Gästskribent Gerhard Miksche: Att satsa

Häromdagen pratade jag med min grannes dotter, mamma till en 9-åring som går i trean. Malins svaga punkt är matte. Mamma ville hjälpa sin dotter genom att öva med henne. Men se, det gick inte. Lärarinnan vägrade dottern att ta sin mattebok med sig hem. Skolans policy var att det barnen skulle lära sig fick de lära sig på skolan. Några hemläxor fick inte förekomma.

Anledningen kan man bara spekulera om. Möjligen ska alla barn ges samma förutsättningar för inlärning. För att inte skapa ojämlikhet. Misstanken är inte ogrundad.

Det fick mig att tänka på de olika satsningarna på skolans område från regeringens sida som jag har i bakhuvudet. Lätta att plocka fram på Google, här till exempel, med ett foto av statsministern och Gustav Fridolin förhoppningsfullt blickande mot framtiden:

Regeringen vill satsa ytterligare 1,5 miljarder kronor på skolan under 2018. Tanken är att pengarna främst ska gå till utsatta skolor. Vi ser en alarmerande ojämlikhet i vår skola och det måste vi göra någonting åt, säger statsminister Stefan Löfven (S).

En tankeställare så god som någon.

”Satsa”. Vad är det som ligger i det ordet? Satsa får mig osökt att tänka på när man satsar på en travhäst eller ett fotbollslag som man hoppas kommer vinna. Ett lyckospel eller en chanstagning med andra ord. Eller, som man kan läsa i ”Våra ord: deras uttal och ursprung” av Elias Wessén (1979), Projekt Runeberg: satsa: göra insats (med viss risk), bidraga, engagera sig, ta risken att vinna eller förlora.

Måste göra någonting åt, det vill Löfven och Fridolin genom att ösa miljarder över skolan och hoppas på att det ger resultat: Kommunerna och skolorna ska själva få bestämma hur det ökade stödet ska användas. Enligt Löfven kan det till exempel handla om att stärka elevhälsan, anställa extra personal för att avlasta lärare eller anställa fler lärare för att minska klasstorlekar.

Jag undrar om denna generositet kommer hjälpa Malin att bli bättre i matte.

Att ”satsa” på vinst och förlust är givetvis enklare än att analysera problemen, ta fram ett förslag på hur de ska åtgärdas samt utreda hur åtgärderna ska finansieras långsiktigt. För problemen kommer knappast att lösas under det kommande året, även om det råkar vara ett valår. Det kan man gissa sig till med

tanke på vad tidigare satsningar av samma slag åstadkommit. Inte mer än att möjligen göra lärarfacket nöjt. Och ge regeringen andrum.

Det finns färsk statistik från Eurostat på hur mycket olika länder i Europa lägger på undervisningen som andel av de offentliga utgifterna.

Sverige ligger på andra plats efter Danmark med 6,5 procent. Tyskland ligger under genomsnittet med 4,2 procent, det vill säga på två tredjedelar av det Sverige spenderar. Förhållandet är samma i absoluta tal eftersom Sveriges och Tysklands BNP per capita är närapå identiska.

Enligt PISA ligger svenska 15-åringar efter tyska jämnåriga vad gäller mattekunskaper (494 poäng mot 506).

Konklusionen blir att Tyskland lyckas uppnå ett bättre resultat till avsevärt lägre kostnad. Kanhända det beror bland annat på att tyska skolor har kvar hemläxorna. Och att deras politiker är bättre än våra på att räkna och sämre på att satsa.

Gerhard Miksche är docent i organisk kemi vid GU, universitetslektor vid LTH, avdelningsdirektör vid Styrelsen för teknisk utveckling, chef för AB Astras patent-och varumärkesavdelning, patentombud och konsult inom immaterialrättsområdet i eget företag sedan 1991 – med intressen långt utanför naturvetenskapen, såsom historia, dagspolitik och framtiden.

29 thoughts on “Gästskribent Gerhard Miksche: Att satsa

  1. Bo Svensson skriver:

    Hade vi samma system för mjölkproduktion som för att få in kunskap i ungarna, skulle vi satsa skattemedel på betesdrift, mjölkning, mejeriverksamhet och distribution i hopp om att det skulle hamna lite mjölk på butikshyllorna att hämta.

    Men vi betalar alltså för mjölken och allt det andra fungerar utan att vi behöver bekymra oss.

    Det vi skall betala med våra skattemedel, är alltså att det hamnar kunnande i ungarna, sedan löser sig allt det andra utan att vi behöver bekymra oss.

    Pengarna betalas ut till vårdnadshavarna i takt med att ungarna kan dokumentera införskaffad kunskap och för pengarna köper man sin undervisning där den är billigast och bäst.

    När man lärt sig det som fastställts som minimum för att kunna fungera normalt i ett avancerat samhälle, vinner man myndighet och rösträtt.

    Liked by 2 people

  2. Egon skriver:

    I den svenska enhetsskolan skall ingen lära sig mer än den svagaste eleven i klassen.
    Där sätter man in resurserna.
    Att lärarna inte är kvalificerade spelar ingen roll.
    Som man bäddar får man ligga.
    Politikerna skiter i utbildning.
    De vill ha svaga idioter som styrs av facebook.
    Intelligenta personer som kan kritisera den förda politiken är bara till besvär.
    En lagom korkad befolkning är politikernas dröm.
    Då kan de styra och ställa som de vill.
    En blind leder en blind mot stupet.
    Fy fan.
    Det kommer inte att bli roligt i framtiden.

    Liked by 5 people

  3. Eva Danielsson skriver:

    Jag tror tyvärr att problemet går djupare än att man inte tillåter hemläxor. Själv tycker jag att undervisningstiden borde utökas med en läxlektion per dag i skolan, då lärare hjälper eleverna i varandras klasser att öva, nöta och komma ifatt. Men samtidigt ska elever självklart också få ta hem arbete om de vill. Skolan har inte rätt att hejda barns inlärning.

    I övrigt har ju skolan släpat efter med början från sextiotalet när skolans första och viktigaste mål bestämdes till att vara social utjämning. Och då samtidigt grundskolan började införas. De socialistiska ambitionerna var att varken föräldrars tjocklek på plånbok eller begåvningsskillnader skulle märkas inom skolverksamheten. Och dessa tankegångar skördar vi nu med minsta gemensamma nämnarenivå som vägledande för klassrumsarbetet.
    Det blev ”fult” med betyg, det blev ”fult” med elit (och urval och prestation (?)), det blev ”fult” att vara intellektuell och också mindre värt att gå yrkesutbildningar (fråga mig inte hur detta går ihop) och till slut blev det ”fult” med skillnader och olikheter över huvud taget. Jämlikhet övergick till likhet, ”alla är lika bra-tänkandet”.

    Barn är inte dumma, när det inte ”lönar sig” att anstränga sig i skolan och inte ens verkar löna sig inför en framtida plats i samhället att anstränga sig i skolan, så varför ”bry sig”?
    Allt hänger som det är nu på föräldrarna och den eventuellt inneboende nyfikenheten och ambitionen hos den enskilde eleven och de eventuella enskilda lärare som går emot den rådande liknöjdheten och tristessen i den svenska ”må-bra”-skolan. För att man faktiskt ska utnyttja sin tid som barn och ung till att nå sin potential och inte nöja sig med att göra så lite som möjligt!

    Dessutom kan man skrämmas av hur den postmoderna kunskapssynen infiltrerar skolan. Sanning och fakta är relativt och gamla termer och icke-politiskt-korrekta böcker ska skrivas om. ”Alla” vinner löpartävlingen i skolans regi osv, som lärare säger nuförtiden. Vilket faktiskt är att förvirra barns verklighetsuppfattning. Vilket jag tycker är ett slags övergrepp.

    Det behövs inte mer resurser i skolan. Det behövs en synvända.

    Det behövs självständiga lärare som tar ledningen i klassrummet och är bra på att lära ut och ger ständig feedback i olika former och följer upp. Som är stolta över sig själva och vet att bästa betyget som lärare får man när ens elever arbetar hårt och gör sitt allra bästa. Som vet att barn är olika både vad gäller begåvning och arbetsförmåga och ska sporras till att både överträffa sig själva och andra. Som vet att vitaliserande tävlingsanda inte behöver betyda snålt klimat, utan klimatet hänger på hur man som lärare leder gruppen.

    Skolans enda mål ska vara vetenskapligt baserad kunskapsförmedling.

    Man är i skolan för att arbeta och det ska vara en trygg arbetsmiljö för alla i skolan. Om det stundvis råkar bli roligt, så kan det ses som en bieffekt av lärares goda ledning av arbetet.
    Lärare behöver backas upp av sin ledning (ända upp i riksdagen) och backas upp av föräldrar. Lärare behöver få mycket högre lönenivåer än nu och bör få arbeta självständigt med stort eget ansvar för hur det går för eleverna. (Det är sedan skolledningens ansvar att följa upp hur det går för läraren.) Betyg och prov ska ges ständigt från första klass och nationella prov ska rättas externt.

    Allt detta kan tyckas vara självklarheter och ändå tycks det vara ouppnåeligt i detta land.

    Liked by 5 people

  4. Hortensia skriver:

    Tänk, Gerhard, att jag blir glad av att det – äntligen – finns läxfria skolor!

    Elever i den obligatoriska, svenska skolan ska, enligt min mening, absolut inte behöva vara beroende av föräldrarnas faktiska förmåga, eller praktiska möjlighet, att förmedla sin eventuella kunskap vidare utöver ordinarie skoltid.

    Engagerade föräldrar kan ju ändå söka material på biblioteket och via nätet. När det gäller matematik, kan tydligen matlagning och bakning (jag vill tillägga handarbete, som t ex stickning) enkelt öka förståelsen för ämnet.

    http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/944046?programid=4741

    Gilla

  5. Agneta Berglöw skriver:

    Av denna krönika blev jag alldeles matt o inser att min insikt kring skolans värld är ytterst begränsad nu för tiden.
    Fullständigt absurt att barna inte får/skall ta med sig läxor inom olika områden till hemmet för att tillsammans med sina föräldrar lösa olika svårigheter inom olika ämnen.
    Det är väl underbart att denna mamma är så ansvarsfull o vill hjälpa sin dotters dilemma med matematik.Ett fantastiskt tillfälle för barn o föräldrar att jobba ihop där tiden för sina barn i det hysteriskt beskrivna ”livspusslet” i dagens barnfamiljer har en mkt negativ inverkan på hälsan för både små o stora.
    Känns som man själv är född på stenåldern-men läxläsning i hemmet var en självklarhet med engagerade föräldrar som minsann hade koll på läxläsning o förhör.Det är man oerhört tacksamt för med facit i hand.

    Liked by 3 people

  6. Soab skriver:

    Mina barn går i ”Sveriges bästa skolkommun” men det är samma sak här. Dag1 för min son så visades på det inledande föräldramötet en bild på ett träd med olika djur nedanför, en elefant, en apa, en tiger, en orm osv.. Fröken tittar på oss och sa menande att så är det förstås, och log. Många log med henne. Menade hon att alla måste kämpa upp för trädet, apa elefant och tiger? Svar nej. Hon menade att alla har olika förutsättningar och man inte kan begära att alla skall klättra. Med resultatet att alla står kvar på jorden tänkte jag.

    Detta är i en kommun som har haft stabil moderat majoritet ”alltid” (inte i nästa val kan jag lova), vänsterflummet har spridit sig till precis alla hörn. Tack Reinfeldt och ni andra.

    Liked by 8 people

  7. Martin skriver:

    Din historia om 9-åringen leder hos mig till ett direkt hat mot den vänsteraktivistiska läraren. Jämlikhet har blivit viktigare än kunnande. Till förfång för hela samhället.

    Liked by 5 people

  8. Verdandi skriver:

    Jag har exakt samma erfarenhet. Det talas om jobbiga föräldrar. Jag har mest sett en skola som har samma attityd som politikerna gentemot sina väljare och medborgare. Man lyssnar inte, vet bäst och önskar väl mest att föräldrar inte fanns…

    Liked by 6 people

  9. Conlon skriver:

    Som artikelförfattaren själv konstaterar så ligger den ideologiska likhetsdoktrin-filten som en våt matta över alla människor som på eget initiativ vill går något på egen hand. Sverige är ta mig f**n värre än Pol-Pots satsning på år noll och återgång till ett förmodernt bondesamhälle…

    Liked by 5 people

  10. Anna skriver:

    Jo tack, det känns igen. Ibland har ungarna inte ens läroböcker utan får lösa blad… Läxor,ja det har varierat från skola till skola beroende på vilken pedagogisk metod som är mest i ropet. Varför kan man inte se att den gamla pluggskolan funkade bäst för att verkligen få elever som kunde något.? Att säga att det bara var att lära innantill o sedan glömma tycker jag nedvärderar människans fantastiska hjärna,något lärt ligger kvar i bakhuvudet och kan komma fram vid de mest oväntade tillfällen samt finns hela tiden som ett ”bakgrundsbrus” redo att göra tjänst även i vårt snabbt förändrande samhälle. Man måste ha tilltro till att människan är en otroligt läraktig varelse genom livet. Min generation, tidiga sextiotaliser, växte inte upp m internet eller ens datorer ( skrev på min första när jag var 31) och vi har lärt oss alldeles utmärkt att hantera det digitala. Motståndarna till en kunskapsskola säger att dagens elever måste lära andra saker och på annat sätt, varför? Har man ingen tilltro till vad den mänskliga hjärnan mäktar med?

    Liked by 6 people

  11. Hovs_hällar skriver:

    Skolan i Sverige har medvetet förstörts genom kulturmarxisternas försorg, och detta började redan med Enhetsskolan på 60-talet.

    Den märkliga situationen med förbud mot att lära sig något hemma är bara EN liten detalj. Det vore ju helt förfärligt om något barn fick lära sig mera än ett annat! En sådan ojämlikhet kan inte tolereras! I en skola som bygger på kommunismens tankar om absolut likhet

    Kulturvänsterns strypgrepp bygger på ett par olika virriga idéer

    1) Kunskap är något relativt, den förändras ständigt. Alltså är kunskaper oviktiga, man kan alltid Googla på vad som för tillfället anses vara aktuellt. Ex-vis: Hur mycket är fyra gånger fem?

    2) Inte heller går det att lära ut kunskap, eleverna måste själva söka den. Läraren är alltså reducerad till en slags handledare. Man kan ex-vis Googla på hur mycket 4 x 5 för dagen anses vara.

    Vansinnigheter som dessa lärs ut på lärarhögskolorna. Av någon orsak vill begåvade studenter inte längre bli lärare, och man kan knappt ens fylla utbildningsplatserna.

    Läs mer här:

    http://www.salaallehanda.com/opinion/ledare/kajsa-dovstad-lagg-ner-lararutbildningarna-och-starta-upp-nya

    Liked by 3 people

  12. Steven Jörsäter skriver:

    Jag skulle omedelbart ta mitt barn ur den skolan. I mina barns skola (Engelska) fick de gärna göra hur mycket läxor som helst. Men däremot förekommer oskicket (bl.a. i den väldiga mängd Nationella Prov som eleverna får göra) att de inte får ta hem proven vilket är mycket irriterande och ämnet har diskuterats i pressen.

    I din föredömliga analys glömde du ordet ”utsatt”. På vilken sätt kan en skola vara ”utsatt”? Kriminalitet? Slapp disciplin? Eller kanske kan den rent av vara utsatt för invandring? Hursomhelst skulle min första åtgärd vara att åtgärda de förhållanden som gör att skolan är utsatt. Det är osäkert om det behöver kosta något annat än civilkurage och politiskt mod.

    Att sedan skolmiljarderna väsentligen ska satsas på just dessa skolor är förstås inget annat än ytterligare en spark i ansiktet på medelklassen (och den gamla arbetarklassen). Traditionella sosseväljare – fattar ni att det inte är era barn de vill satsa på!? Kanske dags att åka runt och basunera ut det budskapet?

    Liked by 5 people

    • Hovs_hällar skriver:

      Redan idag satsar myndigheterna flerdubbelt mer pengar per elev på skolor i såkallat ”utsatta” områden än i områden befolkade av vanliga tråkiga svenskar.

      ”Utsatta” områden = alltså områden som av vänsterpropagandan utmålas som ”försummade”!

      Liked by 1 person

  13. lasse4u skriver:

    Vet ett litet barn som gillade matte, när de startade med det i lågstadiet satte hon sig första helgen och gjorde hela övningshäftet, för att det var roligt.
    På nästa mattelektion fick läraren syn på det och blev bestört, vad ska du göra resten av terminen? Men hon fann på råd, det särartade lilla barnet fick sätta sig och sudda ut allt hon gjort. Där ser man faran med att låta de små barnen förfoga över läromedlen på fritiden.
    Trots denna inledande motgång inom matematiken blev barnet så småningom civilingenjör i maskin. Redan som liten envis och obstinat mot ”överheten”.

    Liked by 7 people

  14. Sture skriver:

    @ Gerhard Miksche
    Tack för denna fina presentation av ett stort problem. [Jag måste tillägga att har följt dina kommentarer under lång tid och uppskattar allt du skriver – glasklart och intelligent.]
    Problemet vi har är att landet styrs av samhällets intellektuella C- och D-lag, som i detta sammanhang kan betraktas som intellektuella kretiner och från vilka vi inte kan räkna med något gott. Vi måste därför ta saken i egna händer och i möjligaste mån och i stigande utsträckning ordna med ”hemundervisning” på olika sätt. Det verkar nu t.o.m. som om lärarnas uppgift har blivit att se till att barnen ingenting lär sig. Och denna insikt måste vi ta till oss – och motverka.
    För två veckor sedan hade jag ett samtal med en dansk kvinna på en buss i ett annat land. Hon berättade att familjen med tre barn tidvis (2 x 2 år) hade levt i två U-länder och då tvingats sköta barnens undervisning själva i hemmet. Detta intresserade mig väldigt eftersom jag vet att 10 % av barnen i USA utbildas via hemundervisning och dessa barn presterar mycket bättre vid intagning till högskolor än de övriga.
    Så jag ställde denna fråga om hur det gick och om det var besvärligt. Det var inte besvärligt alls, barnen var i begynnande skolålder upptill 9 år och de fick läras att läsa, skriva skrivstil, räkna, geografi etc., etc. Mamman ägnade några timmar per dag åt barnens utbildning och menade att när man bara har några barn att koncentrera sig på så blir dessa få timmar så enormt mycket effektivare. Och hur gick det för dessa barn ? Den ena blev läkare, den andra civilingenjör och den tredje pilot. Inte så pjåkigt, eller hur.
    Idag måste denna undervisning gå ännu lättare eftersom det finns så enormt mycket material på Internet som man kan ta hjälp av.

    Liked by 6 people

  15. Margareta Torssell skriver:

    Säg till Malins mamma att beställa samma mattebok från ett förlag och ha boken hemma. Så gjorde vi för 25 år sedan när vi hade samma problem. Dottern blev riktigt bra i matte.

    Liked by 5 people

  16. KristinaF. skriver:

    Håller med om att skolan har stora problem. Om det är någon tröst så har mina fyra barnbarn, som går i två olika kommuners skolor, mycket läxor. Så mycket så föräldrarna ibland undrar om det är de som ska lära sina barn läsa, eller om skolan ska göra det.
    Tipset om att själv köpa en motsvarande bok är också bra. Jag vet att mina barnbarns föräldrar gör det för att ungarna ska få träna. Ge aldrig upp med att lära barnen!!

    Liked by 2 people

  17. Olle Reimers skriver:

    Tyvärr visar all forskning att social konstruktioner av olika slag i skolan inte märkbart ökar skolresultaten. Det avgörande är den medfödda intelligensen. Inte ens kvaliteten på lärare eller skolmiljön har någon avgörande effekt på studeresultatet. Endast den medfödda förmågan. Detta är naturligtvis ett synnerligen nedslående resultat för all dem som ivrar för att skolans resurser i huvudsak bör koncentreras för att öka de lägst begåvade barnens studieresultat.

    Det är alltså förgäves.

    Så vad göra? Framför alllt bör resurser sättas in för att de begåvade eleverna ska förstå att de bara har haft en j-vla tur i livets lotteri och att de därför inte är bättre människor än dem som är svagare. ”Den som är väldigt stark måste vara väldigt snäll” sa Pippi!

    Liked by 2 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Varför skulle det vara önskvärt eller ha större utsikter att lyckas?

      Är det inte bättre att lära ut i skolan att det heter ”de är inte bättre människor är de som är svagare”, fast detta i ett visst hänseende är ett kontrafaktiskt påstående?

      Gilla

    • Eva Danielsson skriver:

      Betyder det du säger att barn och unga idag har lägre medfödd begåvning än tidigare? Eftersom skolresultaten sjunker och universitet och högskolor klagar på lägre kunskapsnivå hos studenterna.

      Eller är frågan mer komplex än vad den här forskningen visar? För några decennier sedan var det slagsida åt att man ansåg att miljön bestämde nästan allt i människans utveckling och nu tenderar det att luta åt andra hållet, att genetiken betyder nästan allt.

      Min bild är att det genetiska bildar grunden och yttertaket och att alla våningar däremellan handlar om komplicerade haka-i-processer fram och tillbaka mellan det genetiska, miljöfaktorer inkl inlärning plus hur individen tolkar allt och tänker om sig själv.
      Alltså tänker jag att hemmiljön och vad skolan gör spelar roll, inte minst i att bidra med riktiga kunskaper och höga målsättningar samt tilltro till barns förmåga att lära. Att bevisa att arbete ger resultat fast man har olika grundförutsättningar.
      Hur skulle idrottare eller musiker i världsklass kunnat komma någonstans om de bara hade förlitat sig på sin medfödda talang?
      Tvärtom är förstås lika otillräckligt, dvs, alla kan inte bli idrottare eller musiker av världsklass hur mycket man än tränar.

      Och, ja, alla med goda genetiska förutsättningar har anledning att vara tacksamma. Bästa sättet att vara tacksam på är att försöka göra något bra av sin sits och skapa sig ett liv där man tar ansvar för sig själv, bemödar sig för sina närmaste och bidrar i samhället.

      Gilla

  18. Pär Engström skriver:

    Jag skulle vilja ha en lite mer problematiserande ansats, än vad som ges i artikeln, vad gäller relationerna mellan politik-profession och medborgarna. Av kommentarerna att döma tycks det vara en konflikt grundad i socialistisk/socialdemokratisk ideologi – men är det så enkelt?

    Statsvetaren Christian Fernandez belyser i artikeln ”Liberaliseringen av svensk skolpolitik” (Statsvetenskaplig tidskrift 2012/2) ideologiska förändringar och ideologiska dilemman från 1990 till 2012 i svensk liberal skolpolitik. Det som brukar kallas för ”skolans fostrande uppdrag” (dvs. skolan ska fostra nya generationer av medborgare till ekonomiska och moraliska resurser för samhället) blir särskilt problematiskt utifrån liberal ideologi. Med hänvisning till bla. Rawls konstaterar Fernandez att en central tanke inom liberalismen är att ”staten inte får lägga sig i individens privata livsprojekt och värderingar” (s. 246). Det vill säga en liberal kan hävda att det ytterst är föräldrarnas ansvar och rätt att bestämma över barnens utbildning. Samtidigt pekar Fernandez, bl.a. med referens till John Stuart Mill, att staten utifrån liberal ideologi både bör vara värdeneutral och ha ansvar för de blivande medborgarnas utbildning. I praktiken kan dock skolan inte vara värdeneutral om skolan ska reproducera liberal demokrati.

    De skolpolitiska liberala förändringar som Fernandez framhåller är:
    a) privatisering (t.ex. vad gäller huvudmannaskap,
    b) differentiering (dvs. ge föräldrar möjlighet satt välja skola utifrån en mångfald och den normativa utgångspunkten att skydda individer och grupper från majoritetens tyranneri)
    c) universalisering (dvs. utgångspunkten är värden som antas vara gemensamma för alla människor).
    Framför allt kan punkt b och c komma i konflikt med varandra.

    Den socialdemokratiska enhetsskolan där kollektivet, samhällsnyttan och jämlikhet stod i folkus har sakta men säkert ersatts av ett liberalt tänkade där individen går före gruppen.

    Hemläxa eller inte hemläxa och i vilken mån staten/kommunen/skolan ska lägga sig i vad barnen/eleverna gör efter skolan är en intressant fråga där liberal ideologi ställs mot konservatismens och socialismens syn på relationen mellan stat-medborgare.Samtidigt är denna fråga knappast representativ för de förändringar som har ägt rum i skolan och de nya dilemman som har uppstått och som olika aktörer har att ta ställning till.

    Gilla

  19. Hanna skriver:

    Som många redan svarat – köp böckerna på nätet. I mina barns skolor används inte böcker utan barnen ” forskar” = letar på nätet efter kunskap, läxor är okänt och frågar man pedagogen vad man ska träna hemma tillsammans är svaret ”nej nej nej, det räcker det vi gör i skolan”!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s