En relativist, en skeptiker och en Bellman resonerar om den svenska skolans problem

Patrik Engellau

Bellman säger att problemet är lärarnas status är för dålig och att vi därför måste höja deras status.

Relativisten instämmer i att det nog är sant men att man också tänka på att det kan finnas andra synsätt. Att eleverna inte alltid respekterar lärarna kan ju bero på eleverna, särskilt pojkarna, hellre spelar dataspel än lyssnar på fröken.

Bellman säger att javisst, därför är det viktigt att höja lärarnas status snabbt som attan så att barnen lyssnar på fröken.

Skeptikern hummar lite och säger att jovisst, det vore väl bra om lärarna hade högre status, men hur går det till? Har utbildningsministern ett reglage på sitt arbetsrum där lärarnas status kan ställas in?

Bellman säger att det där var fånigt påstående av skeptikern. Det är väl lätt att höja lärarnas status. Det är ju bara att höja lönerna.

Relativisten menar att det här är en komplex materia och att det finns många synpunkter och kanske inte någon sanning.

Skeptikern säger att man inte kan vara säker på att det inte finns någon sanning. Han säger att det kanske finns en sanning i bemärkelsen bästa tänkbara lösning på problemet.

Bellman hävdar att just så är det och att den bästa tänkbara lösningen är att höja lärarnas status, det är väl inget att tjafsa om.

Relativisten framför att i verkligheten finns det inga sanningar, bara partsinlagor och att det bästa därför är att tillsätta en utredning där alla berörda parter kan träffas för då får man en lösning som reflekterar de olika parternas relativa makt. Relativisten understryker att detta är den svenska modellen. Inflytande i proportion till makt. Så är det ju i riksdagen. Kan aldrig vara fel.

Bellman tycker det verkar onödigt med tanke på att alla redan vet att det handlar om att höja lärarnas status.

Relativisten genmäler att det inte finns någon slutgiltig sanning utan bara intressen och att det därför är smart statskonst att låta intressena avgöra på det demokratiska sättet.

Bellman suckar och muttrar något om att det i det här fallet finns en lösning, nämligen att höja lärarnas status.

Skeptikern säger lite trevande att han inte tror så mycket på partssammansatta sanningar. Han vänder sig mot relativisten och säger att för övrigt är det väl just de parter du tänker sammankalla som under årtionden med just de metoder du föreslår har skapat just de problem vi dras med?

Relativisten säger att tja, så kan man förstås också se det.

Bellman ser utschasad ut och frågar fattar ni ingenting?

Skeptikern säger till Bellman att vi har de lärare vi har och om man höjer lönerna så tar det ett kvartssekel innan den svenska lärarkårens sammansättning har blivit märkbart påverkad av att det kommit bättre lärarmaterial.

Bellman är nu arg och säger till skeptikern att va fasen, du tror inte på min lösning och inte på relativistens. Så vad tror du på?

Skeptikern säger att han inte är så säker på att det faktiskt finns någon lösning alls inom ramen för vårt sjuka skolväsende tillika politiska system. Jag är ledsen, men den bästa tänkbara lösningen för framtiden kanske blir att var och en får greja sin utbildning bäst han kan.

Relativisten blir chockerad och säger att det där närmast låter som en nedläggning av välfärdsstaten.

Skeptikern säger att det är precis vad det låter som. Det är ett mycket surt äpple, säger han sammanbitet. Han fortsätter med att han inte gillar att det ska behöva låta på det sättet men menar att vi kanske gör klokt i att börja tänka tanken.

62 thoughts on “En relativist, en skeptiker och en Bellman resonerar om den svenska skolans problem

  1. Håkan skriver:

    Skolan – en bild av Sverige.
    Det är lätt att rasera.
    Tack alla politiskt korrekta företrädare för detta.
    Nu lämnar jag landet. Jag gör min egen exit.

    Liked by 2 people

  2. Bo Svensson skriver:

    Den lösning på problemet jag rekommenderar, passar för alla sorters stater och handlar om extern betygssättning och att skattemedel för ändamålet undervisning betalas ut till de kunskapstörstande efter hand som de kan dokumentera tillgodogjort kunnande.

    Detta är den råa stommen som må byggas på med extra omsorger om eftersläntrare och annat som man kan bekymra sig om.

    Den råa stomme som råder nu, är att barn med hot om hämtning med polis nödgas närvara i lokaler där det pågår undervisningsförsök av lågavlönade kommunalanställda utan befogenheter att effektivt ingripa mot störande och våldsamma elever.

    Liked by 1 person

  3. Katarina Elsässer skriver:

    Vi har tillåtit att hela vårt land, vår skola, vår sjukvård,vår omsorg,vårt pensionssytem, vår tillit till stat och medmänniska, är totalt förstört.
    För oss som kan, är det bara att lämna det sjunkande skeppet!
    Göra precis det som Mena folket och Syrianerna,Irakierna,Kurderna och snart alla övriga Turkar blir tvingat att göra.
    Våra politiker har ännu inte förstått allvaret utan fortsätter som allt vore bara ett temporärt problem.
    Men man kan inte kräva mer av dessa outbildade människor som bara kan följa sin partipiska, eget tänk ger utestängning oh förlust av försörjningsmöjlighet.

    Liked by 3 people

    • Anders L skriver:

      Det hette så när vi barn brukade berätta Bellmanhistorier på 50- och 60-talen , t. ex ”det var en svensk, en amerikan och en Bellman”.

      Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Nej, det hette ”en svensk, en amerikan och Bellman”. Eftersom alla barn kände till Carl Michael Bellman. Dagens ungar känner inte till honom, så de har missförstått ordet ”Bellman” som ”en bellman”, ungefär som ”en engelsman”. Detta är till och med beskrivet i litteraturen.

        SFI, i stället för svenska.

        Gilla

  4. p2185 skriver:

    En gång i tiden verkade jag i en myndighet vari chefernas kompetens måste höjas. En viktig åtgärd i detta arbete var att chefernas löner skulle höjas. Då skulle riktigt kompetenta chefer kunna rekryteras. Så fick alla befintliga chefer höjda löner och det sades att nu har kompetensen hos cheferna höjts. I statsförvaltningen är inte sällan höga löner också kopplade till hög status.

    Det är väl klart att lärarna ska ha höjda löner.

    Liked by 2 people

    • rudmark skriver:

      Känns igen från riksdagsledamotersättningen som höjdes, visserligen inte bara att kompetensen skulle höjas, utan också att rädda politikerna från den hemska arbetsmarknaden. Inte lätt när man satsat hela sin yrkeskarriär på en kossa.

      Patriks resonemang ovan slutar som alla diskussioner. ”Ingen åtgärd”. Polisen skulle kunna lägga till ”Ärendet avskrives”

      Liked by 3 people

    • steffoth skriver:

      Det är knappast självklart att lönerna ska höjas. Är det rimligt att anställda som inte är kompetenta nog att göra det som de är satta till, i detta fall förmedla kunskap, ska få högre lön? Svaret är givetvis nej. Istället måste man diffrerntiera lönerna kraftigt och bara premiera de som är duktiga i sina roller. Ett led i detta måste då vara att den enskilde lärare inte får sätta betyg på de elever han eller hon undervisat.

      Gilla

  5. Alexander Zetterberg skriver:

    Min vana trogen börjar dagen med att surfa in på Det Goda Samhället och redan första artikeln överträffar mina förväntningar. Ett lite obskyrt samtal mellan Relativisten, Skeptikern och Bellman tar plötsligt en oväntad vändning med en slutkläm som många säkert ryggar tillbaks inför – och få etablerade skribenter skulle våga sätta på pränt – en uppmaning att montera ner välfärdsstaten.

    Toxikologerna lär oss att alla substanser, hur nyttiga eller harmlösa den än förefaller, är toxiska, det är bara en fråga om dos.

    Det gäller även kombinationen av demokrati och idéen om positiva mänskliga rättigheter, vars inneboende logik, där politiker köper väljarnas röster med deras egna pengar, med tiden ofelbart leder till att statens ursprungliga kärnuppgift, att tillgodose våra negativa mänskliga rättigheter, som att säkra landets gränser och upprätthålla lag och ordning, förfaller, och all kraft läggs istället på att hitta offer och skapa utfallsmässig ekonomisk rättvisa.

    Vi närmar oss en punkt där våra demokratier kommer sättas på svåra prov. Aldrig någonsin har en civilisation varit så skuldsatt som dagens och politiker av alla schatteringar gör allt de kan för att förhindra det oundvikliga, en recession med stigande räntor, eftersom de vet att detta kommer leda till en finansiell härdsmälta.

    Ibland tänker jag att detta är vad som krävs för att tvinga fram en reformering av våra demokratiska system, men inser samtidigt att i en sådan kollaps kommer i många länder totalitära krafter ta över, med förtryck, fattigdom och krig som följd.

    Vi måste göra något innan det är för sent, vi måste reformera vårt politiska system innan den finansiella kollapsen. Görs det snabbt nog kanske till och med kollapsen kan undvikas.

    Ett förslag vore att låta alla politiska beslut som innebär en utgiftsökning kräva kvalificerad majoritet (2/3) medan förslag som innebär minskade offentliga utgifter kan klubbas igenom med enkel majoritet. Då skulle vi få en bättre balans mellan statens försvar av positiva respektive negativa mänskliga rättigheter.

    Det finns säkert bättre förslag, det viktiga är att diskussionen börjar föras.

    Liked by 4 people

  6. Christer Carlstedt skriver:

    Tanken är tänkt.
    Ett provbett i äpplet klargjorde att det är fruktansvärt surt.

    Ingen av krönikans tre figurer ifrågasatte tydligen utbildningens eller skolans varande.

    Bellman gör misstaget att han likställer lärarens lön med status. Jag beklagar, men om man dubblar etter trefaldigar lärarens lön utan att samtidigt ge förutsättningarna för en effektiv kunskapsöverföring så är det en bortkastad slant. När ungarna kommer hem med skitbetyg så blir föräldrarna förgrymmade för att de inte får mer valuta för pengarna och det ger just ingen status att inte leverera önskat resultat.
    De flesta inser säkert att man inte kan köpa kunskap på samma sätt som när man betalar för en chokladkaka på Konsum.

    Om välfärdssamhället abdikerar och anser att det nu är upp till föräldrarna att få telningarna utbildade, så kommer det att kosta. OK då. Man kan givetvis inte ta ut lika mycket i skatt eftersom det är en produkt man inte längre levererar.
    Skattelättnaden för den som i dag uppbär någon form av bidrag till sin försörjning eller boende torde inte räcka till mer utbildning än att barnet eller barnen få komma in en stund innanför skolgrinden och sedan gå hem.
    Ja men ge föräldrarna skolpengen att hantera efter eget gottfinnande då!

    Du vet lika väl som jag att de som sitter på den ekonomiska pottkanten kommer att spendera minsta tänkbara på skola för att få ett extra tillskott på matkontot.
    Varför tror du att föräldrar som aldrig gått i skola och som för övrigt anser att västvärldens skolundervisning är ett satans påfund skulle känna det som angeläget att spendera pengar på något sådant?
    Vill du ha ett trasproletariat som är analfabeter?
    Vem skall försörja dessa som hamnat i en sits de inte själva kunnat påverka på grund av föräldrarnas oförmåga eller bristande intresse?

    Relativisten tycker jag har en poäng med litet utredande. Men det är så ta mig sjutton inte de som misshandlat utbildningen som skall utreda.
    Det är i så fall dags att kalla in de som verkligen vet hur utbildning fungerar på det psykologiska planet.
    Flumpedagoger göre sig inte besvär!
    Troendets era borde nu vara över.
    Det gick inte över hövan bra.
    Hur gör man med de elever som inte är ett dugg motiverade för att de inte skall sabotera för de som är det?
    Skall man ändra studiemedelspengen/barbidraget så att det sätts i relation till uppnådda resultat?
    Inte för att det betyder något för eleverna. Den typen av framförhållning så att de kan se sambandet mellan dagens egna prestation och ett mål en månad bort har de inte. För dem gäller ögonblicklig tillfredsställelse. Men kanske det skulle kunna ge föräldrarna ett incitament till intresse för elevernas förkovran och kanske en insikt i att eleven skall lära sig och att placera ansvaret där det hör hemma.

    Många stenar behöver vändas.

    Gilla

  7. Ina Höst skriver:

    Nej, lärarna måste få lov att återta sitt ledarskap, de ska inte vara jämlika med eleverna och kompisar. De ska steg för steg förbereda barnen och de unga för vuxenlivet och delge dem de kunskaper de behöver för att hitta sin plats i samhället. Inget onödigt, flum eller indoktrinering. Barn och unga förväntar sig att de vuxna är ledare, de vet ju hur det fungerar! Tar de inte på sig den rollen, tappar eleverna respekten och hittar egna ledare bland barnen – det blir som att blinda leder blinda!
    Man ska komma ihåg att barn och unga hela testar gränser, det ingår i deras sociala utveckling. Då är det viktigt att de vuxna ger klara besked omedelbart!

    Liked by 2 people

    • Bo Svensson skriver:

      När man utbildar sig till lärare för att man inte kom in på de mera krävande linjerna, måste det ju vara så att en avsevärd andel av eleverna är smartare än sin lärare och det påverkar ju den grad av respekt som är välmotiverad.

      Jag tror på en ordning där de kunnigaste och skickligaste lärarna lägger ut sin undervisning på nätet där sedan alla som känner sig motiverade kan ta del av den. – Och att tillräcklig motivation skapas med ekonomiska styrmedel.

      Liked by 1 person

      • Fredrik Östman skriver:

        Det faktum att läraren ofta inte är den mest begåvade och intelligentaste personen i klassrummet har blivit ett problem på grund av den nya flum-”pedagogiken” som kräver aktivt och nyskapande arbete av läraren. Den gamla auktoritära pedagogiken med fasta regler och fast innehåll i undervisningen gav medelmåttiga lärare tillräckligt stöd för att alltid vara den högste i klassrummets hackordning oavsett begåvning och intelligens. Den var ett stöd för de vanliga, normala lärarna. Det var ett stöd för de vanliga, normala eleverna.

        Dagens skola har mindre begåvade och sämre utbildade lärare som förväntas utföra mycket svårare uppgifter än fallet var i den gamla skolan. Det är en orimlig situation som inte kan lösas inom gällande paradigm.

        Vi måste inse att personlig kunskap, talang och förmåga alltid kommer att vara en bristvara och att fasta strukturer och institutioner är en nödvändig hjälp för de flesta och ett sätt för de faktiskt begåvade att erbjuda denna hjälp på ett effektivt sätt och utan att vara personligen närvarande i samtliga klassrum.

        Liked by 1 person

  8. JAN BENGTSSON skriver:

    Visst kan vi höja lärarlönerna, det är rätt enkelt…

    Men sen har vi fackföreningar för andra grupper,
    som anser sig förfördelade…

    Som vill ha lika mycket mer, annars blir det strejk…

    Tulipanaros är lätt att säga, men …

    Har någon hört talas om ekorrhjul?

    Gilla

  9. Ina Höst skriver:

    Vissa ord föll bort. Man ska komma ihåg att barn och unga hela tiden testar gränser, det ingår i deras sociala utveckling. Då är det viktigt att de vuxna ger klara, tydliga besked omedelbart!

    Gilla

  10. Göran Fredriksson skriver:

    Skolproblemen grundlades redan på 1960-talet. När alla skulle gå i samma slags skola oavsett studiebegåvning och studieintresse. Att de förvärras kraftigt först vid sekelskiftet beror på att då har den siste av de lärare som utbildats innan grundskolan infördes och innan 68-vänstern förstörde lärarutbildningen pensionerats.

    Ett välfungerande utbildningssystem måste vara nivåindelat. Det måste vara eftersträvansvärt för eleverna att få inträde till en mer kvalificerad skola, oavsett om den är av teoretisk eller yrkesinriktad karaktär, och där urvalsmekanismen är uppnådda studieresultat. Det behöver även finnas möjlighet att gå om ett studieår för den som inte kan hålla studietakten, kanske beroende på sen mognad.

    I ett skolsystem som detta finns det inget utrymme för dem som skapar oro i klassrummen som en följd av ointresse för skolan eller oförmåga till inlärning. Det är hög tid att överge 68-vänsterns skolsystem. Det är även hög tid att ge studieintresserade elever den möjlighet till effektiv utbildning som de vill ha och som även är till stor nytta för allas framtida välfärd.

    Liked by 7 people

    • Hovs-svartare-hallar skriver:

      Exakt — där har du pudelns kärna. Problemen grundlades när 68-vänstern började pilla med skolpolitiken, men genomslaget märks fullt ut nu när den äldre generationen kompetenta lärare, som hållit emot vansinnet i det längsta, till sist gått i pension.

      Grunden är dels att man vägrar inse att lågpresterande och högpresterande elever inte kan buntas ihop i samma klass, dels att man är skiträdd för allt som möjligen kan ge läraren auktoritet i klassrummet — då skriks det genast om ”fascism!”

      Läraren ska helst inte ens undervisa. Helst ska eleverna ”själva söka kunskap”, som det heter!

      Dagens lärare ska alltså, utan att egentligen undervisa och utan att få tydligt genomdriva spelreglerna i klassrummet, på något magiskt sätt få en klass bestående av allt från högbegåvade till ”hjälpklassmässiga” (som det hette förr) ungar att ta till sig nya kunskaper.

      Detta är den skola som 68-vänstern och deras arvtagare vill ha. Systemet har befunnits fungera klart sämre än det gamla system som avskaffades runt 1970, men vad betyder väl verkligheten när ideologin sätts i högsätet?

      Detta är för övrigt detta lands grundproblem: (Vänster-)ideologin har i decennier setts som viktigare än verkligheten

      Läs boken ”De svenska skolreformerna 1962-1985 och personerna bakom dem” av Inger Enkvist. Finns på Bokus.

      Liked by 6 people

  11. Sixten Johansson skriver:

    En svårt sjuk kropp kan inte botas med plåster, ordmagi eller pengar. Jag kan inte se hur den svenska skolan skulle gå att rädda (och med cirka 20-30 års eftersläpning går utbildningsväsendet i Finland mot samma öde – allt från dagis till universitet kanar allt snabbare utför).

    Välfärdsstaten kollapsar av många samverkande orsaker, t ex obönhörlig naturlig tendens att expandera, porösa brandväggar mellan systemen, okunniga och giriga administratörer och politiska ledare.

    När medvetandeindustrin, det politiska systemet och rättsapparaten växer ihop med vård-, omsorgs- och utbildningssystemen fräter ideologiseringen hål i brandväggarna mellan systemen. En ofantligt stor del av både den privata och den offentliga sektorn producerar bara ord och annat medvetandeinnehåll. Merpartens sugsnablar till skattemedlen kan lossas utan förlust för medborgarna och nationen.

    Inför de allt svårare kriserna och den kollaps som kommer behöver de styrande noga kartlägga vilka funktioner som är nödvändiga för att förebygga anarki: Polis och försvar, sjukvård (med nedskuren administration), infrastruktur. Staten kan utlova t ex medborgarlön i preliminärt två år för alla friställda = existensminimum + att man årligen får dela på ett eventuellt offentligt överskott.

    Föräldrarna får ta ansvaret för sina barns utbildning och medborgerliga duglighet. Staten bygger upp transparenta krav- och censorssystem för alla nivåer och betalar premier för godkända betyg. Privata skolor har antagningsprov, arbetsgivare sköter behövliga lärlingsutbildningar. Medborgarna och marknaden får helt enkelt sålla fram de behövliga kunskaperna, de bästa metoderna och de passionerade lärarna.

    Liked by 2 people

  12. MOAB skriver:

    Jag har en kinesisk kollega som bott här länge, vi kom att diskutera barnuppfostran, hans barn skurar toaletten. Ja säger han självklart, de använder den ju! De städar sitt rum, åker på karateläger där de får laga maten själv osv. Listan var lång och i min kollegas ögon helt självklar. Lösningen heter inte bättre lärare när elever spottar på läraren eller säger åt dem att hålla käften. Lösningen heter disciplin och hur man kan återinföra det. Jag bor i den kommun som år efter år blir röstad till Sveriges bästa skolkommun och det har inte att göra med lönerna, de är lägre än på många ställen, kommunen är smål och satsar hellre på skrytbyggen och sedan ungefär ett år eller så, på migranter. Det finns ordningsproblem ala solsidan här, föräldrar som bryr sig om sin golf och sina jobb mer än sina barn men i mina barns klasser så är det i stort tyst och barnen lyder läraren. Lärarna är på inget sätt fantastiska, men de är ok, de är inga stora folkbildare och få hade nog över medelbetyg då de själva gick i skolan. Varför blir denna kommun bäst? Svaret är givet, det är någorlunda ordning i klasserna och eleverna kommer (eller kom till helt nyligen) från skötsamma medelklassfamiljer. Alla skolor utom en är kommunala.

    Det som behövs är först och främst att vi sätter stopp för att migranter blandas med andra, annars kommer det att sluta med att alla skolor blir usla och det inte finns några goda exempel. Det måste finnas ett bildningsideal, vi har inget Eton i Sverige men vi måste ha bra och dåliga skolor och om ingen får en god utbildning i Sverige så finns det ingen kvar att betala för migranterna eller något annar för den delen.

    Sedan behövs redskap för att upprätthålla disciplin. Här föreslår jag återinförandet av OBS-klass och relegering. Detta fungerar utmärkt, både för den störiga eleven, men viktigare för resten av klassen. Vissa skolor kommer att bestå av hela klasser av unga killar i OBS, men tjejerna kan då åtminstone få lära sig nåt.

    Sedan måste all pk ut och bildningsidealet sättas främst, inte pyssel och sport, och högre löner kan vara en del av detta, men det kommer att ta en evighet. 5000kr mer i månaden hjälper inte om din tid går till att säga håll käften till eleverna. Patrik jag föreslår ett studiebesök i verkligheten, din diskussion ovan är verklighetsfrämmande, bortsett från den uppgivna positionen. Om man ändå vill skapa positiva incitament för lärare så förslår jag återinförande av ett mycket långt sommarlov, 2-3 månader, hellre än högre lön.

    Segregation, ordning och långt sommarlov är receptet.

    Liked by 3 people

    • cmmk10 skriver:

      Det är så mycket som är tokigt, det stallet städar man inte ut i ett nafs:

      ”Det är en lärare vid en grundskola i Gislaveds kommun som vid ett tillfälle ska ha pekat finger åt en elev samtidig som andra klasskamrater var närvarande.
      Därför kräver nu Barn- och elevombudet, Beo, att kommunen ska betala skadestånd på 10 000 kronor. Detta eftersom eleven blivit kränkt, menar Beo.”

      http://www.friatider.se/l-rare-pekade-finger-t-elev-kommunen-kr-vs-p-skadest-nd

      Liked by 1 person

    • Ina Höst skriver:

      Segregation, absolut! Och att lärarna får lov att återta rollen som de naturliga ledare som de är! Detta förväntar sig eleverna, inte att de är jämlika eller kompisar, annars tappar de respekten och söker andra ledare. Lärarna ska vara goda ledare som steg för steg förbereder eleverna för vuxenlivet och förser dem med de kunskaper och färdigheter de behöver, inget annat onödigt.

      Liked by 1 person

      • MOAB skriver:

        Jo visst, men det är bara slående att det tävlas så mycket i sport, alla vet vem som är bäst på boll eller hopprep, men den som är bäst på svenska eller matte?

        Liked by 1 person

      • Ina Höst skriver:

        På fritiden spelar de dataspel istället för att gå ut och leka med sina kompisar – de finns inte där!
        Ett rejält morgonpass har visat sig vara bra för inlärningen under dagen i många skolor som provat.

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Ett par timmar med en bra bok har visat sig vara bra för inlärningen. Men vad lär man sig medan man skuttar runt och lyder en jumpafascist? Underordning?

        Sport skall förstås bort ur pliktskolan. Det är en fritidssysselsättning.

        Gilla

    • Anna skriver:

      Ja, jag håller med om att det är böst att placera alla invandrarelever i en enda skola så att de andra skolorna får en chans att fungera. Hade jag för tre år sedan sett vad jag nyss skrev hade jag blivit förfärad, jag trodde på blandning o integration, att såhär ser mina barns Sverige ut och de måste vänja sig. Nu efter tre år med dottern i kaosskola(efter att man slagit ihop två skolor varav den ena var fylld av, tyvärr kan jag inte säga på ett trevligare sätt, white trash och invandrare) så är jag helt för segregation i skolvärlden så att åtmimstone några barns skolgång räddas Jag är bara förbannad på migsjälv att vi inte insåg detta tidigare pch flyttade ungen till en vettig o lugn skola.

      Gilla

    • steffoth skriver:

      Dessvärre finns det säkert elever som skulle jubla åt att bli relegerade. Då kan de ägna sig åt allt det som är viktigt i livet, som exempelvis att ta selfies och lägga ut på Instagram, skriva på Facebook, chatta med de icke-relegerade på Snapchat, Whatsup, Line och allt vad skiten nu har för namn.

      Är det förresten ingen ansvarig som funderat på att tillåta skolorna att sätta upp störsändare i skolorna för att störa ut mobiltelefonin för eleverna? Det är givetvis ingen mänsklig rättighet att kunna ringa eller surfa på skoltid och man skulle säkert förbättra skolresultaten.

      Liked by 1 person

  13. Sten Lindgren den äldre skriver:

    Mitt i prick, precis så seg är samhällsdebatten idag. Och precis så svårt är det att veta var man ska börja om man vill bryta trenderna. Mycket hänger ihop och det behövs något slags paradigmskifte. I avvaktan på att detta sker, om det någonsin kommer att ske, ser fler och fler om sitt eget hus även m man aldrig skulle erkänna det offentligt.

    Gilla

  14. Jonas Nilsson skriver:

    Ett grundbult i visionen om den fullt utvecklade samhället (Comtes triad av mytiskt – teologiskt och tillsist positivistiskt samhälle) var övertygelsen om lagarnas pålitlighet och sanningens oomkullrunkeliga fasthet. Det skissades på Newtons fasta grund som tillika var en levande teolog. Jag tror att om vi ska nå fram till levande samhällelig sanning igen kommer vi inte undan frågan om samhällets trosgrund med det enda alternativet i Nya Testamentet. Att skippa det är för mig att säga att Gud inte finns (Koranen var ett tidigt försökt till dekonstruktion med världsmakten som frälsare) och då är allt tillåtet som Dostojevskij lärde sin tids samhällskritiker. Kort sammanfattat: är Brott OCH straff trots allt ett samhällsbygge värt att satsa på, där samvetsgrann ärlighet också i utbildningsväsendet faktiskt gör skillnad (det som ryssarna nu tycks ha satsat på efter att samhällsrevolutionsprojektet gick i graven?)

    Gilla

  15. Anders skriver:

    Skulle också tro att skeptikern har rätt. Men det är inte bara den svenska skolan som troligen är bortom räddning, detsamma gäller för det svenska universitetsväsendet. En svensk universitetsexamen är snart inte mycket värd (detta är för övrigt en aldrig belyst aspekt när det gäller ”högutbildade” invandrare – vem tror att en examen från ett universitet i Syrien motsvarar en examen från ett välkänt västerländskt universitet?). Konkurrensen från utländska elituniversitet kommer att bli förödande. Institutioner som Harvard satsar stort på att bygga upp distansundervisning, och med IT-utvecklingen kommer detta att bli allt lättare. Möjligen överlever de svenska mera yrkesinriktade utbildningarna, som t.ex. läkarutbildningen (men till vilken kvalitet?), medan andra examina knappast kommer att vara värda mer än pappret de är skrivna på.

    Liked by 1 person

  16. oppti skriver:

    Hade de frågat Tysken eller Finnen i stället så hade han spelat upp en lektion och frågat om det inte är disciplinen som fattas i vissa skolor.
    Sått mödrarna längst bak i klassrummet så lär de stökigaste uppföra sig. Då kanske även det går att få mödrarna att lära sig lite svenska.

    Gilla

  17. Tomas skriver:

    För min del tror jag inte att höjda löner påverkar lärarstatusen märkbart. Men lärarna blir förstås glada om de får en anständig lön. Det som fallerar är naturligtvis lärarutbildningarna ock skoliverket som nogsamt följer ”värdegrunden” med allt vad det för med sig av medbestämmande gränsande till att ”eleverna alltid har rätt” som kunderna i en butik. Lärarkåren måste bli vassare med bättre självförtroende och vara en positiv auktoritet, det kan inga löner göra men ett bättre urval av studenter på utbildningen är ett måste. Utbildningsnivån är under all kritik. Tomas med 15 års erfarenhet som lärare på grundskola o gymnasium. Sen tröttnade jag och tog andra jobb.

    Liked by 1 person

  18. uppstigersolen skriver:

    För de av oss som redan har hunnit upp i åldern har många redan hunnit avnjuta välfärdsstaten och kanske räcker den ett tag till. Mina barn och barnbarn däremot kommer nog få klara av mycket på egen hand. Jag är ju inte helt barskrapad så när jag lämnar jordelivet kommer de att få ta del av detta. Kanske kan det hjälpa dem.

    Gilla

  19. Fredrik S skriver:

    Undrar om libertarianen som förklätt sig till skeptiker inte är en del av problemet!?
    Decentraliseringen av ansvaret från staten till kommuner som gjort om skolan till en social verksamhet bland andra. Valfrihetsreformens skapande av en skolmarknad med kunder som tar sin skolpeng och går när det t.ex. ställs krav för att få höga betyg och till det alla oseriösa aktörer som vill vara med och dela på skattepengarna.
    Inger Enkvist gör det tydligt i sin senaste bok att skolan har varit ett ideologiskt bondoffer under hela efterkrigstiden. Förlorarna i de ”viktiga” ekonomiska frågorna har fått skolfrågan som plåster på såren.
    Det går inte att höja lärarnas status med ett reglage men jag har kommit fram till att kraftigt höjda lärarlöner är det enda sättet att lösa skolans kris och det kommer att ta längre tid än ett ”kvartssekel”.
    Höjda löner är det enda sättet att attrahera rätt personer till läraryrket. Personer som inte nickande accepterar alla dumheter som sköljer över skolan utan har integritet att säga:-Nej!
    Under tiden får vi fasa ut all idealister som ville bli psykologer men inte ens hade betyg för att komma in på socialhögskolan och därför blev lärare för att få ”jobba med människor”. Eller har libertarianen/skeptikern någon marknadslösning som går snabbare?

    Gilla

    • cmmk10 skriver:

      ”Personer som inte nickande accepterar alla dumheter som sköljer över skolan utan har integritet att säga:-Nej!”

      Riksdagsmännen har riktigt höga löner, samt fina pensions- och trygghetssystem. Inte tycker jag att den knapptryckarbataljonen verkar uppvisa någon större integritet?

      Liked by 1 person

    • MartinA skriver:

      Ni socialister och socialliberaler har nu fått ha skolan som tummelplats för era ideer i ett halvsekel. Det är dags för er att erkänna att allt ni gör blir pankaka.

      Liked by 2 people

  20. Hovs-svartare-hallar skriver:

    Jag önskar att det vore så enkelt — att höjer man lärarnas löner så fixar sig resten. Men tyvärr är det nog mera som med polisväsendet: att poliserna ger upp och byter yrke lär bero på en hopplös arbetssituation (även om lönen också har betydelse).

    Även lärarna verkar ha en arbetssituation, enligt rapporter jag tagit del av, som åtminstone jag skulle finna helt omöjlig att stå ut med — oavsett lönen!

    Något fel måste det vara, när man knappt lyckas fylla platserna på lärarutbildningarna och följden blir att de MINST begåvade studenterna hamnar i läraryrket!

    Och i ett patetiskt försök att lösa problemet sätter man en individ som Gustav Fridolin (MP) som minister för detta område. Han lovar med sin sedvanliga megalomana enfald att ”fixa skolan på 100 dagar.” I själva verket är det just den giftiga ideologi som Fridolin själv representerar, som utgör grundorsaken till skolans förfall.

    Detta är en vagt vänsterinriktad ideologi präglad av pubertetsmässigt önsketänkande, panikångest inför auktoritet och likhetsfundamentalism. Kort sagt: mentaliteten hos en rebellisk och samtidigt djupt osäker tonåring, upphöjd till norm i samhället!

    Jag kan ge skeptikern rätt i att råttorna tillåtits dansa på bordet så länge nu, att situationen ser mörk ut. Hela skolväsendet är infekterat av en giftig och nedbrytande ideologi och det skulle krävas en radikal omstöpning av hela systemet, där man kastar ut de senaste 50 årens så kallade ”reformer” och återgår till ett system som faktiskt fungerar (och som ännu tillämpas i ex-vis Finland).
    Dessutom har vi som lök på laxen den kaos-skapande effekten av de senaste decenniernas vanvettiga migrationspolitik — men det är en annan historia.

    Liked by 5 people

  21. Folke skriver:

    Det är lätt att tänka att det är självklart att alla lärare skall ha höjda löner. En gång fanns det ju lektorer i läroverk , ibland med ”professorskompetens”, som även om deras löner inte var uppseendeväckande höga, åtnjöt ett stort anseende. Men samtidigt var den stora skaran av folkskollärare hela tiden en mycket mer lågavlönad kategori. Idag, när alla ungdomar skall gå i gymnasium, går det inte att jämföra alla lärare med kategorin lektorer i läroverk – det ligger närmare till hands att se dem som nutida folkskollärare. Självklart måste lärare i allmänhet fås att upprätthålla disciplin i sina klasser men det löser man inte med att bara höja lönerna.

    Liked by 1 person

  22. MartinA skriver:

    Mycket bra förslag.
    Dagens ordning där det är mer eller mindre obligatoriskt 12 års (12 år!!!!!!!!) skolgång är vansinniig och livsfientligt. Och att inte alla som går 12 år i skolan lär sig grundläggande räkning och läsa skriva gör det hela snarast tragikomiskt.
    Skolan är människoförstörande och själaförstörande. Och främsta syftet verkar vara indoktrinering.

    Liked by 2 people

    • MartinA skriver:

      Det skolan vill lära ut är postmodernistisk smörja och politisk indoktrinering. Så på det sättet är det bra att det görs illa. Men bättre vore om det inte gjordes alls.

      Liked by 2 people

  23. Anders L skriver:

    Det är naivt och ofruktbart att tro att staten vill förbättra skolan. Obildad och följsam valboskap är förutsättningen för PK-samhället. (Hur skulle annars t. ex Mp och Fi få väljare?) Hur ska barnen göra nu om de vill lära sig läsa, skriva, räkna, engelska, tyska, franska, skrivstil, historia? De bästa friskolorna har jättelånga köer eller ligger för långt bort. Hemundervisning är straffbelagt här men tillåtet i grannländerna. (Finland har å andra sidan bland de bästa skolorna).

    Gilla

  24. Redaktionen skriver:

    Kommentar av Tia Itkonen:

    Nu kommer jag att peka finger. Kanske några känner sig kränkta och vill anmäla mig till DO, men den risken får jag ta.

    Det första pekandet går mot dig, Patrik, då du använder beteckningen fröken för en hel yrkeskategori av undervisande lärare. Samtidigt som du tar upp frågan om den status som just denna yrkesgrupp förlorat för minst ett halvt sekel sedan. Du verkar blind inför att du själv befäster detta sexistiska bruk av fröken som beteckning på kvinnliga lärare. Manliga kallas ju bevars för magister, så mycket värdigare, oberoende av om de har den motsvarande akademiska examen eller ej. Många må ha förlorat kunskapen om den ursprungliga betydelsen av fröken: ogift kvinna; Neiti på finska; Miss på engelska; Freulein på tyska etc – ingen skulle komma på idén att kalla lärare för fröken i dessa länder – men jag utgår ifrån att du som historiekunnig vet att läraryrket en gång i tiden var ett av de få yrkena som var tillgängligt för även kvinnor. Fast bara om de var ogifta. Ändå väljer du att befästa detta förklenande bruk av yrket lärare, för det är vad det handlar om: reducering av yrkets status, ”nåt som kvinnor brukar syssla med”, de kan väl få göra det om de nu inte är gifta, som man tänkte förr.

    Det gick att sluta använda neger för svarta afrikaner, det gick att sluta använda zigenare för romer, det gick att sluta använda dårhus för psykiatrisk klinik, men det verkar helt omöjligt att sluta använda detta förminskande ord fröken som beteckning för lärare. In till lärarhögskolorna strömmar studenter av båda könen, ut kommer kvinnliga fröknar och manliga magistrar. En makalöst sexistisk inrättning må jag säga! Hur kan det vara så svårt att se denna anomali, i en skola där ett av huvudmålen är just jämställdhet mellan könen – har jag alltid undrat och upprörts över sedan jag år 1986 flyttade hit! Och hur svenska feminister inte tagit i frågan, är för mig en ännu större förundran!

    Lite anekdotiskt: När jag 1991 började jobba på en skola i Rinkeby, presenterade min arbetskollega mig för eleverna som fröken (jag var nära att hoppa i taket), medan han själv kallade sig för magister. Någon magister var han ju inte, han var mellanstadielärare, medan min utbildning som ämneslärare var just magisterns. Jag var rätt ny i landet och tog det jobb som fanns. Jag tog tag i frågan, förklarade för eleverna hur det hela hängde ihop, vad fröken på riktigt betyder, varpå det tog bara en rast för dem att snabbt informera skolans övriga elever om saken. Det tog inte länge innan alla hade rätt information. Egentligen var det inte alls svårt för dem för i deras hemländer hade lärare hög status och kallades vederbörligen just för lärare. Det var bara de svenska lärarna på skolan som det inte gick att ”omvända”.

    Annat som fick mig som ny i landet att undra över var att någon allmänbildning, för mig ett av de övergripande målen, skulle man inte syssla med. Inte heller ge läxor, ”just för dessa elever”, man måste ju förstå problemen med deras bakgrund. Katederundervisning skulle man inte heller ha, Caligula spökade där direkt. Tur var väl det att jag inte hade blivit indoktrinerad av den svenska skoldebatten för där stod jag, vid tavlan, framför katedern, för det mesta (snälla nån, det är ju därifrån man får syn på varje elev!) när jag inte gick runt om någon behövde extra hjälp. Och varför bråka om keps och mössor, det var väl en bagatell, inget att bry sig om, sades det, utan att ha en aning om vilken symbolmättad fråga om maktkamp detta kunde bli. Makten var förstås min, det var jag som var ledaren, inte en chans att vi var jämbördiga. Är man klar över att man är ledaren, är man också klar över att man har ansvaret; det går inte att gömma sig bakom tankar som att ”just dessa ungar” kan inte … En gång påpekade jag till en kollega som beklagade sig över oron på sina lektioner att det ju var han som var auktoriteten. Blixtsnabbt får jag svaret att han minsann inte är auktoritär. Förstår man inte skillnaden mellan auktoritet och auktoritär, ja då ger jag upp. Konstaterar bara att långt har indoktrineringen gått. Då och då fick vi buntar av papper från skolstyrelsen, men jag lärde mig snabbt att det fikonspråket ville jag inte befatta mig med, tiden var allför viktig för att sätta på sådant. Sent utvecklad men inget problem, blev ofta svaret från skolpsykologer när man undrade om det inte var dags att undersöka varför något barn var så långsamt. De tidigare så kunniga speciallärarna slopades och ersattes med specialpedagoger, som kunde vara personer utan någon lärarutbildning alls bakom sig. Inte så lyckat. Ständigt klagades det över bristen på resurser, i en av världens rikaste skolor, fyra gånger dyrare än före grundskolereformen, medan jag häpnade över det materialslöseri som pågick hela tiden. För att inte tala om alla stölderna. Mm, mm, mm …

    En sak som jag särskilt vill lyfta fram är de avsiktliga attackerna på tjänstebeteckningarna. Plötsligt fick man inte längre som lärare kalla sig för adjunkt eller lektor. Oberoende av om man hade den rätta utbildningen för just den tjänsten man sökt och innehade. Det var så fult att fulare kunde det inte bli! Att till sist vem som helst med tiden ansågs kunna undervisa i nästan vilket ämne som helst – en är väl lika bra som en annan – är bara en helt naturlig konsekvens av den bristande respekten för läraryrket som jag under mina 23 år i svensk skola kunde se ständigt accelerera. Det är klart att detta sakernas tillstånd inte gick att respektera, vem kunde det. Men den nedmonterande processen av läraryrkets integritet påbörjades långt tidigare, avsiktligt, av vänstern. Man skulle inte tro att man var någon.

    Svetsare däremot, förstod jag småningom, var någonting helt annat. Så hedervärt!

    Bara ett litet exempel på den status lärarna fortfarande i Finland har. Förrförra hösten var det i Helsingfors svårare att komma in på lärarhögskolan än till läkarutbildningen.

    Liked by 2 people

    • Fredrik Östman skriver:

      Neger, zigenare, dårhus och fröken är utomordentliga termer för respektive fenomen. Däremot är det osakligt att kalla afrikaner ”svarta”, zigenare ”romare”, dårhus ”psykiatrisk klinik” och att tilltala en fröken med någonting som inte är en för ändamådel lämpad titel.

      Åter till sakfrågorna.

      Gilla

    • Hortensia skriver:

      Hmmm…. ”Freulein” är väl olämpligt att kalla någon alls? Fräulein har jag fått lära mig att det heter – och jag är inte ens samtida med Bellman, utan har faktiskt läst tyska i modern tid.

      För övrigt kan jag bara beklaga, att den svenska skolan har tillåtits förskjuta fokus från klassisk bildning till meningslös förvaring och politisk indoktrinering av klassindelade barn i Sverige.

      ”Utbildningen” som erbjuds i flumskolan är ett skämt, men det är väldigt lätt att hålla sig för skratt när även förmodat kompetenta kvinnliga lärare kapitulerar inför den vettlösa övermakten:

      ”Jessica – på vår tid så var vi pliktbarn. P-L-I-K-T-B-A-R-N. Vi älskade att vara duktiga. Att visa våra föräldrar, lärare och andra vuxna att vi kunde. Vi var disciplinerade, flitiga och ambitiösa. Vi ville att det skulle bli rätt”. Hon stannar upp – söker åter min blick – väntar på någon form av bekräftelse och jag mumlar medhållande i väntan på det kommande MEN-et…

      ” – Men. Du förstår. Det är helt annorlunda idag. Dagens barn är lustbarn, inte pliktbarn. L-U-S-T-B-A-R-N.” Återigen nästan bokstaverar hon ordet i all övertydlighet och jag undrar för mig själv om hon pratar likadant med eleverna? ” – Dagens barn måste man locka till lärande. Man kan inte tvinga en elev att lära sig – utan det är lusten som är det centrala. Lusten som är helt avgörande.”

      http://iotakt.se/fran-pliktbarn-till-stegbarn/

      Gilla

  25. Jörgen Jensen skriver:

    Att höja lärarlöner vore trevligt och skulle självklart välkomnas av lärarna. Men det skulle inte höja deras status eller undervisningens kvalitet.

    Vad är grundproblemet i skolan? Eller finns det ens ett problem? Det pratas mycket om PISAresultaten, och till stor del var det nedgången i sveriges rankning i PISA som fick politikerna att vakna. Om man lyssnar på debatten får man lätt intrycket att de svenska resultaten är en totalkatastrof i jämförelse med till exempel Finland, som nu ses som ett av de bästa skolsystemen i världen och dit utbildare och pedagoger vallfärdar för att lära sig den finska magin i skolan. Så hur mycket ligger Sverige efter? Matematik är kanske det ämne som mest diskuteras. År 2006 låg sveriges PISA resultat 8% under Finland. År 2009 låg det 9% under Finland. Katastrof? Knappast.

    Samtidigt är en nedgång tydlig. Jag har själv arbetat som lärare och rektor i många år. För en tid sedan presenterade jag ett matematikproblem för några elever i årskurs 9. De kunde inte lösa det. Problemet hade jag tagit från min lärobok i årskurs 4! Det handlade om enkel division av ett tresiffrigt tal med ett tvåsiffrigt tal. Liknande skillander kan man lätt upptäcka i de flesta ämnen om man råkar ha tillgång till sina gamla skolböcker från 60-talet eller tidigare.

    Så vad beror detta på? Ska vi tro att lärarna har blivit så mycket sämre sedan dess? Är det verkligen ett rimligt antagande? Jag som själv jobbar med lärare dagligen ser verkligen inte en sådan skillnad. Lärarna nu är engagerade, kunniga, gör sitt bästa för att göra lektionerna intressanta, behandlar eleverna med respekt, återkopplar till hemmet mm. På min tid – ”den gamla goda tiden” var lärarna för det mesta ganska tråkiga. Hade noll kontakt med hemmet. Krävde respekt av eleverna, men kunde själva vara mer eller mindre otrevliga eller till och med översittare. Läromedlen var utan tvekan mycket sämre än nu (inga videos, powerpoints, rikt illustrerade böcket, elektroniska hjälpmedel).

    Jag tror att de två viktigaste orsakerna till nedgången i kunskaper båda står att finna i ändringar som gjorts i skollagen. Säkerligen båda med goda intentioner, men likväl med förödande konsekvenser.

    1. Fokus har tagits bort från kunskaper, speciellt så kallade faktakunskaper, som närmast möts med förakt. Istället handlar kunskapskraven i kursplanerna om att kunna ”reflektera”, ”analysera”, och på andra sätt kunna ta ställning till diverse problematik. Inte oviktiga förmågor i sig, men hur kan man reflektera över något om man inte har grundkunskaperna till att börja med? Som en del av denna förändring i fokus tog man även bort betyg i lägre årskurser. Fram till Lgr 11 fick man inga betyg förrän i årskurs 8.

    2. Praktiskt taget all auktoritet har fråntagits skolan. Den absolut strängaste disciplinåtgärd som en skola kan ta till enligt lagen är att stänga av en elev från skolan i en vecka, och då endast en gång per termin. Dessutom är skolan ansvarig för att se till att eleven får tillgång till undervisning till exempel i hemmet under denna tidsperiod. Vad skulle hända med till exempel skatteverkets ”status” om det värsta straff de kunde tilldöma var att man måste vara hemma från jobbet under en vecka? Oavsett hur allvarlig förseelsen är och oavsett hur många gånger man gör det? Och om skatteverkets kommunikationer med skattebetalaren på minsta sätt kan tolkas som kränkande kan man anmäla skatteverket som då får stå till svars för sitt agerande. Skulle det i en sådan situation hjälpa att höja lönen för skatteverkets personal för att de skulle återfå sitt status? Skulle vi få problem med skatteintäkterna för staten?

    Konsekvenserna av dessa ändringar i lagen är, som sagt, förödande. Eftersom en elev inte får en ordentlig bedömning av kunskaperna förrän i årskurs 6 (och fram till Lgr 11 först i årskurs 8) är det lätt hänt att det blir stora luckor i grundkunskaperna. Detta blir speciellt märkbart i matematik där senare förmågor är helt beroede av säkerhet på tidigare material. Att fokusera på mer vuxna förmågor som att reflektera och analysera redan tidigare årskurser gör att man missar grundläggande faktakunskaper (som eleverna är mycket duktiga på att inhämta i tidig ålder) och i slutändan får man varken faktakunskaper eller förmåga att reflektera eftersom man inte har tillräckliga grunder för sådan reflektion.

    Bristen på lagrum för disciplinära åtgärder medför att elever ohindrat kan störa andra och göra undervisningen betydligt mer stressfylld för lärarna. Det klagomål man ständigt hör från lärare är inte lönen, utan att man inte kan få stopp på de elever som stör och att man inte har något maktmedel tillahands för detta. Det kan till och med gå så långt att en elev fysiskt ger sig på en lärare, vilket jag själv varit vittne till i vår skola. Vad blev konsekvensen? I slutändan att skolan blev anmäld och att eleven gick fri!

    Och så undrar vi varför resultaten går ner och varför lärare har lägre status. Det har ju lagstadgats!!!

    Liked by 2 people

  26. Margareta skriver:

    Med erfarenhet av biblioteksarbete inom högskolan sedan slutet av 1970 kunde jag under åren notera en försämring vad gällde studenternas kunskaper i så självklara saker som stavning, satsbyggnad, syftning i texten osv. Under slutet av 1970-talet var studenterna fortfarande hyfsade (men jag glömmer ej den animerade diskussion jag hade med en student på mellanstadielärarutbildningen om att jag ansåg att han som lärare måste ha större och bredare kunskaper än sina kommande elever, allt för att kunna förmedla ett bättre och större perspektiv och leda eleven framåt. Han tyckte att det räckte med att han kunde förmedla innehållet i läroboken på elevernas nivå – så att de förstod!)
    I början av 1990-talet började en påtaglig försämring i studenteras förmåga märkas och de lärare som undervisade i t.ex matematik slet sitt hår, studenternas grundkunskaper var inte tillräckliga för de krav undervisningen ställde.
    Nedgången fortsatte hela tiden. Jag fick höra hur lärare ägnade sin tid åt att rätta språket i skriftliga examensarbeten istället för att ägna sig åt ämnesinnehållet. Korrigeringar och rättelser beträffande faktainnehåll och slutsatser började uppfattas som personliga kränkningar av studenterna, inte som de nödvändiga påpekanden det faktiskt var. När jag ca 30 år senare gick i pension tyckte jag att högskolan åtminstone på de lägre nivåerna inte ens motsvarade mina egna gymnasieår (latinstudent på helklassisk linje 1960-talet).
    Som jämförelse: högskolan hade också s.k. YTH-studenter. Där hade de flesta förutom vanlig folkskola/grundskola med olika påbyggnadsutbildningar också praktisk yrkeserfarenhet. Det var ambitiösa och målmedvetna studenter. I början av 1980-talet kunde det fortfarande finnas de som hade endast 6-årig folkskola i botten (+ senare utbildningar). Men dessa studenter hade en högre nivå vad gällde stavning och satsbyggnad inkl. syftningar, jämfört med de studenter som hade grundskola från 1970-talet. Där verkade Postverkets gamla reklamslogan ”Skriv som du talar” helt slagit igenom.
    Förmågan att formulera en mening med åtföljande tanke på ett klart och tydligt vis hade försämrats påtagligt på ca 10-15 år.
    Det som folkskolebarnen fick på 1940- och 1950-talet av kunskaper gav en mycket bättre grund för de barn som kom från icke-studievana miljöer än 1970-talets skola.
    För övrigt kan jag rekommendera boken Ljusnande framtid! Skola, mobilitet och kulturell identitet av professor Jonas Frykman, Flera utgåvor men första gången utgiven på Historiska Media 1998.

    Jonas Frykman

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s