Krånglande klienter

Patrik Engellau

Centrala studiestödsnämnden (CSN) har nyligen publicerat en studie som fyller mig med ännu mer avsmak över det välfärdsindustriella komplexet. Först en inledning.

”CSN är den myndighet i Sverige som har hand om studiestöd och hemutrustningslån” står det på myndighetens hemsida. Redan där hajar jag till eftersom jag aldrig har hört talas om hemutrustningslån. Vad kan det vara? Myndigheten klargör: ”Du som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet kan få låna pengar av CSN för att köpa möbler och annan utrustning till ditt nya hem. Det kan vara sängar, tallrikar, kastruller och stolar”. En ensam migrant kan få låna 5 000 kronor och sedan ökar det med 5 000 per ytterligare familjemedlem. Räntan är 1,7 procent.

Men CSNs sysslar också – och huvudsakligen antar jag – med studielån och studiebidrag. Myndighetens affärsidé är alltså att förmå människor att ta lån och bidrag för att kunna studera eller köpa tallrikar och kastruller. Fundera lite på incitamenten för en sådan organisation.

En vanlig lånehaj vill naturligtvis låna ut så mycket som möjligt men måste också tänka på om det ska kunna gå att få tillbaka pengarna. Att ge lån till folk som inte kan betala tillbaka är förödande för lånehajen. Han riskerar konkurs om han är oförsiktig i långivningen.

Den risken existerar inte för CSN. Myndigheten lånar inte ut sina egna pengar utan dina (om vi antar att du är skattebetalare). CSN behöver inte bekymra sig om låntagarna inte kan betala tillbaka och kan därför koncentrera sig på att öka utlåningen eftersom det är omsättningen som är intressant för myndigheter (vilket jag förklarat en miljon gånger, exempelvis här).

Förstår du? Till skillnad från normala lånehajar kan CSN helt strunta i återbetalningsförmågan och satsa helt på att bryta ned folks eventuella ovilja att sätta sig i skuld i syfte att öka myndighetens egen omsättning.

Tillbaka till den nyligen publicerade rapporten från CSN. Varför tveka att ta studielån? heter den. Myndigheten är bekymrad för att migranter drar sig för att ta studielån. De potentiella klienterna och låntagarna krånglar när CSN vill ge dem lån. Detta upplevs som ett problem av myndigheten.

Observera att vi här har en asymmetrisk situation. Myndigheten behöver bara tänka på att låna ut så mycket som möjligt eftersom eventuella skadefall drabbar någon annan, närmare bestämt skattebetalarna. Men de potentiella låntagarna måste tänka på de problem de skulle drabbas av om de inte kan sköta skuldtjänsten. Det är inte så kul att stå med skulder som man inte kan betala. Låntagarna måste göra en balanserad bedömning vilket CSN inte behöver göra.

Min medfödda instinkt är att undvika lån och att återbetala dem snarast möjligt om jag oförsiktigt nog tagit några. Jag säger som förre statsminister Göran Persson att den som är satt i skuld är inte fri. På det viset har jag kanske missat en del lönsamma klipp men det struntar jag i. Det går inte att förklara. Det är en del av den kultur som fostrat mig och det är jag tacksam för.

Nu visar det sig, till Centrala studiestödsnämndens förtret, att många migranter har samma inställning till lån som jag. De är oroliga för att inte kunna betala tillbaka. Det visar sig i myndighetens intervjuundersökningar. Här är några citat. Styckena kommer från olika intervjuobjekt:

Jag vill inte ha skulder. I och med att jag är i ett land där jag inte kan språket så bra blir det jättesvårt för mig att få ett jobb. Jag kanske kan få jobb som vikarie men det är ju inte så jättemycket timmar. Har jag liten inkomst kan jag ju inte betala tillbaka lånet, det blir svårt.
Först och främst är man rädd för att man inte ska klara utbildningen och då måste man ändå betala tillbaka. Det finns den rädslan. För mig handlar oron om att jag inte ska hinna. Jag läser en kurs på 10 veckor. Man blir rädd för att CSN ska kalla tillbaka pengarna. Men jag måste ändå försöka klara mig.

Jag vill inte ha skulder, det blir jobbigt och man börjar tänka på det hela tiden. Min mamma som kommer från en annan kultur och ett annat samhälle lärde mig att man ska vara så självständig som möjligt när det gäller ekonomin. Hon sa alltid, varför ska man ta lån och ha skulder när man kan försörja sig själv? Så jag tror att jag har fått det tankesättet från henne och det är en anledning till varför jag inte tar lån.

Jag föredrar att jobba, för annars måste man ta lån och sen betala tillbaka räntan och allt. Jag vill helst inte hamna i skulder. Jag vill gå plus på pengarna jag tjänar när jag jobbar. Tar jag lån går jag minus. Det är inte bra med skuld.

Jag tror också att kulturen kan påverka. Man vill helst vara självständig och inte hamna i skulder. Man är osäker på sin framtid, det kan ju gå dåligt för en också. Det är en stor risk.

Jag är själv en sån person som tänker på återbetalningen, jag vill undvika att ta lån för att inte få skulder. Det blir något extra att tänka på, man måste betala tillbaka sen. Man ska ju betala räntan också.

CSN, som bara kan se tillvaron i sitt egna förvridna perspektiv, tycker att denna inställning är ett problem. Vilken styggelse att en svensk myndighet, bara för att den är besatt av sina egna incitament, ska försöka hjärntvätta migranter med sunda värderingar att de, till sin egen eventuella skada, ska underkasta sig det välfärdsindustriella komplexets fördärvliga uppfattningar.

PS Naturligtvis har CSN en egen förklaring till sitt beteende som går ut på att bevisa myndighetens ädla uppsåt exempelvis i form av en teori om att högre studier – finansierade med myndighetens lån – alltid och för alla ger god ekonomisk utdelning.

Jag blir så trött av att flera gånger om dagen slås av hur dessa egennyttiga makthavare får tillfälle att i media hamra in sitt eget synsätt. Den här nyheten kom från TT och handlade just om hur bekymmersamt det är att migranter inte tar tillräckligt med studielån.

67 thoughts on “Krånglande klienter

  1. Lilla fröken PK skriver:

    CNS:s affärsidé delas av våra affärsbanker, såvitt jag förstår. De lånar också ut pengar utan att behöva stå till svars för sina eventuella misstag. Eftersom en konkurs i banksektorn är systemhotande, får farbror staten rycka ut och kanske ta banken i örat, men trors allt hosta upp pengarna så att ruljangsen kan fortsätta.

    Liked by 8 people

    • Björn G skriver:

      Njaae, affärsbanker skall tjäna pengar på att låna ut pengar. CSN skall ‘låna ut’ pengar till de ändamål politikerna för tillfället bestämt.

      Gilla

      • Jan Bengtsson skriver:

        Är det inte så att klienten av ”kulturella skäl”,
        mycket hellre accepterar en gåva än lånar?

        Detta har väl smugglaren högtidligen lovat…

        Om man inte VILL/AVBÖJER ATT LÅNA,
        så får man, ger vi, istället ett bidrag…

        Långt bättre för privatekonomin)

        Liked by 1 person

    • wildwest63 skriver:

      Nja, det stämmer inte. Bankerna måste rimligen få avkastning på sitt inlånade kapital och det finns inte många sätt på en nollräntemarknad. Då lånar man gärna ut och tjänar pengar på detta.

      Detta omfattas sedan finanskrisen av en helt galen mängd regler och rapportering som har kostat bankerna miljarder. Frågan är om det i en kris verkligen hjälper. Och eftersom detta dessutom är regler beslutade på EU-nivå så undrar jag om verkligen en lokal grekisk bank på en ö är lika noggrann som svenska banker. Det är alltså inte på långa vägar så att banker lånar ut till folk som inte kan betala tillbaka. Det finns nischbanker utanför Finansinspektionens kontroll, de ska man akta sig för. Men alla som är kontrollerade krävs på ett omfattande regelverk och en noggrann kreditprocess. Jag sitter mitt i detta, så jag vet.

      Gilla

  2. Göran Fredriksson skriver:

    Praktiskt taget alla nyhetssändningar i SVT och SR innehåller inslag som slutar med att det behövs mer pengar från skattebetalarna för konstruerade ändamål. Skattehöjningar är ett självändamål för de rödgröna partierna. Att de ofta påstår att ”varje skattekrona skall användas så effektivt som möjligt” är bara lögnaktig retorik. Just idag var det CSNs tur att bidra till att öka trycket på höjda skatter för de skötsamma.

    Liked by 12 people

  3. Elisabeth Henriksson skriver:

    Redogör CSN för hur många utbetalda studielån som aldrig betalas tillbaka av t.ex. alla iranier som fått tandlökarutbildning i Sverige och sedan flyttat tillbaka till Iran innan lånet är återbetalat?

    Liked by 8 people

  4. Lennart Bengtsson skriver:

    Detta är genomsjukt och för en normalt tänkande varelse närmast ett kriminellt beteende av en ”myndighet”. När det har gått så här långt i förvaltningsmässigt förfall är det lika gott att systemet får falla samman så fort det går så att man får ett slut på eländet. Vad har vi statskontor och riksrevisionsverk till egentligen! Är det inte deras jobb att stäva dylikt nonsens och besinningslöst slöseri.

    Liked by 10 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Hur kan du tro det efter åttio år av socialdemokratiskt styre och ännu längre rättspositivism i domstolarna, som ger politiken trumf över ”statskontor”, ”riksrevisionsverk”, ”konstitutionsutskott”, ”lagråd” och annat bländverk, likaså som över god smak, etablerad sed och sunt förnuft? Läste ni ingen rudimentär statskunskap i din fina gymnasieskola med examen?

      Liked by 2 people

      • Underdog skriver:

        Just så! När har Riksrevisionens kritik fått någon egentlig effekt? När lyssnade Riksdagen senast på Lagrådet? Vi har inga, säger inga, ”checks and balances”.

        Liked by 1 person

  5. Elisabeth skriver:

    Hemutrustningslån ? Vad är nu detta ? Tidigare fick man lov att rätta munnen efter matsäcken, man köpte den hemutrustning man hade råd med på sitt studielån och sparade sommarjobbspengar. Hörde i radion häromdagen att CSN nu också vill erbjuda ”studielån” för körkortet ! Snart kan man väl få studielån för att köpa ett hus. Eftersom denna utvidgning av lånemöjligheten verkar rikta sig till invandrare misstänker jag att man inte tänker vara lika obönhörlig när det gäller återbetalningen ( kraven kommer fort numera ). Socialisterna tycker verkligen om att gödsla med andras pengar. Här kommer ett annat exempel.
    Jag studsade när jag fick höra att den s k Mali-svensken, ( Gustafsson ) , som satt fängslad i Mali i nästan 6 år, fått skadestånd. Av svenska staten ! Han tog ju oerhörda risker när han som naiv mc-turist åkte in i Mali. Hans försäkringsbolag vägrade ersätta honom just p g a hans riskbeteende. Men Brottsskadefonden betalar glatt ut 1,1 miljoner kr på för mig helt oklara grunder. Vilken princip följer man ? Jag är visserligen glad för hans och hans familjs skull att han är tillbaka i Sverige men varför ska svenska skattebetalare tvingas belöna honom på det här sättet ? Det blir ju dessutom ett kostsamt prejudikat om ”ny-svenskar” med svenska pass råkar illa ut när de åker hem till hemländerna.l http://www.dagensjuridik.se/2018/06/kidnappad-svensk-far-miljonersattning-av-svenska-staten-forsakringsbolaget-sade-nej hemländer.

    Liked by 13 people

    • Björn skriver:

      Jag förstår inte varför just han får skadeståndet utbetalt av Staten! Blir du t.ex misshandlad på stan, och sen tilldömd skadestånd i rättegång, får du själv försöka driva in pengarna av den skyldige! Som nästan undantagslöst saknar tillgångar! I och för sig, anser jag att ALLA brottsoffer som tilldöms skadestånd i en rättegång, ska få pengarna direkt av Staten! Som i sin tur får kräva förövaren! Allt annat är inte värdigt ett rättssamhälle! Men nu har ju inte ”Mali-svensken” blivit tilldömd nåt skadestånd från nån ”motpart”, utan endast själv betett sig dåraktigt! Det är ju helt horribelt, att vi skattebetalare ska betala för dårars irrfärder i Islamreglerade områden!

      Liked by 5 people

    • Jan Bengtsson skriver:

      Vad han råkade ut för,
      måste rimligen i högsta grad vara självförvållat!

      Mao GE AVSLAG!

      Men man fruktade kanske att bli uthängda i media,
      då det där varit ett högprofilerat fall…

      När jag efteråt skulle begära skadestånd av vården,
      för en misslyckad rutinoperation som höll på att kosta mig livet,
      blev jag nekad för att ärendet ansågs preskiberat…

      Mer än tre år hade gått sedan man informerat om LÖF,
      en helt avgörande gräns som det inte upplystes om av vårdgivaren!

      Man berättade bara att 10-årig preskription gällde…

      Gilla

    • cmmk10 skriver:

      Jag kan bara instämma! Skall skattebetalarna numera ersätta alla svenskar som råkar ut för brott vid utlandsvistelse?

      I detta fallet tyckte jag mig förstå att han skulle vara ersättningsberättigad, då UD inte hade hunnit uppgradera landets risk på sin hemsida.

      Ett vansinne utan gränser …

      Liked by 1 person

  6. Björn G skriver:

    Sossarna som bara kan se tillvaron ur sitt egna förvridna perspektiv, tycker att Svenska folkets inställning är ett problem. Ett problem som bäst löses genom uppfostran.
    Det är de, som låtit CSN utvidga sitt uppdrag till att omfatta även det kommunala flyktingmottagandet.

    De enda sossarna verkar för är sina egna politiker. Makthungern och viljan att se om sina egna högavlönade politiker verkar gå före allt vad sunt förnuft heter

    Löfven lär ha sagt internt: Vi ser ingen anledning till att ändra vår politik just nu. Skulle vi närma oss 10 % strecket så får vi tänka om, för då riskerar vår innersta krets på 40 personer att förlora jobben.
    Där sätter vi gränsen!

    12 stycken av dessa är namngivna här:
    https://ledarsidorna.se/2018/06/socialdemokraternas-12-maktigaste/

    Liked by 4 people

  7. olle holmqvist skriver:

    ”Det är en del av den kultur som fostrat mig och det är jag tacksam för ”
    Jag har också vuxit upp i en sådan kultur, och det är jag tacksam för. Men nu pågår ett paradigmskifte i kultur. Det skall bli norm att leva sitt liv med skuld. Vem tjänar ?
    på att enskilda lever sina liv i skuld och beroende och ofrihet , och att detsamma gäller
    nationer som Grekland ? samtidigt som våra partier pantar bort sin makt och som ett mantra upprepar: ”Det där bestämmer inte vi, vi har ingått avtal…”

    Nyss rapporterade SCB om kommunernas skulder. En kommunchef uttrycker stora lugnet inför att varje kommuninnenevånare har en skuld på över 100 000. – Det är en tillfällig investering, så måste det vara ibland. Och så är det och det gäller något som behövs, gör nytta ekonomiskt.
    Exempel: Genom jordbruksbygden flyter stora jordbruksån. På ena sidan ån ligger vindmöllan. Lättillgänglig för de bönder som bor på samma sida. Svår för de andra.

    Så bygger någon för lånade pengar en bro över ån.Lånet betalas åter med broavgift.
    Broägaren tjänar lite på sikt, efter amortering och ränta. .Även andra befar bron och betalar. Felsidesbönderna betalar men tjänar i tid vunnen till annat arbete och foder till hästarna.. Orättvist att rättsidesbönderna inte behöver betala. Men den saken tar vi. Alla tjänar på lånet, inklusive utlånaren.

    I en över-hundratusen-skuldskommun som Örebro har invandrare företräde till bostäder.
    Nu kan man som LO:s ekonomen Scocco, anse att invandrare är en ekonomisk investering av samma slag som bron i mitt exempel. Alla LO-medlemmar tycker inte så.

    Liked by 1 person

    • Jan Bengtsson skriver:

      Från den kommunen hämtade Sossarna sin nya partisekreterare…
      Hon var ju, Gud bevars, en valvinnare)

      Örebromoskéen är ju inte helt okänd i andra Sammanhang…

      Gilla

    • Björn skriver:

      Och börjar de dessutom med barnavlandet redan under ”studietiden”, är den livslånga bidragsförsörjningen fixad! UTAN ett enda ”lån”! Vad kan nekas en barnfamilj……..

      Gilla

  8. Jaxel skriver:

    Bäste Patrik!

    Människor styrs inte av egennyttan allena. CSN har fått ett uppdrag av regering och riksdag. Det kan självfallet finnas anledning att diskutera både uppdraget och myndighetens sätt att sköta det. Fast att allt skulle handla om egennytta? Med vilken självklarhet drar myndighetens personal nytta av ökade lånevolymer?

    Jag tror rent av att kritiken mot PK-ismen skulle kunna bli mer verkningsfull med en mer komplex analys än att egennyttan och i stort sett den allena utgör drivkraften.

    Gilla

  9. Magnus Rosensparr skriver:

    CSN är ett otyg som bör avskaffas så fort som möjligt, och kan direkt återgå till våra banker som tidigare skötte denna verksamhet. Bankerna är så mycket bättre på att göra kreditprövningar än staten, och just härigenom skulle vi bli av med alla dessa flumstudier och liknande tidsfördriv. Ju mer statliga verksamheter som avvecklas ju bättre kan staten koncentrera sig på sina kärnuppgifter. Staten ska befordra sparsamhet och flit och undertrycka onödigt låntagande och slöseri. Staten själv ska i grundlagen förbjudas att själv upptaga lån, både inrikes och utrikes sådana, med undantag för då riket befinner sig i krig.

    Liked by 4 people

    • Jan Bengtsson skriver:

      Då skulle det nog inte ges studielån för Imamstudier utomlands…
      Även Antje fick väl studielån för Islamstudier i Egypten?

      I så fall, snacka om att binda snaran åt sin egen hals!

      Liked by 1 person

    • pllay skriver:

      Med statens gränslösa girighet innebär detta att vi omgående går i krig.
      Med staten menas i detta fall politiker och tjänstemän försörjda av skatter samt rustningsindustri.
      När det gäller USAs krigföring anses det ofta att denna underblåses av krigsindustrin, raka rör från skattebetalarna till vapentillverkarna.
      USAs konstitution förbjuder skatt förutom i händelse av försvarskrig och för ordningens upprätthållande.
      Något politiker och industri kringgår genom att deklarera presumtiva och humanitära försvarskrig runt vårt klot.
      Med ditt förslag går vi snart i takt med USA då det gäller skatt och krig.
      USAs skatteuttag växer och är snart i nivå med det svenska, dessutom har USA nu breddat skattebasen till att omfatta i stort sett alla som på något sätt har eller har haft förbindelse med landet.

      Gilla

  10. Jaxel skriver:

    Väldigt kortfattat så tror jag inte att man kan förstå PK-ismen utan att beakta människans vilja att vara eller känna sig god och att framstå som god i andras ögon. I dagens Sverige har vi en klass, makteliten inom politik och massmedia, som lyckas med detta utan att det kostar dem någonting i form av egna uppoffringar. Åtminstone känner de sig som goda och förträffliga, om de verkligen är det är mer tveksamt.

    En väsentlig del av den ovan nämnda klassens behov av att framstå som god består i att med lock och pock förmå allmänheten, skattebetalarna, att bekosta den godhet som makteliten poserar med. Detta underlättas självfallet av att alla människor, även skattebetalarna, vill vara och framstå som goda. Normalt balanseras denna önskan av egoismen eller egennyttan om man så vill. Maktelitens propaganda har dock lyckats få stora delar av allmänheten att tro att det i migrationsfrågan inte kostar något av vara god. Varför skulle man då inte vara det? Det vore i så fall närmast att betrakta som ondska. (Nazism, fascism etc).

    Det sätt som makteliten utnyttjar andra människor består inte främst i att tillskansa sig materiella fördelar utan i att de genom att utnyttja allmänheten kan posera som goda inför sig själva och andra.

    Gilla

    • Jari Norvanto skriver:

      Angående sista stycket: De materiella fördelarna att tilhöra politikerklassen är bara en positiv bieffekt? Tillåt mig småle. Ära i all ära, men den falska godhet som kännetecknar Den humanitära stormaktens göranden, låtanden och underlåtanden, är lika mättande och nyttig som sockerbitar. Kanske kan det medföra beroende av godhetssignaleringen, med behov av ökande och tätare doser godhet? Goda gärningar kan trigga belöningssystemet, men den falska godheten förutsätter faktiskt tron på det goda – ett slags placeboeffekt, fast i det här fallet hos givaren, i konkurrens med de stolligaste överbudspolitikerna. Jag tror maktens berusning och de materiella fördelarna är en betydligt större ‘attrahent’, åtminstone hos den större andelen skenheliga välgörare.

      Gilla

    • Björn G skriver:

      Regeringen verkar inte framstå som goda av folket, så teorin haltar.

      Regeringen Löfven får ett föga smickrande betyg i en ny enkätundersökning. Sju av tio av de tillfrågade svenskarna anser att regeringen sällan eller aldrig agerar i folkets intresse.

      I denna gren är det bara tre av de 50 länder som ingår i undersökningen som fått ett sämre resultat än Sverige: Kenya, Österrike och Portugal.
      http://tt.omni.se/850583f8a75c84e07cf045938be77667902258cf

      Gilla

      • Jaxel skriver:

        Och det beror väl på att folk i gemen inte längre tycks tror på propagandan om att migrationen inte är förknippad med ett några kostnader i vid mening. De som drivit propagandan riskerar förstås att få betala om folk plötsligt börjar betrakta propagandan som just propaganda.

        Gilla

    • pllay skriver:

      Påminner mycket om frikyrkorörelsen och andra djupt religiösa organisationer där skenheligheten och föraktet för utomstående är kittet som håller dem samman.
      I dag har vi PK-rörelsen som fångat upp detta behov hos oss att vara bättre än andra och se ned på dem som inte tillhör rörelsen.

      Gilla

  11. A skriver:

    Rätta mig om jag har fel, men är inte ökning av pengamängden exakt motsvarigheten till nyemision för aktiebolag. En fantastisk möjlighet som de knappast kan låta bli. Är inte det själva poängen med att ha ett land och egen valuta. Sett ur en maktelits synvinkel?? Glöms inte detta bort? Möjligen pga att jag har fel.

    Mvh A

    Gilla

    • Lars skriver:

      Du har fel. Penningmängden är svår att mäta och är mycket mindre än vad summan av alla transaktioner i ekonomin är. Ofta definieras den som M ggr V dvs penningmängd gånger omsättningshastighet, men för M används olika definitioner M1, M2 – M4. Nyutgivning av aktier tar in kapital, nyskapande av pengar ökar likviditeten och måste begränsas för att inte få inflation. Aktier avser ägarandel av en verksamhet, något realt, pengar är transaktionsmedel med egenskaper som värdebevarare, måttenhet och transaktionsmedel.

      Gilla

      • A skriver:

        Vad jag kan se så ikullkastar inget av dina argument mitt påstående. Tänk efter Lars. Men jag kan fortfarande ha fel. Tack för dit svar.

        Mvh A

        Gilla

      • Lars skriver:

        ”Exakt motsvarighet till nyemission”? Nu får du motivera vilket ditt argument är och varför mitt svar inte tillfredsställer dig. Vill du se pengar som skuldsedel vilket det är så är det fortfarande inte motsvarande en aktie. Vill du se ökad statskuld som motsvarande en nyemission så är det förvisso en slags finansiering motsvarande företagsobligationer, men det är inte vad du skriver.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Jag vill även påpeka att förr på 70-talet så menade man att penningmängden var exogent skapad av centralbanker och att det fanns en penningmultiplikator som gjorde att med den penningmängden kunde banker skapa mer pengar. Idag, med en uppsjö av möjliga bytesmedel, så har man gått ifrån det, men framförallt MMT skolan menar (BoE anger samma förklaring) att penningmängden är endogent skapad dvs skapad av bankers utlåning och begränsas av centralbanksräntor och av reservkrav och krav på eget kapital, men onekligen finns här en multiplikatoreffekt men på ett annat sätt dvs lånar en bank ut 1000 kr så blir samma tusen kronor insättning hos en bank och om denna har reservkrav om 10 % så kan nu 900 kr lånas ut osv. På 70-talet och Fridmans teorier om att all inflation var ett monetärt fenomen så försökte man centralt styra penningmängden, men misslyckade helt (FED) eftersom man fick korträntor som rörde sig vilt upp och ned dvs omsättningshastigheten var inte konstant (vad vi sett av kvantitativa lättnader också dvs den ökade likviditeten när man ersätter långa obligationer med korta stannar hos bankerna, omsättningshastigheten går ned och vi får ingen inflation). På 70-talet (och en del än idag) trodde man på ”loanable funds” teorin dvs banker var endast mediärer som lånade in och fördelade på utlåning, men idag ser man att utlåning föregår inlåning och att centralbanker vanligen lånar ut reserver. Diskonto ränta, repo ränta och kapitalkrav och reservkrav är centralbankernas viktigaste medel att styra utlåningen i ekonomin och begränsa inflationen.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Påpekas bör att statlig skuldsättning i ett land med egen valuta alltid beror på ett budgetunderskott som används vid lågkonjunktur för att dra in sparmedel dvs konsumtionen är för låg i den privata sektorn och sparandet för högt och staten lånar in detta sparande och investerar eller ökar sina utgifter eller sänker sina skatter för att ekonomin ska komma på rull igen genom den ökade sysselsättning och de ökade inkomster som skapas. Det är alltså inte en motsvarighet till lån inom den privata sektorn mellan institutioner eller privatpersoner med sparandeöverskott till personer eller institutioner med underskott.

        Gilla

      • Lars skriver:

        Observera att vid kontraktion av ekonomin, nedgång i BNP, så kommer överskottssparande i den privata sektorn inte investeras och ge högre BNP. Det reala värdet av sparandet minskar alltså ex-post. Staten tar hand om sparande som inte används (man kunde lika gärna skapa nya pengar, men då får man inflation). Det finns inte helelr vad man för fram någon ”Rikardiansk ekvivalens” att människor anpassar sig vid en skattesänkning och tar för givet att det kommer att följas av en skattehöjning, en nyliberal Chicago ide.

        https://larspsyll.wordpress.com/2018/06/11/the-permanent-income-hypothesis/

        Gilla

    • Lars skriver:

      Poängen med att ha en egen valuta är att man kan justera valutakursen mot omvärlden vid obalanser och att med egen valuta och inlåning i den egna valutan så förändras inte skuldsättningen i värde vid en devalvering. Euro länderna får problem då de inte kan justera växelkursen och då alla lån är i främmande valuta. Vi får väl se när Euro systemet spricker. De enda justeringar man kan göra är att öka arbetslösheten i det egna landet för att lönerna ska släpa efter de länder man handlar med. Tar fruktansvärt lång tid, se på Grekland, Spanien och Italien.

      Inget land kan ”trycka pengar” utan att få problem med inflation om ökningstakten är högre än tillväxten.

      Jag undrar, blandar du samman bank och stat? CSN måste ha en inlåning som är lika stor som utlåningen. CSN är ingen stat utan en myndighet fungerande som en bank.

      Gilla

      • Lars skriver:

        Dock anslagsfinansieras CSN dvs skattefinansieras vid balans i statsbudgeten. Man kan väl se det som att CSNs inlåning sker till nollränta.

        ”Verksamhetens finansiering CSN:s verksamhet finansieras helt av anslag. CSN:s förvaltningsanslag finns inom utgiftsområde 15 Studiestöd i statsbudgeten. Det tilldelade anslaget för 2017 var 829,7 miljoner kronor och av dessa använde CSN 827,2 miljoner kronor för att bedriva sin verksamhet vilket innebär att årets anslagssparande blev 2,5 miljoner kronor. Vid ingången av året hade myndigheten ett disponibelt anslagssparande på 23,8 miljoner kronor. Utgående anslagssparande 2017 blev därmed 26,4 miljoner kronor. Av årets anslagssparande på 26,4 miljoner kronor kvarstår 24,9 miljoner kronor att föra över till kommande år. För mer information se avsnitt Anslagsredovisning”

        Gilla

  12. Jari Norvanto skriver:

    Säkert finns det många lånevilliga klienter/studenter kvar. Skuldsättningen ökar iallafall. Några tog klumpsumman för ”utlandsstudier” (läs: åkte till MENA för att strida för IS eller andra jihadistiska mördarband).

    Liked by 1 person

  13. Christer L skriver:

    Det rådande förnuftet säger att det är lånen som får det hela att gå runt. Hur skulle det se ut om bankerna inte var fulla av skulder? Skuld är, i både ekonomisk och psykologisk mening, namnet på den tid vi lever i. Skuld skapar beroende, och beroende är maktlöshet. Folk som har kvar den gammeldags inriktningen som Göran Persson gjorde sig till tals för, men som kanske inte så mycket gällde hans egen person, bryter mot det rådande förnuftet.

    Liked by 3 people

  14. Elöd Szanto skriver:

    En riktig rolig paralell till detta är en artikel i lantbrukspressen om de ungerska lantbrukarna (bänderna) som vill växa organiskt och vägrar hoppa på lånekarusellen.

    Liked by 1 person

  15. 77711n skriver:

    CSN är en obehaglig myndighet som kräver att studerande som av någon anledning blivit sjuka och lever på försörjningsstöd, vilket i praktiken betyder existensminimum ska amortera på studielånet.

    Gilla

  16. O.T. skriver:

    Som Fria Tider skrivit en rad artiklar om var det Bonnierkoncernens och dess tidning Expressens drev mot ”hat” och ”antisemitism” på internet som under våren fick den svenska regeringen att utöva kraftiga påtryckningar mot populära nätjättar som Youtube och Google. De hotade med lagstiftning om företagen inte själva började radera uppladdat ”hat” från sina tjänster.

    Bonniers drev lyckades bland annat få Youtube att radera Granskning Sverige från sin plattform. Detta trots att ingen domstol dömt ut kanalens innehåll som på något sätt olagligt. Även sökförslag om förintelsen raderades från Google och MSN efter påtryckningar från mediejättens tidningar.

    ”Google måste börja ta ansvar för det innehåll som sprids på internetjättens plattformar. Det är inte rimligt att Google exempelvis hjälper användare att hitta till nazistiska sajter”, skrev till exempel Expressens chefredaktör Thomas Mattsson i en bloggpost.

    http://www.friatider.se/kasselstrand-youtube-och-bonnier-har-f-rklarat-krig-mot-yttrandefriheten

    Liked by 1 person

  17. Östanskog skriver:

    Ja, men kom igen nu, herr Engellau. Moralisera inte. – För ett antal år sedan fick hushållet ett tiggarbrev från fastigheten bredvid Din. ”Ger oss resten av Dina sparpengar och Du kommer (förhoppningsvis) inte att förlora det som Du har investerat tidigare.” Efter investeringen fick vi inte ens ett vykort!

    Gilla

  18. Glen Lester skriver:

    De flesta djur uppfostrar sin avkomma, även till att umgås med artfränder. Icke artfränder äter man ju oftast av, vilket man också får lära sig av genitörerna. Bland däggdjuren är det väl närmast generellt, utom möjligen för människoarten som verkar vara i en en mutationsperiod med flera olika grenar. Om det är gjort genom DNA-kloning av ljusskygga vetenskapsinnehavare, miljöomvandlngar , eller helt naturlig mutation som hade skett ändå, det vet man inte ännu. Blandannat så finns det en tendens som förefaller ha klonat sig med göken. Göken lägger, som bekant, sina ägg i andra fåglars bon och låter dessa uppfostra gökungarna. Att en gökunge skulle kunna lära sig något utöver de biologiska föräldrarnas traditioner av tillexempel en bofink som fostermamma är väl ganska uppenbart vid det här laget att det inte fungerar. För bofinksartens fortlevnad vore det dock bäst att bofinkarna kastades av sig oket Göken. Hur ska man rädda bofinkarna? Och vem ska göra det? Måste räddaren vara bofink själv.

    Gilla

  19. MP skriver:

    Och sen var det då det här med anhörigsinvandring… De ville ha hit hela tjocka släkten, och röda korset betalade allt, på så när som 5 000 kr per person. Och då skulle det suckas, stönas, stånkas. Hur skulle de få fram pengar, varför kunde inte Sverige betala det med? Sverige är ju ett sådant rikt land.

    Så, i förlängningen handlar det om rena affärsuppgörelser. Någon säljer visum, blir rik. De som kommer, kallar sig för ”flyktingar”, och blir snart rika, på alla bidrag. Och vi blir bara fattigare och fattigare. För att betala kalaset sänks pensionen, skatten höjs, nya skatter införs, och bidragen till oss sänks. Vi ska jobba, vi ska vara tysta. Protesterar vi, är vi ”rasister”. Röstar vi på SD, är vi ”rasister”. Om vi inte vill att våra politiker ska försörja dessa ”flyktingar” är vi ”rasister”…

    Men vet ni vad? Då är jag ”rasist”, för jag är inte tyst. Jag pratar om vad jag läser här, på jobbet. Med olika bekanta. Lyfter frågor, talar om vilka politiker det är som är skyldiga. Och ja, jag kommer att rösta SD i valet i år med.
    https://samnytt.se/hur-manga-visumskandaler-tal-schengensystemet/

    Liked by 3 people

  20. Karl Oskar skriver:

    Så här på midsommarafton har jag bestämt mig för att komma ur garderoben.
    Som 110% svensk.
    Kan inte bekämpa det längre.
    Så är det bara.

    Liked by 1 person

  21. Ulrika skriver:

    När man väl har lyckets trolla fram en bostad och visar upp den för den nyanlände familjen, möts man aldrig av lycka eller ens positivitet. Bostaden liksom allt annat i Sverige är under all kritik och det svider inombords att få ta emot klagomål på helt gedigna bostäder från människor som enligt mina förväntningar borde vara glada för att överhuvudtaget ha fått ett tak över huvudet, ett tak som det inte faller bomber på. Jag har så svårt att få ihop deras förväntningar med den verklighet jag jobbar i, den verklighet som är det riktiga Sverige där överkomliga hyresrätter är ett minne blott. Hade jag plötsligt kunnat erbjuda en lägenhet till alla i kommunen på samma sätt som mina anvisade invandrare, hade jag haft en kö som sträckte sig långt ut på gatan, oavsett skicket på bostaden.

    https://newsvoice.se/2018/06/19/ekonomiska-migranter-socialsekreterare/

    En socialsekreterares berättelse

    Gilla

  22. Lars skriver:

    Märkligt osammanhängande artikel. CSN har länge haft i uppdrag låna ut utan säkerhet för studier på universitet och högskolor och genom att man har ett monopol (de fact, men man kan bo hemma och låna av föräldrar eller banker, det är upp till var och en, men banker ser ett större risktagande och kräver högre ränta). Hu kan man hantera detta utan säkerhet? Genom att det i stort sett är lån till hela populationen studenter och man kan beräkna den försäkringsmässiga risken – det är osannolikt, men inte ovanligt, att studier inte leder till högre inkomst. CSNs uppdrag är alltså att öka tillgängligheten för studier. Tom USA har liknande system.

    Men visst är det märkligt med politiskt anbefallda målsättningar att CSN ska låna ut för körkort (som de flesta lyckats betala kontant under många årtionden) och bosättningsbidrag. Man ska dock komma ihåg att stöd för bosättning fanns redan på 80-talet, men kanske inte via CSN.

    Migrationspolitiken är undermålig, men svensk studiefinansiering är mycket bra och har inget att göra med att välbärgade personer från fin familj kunnat låta bli att låna pengar! Det har med inkomst att göra, inte med spara och slösa!

    Samhället kan investera i utbildning fr en stor population och risken sammanfaller inte med den personliga risken att studierna ska visa sig olönsamma.

    Gilla

  23. olle reimers skriver:

    De beter sig som om alla blivit medvetna om att vi närmar oss de yttersta dagarna. Mer champagne och bakelser tack!

    Gilla

  24. Magnus Lyckå skriver:

    Jag pratade för ett tag sedan med en polis som utreder ekonomisk brottslighet. Det visade sig att gangsters i Göteborg hade kommit på ett bättre sätt att få knarkare på obestånd att betala sina skulder än att skjuta dem i knäna. Missbrukarna fick istället detaljerade instruktioner om hur de skulle söka studiemedel för utlandsstudier.

    När CSN plötsligt fick en dramatisk ökning av utlandsstuderande från Göteborg blev de inte ett dugg misstänksamma, de blev bara glada för att deras käcka förmån utnyttjades allt mer. När det visade sig att hela ökningen i stan bestod av personer som aldrig påbörjade sina studier, och som inte hade kvar en spänn av de lånade pengar som krävdes tillbaka, fick man ju blanda in polisen…

    Kollar nu på CSNs hemsida och konstaterar att bland annat barn till turkar som jobbar i Sverige har rätt att få studiemedel av CSN, De behöver alltså inte ha någon som helst egen koppling till Sverige eller svensk utbildning. CSN kan bekosta deras utbildning i Turkiet eller något tredje. Fascinerande…

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.