Gästskribent Rasmus Dahlstedt: Bäva månde den svenska teaterpubliken

Jag står framför det magnifika teaterhuset i Norrköping. På fasaden kan man läsa Esaias Tegnérs devis: ”Förkunna seklers sorg, förkunna seklers glädje”. Det är i slutet på maj. Scenkonstbiennalen och sommaren har anlänt samtidigt till staden vid Bråviken som antar formen av östgötsk idyll. Syrénen blommar. Jag förväntar mig att under denna festival och branschträff par excellence få ta del av avantgardistisk spjutspets-scenkonst.

Den första kvällens föreställning är Befrielsefronten av Maria Sveland. En våldtäktsman förgriper sig på Örebros kvinnor. I Svelands fiktion har förövaren cendréfärgat hår. Lo Kauppi gör samma försök att omskapa verkligheten med titeln på sin nyskrivna pjäs Vita män våldtar. Jag förmodar att en sådan titel helt enkelt säljer bättre på den marknad som aldrig utsätts för den riktiga marknaden.

Jag tar en titt i programbladet för att bli klar över vart jag ska gå härnäst för att se teater av högsta klass. Fäboland beskrivs som en matriarkal utopi om kvinnor som arbetar hårt, umgås och har det lite ”gött och mansfritt”. Missionären handlar om lesbiska, kristna missionärer i Västerbotten under 1900-talets första hälft. Mitt val faller på Mens, en föreställning som vänder sig mot det patriarkala samhällets reducerande av den menstruerande kroppen. På väg ut genom dörren efter att ha sett denna föregivet tabubrytande show funderar jag aningen förfrämligad över om jag även ska besöka publiksamtalet om ”föreställningen” Mens, för att där fråga hur man bedömer den konstnärliga kvaliteten i verket. Inser i samma ögonblick att risken att avfärdas som ”mansplainare” och ”högerextrem” är överhängande. Så jag avstår.

Redan efter två uppsättningar närmar jag mig den politiska depressionen. För den som inte får sitt lystmäte av föreställningar erbjuder Scenkonstbiennalen dock även ett stort antal seminarier. Ett axplock av vad jag kan få mig till livs: Separatistiskt rum för icke-män. Lesbisk frukost. Vita pratar vithetsnorm. Nation, national, nationalism, nationalscen. Våra historier diskuterar maktstrukturerna inom Musikalsverige idag. Vilken arbetsmiljö möts du av som yrkesutövande musikalartist och icke-man? Den subjektiva tolkningen av skådespelarkroppen. Fokus ligger här på rasifieringsprocessen och hur skådespelaren tilldelas olika roller av publiken.

Är det jag upplever Scenkonstbiennalen i Norrköping eller introduktionsdagen på grundkursen i kritiska vithetsstudier på Södertörn? Jag känner mig som Dante där jag vandrar genom det identitetspolitiska infernot. Det är lika bra att säga det redan nu. Jag hittar inte min Beatrice bland de livmoderbärare som dväljs på festivalområdet. Därtill är min smak för heteronormativ och könsrollsbevarande.

Letar alltmer febrilt i listan över seminarier: Hon ska kännas sexig – ett samtal om kostym och stereotyper. Sverigedemokraterna och kulturpolitiken – hur kan vi göra motstånd. Kön som masker. Normfällor i marknadsföring av scenkonst. De våldtagna primadonnorna – ett samtal om objektifiering, hot och patriarkala strukturer bakom scenen. It’s here, it’s queer – vi tar tempen på den stolta, queera scenkonsten i Sverige. Separatistisk fika för personer som möter rasism.

Författaren Johan Lundberg skrev hösten 2015 om hur svensk teater kantrade åt vänster. Sannolikt en korrekt beskrivning då. Idag vet jag inte vad som kan rädda skutan från att kapsejsa.

Jag besöker flera av seminarierummen. Inte oväntat är den könspolitiska propagandan massiv. De intersektionella perspektiven aldrig långt borta. Här frodas den sanktionerade separatismen. Den progressiva sexismen. Den behjärtansvärda rasismen. Likriktningen är total. Är detta vad som menas med att ”vi gillar olika”? De som problematiserar vithetsnormen tycks alltid kunna ses som normkritiker, hur många och inflytelserika de än blir. För att vara maktlösa har de förvånansvärt mycket makt.

Det dröjer till den tredje dagen innan jag ser en ”opolitisk” föreställning. Breaking Point heter den. En man cyklar enhjuling på en lina av hushållspapper. Charmigt och originellt. Antar att den uteblivna problematiseringen av hjulets rondör väcker ont blod hos somliga. Tyvärr har jag redan bokat biljetten hem.

För att teater i sin mest grundläggande form ska kunna sägas existera krävs skådespelare och åskådare. Att det är fler personer på scenen än i salongen brukar anges som skäl för att ställa in en föreställning. Den typen av teaterhändelse lär bli vanligare framöver.

Det är dags att hoppa i livbåtarna.

Esaias Tegnér gråter i sin himmel.

Rasmus Dahlstedt är skådespelare

 

37 thoughts on “Gästskribent Rasmus Dahlstedt: Bäva månde den svenska teaterpubliken

  1. Moab skriver:

    Modigt, om du är rökt som skådespelare i Sverige så finns det alltid Kabuki som endast spelas av män:

    Ovanstående är väl då ändå bevis på en förestående kollaps av denna manifestation av socialistisk postmodernism. Vad är skillnaden på dessa teaterstycken och att marschera i takt med handen pekande snett uppåt? Det är den kollektiva handlingen och hatet som är kärnan.

    Liked by 3 people

  2. Gunilla skriver:

    Ha, ha. Det är precis det jag väntar på också. Att teatersalongerna står tomma. Därför bryr jag mig inte längre om dyngan som vänster-feminist-rasifiering-aktivist-kulturetablissemanget vill kalla kultur. Nu är ju riksdagen i färd med att utarbeta ett dokument om vad svensk kultur är som på alla sätt försöker ‘avrätta’ svensk kultur och ersätta den med allehanda främmande inslag som nu anses ‘svenska’. Stäng ner skiten. Vi behöver den inte.

    Liked by 5 people

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Är detta vad vi skall lägga dyrbara skattepengar på?

      Ett rungande NEJ.

      Låt publiken,
      själva få betala för skiten!

      DRAIN THE SWAMP!

      Liked by 7 people

  3. BjörnS skriver:

    En sorglig beskrivning som tyvärr bara bekräftar mina fördomar En observation och en gissning:
    Observation: Normkritiken är den enda norm som inte får kritiseras.
    Gissning: Jag förstår inte det språk som används i dessa sammanhang. Det går nästan aldrig att hitta ett logiskt sammanhängande resonemang som har med verkligheten att göra. Min gissning är att om jag inte förstår så förstår nog inte hälften av de som deltar heller vad alla dessa krångliga och esoteriska ord betyder. Men ingen vill erkänna det.

    Liked by 3 people

    • Göran skriver:

      Jag kan erkänna att jag inte heller förstår. Men det är nog inte så mycket att förstå för den delen. Jag har till och med det osmakliga oförståndet att när jag inte förstår vad någon säger så säger jag det och ber dem förklara på ett begripligt sätt.

      Att vara krånglig är ingen merit utan att kunna förklara komplicerade fårhållande på ett enkelt sätt är merit.

      Liked by 1 person

  4. Anna skriver:

    Verkligheten överträffar här dikten! Vilket hyckleri som här avslöjas-” vi gillar olika”- jovisst, bara det är ”rätt” olika……..
    Jag gillar kultur, har själv jobbat inom kultur, mer åt kulturhistoria , och anser att den är mycket viktig. Men sådan här smörja till politisk korrekt elände har alltid, sedan 1968, skämt ut kulturbegreppet rejält! Ovanstående exempel i texten är bara infantiliserad smörja, man har lust at ryta åt dem”väx upp för tusan”!!!!

    Liked by 3 people

  5. Hovs-svartaste-hallar skriver:

    ”Sprätten satt på toaletten” = 68-vänstern.

    Tydligen kan det faktiskt sjunka ÄNNU djupare från den nivån .

    *vomerar*.

    Gilla

  6. Bruno skriver:

    En liten fundering bara, Rasmus Dahlstedt, du var väl ändå där i jobbet på nåt sätt så att du fick betalt? Om inte, vad sur jag skulle varit om jag varit där och betalat för eländet…

    Liked by 1 person

  7. Martin skriver:

    Jag trodde detta var satir. Googlade ”scenkonstbiennalen”. Nej, det är på riktigt. Men som humorfestival funkar det ju. Bokar in nästa tillfälle redan nu, nivån lär bara bli bättre!

    Gilla

  8. Hortensia skriver:

    Tack, Rasmus Dahlstedt, för denna tragikomiska ögonvittnesskildring från ytterligare ett aktivistockuperat kulturområde som går käpprätt åt helvete. ”Svenskt” ”feministiska” och bjärt röd-grön-rosa-färgade kulturyttringar översköljer oss ännu, men…

    … när den allra siste, hyperciviliserade, vite mannen ”has left the building”, kommer ridån att gå ner – och kanske återvinnas som nysvenska hucklesjok? – för den fantasifullt mensexhibitionistiska, svensk-kultur-och-mans-eskamoterande ”eliten”.

    Gilla

  9. dolf skriver:

    Jag har skrivit både om Lo Kauppis ”föreställning” (läs personförföljelse och ärekränkning av Pär Ström, Volt, ohm, ampere & Försurad sumpmark 2) och Svelands Befrielsen (Sveland i farten igen: Kvinnornas Befrielsefront, plus att jag sågat Hatet , länk finns i inlägget om Befrielsenfronten).
    Jag har läst Bitterfittan, Hatet och Befrielsen av Sveland. Köpte faktiskt Befrielsen (genom bokbörsen, för jag vill ju inte göda henne) och måste säga att jag blev dubbelt besviken, jag hade väntat mig att få bli förbannad för en massa osakliga vinklingar och underförstådda teser. Och visst fanns de underförstådda teserna där, men allt genomsyrades av att vara förutsägbart tillrättalagt och hela berättelsen var i slutänden enbart trist, tråkig och träig. Precis som Bitterfittan som mest kändes som en kvävande offerkofta.
    Men jag rekommenderar läsning av Hatet. Den är faktiskt rolig. Fast oavsiktligt. Som ett strålande exempel på ofrivillig humor kan jag nämna att hon ägnar ett kapitel åt hur media sågar och sänker Fi medan de hyllar och lyfter SD. (Jo, hon skriver faktiskt det, även om inte med exakt de orden. Se )

    Gilla

  10. dolf skriver:

    Jag har skrivit både om Lo Kauppis ”föreställning” (läs personförföljelse och ärekränkning av Pär Ström, Volt, ohm, ampere & Försurad sumpmark 2) och Svelands Befrielsen.
    Jag har läst Bitterfittan, Hatet och Befrielsen av Sveland. Köpte faktiskt Befrielsen (genom bokbörsen, för jag vill ju inte göda henne) och måste säga att jag blev dubbelt besviken, jag hade väntat mig att få bli förbannad för en massa osakliga vinklingar och underförstådda teser. Och visst fanns de underförstådda teserna där, men allt genomsyrades av att vara förutsägbart tillrättalagt och hela berättelsen var i slutänden enbart trist, tråkig och träig. Precis som Bitterfittan som mest kändes som en kvävande offerkofta.
    Men jag rekommenderar läsning av Hatet. Den är faktiskt rolig. Fast oavsiktligt. Som ett strålande exempel på ofrivillig humor kan jag nämna att hon ägnar ett kapitel åt hur media sågar och sänker Fi medan de hyllar och lyfter SD. (Jo, hon skriver faktiskt det, även om inte med exakt de orden. Se )

    Gilla

  11. Margareta skriver:

    Mitt första intryck när jag läste Dahlstedts beskrivning var att var en beskrivning av ett jordiskt helvete, så galet att hjärnorna bakom detta borde spärras in.
    Vad är det för hjärntvätt vi vanliga människor utsätts för när det är fritt spelrum för de galenskaper som beskrivs? Är detta den kultur vi tvingas betala för med skattemedel och som sannolikt anses förnyande och nydanande(vackra ord) av kulturetablissemanget.

    Liked by 1 person

  12. Trikarn skriver:

    Narcissister skäms inte för att de är narcissister.
    Parasiter skäms inte för att de parasiterar

    Vi glömmer ingenting, vi förlåter ingenting.

    Liked by 3 people

  13. Tommy Peterson skriver:

    Jag ställer mig bara frågan varför ska teater stödjas med skattemedel. Kultur ska liksom idrott betalas av den som utnyttjar och besöker evenemangen. Besökare/åskådaren betalar annars lägg ner. Teater liksom musėer är samma för mig, betalas av den som vill titta. Skattemedel ska gå till skola och omsorg sen allmän drift.

    Liked by 1 person

    • Kurre skriver:

      Haha som att idrotten inte får sjuka mängder i bidrag från staten. Detta kommentarsfält är då verkligen tomtarnas parad.

      Gilla

  14. E skriver:

    Här behövs inga livbåtar. Unga Clara står ständigt slutsålt, går knappt att få tag på biljetter.. De når större publik än någonsin.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s