Jag tittar på en bild som jag väljer att inte länka till. Dels för att det finns många liknande bilder på nätet, dels för att den gör mig illa till mods, av skäl som jag återkommer till senare. Bilden föreställer i alla fall en mörkhyad man i 25-årsåldern, flankerad av två blonda småkillar. Mannen har just vunnit en idrottstävling för elva- till tolvåringar.

Hans ålder kan sträcka sig mellan 20 och 30 år, han är i varje fall inte tolv. Killarna som hamnat på andra och tredje plats ser ändå glada och stolta ut, som vilka mellanstadieelever som helst under en idrottsdag. Naturligtvis inser de att mannen vunnit genom fusk (barn är inga idioter) men har antagligen lärt sig från vuxna att det är ok.

Många skulle nog se det som en bagatell. De blonda killarna verkar inte särskilt ledsna och de har säkert haft en trygg svensk uppväxt, medan den mörke mannen kanske kommer från svåra förhållanden i Nordafrika. Är det inte på sätt och vis rättvist om han får priset? Det är ju trots allt bara en lek.

Mot det har jag ett par invändningar. För det första är idrott inte någon lek, i varje fall inte för elva- till tolvåringar. Tvärtom är det en källa till värde och självrespekt. För det andra är det inte killarna som valt att ge bort förstapriset, utan beslutet är fattat av vuxna. Vuxna som i andra sammanhang talar om för barn vad som är ”rent spel”. För det tredje ser den mörkhyade mannen inte speciellt glad ut. Av hans ansiktsuttryck att döma skulle han helst vilja slippa hela prisutdelningen.

Jag minns mitt eget pojklag under 60-talet. Vi vann aldrig någon turnering och ingen av oss blev någon Zlatan. Trots att vi kämpade hårt hände det inte sällan att vi förlorade med tvåsiffriga tal. Men till priset av svett och tårar, lärde vi oss följande fundamentala saker i livet:

* Man måste följa regler
* Alla ska bedömas lika
* Den som gör bäst insats vinner
* Den som förlorar måste acceptera att han förlorar
* Domaren har alltid rätt
* Den som fuskar har fel

Dessa enkla regler tog vi med oss ut i vuxenlivet, där vi så småningom utvecklades till goda medborgare. Det krävs inte mycket fantasi för att inse att samma regler, tillämpade i näringslivet, politiken och den akademiska världen gynnar framväxten av ett tryggt, rättvist och högutvecklat samhälle.

Låt oss göra ett experiment, och stöpa om samma regler till sin raka motsats. Kanske så här:

* Man måste inte alltid följa reglerna
* Olika grupper kan bedömas olika
* Den som presterar bäst, kommer inte alltid först
* Den som förlorar kan alltid klaga
* Domaren är korrupt
* Det är mänskligt att fuska

I motsats till de första reglerna låter de här som ett recept för ett korrupt, otryggt och underutvecklat samhälle. Det låter också som en träffande beskrivning av svensk migrationspolitik, som den har tillämpats under de senaste 20 åren. Särskilt när det gäller hanteringen av de så kallade ”ensamkommande”. Dessa omstöpta sportsmannaregler tycks även spridit sig till andra delar av samhället, ända ner till idrottstävlingar på mellanstadiet.

Men inte heller det är min allvarligaste invändning. Det som gör mig särskilt illa till mods när jag ser bilden, är att de blonda småkillarna just fått en lektion i nazism. De har inte bara lärt sig att man bör vara generös mot invandrare. De har också lärt sig att det är OK att upphöja vissa etniska grupper, på andra etniska gruppers bekostnad. De kanske också lärt sig att det är OK att låta hudfärg spela roll. Slutligen har de kanske lärt sig att det (under vissa omständigheter) kan vara OK att låta genetiska faktorer avgöra vem som ska hamna i toppen.

Nästa gång Nordiska motståndsrörelsen kommer till deras skolgård för att värva medlemmar, såsom nyligen skett i Ludvika och på många andra ställen, är det inte särskilt mycket de behöver tillägga. Det enda NMR behöver göra för att sälja sitt budskap, är att ändra turordningen för vilka etniska eller genetiska kategorier som bör favoriseras. Den svåra ideologiska debatten – den att förankra idén, att det över huvud taget är OK med sådana överväganden – har skolan och resten av PK-samhället redan löst. Den ideologiska avgrunden är lagd.