Varför jag tycker instinktivt illa om PK-ismen

Patrik Engellau

Jag har massor med gånger på dessa sidor framfört en enkel men troligen sann observation om människans mentalitet av innebörd att uppfattningar börjar i magen och sedan förädlas – eller eventuellt rationaliseras; falskt förnuft existerar – till logiska föreställningar i hjärnan.

Uppfattningar börjar med känslor och avancerar sedan till tankar som går att uttrycka i ord. Ett snarlikt sätt att uttrycka saken är Thorilds diktum om att det är större att tänka rätt än att tänka fritt: man får låta känslorna blomma hur som helst men innan de ska upphöjas till vedertagna och accepterade åsikter så måste de kalfatras av förnuftets stränge censor och revisor.

Förnuftets och eftertankens otacksamma roll är att säga nej. Alla kandidater till erkänd åsikt är inte värdiga. Även från mina inälvor kan avskyvärda dimmor uppstiga. Det är förnuftets uppgift att agera köksfläkt och förhindra dessa dimmor från att förpesta och förvrida medvetandet.

Nu får mitt fria och nyfikna tänkande en impuls som säger till exempel att det inte finns någon sanning och att den vite mannen är alla olyckors ursprung och att alla människor i hela världen har rätt till tandvård på min bekostnad om de bara lyckas ta sig till Sverige. Jaså minsann, säger mitt fria och nyfikna tänkande imponerat av innovationshöjden och djärvheten i dessa hugskott. Men förnuftets trista censor och revisor ifrågasätter. Kan det verkligen vara på det viset?

Där står det och väger mellan det djärva nytänkandet och den traditionella förnumstigheten. Då kommer plötsligt en ny tankefigur från någon sorts yttre rymd och säger att censorn och revisorn är brunråttor och anhängare till Adolf Hitler och att det bara är på grund av deras ondska som de gör motstånd mot rättvisans klara språk. Eftersom detta kan vara en objektivt hållbar syn på läget, allt är möjligt, så tvingas juryn – be mig inte förklara vem som är juryn i min hjärna, det måste vara något som står över både känslorna eller den fria tanken och förnuftet – begära ytterligare tid att rådslå och överväga.

Sådär rörigt har det länge sett ut i min hjärna. Jag har anfäktats av PK-istiska idéer som förnuftet – eller känslan, börja inte ställa svåra frågor! – haft invändningar emot men inte kunnat otvetydigt vederlägga. Jag har känt att det varit något grundfel med de PK-istiska föreställningar som dominerar tänkandet i Sverige. Men jag har inte tydligt sett felet. Det räcker inte med att säga ”vänster”.

Numera har jag sett felet. Jag fick hjälp av Jan-Olof Sandgrens krönika häromdagen. Det är nämligen så att PK-isterna ljuger. Hela deras härva av påståenden och uppfattningar är en samling lögner som faktiskt – läs Jan-Olofs krönika igen – inte står nazisternas efter. Du ska veta vem du har att göra med. Torgny Segerstedt, nazisthataren på trettiotalets Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, skulle troligen ha varnat tillika.

37 thoughts on “Varför jag tycker instinktivt illa om PK-ismen

  1. Björn G skriver:

    PK-ism (Socialism) och Nazism är bara två sidor av samma mynt, nämligen en totalitär styrelseform.
    PK-ismen är som vi vet, den svenska formen av Socialism. På Kuba och i Nicaragua hade de andra former.

    I alla totalitära styrelseformer är lögnen styrmedlet som skapar en lättledd ‘församling’.
    Så att PK-isterna ljuger är en självklarhet, hur skulle de annars kunna styra. Hela deras härva av påståenden, uppfattningar och sanningar är en samling lögner, som många Svenskar faktiskt har trott på under snart en mansålder.

    Ser vi oss omkring i samhället upptäcker vi många statliga propagandacentraler och indoktrineringsinstitut med avlönade socialistaktivister som varken vill eller kan göra något annat än PK-propaganda!.

    Liked by 13 people

    • Bo Svensson skriver:

      Nazism och fascism handlade om att tända moteld mot bolsjevismen och landade i att odla de starka och lyckades arrogans och förakt mot svaghet och mot de svaga och misslyckade.

      Vänstertänkande handlar ju tvärtom om att de mindre framgångsrika i kraft av sitt flertal skall stjäla frukten av de högpresterandes flit och kompetens för att fördela mellan sig.

      Liked by 1 person

      • Bo Svensson skriver:

        Ett alexanderhugg mot vänsterns destruktiva agenda vore skattebetalarens direkta makt över sina pengars fördelning över skattefinansierade ändamål och godkänd grundskolekompetens som villkor för myndighet och rösträtt.

        Skulle gärna se en gradvis skärpning av kraven där.

        Gilla

  2. Fredrik Östman skriver:

    Varför skulle det inte räcka att säga vänster när saken gäller att ljuga i stället för att skåda och acceptera sinnevärlden så som den är? Det är ju det som är vänster: lögnen, ljugandet, förnekandet, hatet, dödskulten.

    Vänsterns värsta fiende är verkligheten.

    Liked by 13 people

  3. Elisabeth skriver:

    Ja så är det, Patrik Engellau, PK-isterna ljuger. Det framgick till exempel klart i ett nu mycket omtalat inslag i SvTs Aktuellt häromdagen. Den unge forskaren Ruist presenterade ESO-rapporten som beräknat flyktingars höga kostnad för de offentliga finanserna. Han förklarade flera gånger varför han tycker det är viktigt med faktabaserat underlag i den offentliga debatten. Men SvTs intervjuare tyckte annorlunda. Hon ställde försåtliga och orimliga frågor och det framgick med all önskvärd tydlighet att hon ville ha en friserad rapport istället och att hon inte brydde sig om fakta i debatten. Jag har läst att Ruist menar att SvT ville hitta på konflikter inom forskarvärlden som inte finns och att de inte hittade någon annan att ställa mot Ruist än LO-ekonomen Sandro Scocco som Ruist menar är en låtsasforskare. Ruist vägrade debattera rapporten med Scocco i Aktuellt men då lurade SvT honom genom att banda ett inslag med Scocco och sedan begära Ruists kommentarer till Scoccos ( idiotiska ) frågeställningar. Ruist klarade sig för övrigt med den äran. Var det förnuftets gryning i MSM vi bevittnade ?

    Liked by 11 people

    • Gert B. skriver:

      Ruist är årets man! Han navigerade på ett underbart sätt igenom hela denna anklagelseakt, grynna för grynna.
      Men jag blir fundersam, när han inleder med att säga att det handlar om signifikanta pengar, som hade kunnat läggas på annat och någon minut senare säger att staten haft ett betydande överskott de senaste åren. Och att vi då har haft råd, med andra ord.
      Flera gånger ger Ruist suntförnuftsvar som gör Bouvin en aning ställd. Intervjun i sin helhet är ett komiskt aktstycke som Ruist lämnar med hedern i behåll.
      Som ett exempel kan nämnas när ca. 6 minuter har gått, av ett samtal som handlar om kostnaden för flyktingar, så slänger Bouvin fram frågan om det inte är en samhällsekonomisk vinst i alla fall.
      Det är då Ruist kippar efter andan och möjligen funderar på hur han på bästa sätt ska be henne fara och flyga. (Läs hans blogg för att få en förklaring till hans långa tankepauser.)

      Liked by 1 person

      • Kronblom skriver:

        Ställ motfrågor om frågan som ställs är idiotisk. ”Hur tänkte du nu?” och liknande där man ger dem möjligheten att fortsätta gräva sin egen grop.

        Liked by 1 person

    • olle reimers skriver:

      Svaret på din fråga i slutet är nej! MSM är PK-sm i dess renaste form och kan bara fögöras med svärd!

      Gilla

  4. Jvk skriver:

    Off-topic men för er som lägger förmiddagen på självplågeri för att läsa alla anal-yser över hur många sätt Trumps tullar är dåliga (trots att EUs och Kinas reella handelshinder är mycket högre) och orättvisa så notera att börsen steg galet mycket igår för att att Trump skapar jobb, lägsta arbetslösheten någonsin för svarta i USA, 5.9%, asiater 2%. Det luktar en valseger till.

    Liked by 9 people

    • Kronblom skriver:

      Om EU hade sänkt sina egna tullar på amerikanska varor till samma som USA hade för varor från EU så hade det inte blivit något handelskrig. Bilexport till USA var 2,5% tull men bilimport från USA 10%

      Gilla

  5. brrr skriver:

    Om man etiketterar allt ”ont” som vänster och allt ”gott” som höger, så kanske man begår samma misstag som de som etiketterar allt ”ont” som högerextremt och allt ”gott” som rätt värdegrund?
    Kanske haltar analysen då, och man därmed kommer till fel slutsats?
    Att göra en korrekt analys och därmed komma till samma slutsats är ju en sak, en annan sak är vad man vill göra av slutsatsen.
    Där kan väl vänster och höger -och en del andra begrepp- börja spela en stor roll?

    Liked by 1 person

      • pllay skriver:

        Men det finns mycket ära för högern att förlora, en sund konservatism kan lätt slå över i arrogant, elitistisk totalitarism, mycket lik eller snarare identisk med vänsterns arroganta totalitära elitism.
        Det är bägge dessa totalitära förbannelser vi måste bekämpa.
        Just nu är det totalitarismen från vänstern som är det stora hotet, i kampen mot denna vänster får vi inte likt dem låta deras fiender bli våra vänner.

        Liked by 1 person

      • olle reimers skriver:

        Jag håller med PLLAY om det är det totalitära, makten över andra, som ska bekämpas, oavsett varifrån den kommer.

        Just nu ser vi tydligare den oheliga allians mellan ”vänster” och ”höger” som alltid funnits där.

        De extrema maktrörelserna har insett att fanatiskt troende är deras främsta vapen. Det är lättare, av lätt insedda skäl, att få massorna med sig i budskapet om Frihet, Jämlikhet och Broderskap än att det väntar dem en flygnng med Lolita Express till en ö med små jungfrur som makn kan få leka med om man är duktig.

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Och jag vidhåller att det inte finns någon äreräddning för vänstern. Vänsterns ideologi är missriktad från sitt allra djupaste plan. Vänstern bygger på falska uppfattningar om såväl människans väsenm om hennes kunskap och förmåga, enskilt och i grupp, som om samhällets uppbyggnad och historia.

        Det finns förstås ondsinta människor som själva eller av andra klassificeras som höger. Men det gör inte högern som fenomen ond. Observera att fascism och national-socialism förstås och självklart är vänster. Det finns ingen äreräddning för vänstern, för där finns ingen kärna av godhet, utan bara förment godhet smetad på en ondsint kärna.

        Nu tar ni upp ett annat fenomen som vi kallar totatlitarism. Det skall rimligtvis betyda idén att alla människor i ett samhälle, alla invånare, skall betraktas endast eller i första hand som delar, reservdelar eller förbrukningsartiklar i ett överordnat samhällsmaskineri, som utgör det totala samhället med total instrumentell makt över individen, som som individuum inte alls existerar. Vi känner ordet från Hannah Arendts försök att flytta tillbaka fascism och nazism till vänstern sedan Stalin efter kriget falskt placerat dem i något vi än i denna dag felaktigt kallar ”extremhögern”. Arendt misslyckades socialt, men det är ingen orsak för oss att inte känna igen vänstern när vi ser den. Totalitarismen är vänster, kollektivismen är vänster, att knäcka ägg för att göra omelett är vänster. Jag avvisar därmed dessa propåer. Inte heller totalitarismen erbjuder någon äreräddning för vänstern.

        Det har funnits despoter i de samhällssystem som kan sägas omfattas av högern. Den franska monarkin före revolutionen var säkert inte ett trevligt samhälle som många inom högern skulle vilja försvara. Problemet med vänstern reaktion på förhållanden som dessa är att den hysteriskt vill ta en genväg bort från ett dåligt fungerande samhälle i stället för att reformera det stegvis och i prioritetsordning; det är detta överilade bråttom-bråttom som definierar vänstern. Det är en hybris. Liksom vi delar 99% av vårt DNA med chimpanserna, och 70% med den enkla jästsvampen, så delade vi 99% av uppbyggnaden det franska monarkiska samhället under demokratins tidiga dagar på nittonhundratalets början och kanske efter all systematisk socialistisk förstörelse 98% idag. Det är detta äldre fundament av vår civilisation som vänstern är inriktad på att förstöra utan att ha någonting av samma mångtusenåriga kaliber att ersätta det med, bara trams, tomma ord och varm luft. Det är de 99% som högern vill bevara, inte spattiga kungars excesser, excesser som liknar en mild majbris i jämförelse med vänsterns katastrofala stormvind av tyranni, mord och destruktion.

        Liked by 1 person

  6. Johan skriver:

    Att bära på ideologiska skygglappar innebär alltid en fara för ett mer aktivt tunnelseende, som kan leda rakt ut i mänsklighetens moras, just för att intentionerna och förhoppningar var så goda, men missade en stor begränsning – verkligheten själv.

    Vill feminister, män som kvinnor, se exempel på vad egen fanatism kan leda till, om man väljer att gå i armkrok med vissa samhällsomdanande krafter, så finns nu en serie i fyra delar på SVT play, som heter ”The State”, som ger realismen ett ansikte.

    Där kan man följa både mäns och kvinnors roller, på ett ISIS-territorium, betraktat inifrån olika personliga människoöden, i dramatiserad form.

    Tvivlar på att feminister tar till sig av vad de får se i denna serie. Nog bättre och enklare att hålla fast i lösa illusioner och egen ideologi. Men vi andra, med ett mer öppet sinnelag, borde se den.

    Den ger perspektiv inifrån Syrien under IS-styre. Avskalat realistiskt. Ett direkt hot mot feministiskt och idealiserat tunnelseende.

    Vi får följa hur fyra unga brittiska muslimer, män som kvinnor, med barn, reser till Syrien för att ansluta sig till IS. Serien är brittisk med de kvaliteter det innebär. Bänka er framför teven och följ med på resan.

    Fem tummar upp – av fem möjliga.

    Del 1;
    https://www.svtplay.se/video/17899003/the-state/the-state-sasong-1-avsnitt-1?cmpid=del:em:06-02-2018:the-state:pla:lp-app

    Del 2;
    https://www.svtplay.se/video/17964223/the-state/the-state-sasong-1-avsnitt-2?cmpid=del:em:06-02-2018:the-state:pla:lp-app

    Del 3;
    https://www.svtplay.se/video/18054115/the-state/the-state-sasong-1-avsnitt-3?cmpid=del:em:06-02-2018:the-state:pla:lp-app

    Del 4;
    https://www.svtplay.se/video/18130411/the-state/the-state-sasong-1-avsnitt-4?cmpid=del:em:06-02-2018:the-state:pla:lp-app

    Liked by 2 people

  7. Jvk skriver:

    Visst är det som du skriver, en av de allra största och djupaste pk-lögnerna är att vi alla nog är lika dåliga, och pk-ister är då bättre än andra, liksom muslimer, eftersom de försöker ändra verkligheten (dvs oss andra) till att bli goda människor eller muslimer. Jag tror inte detta stämmer alls, varför skulle det göra det? Det är lite som myten om att alla är lika intelligenta, däremot så har vi inga problem idag med att hylla andra skillnader, som förmågan att sparka en rund läderboll, eller mixa musik, eller sjunga och dansa. Moraliska skillnader däremot vill vi inte erkänna, och även forskning som Haidt eller Jordan Petersons diskussioner tycker jag haltar, eftersom jag helt enkelt tror att vänsterfolk och pk-folk är sämre människor och att ljuga kommer lättare för dem, så jag tror att Haidts forskning är helt skev pga vänsterns lögner. Jag frågar mig dock mera brett, varför skulla alla vara lika bra människor och varför skulle vänstermänniskor vara bättre (men kanske naiva)? Denna myt propageras även här, flera har skrivit om man inte är vänster när man är ung så har man inget hjärta osv, vänstern har monopoliserat godheten men är det inte precis så ondskan skulle agera? All ondska vi nu identifierar historiskt som självklar, när blev det ont? Det blev den när folk kunde dissociera sig från den, och C och S och andra som stödda nazismen lyckades glömma detta i partikällaren, och V nödtorftigt att man gillade Mao och Stalin. Jag uppfattar att i frågan om godhet så är det precis tvärt om, Trump är en bättre människa än Obama och Hillary exempelvis, han bär bara sina dåliga sidor på utsidan.

    Så jag håller med Sandgren, det verkar som de värsta alltid navigerar sig fram för att styra, och bra människor endast engagerar sig när det går helt åt helvete, som nu. Att skapa ett politiskt system med mera brett engagemang, inte bara från de parasitiska hycklarna verkar önskvärt.

    Liked by 8 people

    • Jvk skriver:

      På tal om de parasitiska hycklarna så tror jag att de nu smider planer, man kunde läsa idag att man vill utvidga möjligheterna att förtidsrösta till fler ställen, jag gissar att det betyder små ”föreningslokaler” i förorten där endast S, Mp V och MB funktionärer med vänlig hand guidar folk till de tre olika valsedlarna som finns att tillgå, den med S, den med V och den med Mp. MB säger att dessa tre är ok, tills vidare.

      Liked by 7 people

  8. Magnus Rosensparr skriver:

    Jo, det är riktigt att PK-begreppet inte bara innehåller gammelvänster, extremvänster, tokvänster och flumvänster. Det innehåller också all slags feminism (utom den första, den ursprungliga), postmodernismens alla patologiska nonsensriktningar som nihilism, relativism, rasifiering, offermentalitet, värdegrundsflum och genus-”vetenskap”. PK-världen befolkas av bedrövliga arketyper som hållningslösa extremkarriärister, superegoister, charlataner, parasiter, mytomaner, rättshaverister, servila politruker, infiltratörer, korrupta medlöpare, skrupelfria och oetiska entreprenörer samt underpresterande, lata och fuskande figurer inom akademin. Det kommer att ta mycket lång tid att rensa statsförvaltningen från alla PK-ister allt PK-tänk, liksom att befria akademin från alla aspekter av denna vedervärdiga smitta.

    Liked by 7 people

  9. Eva Danielsson skriver:

    Om västvärldens kultur ska kunna överleva, så måste vi samtidigt med våra individuella friheter och rättssäkerhet och tolerans, kunna mota de kulturer som håller på att ockupera oss. Mota bestämt med tydligt maktspråk.

    Klankulturer räknar inte med annat än överlägsenhet, styrka och makt. Vårt svenska sätt att respektera individer och resonera, ses bara som svaghet och bekräftelse på att vi har en kultur som håller på att dö och förtjänar att dö.
    Vår långa tradition om att göra rätt för sig, skämmas när man gör något fel och sona våra synder och skulder möter numera folk som inte förstår detta sätt att tänka. Som bor här. Inbjudna av pk-väldet, som bara bryr sig om sin egen tillhörighet och egna förmåner och inte ens förstår hur katastrofala problem man skapat. Många inom pk-ismen tror t o m att folk blir som vi efter en tid, bara av att vistas här.
    Men med dessa mängder människor det handlar om och med den flathet och det curlande mottagandet har bestått av, så är det inte kulturkrockar vi har här just nu.
    Det är kulturkrig. Ett klankrig, fast vi inte ser oss som en klan.

    Politikerväldet har abdikerat från den energiska aggressiva maskulina hållning, som behövs för att skydda egna intressen från angrepp utifrån. Man har lättjefullt låtit en feministisk postmodernistisk låtgå-politik ta överhanden. I stället för att se saker som de är och göra vad som krävs.

    Trygghetsdekadens och självgodhet och brist på fantasi och kunskap präglar pk-väldets topp. Man har tutat i folket och varandra en rad missuppfattningar och lögner om massinvandringen och dess effekter, om ett klimathot som påstås vara framkallat av människan och man har dolt sin globaliseringsagenda och sin islamiseringsagenda.

    Politikeradeln struntar i hur resultatet blir för folk och kommande generationer. Bara den egna tillvaron får fortsätta vara att glida runt och inkassera förmåner och ingå i klubben. Utan att behöva ta ansvar.

    Det är inte svårt att ogilla pk-ister. Deras ”djärva nytänkande” begränsas till ”med mig eller emot mig” – varianter.

    Liked by 5 people

  10. A skriver:

    Det klart att de smider planer JVK, vi kan förvänta oss en mutation. De vet att de är genomskådade så de måste mutera. Men jag tror det blir mycket svårare för dem än tidigare då vår sidas fokus är på en helt annan nivå än tidigare. Deras ”happy days” är över. Vi måste fylla på med mer medvetenhet och uppmärksamhet, vad de än hittar på. Samtidigt som de är oerhört lömska, så är de likväl dumma som får, och behöver vallas.

    Mvh A

    Liked by 1 person

  11. Mikael Steinwall skriver:

    Jag tror att brytpunkten kom ungefär när SD kom in i Riksdagen. Efter det flyttade PK-isterna fram sina positioner. Etablissemanget mobiliserade, ungefär som när Ny demokrati nådde över 4% i början av 90-talet.
    Svts partiska journalistik blev om möjligt ännu mer partisk. Och PK-isternas frustration över SDs framgångar ledde till fake news-artiklar, faktaresistens, lögner och hat.
    Man brukar säga att samhället har polariserats. Det är ingen överdrift. Valrörelsen blir het.

    Gilla

  12. Hosianna skriver:

    Tusen tack, okrönte krönikekonung Patrik, för ännu ett superbt alster, som okasserligt bevis på, att det aldrig kan ha rått någon nämnvärd röra i ditt oklanderligt välmöblerade hjärnkontor. 🙂

    Liked by 1 person

  13. Björn skriver:

    Det mest störande med PK-ister är att de fullständigt saknar självinsikt och därmed självkritik! Och som ytterligare en följd av detta, så begriper de sig så klart inte heller på självironi, en ”humorform” som jag själv är uppväxt med och älskar! I deras ”värld” upplevs allt vad som humor över huvud taget handlar om, som ”kränkande” och varande ”på andras bekostnad”!!

    Liked by 1 person

  14. Jaxel skriver:

    Jag klarade inte att följa längre när krönikan kom till den där ”juryn” så jag inskränker min kommentar till det som föregår detta.

    Rent praktiskt uppstår frågan hur man undviker att låta känslorna dupera förnuftet. Det finns givetvis de som helt frånsagt sig förnuftet, men jag syftar här på alla oss som ändå vill följa förnuftets röst. Hur gör man i så fall.

    En uppenbar fara finns om man gärna sätter in enskilda frågor i större sammanhang. Exempel. För att en åsikt om världen omhuldas av vänstern så behöver den inte nödvändigtvis vara falsk. (Även om den förstås för det mesta är det.)

    Vidare. Om jag minns rätt skrev krönikören för en tid sedan en krönika där han beskrev sig som mot etablissemanget och exemplifierade med PK och klimatfrågan. (Jag kan missmina mig angående detta, men det har ingen betydelse för det principiella resonemanget, varför jag inte orkar försöka leta reda på fakta i just detta specialfall. Herr krönikören är självfallet välkommen att korrigera.) Jag vill minnas att det framställdes som något positivt att vara rebell.

    Om man anser det positivt att vara en rebell så är det återigen en riskfaktor. Bars för att en viss åsikt ingår i ett paket som omhuldas av etablissemanget så behöver den inte vara fel.

    Jag har inga riktigt bra svar på hur man undviker att låta känslorna dupera förnuftet. Man kan vara uppmärksam på om man enligt ovan tenderar att bedöma frågor utifrån vilket paket de ingår i. Man bör också vara uppmärksam på om man börjar manipulera fakta. Min egen erfarenhet är att en sådan (känslomässigt styrd) frestelse ändå ofta går att genomskåda med förnuftets hjälp (om man vill).

    Liked by 1 person

    • olle reimers skriver:

      Känslorna rår alltid över förnuftet. Man blir rädd även om förnuftet säger något annat. Skillnaden ligger i förmågan att kunna avhålla sig från att omedelbart reagera på känslorna. Det kräver en viss grad av intelligens samt en hög grad av träning.

      I framför allt klansamhällen regerar man med hjälp av fruktan och skräck och uppmuntrar därför inte till alltför mycket eftertanke.

      De känslor vi talar om kan hållas någorlunda i schack inom en nations gränser. Men endast om de håller gränsen någorlunda intakt.

      Globalisterna inser att deras New World Order-projekt kräver att nationsgränserna avskaffas så att att alla faller varandra i strupen.

      Den stora fienden är nu identifierad. Den vite mannen. Han representerar flera hundra år av förtryck och moralisk överlägsenhet som fått alla andra att orättvist känna sig underlägsna. Fram till dess att han är eliminerad kan vi räkna med upptrappad ”oro”.

      Gilla

  15. Instinktivt stångande getter i brunst skriver:

    Inledningen i dagens text utgör i grunden en morfologisk beskrivning av vår hjärna, rent funktionellt. Längst in de mer primitiva känslorna. Utan språk och nyanser. En reptilhjärnas snabba emotionella responser. Där de äldsta delarna fortsatt lever i högönsklig välmåga.

    Längre ut åter de senast tillkomna hjärndelarna – pannloberna. Som försöker tygla och bemästra de mest primitiva avarterna och impulserna, genom att hålla dessa djupa delar i strama tyglar. Pannlobernas censur härrörda från den mer logiska delen av vårt tänkande. Där världen bryts ned till symboler och objekt som går att manipulerbara som inbördes logiska element. Med avsikt att nyansera mer än huggormen förmår.

    Om man bara utsäger något så blir det inte automatiskt sant. Det finns i verkligheten inget magiskt trollspö att peka med. Verkligheten själv utgör alltid sista instans.

    När vi instiftar lagar, regler, traktat och högtidliga konventioner, så blir de inte till delar av vår reptilhjärna. Även om kopplingar till både reptilhjärnan och de mer logiska pannloberna kan skönjas.

    Kampen om och över resurser är inte frikopplat från livet självt. Vem kan ge sig rätten att utdela något kollektivt uppbyggt bara för att en stund själv få skina i ljuset av sin egen godhet?

    Revir och länder är även de avskilda enheter med funktion inom sig själva. Inklusive resursuppbyggnad. Den som inte ser om detta sitt eget hus, blir lätt rov för mer destruktiva krafter. En kunskap som rentav existerar förprogrammerad i vår egen reptilhjärna.

    Tänk om det är så att PK-isterna har bredare vägar in till sin reptilhjärna, och därför mer ofta reagerar så primitivt och emotionellt? Medan den tvivlande är mer logisk och resonerande. Rentav tystlåten och reflekterande. Van som han är att rådbråka de egna pannloberna.

    Men att PK-isten däremot vant sig vid att stångas som ett gäng hormonstinna hangetter i brunst.
    Rakt och enkelt och utan krusiduller. Med närhet till mer primitiva hjärndelar. Där lögn och sanning spelar mindre roll. Eftersom spelet sker i en mycket lägre division. Med moralen satt på sparlåga. Rentav på undantag.

    Liked by 4 people

    • Sixten Johansson skriver:

      En intressant teori, men min magkänsla säger att PK-ister har nära till känns-bra-för-mig-här-och-nu-emotioner, men inte har tillgång till de delar av reptilhjärnan som säkrar flockens eller artens överlevnad. Därför kan de inte ens trygga sin egen överlevnad, för i längden överlever vi inte som lösryckta individer. PK-ister tror sig vara autonoma tvåfotingar, men vi är och förblir sociala tusenfotingar. Som substitut för en organisk flock stöder sig PK-isten på spegel- och mobbkollektiv. Men de kan inte vidmakthålla ett samhälle och ingen är villig att riskera sitt liv för någon eller någonting.

      Jag tror att vi dissidenter har kraftfullare och snabbare åtkomst till alla de tre fakulteterna: basala överlevnadsinstinkter, rationellt tänkande och känsla för vår egen sociala natur, trots att vi har en stark individualitet och en stark känsla av autonomi.

      PK-ismen liknar en kaskad av kollektivstödda försvarsmekanismer, närmast på kognitiv nivå, vilket leder till alienering även från den egna biologin. Atomiserade individer blir primitivare och är latent psykiskt sjukare än sammanhållna grupper, alltså psykiskt primitivare än stammar, klaner och sekter. Därför tror jag att om dagens utveckling fortsätter, så kommer även defenserna att ge vika. Då utvecklas ännu mer uppenbara psykiatriska symtom och hela spektret av total solipsism, själviskhet, storhetsvansinne, vanföreställningar, ångest och panik bryter sönder den falska självbilden och hinnan av civilisatorisk fernissa spricker.

      Liked by 5 people

      • educaremm skriver:

        Ändå fortsätter man att hylla ett s.k. utvecklat, upplyst och framåtskridet västerland?…

        Att t ex kritisera en galen, sexfixerad, familjefientlig och släkters söndrande feminism, där nära band mellan främst mödrar och döttrar, mormödrar och övriga kvinnliga släktingar, effektivt brutits sönder under påverkan av propagandistisk teater och film, samt pop-rock- kultur, reklam, mode, karriärsträvan och dekadenta ideal…

        T ex då filmer som Höstsonaten, Scener ur ett äktenskap, Fanny och Alexander och många många andra…..

        Dvs., filmer, teater och lustspel av alla de slag med framför allt dekadenta, svekfulla, mordiska innehåll. Eller olika slag av smädande produktioner, reklam inte minst. Många av dessa filmer, med subversivt innehåll, har producerats av mer eller mindre geniförklarade regissörer, popmusiker, konstnärer. Men även har ju journalister, forskare och propagandister och inte minst av politiker bidragit på den moderna, upplysta, vägen…..

        Alla har som representanter av ett s.k. etablissemang ganska så obehindrat och utan större protester hos en godtrogen allmänhet kunnat besudla, infektera och degenerera människors sinnen och ideal på löpande band under många tiotals decennier i en västvärld, (ja, alltsedan filmens genombrott )…och inte minst i Sverige…..

        Men, men alla dessa filmer, reklam och teaterstycken har tillsammans med en ständig politisk propaganda kring inte minst feminism, samt även kring en modernism, och också kring inbillningar om frihet och framsteg, inramad i en s.k. kulturmarxism, vilkens ideal och propaganda också höjts har till skyar av modernitet, har verkligen kunnat ganska så djupt hjärntvätta och starkt påverka väldigt många aningslösa framför allt unga människors sinnen till en falsk föreställning och en felaktig förståelse av tillvaron och livet, och kunnat ledas bort från vad som är väsentligheter….ur just ett överlevnadsperspektiv…

        Kunnat ledas och förledas till förståelse och synsätt som egentligen är både dumheter och knasigheter ur just ett överlevnadsperspektiv…

        (Men, men det är klart, om man borträknar ett överlevnadsperspektiv, så är det kanske för viljor som önskar sig just en icke-överlevnad, alltså för viljor som önskar en nedmontering av västerländska samhällen, förträffliga politiska verktyg….? Elller kanske rent av ses som en slags godhet just därför…? Godheten består då i att det som man önskar sig faktiskt kan frambringas med hjälp av sådan dekadent och förförisk propaganda?..Vem vet….)

        Gilla

      • olle reimers skriver:

        Dina exempel med Ingmar Bergmans mest lysande filmer är horribla, Educarremm! Jag är besviken, eftersom jag trodde att du var en upplyst person!

        Filmerna handlar om RELATIONER och vad som kan komma att utspela sig i de allra heligaste: familjerna. Att ge människor insikter och möjligheter till upplysta reflektioner på ett PERSONLIGT plan är väl en del av konstens vikrtigaste funktioner. Utan dem återstode endast propaganda.

        Gilla

      • educaremm skriver:

        Olle Reimers sa:…”Filmerna handlar om RELATIONER och vad som kan komma att utspela sig i de allra heligaste: familjerna.”…

        Dock, det tragiska med alla Bergsmans RELATIONSFILMER är de destruktiva KONSEKVENSER som de inte sällan har burit med sig i samhället?

        T ex när den olustiga och förvridna dramatiseringen Scener ur ett Äktenskap visades i svensk television, så ökade skilsmässor drastiskt i hela Sverige.

        Gott eller dåligt?

        När filmen Höstsonaten visades, så utvecklade många döttrar mot sina mammor komplicerade och anklagande relationer, med destruktiva och missaktande ord. Flera unga flickor och kvinnor blev hätska mot sina mödrar, blev anklagande och respektlösa.

        Gott eller dåligt?

        Fanny och Alexander, samt flera andra filmer av Ingmar Bergman, är i flera stycken också om inte hat- , så ändå ofta nog irritations- framkallande. De innehöll inte sällan dekadenta perspektiv, samt ofta också försmädligt smädande, förvridna och förföriska aspekter.

        Hans filmer medförde nog inte några större s.k. andliga lyft för särskilt många människor, eller några djupare psykologiska insikter. Inte heller någon större inspiration eller några moraliska skönhetsupplevelser. Oavsett vad det filmtekniska, och storskaliga, arbetet av Ingmar Bergman har givits för geniförklaringar.

        Tvärtom.

        Så har hans inflytande och makt varit gott eller dåligt?

        Vem vet…

        ….

        – På konsekvenserna skall hans arbete förstås, tolkas, begripas, bedömas och dömas…?

        Gilla

      • educaremm skriver:

        Ps.

        Att Ingmar Bergman absolut inte var förtjust i en kristendom är ju inte alls svårt att förstå. Det var han nog heller inte ensam om att inte vara, i hans moderna och upplysta generation…?…

        Vad vet man….

        En viktig och värdefull, och också moraliskt inspirerande scen, finns dock i filmen Fanny och Alexander. Och en mystisk också.

        Det är scenen där rabbinen Isaac räddar barnen från en despotisk, tyrannisk, nitisk och fanatisk, och kanske även en misogyn, biskop.

        Förmodligen är det en scen som har kunna göra ett ganska så oförglömligt intryck på många.

        Mycket dramatiskt. Samt också ett intressant perspektiv. Den scenen innehåller ett moraliskt inspirerande budskap. Detta därför att rabbinen nog kunde antas riskera mycket just i ett kristet dominerande sammanhang, där det nog inte sällan kunde förekomma anklagelser mot en judendom? Och också en misstro mot judar? Men rabbinen riskerade att utsätta sig själv för repressalier och räddar modigt barnen trots denna förmodade fara för honom själv.

        Det är ett moraliskt inspirerande, vackert och intressant perspektiv.

        Liked by 1 person

    • Bo Svensson skriver:

      På tal om getter som stångas i brunst, har jag funderat på, hur en oändligt förnuftig, insiktsfull och välvillig getabock skulle bete sig under brunsten och menar att han skulle betett sig exakt likadant som alla de andra. – Att dra sig undan, kunde ju eventuellt riskera att de värdefullaste generna inte skulle förmedlas vidare till framtida getter.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.