Varför hållbarhetsmyten bör förpassas till historien

Lennart Bengtsson

Det är synd om människorna, säger Indras dotter i Strindbergs drömspel. Händelser under senare tid gör att vi kan parafrasera och säga att det är synd om landets miljöpartister. Inget går deras väg längre. Invandringspolitiken, som var så välmenad, blev en katastrof, skolan fortsätter att vara i kaos och inte ens ett återtåg till kärnfrågorna, miljö- och klimat, tycks hjälpa längre. Isen i Arktis finns fortfarande kvar, snötäcket växer på Grönland och Västantarktis vägrar envist att segla ut i södra Ishavet. Det är en bit kvar innan sommaren i Stockholm blir lika varm som 1901 eller 1914.  

Inte ens elbilen visar sig så hållbar och fossilfri som man hoppats eftersom produktionen av litiumbatterierna och andra nödvändiga tillbehör producerar mer växthusgaser än den gamla bensin- eller dieselbilen gör under flera års normal körning. Jag som ligger i intervallet 300 – 500 mil per år kan fortsätta köra min gamla Audi ytterligare så där tio år till innan jag kommer upp i samma fotavtryck som Tesla-killarna innan de ens har börjat köra. Men alla tycker förstås att Elon Musk är en cool och tjusig kille som verkligen gör något för klimatet.

Att lägga om världens energisystem har visat sig svårare än man trott. I de flesta utvecklingsländer, och det är där de flesta människorna numera finns, råder det uttalad brist på energi. Här är viktigast att få bukt med fattigdom och detta är inte möjligt utan att öka energiproduktionen. För de kommande 30 – 40 åren kommer denna med säkerhet att baseras på fossil energi och inte på förnybar energi som många hoppas i industriländerna. Att tro att detta skall lyckas, som ännu inte ens fungerar i industrivärlden, är naivt och oseriöst. Först när man lyft befolkningen till samma utbildningsnivå och samhällsorganisation som i västvärlden blir en sådan transformation möjlig.  I bästa fall kommer Afrika och västra Asien följa i samma fotspår som Kina och Indien.

Trots att fossil energi av många inte betraktas som hållbart så kommer världen för avsevärd tid att tvingas med fossil energi eftersom fattigdom och nöd anses ännu mer ohållbart än lite mer koldioxid i atmosfären.

Idag har det åter blivit på modet att se framtiden på samma sätt som Malthus gjorde för 200 år. Då var problemet enligt Malthus att befolkningsökningen fortlöpte i geometrisk progression medan tillgången på mat endast ökade aritmetiskt. Alla förstår att detta inte går ihop. Emellertid inträffade inte Malthus dystopiska framtid. Till idag har jordens befolkning ökad sjufalt och energianvändningen med 30 gånger. Detta kan knappast någon kalla för hållbart. Trots detta har människorna fått det bättre än för 200 år sedan.

Hur kunde Malthus få så fel sin knivskarpa analys till trots? Under årens lopp har många utmålat en alltmer dystopisk framtid. Under de senaste 75 åren har de dystra framtidsutsikterna om ohållbar utveckling avlöst varandra. Georg Borgström visade på 1950-talet att loppet skulle var kört efter så där 30 år då mat, olja och viktiga metaller skulle vara slut. Samma sak framfördes senare av Club of Rome, övertygande belagt med hjälp av matematiska modeller. I dag läser vi från Rockström och andra att människorna lever som om det skulle finnas fem eller sex jordklot. Man menar underförstått att jordens befolkning borde minskas till det som rådde för 150 år sedan eller alternativt att vi genom politiska åtgärder minskar vår konsumtion och miljöskador i motsvarande grad. Naturen måste nu skyddas mot människan och inte tvärt om. Inget anses viktigare i dag än att vi lever hållbart vilket betyder att vi måste lämna ifrån oss en värld till barn och barnbarn som är precis som den värld vi fick till låns när vi föddes!

Detta är ett fundamentalt feltänk och utgår från den orimliga uppfattningen att människan saknar förmåga till kreativitet och nyskapande. Jag är faktisk enormt tacksam att mina far- och morföräldrar lämnade ett annat Sverige åt mig än den de själva fick till låns i slutet av 1800-talet. Hela tanken bakom den orimliga och ogenomtänkta hållbarhetsdogmen bortser från allt det som välmenande politiker och byråkrater inte kan föreställa sig. De tänker mer som Albert Engströms kolportör som ”tackade Gud för att allt är som det är för hur skulle det annars vara?”

Det bästa sättet att bota svenska folket från hållbarhetsdogmatiken vore att för några veckor förflytta landet tillbaka till det svenska 1800-talet. Inte ens vädret var bättre då och några mobiltelefoner, bilar eller elström fanns definitivt inte. Inte minst var bristen på förändring, alltså motsatsen till hållbarhet, som var huvudanledningen att så där var tredje eller var fjärde svensk flyttade till Amerika trots att väder och klimat där var mycket varmare då än det svenska klimatet någonsin kommer att bli om så växthusgaserna tredubblas.

Ge därför hållbarhetsmyten på båten, den har redan haft tillräckligt negativt inflytande och hållit utvecklingen tillbaka. Det är kreativitet som behövs och inte bakåtsträveri.

 

44 thoughts on “Varför hållbarhetsmyten bör förpassas till historien

  1. Kuckeliku skriver:

    Jag menar att DGS med den här sortens inlägg tar steget rätt ut i vanvettet. Låt oss strunta i framtiden! Låt oss hoppas att allt löser sig av sig själv! Låt oss hoppas att vi inte behöver göra några personliga uppoffringar utan kan bete oss precis som vi önskar! Låt oss klänga oss fram vid destruktiv artonhundratalsteknik samtidigt som vi säger att den tekniska utvecklingen kommer frälsa oss! Låt oss dessutom aldrig tala om automatiseringen som på sikt tar ifrån de flesta av oss jobben utan dra bara lögner om att den råa kapitalismen kommer frälsa oss. Och säg nej till generös invandringspolitik trots att planetens resurser liksom kapitalismens är oändliga.

    Gilla

    • Kuckeliku skriver:

      LB har förstås rätt i att vi inte kan återgå till det förflutna, vilket snart sagt alla torde alla vara medvetna om. Inte kan vi heller frysa samhället på nuvarande utvecklingsstadium, eftersom det bär på fröna till sin egen undergång. Vi måste ta oss vidare till nästa utvecklingsstadium, som möjligen inte heller är långsiktigt hållbart, utan bara ett trappsteg mot efterkommande utvecklingsstadium. Man kan hävda att vi aldrig kommer komma fram till ett långsiktigt hållbart tillstånd, men sekvensen av utvecklingsstadier måste ändå vara hållbar. LB gör allt och alla en otjänst genom att låtsas att hållbarhet är detsamma som icke-förändring. Vi behöver en dynamisk hållbarhet, inte den statiska hållbarhet som LB bankar på.

      Gilla

    • Lars Åhlin skriver:

      Jag instämmer med Verdandi. Kuckeliku är rimligen ute efter att förvirra och provocera. En annan liknande signatur är ”Observant” som förekommer hos Den Hälsosamme Ekonomisten. Möjligen måste man tåla dem – vi som vill ha högt till tak i debatten kanske inte bör förespråka avstängning. Men ignorera dem kan vi!

      Gilla

  2. Per Blomquist skriver:

    Jo, jag ser framför mig en situation då vi måste producera och släppa ut koldioxid bara för att hjälpa växterna att öka sin avkastning till fromma för matproduktionen.

    Gilla

  3. Bo Svensson skriver:

    Den kreativitet som behövs i lagstiftningen skall handla om att få utvecklingen att gå framlänges vilket just innebär att stävja allt som är ohållbart. – Befolkningstillväxt, skövlingen av det som finns kvar av regnskogar, korallrev, mangrovevegetation och fullödig natur generellt, sopbergens tillväxt, arternas utrotning och överfisket.

    – Att koldioxidhalten i atmosfären förstärker växthuseffekten är inget nytt påhitt, – Det har väl varit ett allmänt accepterad faktum i ett sekel och de försök man gjort hittills för att få ner förbränningen av fossilt kol är vällovliga men ömkligt otillräckliga.

    Mycket av kreativiteten i teknikutvecklingen inriktas nu med rätta på att få till effektivare solpaneler och batterier.

    Men insikten måste spridas, stärkas och fördjupas, att det inte finns något viktigare än att stävja befolkningstillväxten. – Det är ohållbart att använda varje tillväxt av marginalerna till att öka sitt antal istället för till att öka sitt välstånd.

    Gilla

    • Elof H skriver:

      Och vad är det som är dåligt med en något förstärkt växthuseffekt kombinerat med ökad växtlighet pga mer co2?

      Gilla

      • Bo Svensson skriver:

        Därför att den förstärkning av växthuseffekten vi själva orsakar, kommer ovanpå topparna där två andra kurvor samtidigt råkar ha maximum vilket kan tippa balansen irreversibelt. – Milankovitch-effekten och variationer i solstrålning.

        Gilla

  4. JAN BENGTSSON skriver:

    Men behöver vi denna improduktiva befolkningstillväxt i Sverige?
    Vi behöver nog ett mer sammanhållet land istället…

    Gilla

  5. Kuckeliku skriver:

    Det är tur att Lennart Bengtsson inte längre är vetenskapsman, eftersom hans utläggningar är extremt tendentiösa. DGS behöver plocka in en motviktsskribent som matematikprofessor Olle Häggström för att inte helt tappa trovärdigheten. Olle Häggström är förstås också lite väl optimistiskt lagd. Fråga Lars Wilderäng om han har lust att skriva ett gästinlägg.

    Gilla

    • uppstigersolen skriver:

      Hur tänker du nu kuckeliku? Vi som inte läser vare sig Olle Häggström eller Lars Wilderäng vet inte riktigt vad ditt inlägg handlar om. Jag tyckte att Lennart Bengtsson skrev en bra artikel. Måste man vara vetenskapsman för att få yttra sig? Då blir debatten tämligen mager. Det låter mer som att endast muslimer ska få yttra sig om Islam, N—r ska få yttra sig om Afrika och kommunister ska få yttra sig om socialism. Inskränkt tycker jag.

      Liked by 2 people

      • Kuckeliku skriver:

        Kommentaren var riktad till dem som bestämmer vilka som skriver inlägg på DGS. Olle Häggström är matematikprofessor i Göteborg, tar klimatförändringarna på betydande allvar och har skrivit en bok om riskerna som är förenade med att vi snart kan ha datorer som är mycket smartare än människor. Han är väl närmast att beskriva som transhumanist. Patrik Engellau vill nog inte ha honom som skribent med tanke på att de hamnade ordentligt i luven på varandra häromåret med anledning av tiggeriet. Fick jag veta för några timmar sedan på Olle Häggströms blogg.

        Lars Wilderäng skriver spänningsböcker med goda försäljningssiffror och driver sedan 2008 den ambitiösa bloggen ”Cornucopia?” som främst handlar om ekonomi, finans, bostadsrelaterade frågor, säkerhetsfrågor, prepping, politik, energi, miljö och planetens begränsningar. Han är ganska tydligt till höger, men ingen klimatförnekare.

        Gilla

    • Elof H skriver:

      Olle H är matematiker, Lars W är byggnadsingenjör. Vad menar du att de har att tillföra i ämnet?
      Lennart Bengtsson är professor i dynamisk meteorologi vid Max-Planck-Institut für Meteorologie i Hamburg, och var föreståndare för institutet 1991-2000.

      Liked by 4 people

      • Kuckeliku skriver:

        Det finns väldigt mycket kompentent folk med en annan syn på klimatet än Lennart Bengtsson har, men observera att LB här skriver om hållbarhet, inte om klimatet. Lennart Bengtsson är verkligen ingen hållbarhetsexpert. Både Häggström och Wilderäng vet säkert mycket mer om hållbarhet än LB gör. Och de är på intet sätt förbundna till den sort av statisk hållbarhet som LB låtsas är den enda man kan tänka sig. Vi behöver en dynamisk hållbarhet, inte en statisk. Varför pratar man om ”Hållbar utveckling” tror Lennart Bengtsson? Han slåss mot en halmgubbe.

        Gilla

      • Kuckeliku skriver:

        Att förneka att vi behöver hållbarhet är ungefär lika förståndigt som att förneka att vi behöver överlevnad. När skriver Lennart Bengtsson ett inlägg på temat ”Varför överlevnadsmyten bör förpassas till historien”?

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Rätt reaktion på trolleriet från signaturen Kuckeliku är en skål i champagne. Det påvisar att Det goda samhället har nått fram till de postmoderna socialisternas krets och fått denna att känna sig hotad.

        Det är den första förpostsskärmytslingen med fienden.

        Postmodernt meddelande tillbaka till Kuckeliku: Cuck cuck cuck reeeeeeee!

        Gilla

      • Kuckeliku skriver:

        Du är rolig du Östman! Jag är stolt ekosocialliberaldemokrat (Vilket är en form av demokratism, inte en form av liberalism). Och mitt favoritcitat alla kategorier (bortsett från mina egna odödliga yttranden) är ”Ni skall förstå sanningen och sanningen skall göra er fria”. Postmodernt? I doubt it.

        Gilla

  6. Magnus Furugård skriver:

    Hållbara strategier ”är ett fundamentalt feltänk och utgår från den orimliga uppfattningen att människan saknar förmåga till kreativitet och nyskapande”
    menar författaren som vurmar för att köra sin gamla Audi i tio år till men ger elbilar och solceller på båten samt förespråkar en uråldrig teknik grundat på att gräva upp och elda förkolnade växter. Inte så långt ifrån jordgolvet och den öppna elden kanske. Val av strömalstrande teknik eller om vi ska köra fossilbilar eller elbilar kan vi av olika taktiska och praktiska skäl ha olika åsikt om. Men att använda det som argument för att förkasta en strategi är inte klokt.

    Strategin definieras: ’Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” och innefattar bland annat att beslut ska präglas av långsiktighet – tänk generationer framåt och bakåt, försiktighet – avstå ifrån stora risker, närhet – ta besluten så nära de som berörs och problemets ursprung som möjligt, hjälp till självhjälp – människor ska ta så stort ansvar för sitt eget liv som möjligt, teknik – använd bästa möjliga beprövade och tillgängliga teknik.

    Strategin som förespråkades av Norges statsminister Gro Harlem Brundtland är huvudsakligen långt tidigare beskriven av t ex Edmund Burke i ”Social contract for the ages” bland annat:
    ”Society is indeed a contract. It is a partnership . . . not only between those who are living, but between those who are living, those who are dead, and those who are to be born.”

    Författaren ger sig på, en mycket klok strategi som om den tillämpades hade besparat oss mycket av dålig samhällsutveckling och stundom annan organisationsutveckling också för den delen. Men det är som med lite av Oxenstiernas ord, att det är med mycket lite vishet som världen styrs.

    Att det finns de som argumenterar för en hållbar utvecklingsstrategi utan att förstå sig på vad den innebär är inte ett gott argument för att förkasta den på samma grunder. Det blir lite som i sandlådan. En dumhet leder till en annan. Troende som grund för samhällsanalys blir inte bättre på vilken sida man än argumenterar. Kommer man in på om man förordar sådana saker som fossilbilar eller elbilar så handlar det inte längre om strategi utan om taktiska beslut. Är det ena att förorda framför det andra för att nå en hållbar utveckling? Låt oss i så fall ha det samtalet..

    Gilla

  7. Stivel123 skriver:

    Tack för en hoppingivande text. Det är härligt att du vill se möjligheterna genom människors kreativitet och nyfikenhet och stora förmåga till förändring, dvs de effekter och positiva förändringar vi sett via människors nytänkande genom århundraden. Miljöpartiet med regeringspartner har tappat rodret för längesedan och är helt insnöade i sina egna märkliga bakåtsträvande dogmer. Ny politk med nya partier behöver avlösa en 7 klöver som biter sig själv i rumpan och ohjälpligt har fastnat i sin gamla politik och hållbarhetstänk.

    Gilla

  8. BosseJ skriver:

    Kloka ord! Skönt att det fortfarande finns människor med insikt och realistisk framtidssyn.
    Pessimism om framtiden verkar annars vara det förhärskande när det gäller nyttig produktion. Framtidsoptimismen gäller mest för rent onyttiga och skadliga lösningar typ vindkraft.
    Och varför envisas miljöpartister med att sätta likhetstecken mellan ekonomisk tillväxt och ökad resursanvändning? I en marknadsekonomi vinner ju annars innovatören som levererar samma eller bättre värde med mindre resursåtgång …

    Marx lyckades aldrig förstå innovation och dess betydelse för människor.

    Liked by 1 person

  9. Lars Åhlin skriver:

    Kan man avslöja den reaktionära och diskriminerande (rasistiska skulle vissa säga) karaktären på miljörörelsen, i synnerhet hos många av dem som kallar sig klimataktivister, så är mycket vunnet. Deras visioner handlar så ofta om en återgång till en mindre teknologisk värld, med småskalighet, närproducerad energi och närproducerade förnödenheter i övrigt. Att en sådan värld för de allra flesta skulle innebära omedelbar svält och död tycks inte bekymra dem det minsta.

    Du skriver, Lennart, som om fossil energi är enda realistiska källan för utbyggd energi. För ordningens skull kanske det borde tilläggas att kärnkraft, särskilt kanske fjärde generationens, också är ett alternativ, kanske till och med solenergi om solpaneler verkligen är så billiga i tillverkning och drift som påstås.

    Liked by 1 person

    • Kristina von Heland skriver:

      DI idag. På tre dagar har Elon Musk gjort mer än vad andra gör hela sitt liv. Inom datavärlden är teorin att han vill grunda en koloni på mars och därför behövs det batterier. Opel chefen gick över till Renault. Tyskarna utvecklar elbilar och fransmännen ligger efter. Musk driver dem att utveckla så de inte hamnar efter. Kina utvecklar nu solpaneler som gör dem mycket billigare. Att ha en optimism inför att människorna kan lösa problem är bra, att köra i samma spår leder ingen vart. Jag tänker, alla oljepengarna som kommit in till Mellanöstern vad har de gjort för nytta? Man bygger moskeer och köper vapen som någon annan utvecklat.

      Liked by 2 people

  10. uppstigersolen skriver:

    Det här är som att svära i kyrkan och dagens överstepräster (Fridolin et al) skulle vilja rulla dig i tjära och fjäder. Men det du skriver är ju självklarheter för alla som hänger med. Den överväldigande delen av världens energi kommer från fossila källor, kol, olja och gas. Parisavtalet innebär att Kina och Indien har fått carte blanche att öka sin förbrukning rejält. Fattigare länder ska få pengar av oss för att köpa fossil energi. Så låt oss i Europa investera i hållbar energi, dvs kärnkraft och sluta producera väderkvarnar. Första gången de las ner var för ungefär 100 år sedan då de ersattes av kvarnar som kunde mala dygnet runt om man så ville.

    Liked by 1 person

  11. m. engvall skriver:

    Okey! men att trampa på i ullstrumporna som allt är bara bra när vi med vetenskapliga mätmetoder ser att jordarna utarmas att grödorna innehåller mindre och mindre av de nyttiga sakerna , där djuren pumpas fulla av antibiotika och tillväxtpåskyndande medel. Är det ett förhållningssätt att rekommendera? Behövs det verkligen inte mer av PPP = pollutors pays-principal och försiktighetsprinciper under stundom för att ha något gott att lämna över till framtida generationer??

    Gilla

  12. Fredrik Östman skriver:

    Malthus hade förstås inte alls fel. Men katastrofen kan hållas borta bara så länge man håller Malthus lärdomar i minnet. Våra preventivmedel och abortkliniker har exakt samma funktion som forntidens spädbarnsmord och permanenta stamkrig. Om vi skulle bortse från dem, och t.ex. släppa in hela Afrikas födelseöverskott till Europa, så kommer förstås folkmorden till oss lika säkert som de gjorde i Rwanda när Malthus situation etablerades där.

    Liked by 2 people

  13. Moab skriver:

    Tack, kan man få källa på produktionskostnaderna för elbil? Mycket intressant! Jag tror ändå till sist att elbilen kommer att dominera med ny batteriteknik, men låt se, det kanske blir vätgas istället, eller tryckluft?

    Jag läste för några år sedan om en japansk professor som propagerade för att det mest miljövänliga var att bränna alla sopor effektivt. Det kunde vara intressant att få perspektiv på, sorterar vi sopor i onödan, endast som ett led i politisk kontroll? Det är ju strikt förbjudet att rota bland elsoporna, jag har dock en lampa eller två därifrån.

    Jag försöker göra mitt i det lilla, och plocka skräp när jag är ute och går, eller på havet som jag skrev i ett censurerat inlägg igår (kategori: grovt, obevisat och utpekande).

    Gilla

    • staffantjusse skriver:

      Källan på utsläppen från produktion av elbilar är rapport nr C243 från IVL Svenska Miljöinstitutet.
      Jag har inte läst den själv, men den visar enligt de som läst den att du måste göra av med 6000 liter diesel innan du kommer upp i lika mycket utsläpp som en Tesla har innan den ens börjar köras.

      Gilla

  14. Lennart Bengtsson skriver:

    Hållbarhet har blivit ett emotionellt värdeladdat begrepp och är, som framgår att flera kommentarer, något svårt att sakligt debattera. Grundbetydelsen av hållbarhet är beständighet och pekar mot ett cirkulärt och till sin natur stationärt tillstånd. Tanken i hållbarhetsbegreppet är att människan så att säga endast har tillvaron till låns och förväntas av denna anledning att till fullo återlämna sitt ”lån” till efterkommande generationer i samma skick som från början.
    Detta är som de flesta säkert inser en fullständig omöjlighet.

    Järnmalmen kommer inte att återgå till Kirunas gruvorter. Järnmalmen har blivit till järn som långsamt oxiderar och blir till järnsulfat eller andra föreningar. Det är därför självklart att vi inte kan lämna tillbaka Kirunas järnmalm till våra barnbarn. Inte heller kan vi återställa all olja, kol och naturgas som gett oss värdefull energi och gjort det möjligt att bygga upp ett hyggligt välstånd för en stor del av världens befolkning men vi kan ersätta den förbrukade fossila energin med andra energislag som exempelvis kärnkraft, solenergi eller energi från jordens inre.

    Liknande resonemang kan föras på en mängd områden. Den akuta bristen på kvävegödning under början av 1900-talet löstes industriellt genom att utnyttja luftens kväve i Haber-Bosch metoden. Utan den hade maten inte räckt till att föda Europas befolkning. Liknade exempel är legio. Det senaste är att utnyttja gentekniken för att ytterligare förbättra livsmedelsproduktionen. Och här har inte minst diverse miljö- och hållbarhetsaktivister gjort allt för att förhindra den europeiska gentekniken.

    Hållbarhetsbegreppet är som jag försökte säga en myt. Det är oundvikligt att människans liv på jorden har irreversibla komponenter vilket innebär att hållbarhet i strikt bemärkelse är en omöjlighet. Vad som däremot är viktigt att garantera är möjligheterna för mänskligt nyskapande, ty utan det finns det ingen framtid för människan.

    Om inte detta nyskapande funnits skulle jordens befolkning bara varit en bråkdel av dagens och vårt liv skulle befinna sig i ett slags miserabel tillstånd där svält och umbäranden skulle hålla människorna i ett kvasi-stationärt tillstånd precis som det vilket kännetecknar tillståndet för de vilda djuren. Eller vad många i dag förefaller mena med ett hållbart samhälle om de nu överhuvudtaget har gjort klart för sig vad de menar.

    Liked by 5 people

    • Kuckeliku skriver:

      Du har förstås rätt i att vi inte kan återgå till det förflutna och det torde alla vara medvetna om. Inte kan vi heller frysa samhället på nuvarande utvecklingsstadium, eftersom det bär på fröna till sin egen undergång. Vi måste ta oss vidare till nästa utvecklingsstadium, som möjligen inte heller är långsiktigt hållbart, utan bara ett trappsteg mot efterkommande utvecklingsstadium. Man kan hävda att vi aldrig kommer komma fram till ett långsiktigt hållbart tillstånd, men sekvensen av utvecklingsstadier måste ändå vara hållbar. Du gör allt och alla en otjänst genom att låtsas att hållbarhet är detsamma som icke-förändring.

      Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Som i en foxtrot tar vi taktiskt ett steg fram, ett åt sidan, ett tillbaka.

        Absolut upprätthållbarhet är detsamma som nivarna, stillstånd, domedag, ginnungagap, socialism, permanent icke-förändring på alla plan, död, kyla, slutet.

        Relativ upprätthållbarhet är ett oanvändbart och meningslöst begrepp som inte tillför något som inte redan täcks av begrepp som lönsamhet, effektivitet, kapitalförvaltning och investeringsstrategi i sedvanlig ekonomi. Det är detta Lennart vill säga oss.

        Kapitalismen existerar, fungerar och blir bara bättre. Svälj det bittra pillret. Socialismen har misslyckats IGEN.

        Gilla

      • Kuckeliku skriver:

        Du är rolig du Östman! Ekonomin är hela verkligheten för dig förstår jag. Är du medveten om att naturvetenskapen är en mer fundamental vetenskap än ekonomin? Ekologi är naturens ekonomi och den var grunden för våra förfäders existens ända tillbaka till de första organismerna för några miljarder år sedan. För ett fåtal tusen år sedan började mänskligheten använda sig av pengar och nu har de uppenbarligen plötsligt blivit verklighetens grund. Fantastiskt!

        Gilla

  15. Pär Engström skriver:

    Det är ett spännande samhälle som bloggen ”Det goda samhället” försöker utveckla. Om detta samhälle som bloggen vill utveckla sedan blir ett gott samhälle kan vi nu inte svara på eftersom det inte är intentionerna som räknas utan konsekvenserna av handlingarna som räknas – om vi ska tro Ann Heberlein i boken ”Den banala godheten”.

    En handling kan då vara att slopa ”hållbarhetsbegreppet” och hoppas på att detta slopande leder till ett gott samhälle. Hållbarhetsbegreppet kan sägas ligga inom det som brukar benämnas som riskforskning, det vill säga sannolikheten att något ska hända multiplicerat med konsekvenserna av om det händer.

    Risker är något människor tar, det bygger på kalkylerande och ligger därför helt i linje med det som Ann Heberlein framhåller att ta ansvar för konsekvenserna av sina handlingar. I detta ansvarstagande är vi dock utelämnade till experter, t.ex., i form av vetenskaplig kunskap. I en forskningsgenomgång av extrema risker, sådana risker som kan komma att hota mänskligheten, slår forskarna Dennis Pamlin och Stuart Armstrong (2015) fast att det finns ”12 risks that threaten human civilisation”.

    De delar in dessa risker i befintliga risker, t.ex. extrema klimatförändringar, kärnvapenkrig, ekologisk katastrof, global pandemi och global systemkollaps och i kommande risker, t.ex. nanoteknik, artificiell intelligens och ”future bad global governance”.
    Forskarna berör även möjligheter och svårigheter att förebygga och hantera nämnda risker. de delar in hanterandet i två dimensioner. I en dimension sonderas vilka tekniska svårigheter som finns för att reducera nämnda risker. I en annan dimension sonderas vilka samarbetssvårigheter som finns för att reducera nämnda risker. Future bad governance bedöms vara lättast att såväl tekniskt som samarbetsmässigt att hantera, medan artificiellt intelligens bedöms vara svårast att såväl tekniskt som samarbetsmässigt att hantera. Intressant att notera är att de bedömer risken med extrema klimatförändringar lättare att hantera tekniskt än risken för en ekologisk katastrof.

    Så visst kan vi slopa hållbarhetsbegreppet, men de risker som ingår i begreppet finns ändå kvar och dessa risker interagerar även med andra risker. Riskbegreppet tror jag dock inte vi kan slopa eftersom det mesta i vår ekonomiska värld bygger på beräkning av risker som vi, på ett eller annat sätt, försöker försäkra oss mot.

    Liked by 1 person

    • Fredrik Östman skriver:

      Vad då ”slopa”? I status quo ante bellum fanns inte detta begrepp. Vi VET att vi inte behöver det. Det är ett fientligt och nypåfunnet begrepp. Det är den som vill införa det som måste komma med motiv, inte de som vägrar att befatta sig med det. Det är ni som orsakar risker.

      Gilla

    • Kuckeliku skriver:

      Du är rolig du Östman! Skall vi förbjuda alla ord skapade efter 1850 eller var tycker du vi skall sätta gränsen? Smaka på ordet ”hållbar” så inser du att det är ett riktigt gammalt svenskt ord. Tror du inte att bönderna ville ha en hållbar plog hellre än en med dålig hållbarhet? Att en viking ville ha ett hållbart svärd snarare än ett som rostade och bröts av? Att stenåldersjägaren ville ha en hållbar stenyxa? En hållbar fred önskade man sig nog också ibland. Liksom hållbara byxor. Men du gillar inget hållbart du. Uppenbarligen är du inte heller intresserad av hållbara argument.

      Gilla

  16. Lennart Bengtsson skriver:

    Att diskutera risker är självklart viktigt och det är till skillnad från det abstrusa begreppet ”hållbarhet” något som man faktiskt kan ha ett intelligent samtal om. Självklart finns det miljörisker som måste bedömas och värderas. För en tid sedan hade Scientific American en diskussion om olika risker där man måste bedöma såväl frekvensen för farliga händelse som händelsernas magnitud. En av de mest allvarliga riskerna är större soleruptioner som skulle slå ut såväl telesystem samt elkraftsystem med enorma ekonomiska och sociala konsekvenser. Sådana eruptioner som riktas mot jorden kan inträffa ca 1 gång per århundrade. Andra katastrofer är jättelika vulkanutbrott samt också konsekvenser att en allt för hög koncentration av växthusgaser i atmosfären. För att inte tala om alla galenskaper som människorna kan hitta på och som man har all anledning att oroa sig över.Men det är väl detta som MSB skall syssla med?
    På riktigt lång tidsskala så där 1 miljard år kan inte uteslutas att jorden och Venus kan kollidera. Men förhoppningsvis sträcker sig inte den mänskliga oron så långt fram i tiden.

    Liked by 2 people

    • Kuckeliku skriver:

      Begreppet hållbarhet är inte ett dugg mer problematiskt än populära ord som frihet, rättvisa, öppenhet, tillväxt osv. Varför inte också börja tala om frihetsmyten, rättvisemyten, öppenhetsmyten och tillväxtmyten?

      Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Vad tyder på det? Du har ju inte med ett ord problematiserat dessa begrepp. Lennart har skrivit ett gästinlägg på tusentals ord. Upp till bevis! Skriv en egen epistel om ett av dessa begrepp!

        Gilla

      • Kuckeliku skriver:

        Min kommentar försvann av något skäl. Sök på ”essentially contested concept” på Wikipedia. Kolla i synnerhet den 44: e referensen, där du får en massa exempel på viktiga begrepp som man har svårt att enas om definitioner av. Vill du föreslå att man avstår från att använda alla dessa ord? Kolla också Wikipedias förklaring av ”sustainability” i kommentaren här nedan.

        Gilla

  17. Lennart Bengtsson skriver:

    Svar till Kuckeliku

    Vi kan som sagt alla undgå en debatt full av missförstånd och helt onödiga personangrepp genom att helt enkelt undvika abstrusa begrepp som saknar en allmänt vedertagen definition. Ett begrepp som risk är här helt relevant men däremot inte hållbarhet. Jag medger jag borde gjort den distinktionen i början på mitt inlägg.

    Liked by 2 people

    • Kuckeliku skriver:

      Politiker och företagare mm använder sig gärna av positiva ord snarare än av negativa ord. Det skulle gå att starta ett politiskt parti med namnet Hållbar Utveckling, men det är mindre sannolikt med ett Anti-risk-partiet eller ens Säkerhetspartiet. Talet om ”hållbarhet” är också mycket bättre än tal om ”överlevnad”, som visserligen är ett positivt ord men mest gör att man får ont i magen. Man får inte ont i magen av tal om hållbarhet, utan kanske snarare ett gott skratt, som du fick hos Clas Ohlsson. ”Härifrån till överlevnaden” hade varit extremt alarmistiskt och inte ett dugg roligt.

      Gilla

  18. Kuckeliku skriver:

    Från engelska Wikipedia:

    In ecology, sustainability (from sustain and ability) is the property of biological systems to remain diverse and productive indefinitely. Long-lived and healthy wetlands and forests are examples of sustainable biological systems. In more general terms, sustainability is the endurance of systems and processes. The organizing principle for sustainability is sustainable development, which includes the four interconnected domains: ecology, economics, politics and culture.[1] Sustainability science is the study of sustainable development and environmental science.[2]

    Sustainability can also be defined as a socio-ecological process characterized by the pursuit of a common ideal.[3] An ideal is by definition unattainable in a given time and space. However, by persistently and dynamically approaching it, the process results in a sustainable system.[3]

    ”The term ‘sustainability’ should be viewed as humanity’s target goal of human-ecosystem equilibrium (homeostasis), while ‘sustainable development’ refers to the holistic approach and temporal processes that lead us to the end point of sustainability.”

    Gilla

  19. Lennart Bengtsson skriver:

    For Kuckeliku

    Har Du gjort tankeexperimentet att föreställa Dig det hållbara samhället med utgångspunkt säg från år 1875 eller någon tid under högmedeltiden säg år 1250? Vilka idéer skulle man då kunna ha haft om ett hållbart samhälle? Eller varför inte till det kinesiska samhället någon gång säg under mitten av Ming-dynastin?
    Hade den mest förnuftiga lösning varit att helt avstå från den fossila energin redan under 1700-talets mitt och i stället satsat på att vidareutveckla väderkvarnarna eller biomassa med risk att kalhugga de europeiska skogarna fullständigt? Eller att med dekret förhindra all utveckling? Då hade kanske CO2 koncentrationen fortfarande legat på 280 ppmv och vi hade inte behövt oroa oss för ett varmare klimat?
    Hållbarhet och Sustainability är för många positivt laddade ord men det räcker ju inte för att åstadkomma resultat. Då måste vi använda ord och begrepp som är begripliga och inte bara ord som mer passar i predikningar.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s