För många svenskar är det uppenbart att landet sedan en tid befinner i ett tillstånd av politiskt förfall och man frågar sig varför inte fler personer och organisationer opponerar sig. Ett skäl är att de etablerade massmedierna, som SVT och DN, aktivt stödjer den förda politiken och därigenom tystar kritiken. Men mot dessa main stream media verkar ett flertal nya, politiskt orienterade medier, som bloggar, facebooksajter och nättidningar. Vi är ett antal politiskt fristående personer som bildat en arbetsgrupp – som vi kallar Motvikt – med syftet att stödja de nya nätmedierna, fortsättningsvis kallade nya medier. Vår utgångspunkt är många människor fortfarande okunniga om den mångfald och kunskap som finns hos de nya medierna. För att underlätta spridandet av information om dessa medier har Motvikts-gruppen skapat en internetportal – kallad Lästips (www.lastips.se) – där nästan 200 nätmedier av god kvalitet finns beskrivna plus en del böcker och annan information. Under de fyra veckor som föregick valet gjorde Motvikt dagligen från dessa nya medier ett urval av inlägg relevanta för valet och försåg dem med en kort, intresseväckande karaktäristik.

Om inte annat så för att stärka vårt självförtroende, så vill vi i Motvikts-gruppen nu lyfta fram några av de viktigaste bidragen till samhällsdebatten som vi anser att de nya medierna gjorde veckorna före valet. Nedan följer en sammanfattning, den kompletta analysen kan läsas här på Lästips. Vad gäller Sveriges ekonomi skrev Tino Sanandaji att denna, liksom landets allmänna utveckling, inte är så lysande som makthavarna vill påskina (här) medan Lars Bern påpekade att det är kontraproduktivt att försöka tysta kritiker av Sveriges problem (här). Debattören Ann Heberlein tog upp frågan om statens rätt att fritt förfoga över våra skattepengar under titeln Samhällskontraktet – valets dolda fråga (här).

Ett ämne som uppmärksammades i nya (men inte i gamla) medier var att S-Mp-regeringen ville införa begränsningar i yttrandefrihetslagen gällande uppgifter ”som kan skada Sveriges relationer till främmande makt”, vilket gjordes av Johan Westerholm och Pär Ström. Ett annat ämne som lyste med sin frånvaro i etablerade media var effekterna av en ökande andel muslimer i vår befolkning. Eddie Råbock, som tidigare varit troende muslim, beskrev insiktsfullt skillnader mellan kristna och muslimska kulturer (här). Klimatet (eller snarare vädret) var föremål för mycket uppmärksamhet både i nya och gamla medier. I nya medier behandlades temat mindre alarmistiskt, bl.a. av Lennart Bengtsson, tidigare chef för ett tyskt institut för klimatforskning (här).

Långt före valet varnade de etablerade medierna för att främmande makter skulle kunna påverka vårt riksdagsval bland annat genom spridande av falska nyheter på nätet. Något sådant kunde dock inte påvisas, men i en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), som släpptes i slutet av augusti, påstods det att antalet automatiserade konton (botar) på twitter hade ökat kraftigt inför valet (här). Rapportens undermening var att någon eller några (förmodligen från SD) försökte påverka debatten på nätet, vilket publicerades som en nyhet i flera etablerade medier. Men bloggaren Rebecca Weidmo Uvell, som hade gjort sig besväret att läsa rapporten från FOI, kunde inte hitta några belägg för rapportens slutsats (här). Ytterligare ett exempel på att journalister inte tycks kritiskt granska information som styrker deras egen världsbild, var när DN rapporterade att analys av benrester funna vid utgrävningar i Sigtuna hade visat att hälften av stadens befolkning kring 1000-talet var invandrare. Bloggaren Daniel Sjöberg påpekade att antalet undersökta individer (28 st) var alltför lågt för att en sådan slutsats skulle kunna dras (här).

I de etablerade medierna beskrivs de nya medierna vanligen i föraktfulla ordalag och som en källa till falska nyheter. Baserat på vårt omfattande arbete med att selektera nyheter från nya medier inför valet ser vi ingen grund för denna inställning. I stället har vi funnit att de nya medierna fokuserade mer på Sveriges faktiska problem än de etablerade medierna, vilka ofta styrdes av ett nervöst vårdande av ”Sverigebilden” samt av destruktiva ansträngningar att demonisera sverigedemokraterna.

Gruppen Motvikt består av följande personer, med erfarenheter från företag, teknologi, akademi, vård och juridik: Åke Thunström, Stefan Schiller, Torbjörn Johnson, Olle Reimers, Erik Fries, Bengt Holmgren, Leif Stern, Lars-Erik Eriksson. Bli medlem du också i gruppen. Blir vi många kan inget hindra oss att göra verklig skillnad. Kontakta Åke Thunström ake.thunstrom@gmail.com