Gästskribent John Gustavsson: Dags för en smartare religionsundervisning

I flera år har debatten om religiösa friskolors vara eller icke vara rasat. Samtidigt har båda sidor i debatten ignorerat ett mycket större grundläggande problem: En religiös analfabetism har uppstått bland majoriteten av svenskarna som ett resultat av den fullkomligt inkompetenta religionsundervisningen i skolorna.

Redan innan jag hunnit till andra stycket kan jag lova att någon redan tänkt – och kanske till och med kommenterat – att ”Skolor ska inte ha religionsundervisning, vi ska inte lära ut sagor”. Och det är precis det jag menar med ”religiös analfabetism”: Ingen som på fullt allvar studerat religion (och nu menar jag inte med hjälp av youtubeklipp!) skulle avfärda religion som sagor. Det betyder inte att alla som studerat religion blir troende, långt därifrån faktiskt, men den sortens kaxiga arrogans som många svenska ateister uppvisar gentemot religion är ett resultat av ren okunskap.

Detta beror i mångt och mycket på att den religionsundervisning vi får som en del av SO-ämnet (och senare i Religionskunskapen på gymnasiet) är inriktad på att memorera grundläggande fakta om religioner, snarare än att förstå varför vissa väljer att tro och andra väljer att inte göra det.

Om du gått igenom en typisk svensk religionsundervisning så kan du kanske svara på hur många böcker som finns i bibeln, vilken roll Jesus har i kristendomen och Muhammed i Islam, och hur många sakrament som finns i katolicismen. Det du INTE kommer kunna svara på är VARFÖR miljarder kristna tror att Jesus uppstod från döden, eller VARFÖR miljarder muslimer tror att Muhammed fick genuina uppenbarelser, eller ens VARFÖR vissa människor tror på Gud.

Jag föreslår inte alls att skolan ska försöka omvända ungdomarna till gudstro, men en genuin förståelse av religion är omöjlig om man inte är medveten om argumenten för att tro på religionerna. Det blir inte heller intressant att lära sig om religion om man inte ser någon anledning att ens misstänka att det kan ligga något i vad religionerna hävdar – utan argumenten för tron, så är ju religionen bara en samling sagor eller i bästa fall legender.

Religion och politik är rätt lika på den här punkten: Verklig sund debatt och samförstånd i politiken kräver att alla som engagerar sig förstår hur deras motståndare resonerar, man kan varandras argument och har satt sig in i varandras filosofier. Har man inte gjort det, så blir resultatet en sandlådedebatt av den typ vi sett i invandringspolitiken där främst den ena sidan (invandringsförespråkare) vägrat på allvar sätta sig in i motargumenten utan nöjt sig med att skrika ”rasist”. Samma sak gäller religion – den som är troende måste sätta sig in i argumenten emot Guds existens, och vice versa. Det är detta som bör vara skolans främsta uppgift i området. Annars så får man, precis som med invandringspolitiken, en sandlådedebatt där främst ateister avfärdar allt de troende säger med att det ”bara är sagor”.

Visst kan det vara bra att känna till allmän information om religionerna och deras doktriner också, men i mitt tycke bör detta huvudsakligen reserveras för de mer avancerade kurserna på gymnasiet, medan grundskolan fokuserar på att hamra in i alla elever att det finns en legitim filosofisk och historisk debatt och att man därför ska vara ödmjuk och respektera de som tror annorlunda än en själv. Om eleverna förstår detta så ökar också chansen att de intresserar sig för religion som ämne och antingen själva börjar läsa på om vad de olika religionerna står för, eller väljer att ta kurser i religion på gymnasienivå där de kan lära sig mer om detta.

Att förstå religion och religiösa är viktigt både för att förstå vår omvärld och vår egen historia. Det är hög tid att vi reformerar religionsundervisningen och börjar bekämpa den utbredda religiösa analfabetismen.

John Gustavsson är doktorand i nationalekonomi på National University of Ireland, Maynooth och forskar inom beteendeekonomi. Han har sedan tidigare en Master’s degree i beteendeekonomi från University of Nottingham, ett av världens tre främsta universitet inom området. John är född 1991 och växte upp i Örnsköldsvik. Följ gärna John på Facebook.

40 reaktioner på ”Gästskribent John Gustavsson: Dags för en smartare religionsundervisning

  1. JL skriver:

    Kan bara instämma fullständigt.

    Jag var själv en av de omnämnda religiösa analfabeterna tills kag i vuxen ålder började intresserade mig mer för både katolicismen och Islam.

    Av vitt skilda skäl.

    Katolicismen eftersom min partner var katolik och jag också hade syskon som konverterat. Islam eftersom den uppenbarligen blev mer och mer av en maktfaktor även i väst.

    Det jag nu, efter omfattande självstudier, vet önskar jag att alla svenskar visste och lärde sig i skolan. Ordet islamofobi skulle t.e.x troligen aldrig uppfunnits om så vore fallet.

    Titalitära ideologier är livsfarliga, oavsett skepnad och namn. När de dessutom inpräntas från barnsben och utlovar evigt liv medför detta stora problem som bör tas på största allvar.

    Liked by 4 people

  2. I en skolsal skriver:

    Det sägs att ärlighet är bra. Inte minst gentemot sig själv. Det mesta i livet har jag lärt mig långt bort från en skolsal. Misstänker att de gäller många av oss. Riktigt misstänksam blev jag dock en gång – i en skolsal. För länge, länge sedan. Det var under en lektion i religionskunskap. Där man innan frukostrasten helt sonika, som i förbigående, bevisade guds existens. Och det med en liknelse. Som löd; Om du kommer till en öde ö, där du vet att ingen människa någonsin satt sin fot, men likväl hittar en sinnrikt konstruerad klocka. Tror du då att den kommit till av en slump, eller att någon faktiskt tillverkat klockan?
    En rejäl känga åt Darwin. Och ett bevis för att Gud är vår store konstruktör. Minns inte vad jag åt till frukost den där dagen. Men undrar än i dag hur läraren tänkte. Att sådär rakt av, bevisa guds existens. Och det utan några invändningar från hungriga elever. Som vuxen vet jag att slumpen enbart matar in variation – som råmaterial för urvalet att verka i och med. Ingen organism kommer till av en slump. Det var det Darwin visade. Slump och selektion i förening. En hård och obeveklig sållning. Med DNA och RNA som minne. Men om det sa läraren ingenting. För övrigt måste all religionsundervisning, värt namnet, även sträcka sig ut till naturfolks trossystem och andevärldar, och inte enbart stoppa upp vid dagens dominerande religioner. Trosbutiken är stor. Och har varit så länge. Så länge människan kallat sig människa. Själv undrar jag över Neandertalmänniskans björnkult och om den kan ha något samband med senare naturfolks björnkult? Exempelvis Ainufolkets på Hokkaido. Men den typen av frågeställningar lär nog aldrig dyka upp i någon religionsundervisning.

    Liked by 2 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Du ställer dig på samma nivå som din lärare den dagen. Oförstånd möter oförstånd.

      Klockan fungerar för att en urmakare, en människa, har tillverkat den genom att tillämpa sin kunskap och skicklighet. Klockan bygger på sanning, och sanning beskrivs mytologiskt som gud. Religionen borde driva oss att söka sanningen, att tro på att sanningen finns, att vi kan förbättra oss och vår tillvaro genom att t.ex. göra klockor. Den som förnekar sanningen kan inte göra någon klocka.

      Det är på detta sätt man kan hävda att detta gudsbevis har något av värde. Det bevisar inte att det sitter en gammal gubbe ute i rymden. Men det bevisar att inga klockor blir gjorda om vi börjar tro att sannigen, skillnadsgörandet, diskrimineringen, leder till olycka och elände och orsakas av fobier, gnidighet och fördomsfullhet. Vi måste våga se sanningen i vitögat och sluta upp att gömma oss bakom falska värdegrunder i trånga åsiktskorridorer.

      Vi måste vilja, vi måste välja. Vi måste välja att vilja och vilja att välja. Vi måste göra skillnad på sanning och lögn. Vi skall inte vara neutrala, utan objektiva. Vi skall söka sanningen. Vi skall göra fina urverk. Yes we can! Wir schaffen das!

      Liked by 3 people

      • Kronblom skriver:

        Gudarna måste vara tokiga
        Komedi från 1980
        En Coca Cola-flaska släpps av en pilot över Kalahariöknen, och en dag hittas den av bushmannen Xixo även kallad Xi. När han tar flaskan med sig till sin stam vänds deras liv upp och ner, och beslutet fattas att han måste kasta ”gudagåvan” över världens ände.

        Gilla

  3. MartinA skriver:

    När statens transfereringssystem upphört och statens undervisningsanstalter rasat, då kommer religionen återvända till oss svenskar. Då kommer vi förstå poängen med religionerna. Inte förr.
    Att lära ut viktiga kunskaper i byråkratins grottekvarnar är nog ganska fruktlöst.

    Liked by 3 people

  4. Lennart Bengtsson skriver:

    Jag kan hålla med skribenten att det är viktigt att försöka sätta sig in i hur människor kan tro på vissa saker hur orimliga de än kan vara. Det gäller såväl inom religion som politik. De flesta förnuftiga föräldrar låter sina barn tro på jultomten före sju års ålder om de så vill eller så men knappast när de är tonåringar. Samma sak gäller människor som är besatta av tro på allsköns märkligheter som gudomar, spöken och diverse magiska väsen eller som det sägs ”hur kan man utesluta detta?” Många speciellt yngre människor ser fram emot ett slags angenämt liv efter döden, antingen att man får bli en del av ett slags oändlig godhet, ett uppfriskande liv i Valhall med gott öl och fläsk eller som yngre islamska män förlusta sig med villiga och sköna jungfrur. Många tycker detta är högst acceptabla framtidsutsikter.
    Sedan är det ju fullt möjligt att människor kan vara hyggliga mot varandra utan att tro på magiska krafter.
    Tidigare trodde man på en skapande Gud för att man inte begrep Darwins utvecklingslära. Nu är det lika svårt att föreställa sig vad som hände före the Big Bang för så där 14 miljarder år sedan? Det är lika svårt för många att föreställa sig vad oändligheten är, som att inse att det finns oändligt många primtal. Euklides visade emellertid detta på ett underbart enkelt sätt.

    Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Du bevisar bara Johns tes om analfabetismen. Den religiösa sanningen är inte till för att ersätta den vetenskapliga. Den vetenskapliga har bara uppkommit som ett resultat av den religiösa. Inget annat än kristendomen ligger bakom att vi känner till det vi gör om Big Bang och andra sinnesvärldsliga fenomen.

      De som under den s.k. upplysningen slängde religionen och framför allt Gud på soptippen slängde kort därefter också sanningssökandet på samma soptipp. Så uppstod socialismen, liberalismen och deras sammansmältning i den postmoderna vänstern.

      Vi har ett stort hålrum på den sociala sidan av vår verklighet, där antingen religion eller riktig vetenskap, eller en bra kombination av dem, borde ha funnits, men där vi i stället har en pratande klass av ondsinta lögnhalsar som inte låter sig hållas tillbaka av någonting, vare sig hänvisningar till fakta och sanning eller hänvisningar till moral, god smak och etablerade seder.

      Liked by 3 people

      • Fredrik Östman skriver:

        Däremot kan man säga att den vetenskapliga sanningen är till för att ersätta den religiösa. Men det kan den bara göra när den har visat sig sann. Att slänga bort den religiösa sanningen innan man har kommit fram till en vetenskaplig ersättare är det fel så många ateister gör. Kvar blir ett gapande tomrum, meningslöshet, rotlöshet, dödsångest, ondska.

        En bra mytologi, t.ex. den kristna, är en metametod för den vetenskapliga metoden. Den kristna guden är detsamma som sanningen. Den som söker sanningen söker Gud. Vetenskapsmannen är den som hela tiden söker Gud, söker sanningen, tror på Gud, tror på sanningen, underkastar sig Gud, underkastar sig sanningen. Gud är inte en gammal gubbe ute i rymden lika lite som kärleken är en bebis med vingar och pil och båge.

        Liked by 3 people

      • Mangan skriver:

        Typiskt så kallad systembygge. Du bygger upp ett eget system av trosföreställningar och definitioner och sedan argumenterar du mot andra uppfattningar med hänvisning till ditt system. Gud är sanningen påstår du. Jaha? Sedan avfärdar du hela upplysningen med hänvisning till din definition. Det är att förutsätta vad du vill bevisa. Fullständigt ointressant alltså.

        Istället kan du försöka argumentera mot andra sannings- och kunskapsteorier. En vanlig teori om sanning är att ett påstående är sant om och endast om det korresponderar mot verkligheten. Min gissning är att du helt enkelt skulle svara att ”verkligheten” egentligen är Gud. Det vill säga att igen förutsätta vad som ska bevisas.

        Den klassiska teorin om kunskap är sann berättigad tro. Där antar jag att sanningsvillkoret innefattar Gud? Berättigandevillkoret innebär att man inte kan sägas veta något som man inte har tillräckliga skäl att tro är sant. Om man inte tror på gud hur kan man då enligt dig vara berättigad i sin tro om ett visst sakförhållande?

        Vi kan fortsätta systembyggandet med att alla vetenskapliga framsteg efter upplysningen egentligen är ett uttryck för ett omedvetet sökande efter Gud vilket möjliggör framstegen. Verkligheten är så att säga ställföreträdare för Gud. Antaganden som är omöjligt att motbevisa eller bevisa och därmed har de inget värde i diskussionen om kunskap eller sanning. Det har enbart värde inom navelskådning.

        Gilla

      • Mangan skriver:

        ”Inget annat än kristendomen ligger bakom att vi känner till det vi gör om Big Bang och andra sinnesvärldsliga fenomen.”

        Det skulle vara mycket ärligare för dina åhörare om du helt enkelt framförde dina tankealster profetiskt snarare än klädda i vetenskaplig skrud.

        Sedan framgår det inte vad du menar, så jag får väl gissa. De ljushuvud som formulerat och låtit testa fysikaliska teorier om universum är på något vis kristendomens sanningssägare? Intressant t ex då att världen endast är cirka 10000 år gammal enligt bibeln. Men det antar jag att du viftar bort som bokstavstroende?

        Märk också att faktumet att en enskild forskare må vara troende inte innebär att dennes arbete är orsakat av tron. Vi måste skilja på kausalitet och korrelation. Och även om det nu skulle gå att hitta någon som bestämt hävdar att dennes idé uppkom pga religiöst alster, är det knappast omöjligt att en ateistisk forskare skulle kunna komma på just den idén.

        Det kräver åtminstone övertygande argumentation med koppling till just tron.

        Gilla

  5. uppstigersolen skriver:

    Att jag som ateist kan ta till mig att andra tror på gud eller nåt går bra för mig. Problemet är att de som har en tro är svåra att få att ta till sig mina argument. Att tro betyder just det, dvs att tro. Om jag då börjar argumentera så kommer ju teserna som spön i backen från den troende. Detta gäller all tro vare sig det handlar om religion eller varför inte klimat.

    Liked by 1 person

  6. Hosianna skriver:

    Som kulturellt kristen, svenskt realistisk och efter moget övervägande övertygad ateist med skrinlagda planer på att undervisa i religionskunskap fascineras jag fortfarande av det ständigt aktuella ämnet och dess forntida, samtida och framtida inverkan på hela mänskligheten…

    … men religiös analfabetism bekämpas, liksom all annan analfabetism, genom outtröttligt hängiven förmedling av verklig kunskap, strikt baserad på vetenskaplig grund, till väl förberedda och förväntat normalt mottagliga adepter. Tro tenderar att inverka menligt på processen…

    … enär, exempelvis, muslimska föräldrars religiösa och kulturella preferenser har avslöjats hindra deras barn, framförallt döttrarna, från att delta i den förment obligatoriska, svenska skolans allmänbildande undervisning i religion, historia, idrott, sexualkunskap och dylikt.

    Liked by 2 people

  7. Björn skriver:

    Själv är jag öppen för det mest, men så länge inte nån ”gud” hör av sig ”personligen” till mej, står jag utan ”gudstro”! ”Försäljare” här på jorden, ger jag inte mycket för!

    Liked by 1 person

      • Björn skriver:

        För mej räcker det med ”humanism”! UTAN kristna ”förtecken”! Och jag gillar heller inte att de ”kristna” har ”shanghaiat” ett antal självklara medmänskliga ”levnadsregler”, och kallar dem för SIN guds ”budord”!

        Gilla

    • Jan Bengtsson skriver:

      Min åsikt…
      Det KAN finnas en högre makt någonstans,
      men jag har inte ens det minsta förtroende för markpersonalen!

      Vi vet ju vad Korgossarna fick uppleva…

      Gilla

  8. Jari Norvanto skriver:

    PK-kyrkan vill inte ha konkurrens, istället en ”inkluderande” historieskrivning. Islam däremot är man (”en”) undfallande inför, eftersom islam är starkt, växande och skrämmande. I hopp om att ”en” är den siste att bli uppäten av krokodilen riktas slagen mot kritiker istället.

    Liked by 2 people

  9. Jan Andersson skriver:

    Jag fick en ganska gedigen kristendomsundervisning i folkskolan och det vara inte bara ämnet ”Kristendom” som handlade om religion. I ämnet ”Musik” sjöng och spelades det endast psalmer, och så vidare. Jag gick till och med i söndagsskolan ett år. Sedan kom det tunga läsandet till konfirmationen, men en präst som inte kunde le och som föreföll att aldrig ha haft en bra dag, med tio obligatoriska högmässobesök, och den snikna kollekthåven som jag aldrig kunde lägga något i eftersom jag aldrig hade några pengar. Jag får nästan ångest igen nu när jag skriver.

    Allt detta gjorde mig helt immun mot allt vad religion heter och jag ser kyrkan som en klubb för vidskepliga besservissers. Bevisa (inte påstå) gärna att jag har fel.

    Liked by 2 people

  10. Staffan W skriver:

    Klimatfanatismen håller på att ersätta religionen eller är den nya religionen i Sverige. Människor behöver något mål som är större än den egna plånboken (kanske inte alla…) visar det sig. ”The will to meaning” som den österrikiske filosofen och psykologen Victor Frankl skrev som en fundamental drivkraft efter att ha överlevt krigets tyska koncentratineläger.

    Liked by 1 person

    • jvkkk skriver:

      Bortser man från det så håller jag i stort med, man kan konstatera att svensk religionsundervisning har uppnått syftet, att degradera värdet i nedärvd kunskap så vi blir som vindflöjlar för obildade och onda politiker. De som förstår religion har dock fått det sig till livs hemma, och det är självklart att det kristna arvet är helt annorlunda än de flesta andra som saknar ifrågasättandet, helt utan denna grund och med en barnslig idé om att religionerna skalla behandlas lika så är det svårt att se hur projektet skall lyckas, skall man förneka själva grunden för västerlandets framgång och ändå behålla informationen, hur skall det gå till? Inte lätt, därför hade vi kyrkor och Bibeln, folk kunde ta till sig det viktigaste på deras egen förståelsenivå.

      Liked by 3 people

  11. Eva Danielsson skriver:

    Jag antar att religion kan ses som en utväg ur människans ständiga inre konflikt mellan två grundläggande behov – behovet av personlig integritet och behovet av tillhörighet. Vi är både flockdjur och tänkande varelser.

    Religionen formaliserar samhörighetsbehovet och ger samtidigt tröst och förklaringar i den oroande insikten om döden och intigheten. En tydlig och detaljreglerande religion kan då bli ett facit för livet som gör att man inte behöver känna sig vilsen eller ensam och ta eget självständigt ansvar. Fundamentalister ser t o m trossatser som absoluta sanningar som ej går att ifrågasätta.

    Man behöver väl förstå de starka behov av religion många människor har liksom hur detta kan utnyttjas av makthavare.

    Någon slags livsåskådning har alla reflekterande människor. Min egen handlar om att var och en har rätt till sitt eget liv och ingen rätt till något i någon annans liv. Och att livet är stort i sig eftersom jag inte tror på något liv efter detta.

    Att tro på en gud och ett liv efter detta är inget man kan välja och bestämma sig för. Antingen behöver man en sådan tro eller så är man indoktrinerad till det.

    Liked by 2 people

  12. Glen Lester skriver:

    Ok, jag ska börja med att jag har faktiskt träffat människor, som anser sig vara lutheraner och som går i kyrkan, som inte vet ens vad de har för gudsbegrepp, och som inte har trott mig när jag förklarade deras egen treeninghetstro. De trodde att de trodde bara på en gud, och hade ingen aning om andra gudsbegrepp heller. Eftersom det är några år sedan, och jag inte har träffat personerna sedan dess, så vet jag inte om jag har förorsakat att de bytte kyrka till muhammedanismen eller jehovas vittnen, för att dessa religioner har verkligen bara en gud, låt vara för guldkalvar. Om de fortfarande är kvar i svenska kyrkan så är det antagligen för att det inte är gud de tror på, utan kyrkan.

    Sedan vill jag hävda att det finns ett annat sätt att förhålla sig till gud, eller att ha ett annat förhållande till gud, än genom tro, och i synnerhet utan kyrka. I själva begreppet ”Tro” är tvivlet en grundläggande beståndsdel, för att när inget tvivel finns så finns heller ingen tro. Att säga sig veta att gud finns är heller ingen tro, eftersom tvivlet inte finns.

    Den såkallade ateismen har samma sematiska problem eftersom att inte tro är att tvivla precis lika mycket som att tro.

    forts.

    Gilla

    • Mangan skriver:

      En förnuftig ateist avstår tro där evidens saknas. Tvivel uppstår för de som tror att en gudom finns respektive inte finns.

      Gilla

  13. Glen Lester skriver:

    forts.

    När man kommit så långt att man har ett förhållande till gud som ingen kyrka, eller antikyrka, har begrepp för att beskriva, och som, i synnerhet, förkastar alla andra förhållanden till gud än tron ännu mer än de förkastar ateismen, då har man bara några få val.

    Det ena valet, det vanligaste, är att underkasta sig trosbegreppet (och välja kyrka), det andra är att underkasta sig ateismen och slippa kyrka. För de flesta så slutar alternativen där. De som inte underkastar sig är väldigt få, och bildar inte kyrka, för att kyrkan blir överflödig mindervärdig och begränsar ett annat förhållande till gud.

    Gilla

  14. Anders F skriver:

    Den avgörande frågan är kanske inte så mycket de olika religionernas innehåll utan hur de tolkats av dess utövare. Det råder knappast någon tvekan om att religioner under historiens gång använts av politiska och religiösa makthavare i olika syften. Givetvis finns ett kärleksbud i alla religioner, men det är till syvende och sist de religiösa makthavarnas gärningar som skall bedömas och inte religionen som sådan. Under århundraden har religioner varit upphov till krig och förtryck. Det har så gott som alltid funnits en koppling mellan de politiska och religiösa makthavarna och syftet har naturligtvis varit att kontrollera människors existentiella oro och ångest. Vi har under de senaste århundradena upplevt en sekulär utveckling i Västeuropa. Tyvärr tycker jag att man kan skönja tecken på att den utvecklingen är bruten. Vad detta på sikt kan leda till är höljt i dunkel.

    Gilla

  15. Klas Göran skriver:

    Ett exempel på allvarlig religös obildning, okunskap, ointresse och/eller analfabetism, är när det i diskussioner med hänseende till islam hävdas att Jesus Kristus skulle vara de kristnas profet. Dessutom hävdas ibland att islam vördar Jesus som profet och att de kristna därför borde visa samma respekt gentemot islams profet Mohammed. Men nej, för kristna är Jesus Kristus Guds son och även Gud inom Treenigheten, vilket är något helt annat än en profet, som är en människa. Jesus Kristus ställning inom kristendomen har snarare jämförts med koranens ställning inom islam, dvs Guds uppenbarelse inför människorna. Dessutom är koranens profet Isa bin Maryam inte Guds son och varken dog på korset eller återuppstod från de döda.

    Gilla

    • Björn skriver:

      Läs igenom texten en gång till, och ta sen en ordentlig funderare över hur vettigt det hela kan tänkas uppfattas som, av en som inte är hjärntvättad i samma funt…

      Gilla

      • Klas Göran skriver:

        Det var precis denna inställning Johns artikel handlade om: religion lika med hjärntvätt som man inte behöver bry sig om. Och denna inställning skulle fungera om Sverige vore ett laicistiskt land som Frankrike. Då skulle staten säga ”jag bryr mig inte om varför du gör vad du gör, för du måste följa lagen som är lika för alla”. Så är det däremot inte i Sverige. Där kräver politikerna att det tas hänsyn till motiven till någons handlande. Det mest kända exemplet är handhälsningen: om en man vägrar att skaka hand med kvinnor med motiveringen att de skulle vara mindervärdiga skulle det kritiseras som sexism, men om han hävdar att Gud kräver att han inte skakar hand med kvinnor visas förståelse. Den svenska politiken leder alltså till att medborgarna måste ha kännedom om vad religioner handlar om för att kunna påverka sin egen situation. Därför är religionskunskap i dagens svenska samhälle politisk kunskap. Man kan tycka att det är fel, men man kan inte undvika att det är så.

        Gilla

      • Björn skriver:

        Jag behöver inte veta om, och jag har heller ingen anledning att ta hänsyn till, de olika motiv varje enskild person kan tänkas ha för bryta mot våra svenska seder, traditioner och umgängesvanor! Sverige är vår ”hemmaplan”, och här gäller våra ”spelregler”! Det är upp till ”gästerna” att informera sig och sen anpassa sig! Svårare än så är det inte! Vad ”politikerna” anser att jag ska tycka i det här fallet, ger jag fullständigt f-n i!

        Gilla

  16. Christer Brodén skriver:

    ”Re – ligion”.

    Ra, Re och Rig m.fl. står för namn på gudar, ofta solgudar. I sanskrit betyder sammansättningar med ”rig” medvetande eller intellekt. ”Medvetandets ljus”.

    Ligion uppenbarar sig i latin som verbet ligare = binda. Religion betyder således det (i materien) bundna medvetandet.

    Betydelsen framgår tydligast i buddismen, där man helt kan klara sig utan gudar. Den finns även i hinduismen, där de otaliga gudarna oftast är varelser som vi människor, men på andra utvecklingsnivåer.

    Hinduismens högre gudar bör kanske uppfattas som det totala medvetandet och dess principiella yttringar. Människor och smågudar antas kunna nå kontakt med det genom meditation och självbetraktelse. Du är en droppe, men som sådan en del av Havet.

    Den västlige storguden torde vara en politisk-ideologisk skapelse för att motivera faraoner, storkonungar, kejsare och auktoritära idéer. Idén spred sig givetvis även österut.

    Många människor älskar idén om den starke mannen eller den store guden. Det kanske är lättare att dyrka Farao, Adolf eller Kim Jong-Un än en avlägsen Gud i Himlen. Fördelen med den senare är, att man utan omedelbar livsfara kan göra sig själv till Hans uttolkare.

    Liked by 2 people

  17. Mangan skriver:

    Religionskunskap är en orientering om de olika religionerna. Vad som efterfrågas här hör snarare till religionsfilosofi respektive psykologi. De argument som framförs för och emot tron respektive de motiv de troende har för sin tro. Jag är personligen helt för att de ämnena avhandlas mer ingående inom grundskolan.

    Ett exempel på ett intressant filosofiskt argument mot existensen av själar är hur en själ som är strikt immateriell kan interagera med en kropp som är strikt materiell. Det finns ens i princip ingen kontaktyta. Den klassiska lösningen är att Gud som kan göra det omöjliga möjligt övervakar och ser till att varje interaktion i varje människa verkligen sker.

    Tro vilar på ”the leap of faith”. Dvs man väljer att tro, punkt. Varje objektivt argument för gudstro som har lanserats genom historien har inte hållit tillräcklig standard. På medeltiden intresserade man sig t o m för att bevisa Guds existens. T ex:
    Gud är det största som kan tänkas. Existens är större än icke-existens. Alltså, Gud existerar.
    Som synes vilar sådana argument på att förutsätta vad som ska bevisas.

    Det finns flera ytterst svåra filosofiska problem kring exempelvis själar (som ovan), fri vilja (som åtminstone religioner som belönar/bestraffar förutsätter), teodicé-problemet om gott och ont (som åtminstone religioner som innefattar en allsmäktig och god gud drabbar) m. fl.

    Leap of faith är det enda rimliga (och därmed är liknelsen med sagor inte missriktad).

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.