången på fossil energi, i kombination med västerlandets unika förmåga att bygga maskiner och organisera samhällen, har gett oss en övergående lättnad från Malthus. Då kan det tyckas som om vi frigjort oss från alla begränsningar.

    Men stora delar av världen lever fortfarande under för-industriella förhållanden — och nu har man fattat hur rika vi är här i väst. Och man kommer hit i miljontal för att ta för sig av det vi har…

    Om vi vill överleva måste vi vara beredda på att allt vi uppnått när som helst kan komma att tas ifrån oss, och agera därefter — men PK-sekten förnekar detta faktum och verkar snarare se fram emot att vi ska våldtas och utplundras.

    I östra Europa finns det fortfarande en medvetenhet om hur världen faktiskt ser ut, likaså är Japan ett exempel som vi hade kunnat följa — om vi hade agerat i tid.

    Liked by 1 person

  10. Fredrik Östman skriver:

    Påståendet om permanent låg livskvalitet är helt enkelt falskt. I stället har denna växt exponentileet i såväl Kina som i den västliga civilisationen sedan tiotusen år, med en dipp på tusen år i Väst kallad medeltiden. Ian Morris, en annan arkeolog, har samlat data. År 1800 hade Väst åter nått Romarrikets nivå och låg pari med Kina.

    Gilla

      • Klas Göran skriver:

        Romarriket omkring år 200 e.Kr. Då hade Asterix och Obelix ättlingar fått tillgång till romerska vägar, romerska vattenledningar, romersk förvaltning, romersk spannmålsförsörjning, romerskt penningväsende osv. (Litet som i Tvekampen 😉

        Gilla

  11. Fredrik Östman skriver:

    Den mekanism som har gjort att Malthusbalans inte har uppnåtts är, tillsammans med sedvanlig ineffektivitet och transaktionskostnader i vid bemärkelse, omtalas i artikeln: mord och krig. Inte minst spädbarnsmord, men även alla infektionssjukdomar.

    Gilla

  12. Urban skriver:

    ”Libertarianism är en politisk ideologi som förespråkar individuell frihet att leva som man vill och en minimal stat” Det tycker jag sammanfattar vad politiskt libertarianism står för och eftersträvar ganska bra. Gillar personligen delen om individuell frihet men ideologin är rätt utopisk och inte helt realistisk i många lägen, analysen kring sociologi, antropologi och makt är bristande. Ideologin i sin rena form står också väldigt nära både orealistisk anarkokapitalism och globalism.

    Gällande den ekonomiska delen finns det olika skolor och teorier inom nationalekonomin som skiljer sig något, men mestadels förespråkas en öppen marknad med minimal statlig påverkan som t.ex. i form av statlig stimulanspolitik.

    Liked by 1 person

  13. Mangan skriver:

    Ingen förnekar väl att uppfinnare och forskare är intelligenta och att det är värdefullt för ett samhälles ekonomi? Ens inom den politiska korrektheten?

    Hur den uppkomna tillväxten ska förvaltas är en annan fråga och något som olika politiska åskådningar har starka åsikter om.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.