Är myror kommunister?

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Samtiden föreställer sig, tror jag i alla fall, att samhällena kan välja mellan två olika sätt att organisera sin produktion, nämligen genom plan- respektive marknadsekonomi, socialism respektive liberalism.

För ett halvsekel sedan var detta en riktigt het fråga. År 1944 presenterade socialdemokratiska partiet Arbetarrörelsens efterkrigsprogram, som innehöll många planekonomiska grepp, till exempel:

Näringslivets strävan att vidmakthålla och öka sysselsättningen samordnas under statens ledning.

Industrins exportmöjligheter måste fullt utnyttjas. Exportkredit under statlig medverkan.

Bostadsbygge enligt en långtsyftande plan för att höja vår bostadsstandard.

Offentliga arbeten utökas vid minskad sysselsättning i det enskilda näringslivet.

Effektiv arbetsförmedling och omskolning. Förbättrad yrkesutbildning och yrkesvägledning. Mera arbete åt partiellt arbetsföra.

Solidarisk lönepolitik. Lika inkomst för lika prestation, både vid jämförelse mellan jordbruk och andra näringsgrenar och mellan män och kvinnor.

Trygghet mot inkomstbortfall. Arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen görs allmänna. Daghjälpsbeloppen ökas så att de blir tillräckliga för livsuppehället. Folkpensionerna förbättras.

Lika bildningsmöjligheter för all ungdom, oberoende av föräldrarnas inkomst och boningsort.

Rationalisering av hemarbetet under samhällelig medverkan.

Ökat arbetarinflytande över produktionens ledning.

De borgerliga partierna såg rött efter detta kommunistiska attentatsförsök och startade det så kallade PHM – Planhushållningsmotståndet – i och med att samlingsregeringen upplöstes efter kriget. Det här var vad efterkrigsdecenniernas politik handlade om: planekonomi eller marknadsekonomi.

Planekonomins anhängare blev gradvis allt färre och upphörde på det hela taget att existera vid Sovjetunionens fall.

Är det inte underligt? Läs de kursiverade punkterna igen. För mig framträder de närmast, på någon punkt när, som en programförklaring för Den Svenska Modellen. Det märkvärdiga är att medan den tidens politiker slogs med näbbar och klor om vilken ideologi Sverige skulle följa – och trodde att de slogs om detta med näbbar och klor – så höll de i verkligheten på att bygga Världen Förnämsta Välfärdsstat, tillika en Humanitär Stormakt som väcker entusiasm i en hel värld, numera till den grad att folk kommer från alla länder för att delta.

Vad spelade allt ideologiprat egentligen för roll? Solidarisk lönepolitik, trygghet mot inkomstbortfall, lika bildningsmöjligheter för all ungdom oberoende av föräldrarnas inkomst, det kunde väl vilken gammal svensk brukspatron och socialdemokratisk fackpamp som helst komma överens om utan att ta intellektuell hjälp av Karl Marx och John Stuart Mill? Jag undrar om det som sker i samhällena, vad ledarna än orerar om, beror på respektive samhälles nedärvda, men långsamt föränderliga, kulturella gener.

Se på myrorna. De bygger sina samhällen efter ett enahanda effektivt och nedärvt mönster. Har de en kommunistisk plan eller drivs varje myra av samma gudomligt samordnande liberala kraft som exempelvis livsmedelsförsörjningen på Manhattan? Sitter de i stacken och debatterar ideologier?

Varför skulle det mänskliga samhället vara det enda som styrs av ideologier, medan alla de andra styrs av gener?

33 thoughts on “Är myror kommunister?

  1. Höga kusten skriver:

    Myror, DNA och miljö är inga lätta saker – Om än nämnda mest i marginalen av Patrik idag. Vårt moderna samhälle gör sig allt mer beroende av effektiva algoritmer. En väg evolutionen alltid följt. Bland de sociala insekterna, dit myrorna hör, har det existerat effektiva algoritmer i miljontals år. Men det handlar mer sällan om deterministiska algoritmer, utan mer om heuristiska – algoritmer som mer gör smarta gissningar än alltid ger korrekta svar.

    Även bland sociala insekter återfinns faktiskt ett mått av öppenhet. Varje nektarsökande humla ställs inför kravet att göra dagens alla blombesök så effektiva som möjliga. Energi får inte slösas i onödan. Och vartefter görs blombesöken allt smartare. Inom sig bär humlan på en förmåga att lära sig utefter heuristiska algoritmers mönster. De är effektiva, men inte optimala. Tid utgör också en kostnad.

    Där människan ser hårt styrd lagbundenhet, gömmer sig därför ofta effektiva öppna system. Har själv en gång försökt komma tillrätta med ett hästmyreangrepp i ett timmerhus. En rejäl utmaning vill jag lova. Utan att hitta drottningen var det dömt att misslyckas.

    Vissa betraktar faktiskt även myrsamhället som en överordnad organism, utspridd över tid och rum, och det gör den otroligt effektiv och nästan osårbar.

    Samma tankar på determinism återfinns gärna i vår syn på arv och miljö. Vi ser gärna DNA som hugget i sten. Och miljön som något helt igenom flexibelt. Vi skiljer därför ofta på arv och miljö. Och även på biologi och kultur. Men i och med att DNA/RNA kunde börja koda för enzymatiska processer, öppnades evolutionära utvecklingsvägar, där miljö och arv omedelbart tog tag i varandra. Enzymer kan selektivt reglera och styra biokemiska processer – en miljö. Arv och miljö blev omedelbart beroende av varandra.

    Det evolutionära urvalet verkade inte heller direkt på DNAt. Det verkar på system- organism- och cellnivå, och urvalet blir domare på hur det klarar av att samspela med en omgivning, ofta betecknad som miljö. Det är helheter som funktionellt testas och är utsatta för selektionens skarpa kniv. Så redan från början är miljön med i urvalet av DNA. Arv och miljö utgör siamesiska tvillingpar.

    Det naturliga urvalet rensar hårt i det som finns. Bara det som klarat av alla utmaningar blir kvar. Ja egentligen utgörs nålsögat av att organismen lyckas föra generna vidare till en ny generation. Men DNA eller gener måste även fungera i nuet, i varje enskild cell. Gener fungerar som ett klaviatur på ett piano. De fungerar inom en miljö. Gentangenterna aktiveras i en bestämd ordning. Men ofta är de helt tysta.

    Långt senare i evolutionen började djur med ett mer öppet beteende utvecklas. För beteenden är ytterst ett sätt att aktivt påverka och möta en omgivning. Fördelen med ett mer öppet beteende utgörs av ökad flexibilitet. Egna erfarenheter får ta plats. Men samtidigt blir djur med en mindre sluten programmering mer beroende av en längre barndom. Egen inlärning blir helt avgörande. Och den ökar på bördan av föräldrarskapet. Lek blev även den till en del av mognaden. I leken övas och finslipas olika förmågor upp. Och just leken och nyfikenheten driver fortfarande på mycket av mänsklig vuxenheten, och ytterst vilar både konst och vetenskap på dessa egenskaper. Nyfikenhet att lära driver på. Vi blir aldrig helt igenom vuxna.

    Liked by 8 people

    • rudmark skriver:

      Varje natt måste stacken stängas, för att skyddas från angrepp. Detta måste ske utifrån. Blir man som myra kvar därute under natten fryser man antingen ihjäl eller blir uppäten. Hur bestämmer man vilka som tar på sig detta kamikazeuppdrag?
      Jo det blir de gamla utslitna myrorna som åtar sig detta uppdrag. Empati? Idealism? Altruism?

      Gilla

    • Göran skriver:

      ”Men det handlar mer sällan om deterministiska algoritmer, utan mer om heuristiska – algoritmer som mer gör smarta gissningar än alltid ger korrekta svar”

      Det skulle jag kalla för entreprenörskap. Exakt så fungera det i ett myrsamhälle. Varje myra har sin egen idé om vad stacken behöver byggas av, var maten ska införskaffas, vilken väg man ska ta till maten och vilken väg tillbaka man ska ta. På så sätt ger sig varje myra ut på uttäcksfärd. Många myrar finner en väg vara bra, gott om mat på ett ställe och det bildas en myrväg. Skulle myrorna ha en centralplanerad eller planhushållen gen eller DNA, då skulle myrsamhället gå under.

      Gilla

  2. Hortensia skriver:

    Vem vet vad myrstackarna egentligen tänker och vilka evolutionära mekanismer som hittills utmynnat i myriader myrors imponerande flit i ständigt myllrande, komplicerade samhällsbyggen, Patrik?

    Dina kluriga funderingar sätter nog myror i huvudet på fler än en politiskt korrigerad stackare i människohamn.

    http://fof.se/tidning/2013/2/artikel/gener-paverkar-vart-politiska-beteende

    Behövs månne ett ”Arvparti” som framstegsvänligt komplement till dagens, tvärsäkert verklighetsfrämmande, högst befintliga Miljöparti?

    Gilla

    • Höga kusten skriver:

      Gener och politiska åsikter är intressant. I fof-artikeln sägs att;
      ”Det finns överväldigande bevis för att gener påverkar om vi har vänster- eller högeråsikter.” Själv ser jag det inte på det sättet.

      Jägar- samlarmänniskan under Paleolitikum kan knappast betecknas som en politisk varelse.
      De som jagade och levde sina liv gjorde det inte med politiska dimensioner i huvudet. Däremot bar de på olika grad av försiktighet och riskbenägenhet. Och jag tror nog att det är det som slår igenom.

      Den mer konservative står för försiktighet. Vill inte kasta giltig kunskap överbord. Litar till beprövad kunskap och erfarenhet. Den mer radikale är beredd att ta större risker, som rentav kan hota samhällets fortbestånd, eller rädda det vid akut fara.

      Vi bär inom oss olika vilja till risktagande. I ett stabilt samhälle som lever i relativ harmoni, behövs inget större risktagande. Radikala åtgärder leder då enbart till försämringar.
      Annat är det i svåra tider, när tidigare uppbyggd kunskap inte längre självklart är giltig. Då behövs nya grepp för att söka andra utvägar.

      Män tar överlag även mer risker än kvinnor. Och yngre tar störst risker. I ett samhälle är de även tämligen ersättliga, speciellt de yngre männen. Kunskapen finns mest hos äldre och mer erfarna.

      Vad Sverige nu varit med om, i politiskt hänseende, utgörs av ett oerhört politiskt risktagande. Inte för att det varit nödvändigt, utan för att landet länge styrts av människor som tillhört de mer riskbenägna människorna. I så motta har 7 partier alla varit ytterst radikala – vänster om man så vill. Endast SD har uppträtt konservativt. Och de mest riskbenägna har hånat deras konservatism.

      Vänster och höger på gennivå handlar om beredskap att utsätta samhället för olika typer av risker. Och i Sveriges fall – utan att det funnits någon anledning till att göra det. Och just detta utgör en mycket sorgesam historia.

      Liked by 2 people

      • kaphorn57 skriver:

        Hej igen

        ”…att utsätta samhället för olika typer av risker. Och i Sveriges fall – utan att det funnits någon anledning till att göra det”

        Så för mig kvarstår frågan sedan rätt länge: varför?
        Varför utsätter samhället för dessa oerhörda påfrestningar?

        Det finns så säkert någon tanke bakom, en tanke som ingen har trovärdigt delgett mig som myndig medborgare.

        Jag uppfattar detta som (minst sagt) oförskämt.

        Och om det är så att de som förföljer tanken är oförskämda, så är de i förlängningen beredda att ”gå över lik”.
        En ”förlängning” som har redan har inträffat!!!

        Nu väntar jag inte längre på att få ”rent vin i bägaren”, nu öppnar jag flaskan själv.
        Och då någon öppnar en ”flaska” med okänd innehåll så vet vi vad som kan hända:
        en ”osalig” ande kan ge sig till känna…

        Liked by 1 person

  3. Tor Arne skriver:

    Benjamin Katzeff Silberstein: ”Myten om den fina tanken”

    Det finns en seglivad idé om att kommunismen är en fin tanke som bara gått lite snett i praktiken. I svensk offentlighet är association med kommunismen fortfarande inget problem. Det anses nästan lite charmigt retro.
    http://www.gp.se/ledare/myten-om-den-fina-tanken-1.3910913

    Tack Kjell Albin för att du städade upp
    http://www.gp.se/ledare/tack-kjell-albin-f%C3%B6r-att-du-st%C3%A4dade-upp-1.3824946

    Liked by 1 person

  4. Min sand på en strand skriver:

    Jag tror det ligger något i detta och har försökt reda ut vad jag tror någon gång medan jag skrev, utan större framgång. Jag är inte väl bevandrad ännu i vårt omedvetna och våra mytologier utan håller på,att förkovra mig, men tror att det är där det ligger snarare än generna men är inte säker. Vi är en gruppvarelse det är säkert. Jag tror det ligger något i Jungs det kollektiva omedvetna och att det bär kärnan i våra myter. Det verkar på mig mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att skapa stabila samhällen med miljoner individer om inte dessa individer uppträder lika, efter etablerade myter.

    Ta tunnelbanor, jag har bott i Japan och för det mesta så behövs inte inpackare utan folk är experter i att packa sig tätt, tätt, och är dessutom rena allihop, och är de förkylda så,har de mask. I London däremot som ändå är relativt homogent i rusningstid (alla skall till eller från jobbet), men där packar man sig inte så tätt, folk nyser en i nacken, luktar och knuffas och fler än en gång har jag sett slagsmål. Hur är det rusningstid för kvinnor i en vagn full med muslimer?

    Jag tror att västerlandet med rot i kristendomen är det samhälle som lyckats organisera miljoner av individer med störst inslag av frihet, samma frihet återfanns inte i Egypten eller hos Aztekerna, ej heller hos Japanerna nu, eller kineserna och inte heller i de muslimska samhällena. Dessa samhällen bygger på ofrihet och likriktning och när grannen inte är samma sorts myra då finns det bara en sak att göra, döda honom. Jag tror det är kristendomens genialitet som ligger bakom: vi kan vara heterogena så länge vi alla respekterar andras rätt att inte vara som du, med muslimernas intåg så rubbas denna balans. Detta intåg bär därför med nödvändighet med sig fröet till konflikt: vi i väst agerar efter vårt kulturella arv och välkomnar initialt den nye, alltmedan muslimerna agerar i linje med sitt arv och attackerar allt och alla som inte är som dem. Det återstår att se om vår kultur inser att den är under attack innan den går försvinner, i Sveriges fall är jag inte säker men jag tror att de nästa 20-30 åren blir värre i Europa än många tror, det kommer att krävas maktmedel vi inte sett på en generation för att mota ut islam. Samexistens gissar jag enligt ovan är omöjligt, ett folk som Japanerna har insett detta för länge sedan och där kan man också lugnt somna på tunnelbanan med plånboken synlig.

    Liked by 7 people

    • S skriver:

      Alla brott som ger fängelsestraff borde med få undantag också leda till utvisning av personer som inte är medborgare. Att Alliansen inte åstadkom detta, eller ens tog nämnvärda kliv i den riktningen var ett av våra största misslyckanden.” – Moderata riksdagsledamoten Schulte på Facebook.

      Någon som kunde se Alliansen med Reinfeldt och Lööf, med Schulte och Kinberg Batra ta några myrsteg i en nykter riktning när det handlade om att leverera konsekvenser på kriminalitet hos de sökt skydd i Sverige? Någon som missade att Alliansen, med Reinfeldt och gänget, istället fixade sjukvård, skola, tandvård åt de som hade fått avslag på sin asylansökan och istället gömde sig undan rättvisan? I Alliansens och Schultes Sverige belönade vi ju dem som sket i våra rättsprocesser. I Alliansens Sverige gjordes inget för att på allvar utvisa de och dem som inte hade några skäl att få stanna.

      Liked by 3 people

  5. MartinA skriver:

    Bra artikel! Den eviga frågan om arv eller miljö 🙂 Jag tenderar alltid till arvsförklaringar. Även om man kan kalla det långa traditioner och kultur om man vill för att göra det mer lättsmält, det är obevisbart på den här nivån ändå.
    Kanske var korporativ generell välfärdsstats fascism helt enkelt det beteende svenskar ägnar sig åt när de har tillgång till ett överflöd av resurser? Eller någon version av densamma?

    Jag klarar inte av att argumentera konkret på samma sätt som ovan. Men jag tror att aktivistiska intellektuella rörelser också är betydelsefulla. Det är bara att vissa människogrupper är mer sårbara för vissa sådana rörelser än andra. Radikalfeminismen har ju påverkat USA på ett annat sätt än sverige. På grund av en annan kultur och historia och sammansättning. Anlag kanske har spelat in också. Man skulle ju kunna använda Minnesota som en jämförelsepunkt.

    Det finns en uppsjö av föreläsningar på youtube inom forskningsinitiativet CARTA under samlingsnamnet ”Culture-Gene interaction” som diskuterar den här eviga frågan. En del är dåliga, de flesta är bra. Det verkar som forskningen tickar på under ytan än i våra dagar, trots att maktmänniskornas galenskaper rasar på ytan. Fast hur mycket intressant forskning som görs i sverige idag vet jag inte. Avsevärt mindre än tidigare tror jag. Men vem vet, vansinnet förtärande eld kanske skrämmer fler stora sinnen till forskningsvärldens svala rationalism?

    Gilla

  6. Min sand på en strand skriver:

    Sen läser man att Sverige beviljade 150,000 uppehållstillstånd i 2016, var läser man om det i systemmedia? Hur kan de se sig i ögonen?

    Gilla

    • Janne skriver:

      Minns du att regeringen har sagt att man skulle minska invandringen till EUs lägsta nåvå?
      Regeingen far med osanning och SVT frågar aldrig eller ställer någon vid väggen…

      Förra året sökte 29 000 asyl i Sveige och typ 4-5 tusen i Danmark.

      Liked by 1 person

  7. BjörnS skriver:

    Bara rödmyror är sanna kommunister…

    Beträffande de uppräknade punkterna så är inte valet binärt utan kontinuerligt, dvs en fråga om ”hur mycket” istället för ”ja eller nej”. Ingen vill nog se en medmänniska frysa eller svälta ihjäl på gatan men vi kan ha olika uppfattningar om hur omfattande hjälpen behöver vara.

    Gilla

  8. Rutger skriver:

    Tror nog att det mänskliga samhället styrs mer av ideologier än av gener. Myrorna har haft samma samhällsstruktur i miljoner år medans det mänskliga samhället har utvecklats och förändrats. Men visst finns gener med i bilden det kan vi se av dagens feminism. De feministiska företrädarna ska ta hand om alla, ser alla som offer som kommer hit och påstår att de är så förföljda, dödshotade osv. Ungefär som det finns feminister som i drösar skriver till fängelsedömda mördare och vill ta hand om dessa och hjälpa dessa. De stackars våldsmännen kan ju inte ha gjort detta av egen fri vilja utan de måste vara offer för omständigheter kanske tom sina gener. Samma syn på invandrarbrottslingar som döms till mjuka straff för att de kanske inte förstår våra lagar och vår kultur. Minns en invandrare som gjorde ett brott och blev satt under övervakare. Ur hans synvinkel blev det inget straff utan han fick en svensk vän istället som de andra invandrarna hade svårt att få. Det skulle behövas lite mer maskulin ordning för att leda ett ”mångkulturellt” land som Sverige.

    Gilla

  9. Bengt skriver:

    Din fråga ”Varför skulle det mänskliga samhället vara det enda som styrs av ideologier, medan alla de andra styrs av gener?” är inte helt lätt att svara på. Man får nog nöja sig med att konstatera att samhällskroppen styrs av en kombination av båda.

    Jag kommer att tänka på Aposteln Paulus’ beskrivning av kyrkan som Kristi kropp (1. Kor. Kap. 12).
    ” …Kroppen består ju inte av en enda lem utan av många. Om foten sade: ”Eftersom jag inte är hand, hör jag inte till kroppen”, så hör den ändå till kroppen. Och om örat sade: ”Eftersom jag inte är öga, hör jag inte till kroppen”, så hör det ändå till kroppen. Om hela kroppen vore öga, hur skulle den då kunna höra? Om hela kroppen vore öra, hur skulle den då kunna känna lukt? Men nu har Gud satt lemmarna i kroppen, var och en av dem som han har velat. Om alltsammans vore en enda lem, var vore då kroppen? Men nu är lemmarna många och kroppen en. Ögat kan inte säga till handen: ”Jag behöver dig inte”, inte heller huvudet till fötterna: ”Jag behöver er inte.” Nej, tvärtom är de av kroppens lemmar som vi anser svagast så mycket mer nödvändiga. Och de lemmar i kroppen som vi anser värda mindre heder, klär vi med så mycket större heder, och dem som vi blygs för, skyler vi med så mycket större anständighet, något som de andra inte behöver.”

    Det ligger nära till att använda den beskrivningen även för samhällskroppen.

    Gilla

  10. Jennifer skriver:

    Tror inte det finns några speciella kulturgener men att miljö och gener växelverkar är känt. Tror snarare att det handlar om kulturskillnader på samma sätt som att män ifrån vissa kulturer är mer misogyna och våldsbenägna än andra. Det handlar om ett tunnt lager kulturfernissa och ifall det av någon anledning avlägsnas, framträder de samma myror och de samma män oavsett varifrån de kommer.

    Gilla

    • En normbrytande kropp skriver:

      Tror du har fel där Jennifer. Om du jämför människor som under många hundra generationer levt under förhållanden där t ex. sparsamhet och bevarande av föda under långa vintrar bokstavligt varit en förutsättning för överlevnad, med människor som levt under förhållanden där det rent faktiskt inte går att bevara föda, så finns det med sannolikt skillnader i generna.

      Gilla

      • Hortensia skriver:

        Instämmer! Kulturlagren torde vara så djupa, att de faktiskt ”sitter i ryggmärgen” på respektive befolkningspopulation.

        Blint skenande samhällskostnader för det politiskt påtvingade multikultikaoset visar väl med all önskvärd tydlighet, att skillnaden mellan gamla Sveriges trångbodda och fattiga, pursvenska barnrikefamiljers individuella prestationer, såväl som deras sammantagna påverkan på omgivningen, och deras ”nysvenska” motsvarighet är avgrundsdjup?

        Gilla

  11. Staffan Persson skriver:

    Nej visst, det är kulturen det handlar om. Inga ideologier uppstår i ett vakuum.
    Bifogar en artikel från NYT om skillnaden mellan ”blåa” dvs liberala USA (vattenvägar, storstäder,ansvar och skuldfrågor abstraheras t ex) och ”röda” dvs konservativa USA (landsbygd, småstäder, ansvar och skuld individualiseras t ex)-givetvis med åtskilliga generaliseringar, men ändå tankeväckande :

    http://mobile.nytimes.com/2017/01/05/opinion/why-rural-america-voted-for-trump.html?emc=edit_th_20170105&nl=todaysheadlines&nlid=69685093&referer=https://outlook.live.com/

    Gilla

  12. Verdandi skriver:

    Själv tror jag, efter att han intresserat mig för ämnet arv- miljö sedan tonåren och genom doktorandstudier i medicinsk genetik, att det som slår igenom genetiskt på gruppnivå för människan är:
    1 hur intelligenta männen i en folkgrupp är 2 hur våldsbenägna, känslostyrda och impulsstyrda desamma är.

    I huvudsak så. Kvinnorna anpassar sig lättare till nya förhållanden (rövade och bortgifta i miljoner år av evolutionstid), och är heller därför inte särskilt bra på att försvara sin större grupp kollektivt (oavsett om man försvarar de egna barnen med näbbar och klor). Det är kvinnorna som driver på att lämna Sharia när de får chansen också.

    Den som fnyser åt dessa icke PK åsikter kan ju studera 7-8 åringar på skolgårdar under rasterna ett par veckor. Observera noga vad som pågår utan skygglappar. Detta pågår trots världens mest indoktrinerade uppväxt på dagis.

    Liked by 2 people

  13. Stig Fölhammar skriver:

    Om myror är kommunister vet jag inte, däremot vet jag utomordentligt väl att kommunister inte är myror, vare sig bildligt eller bildligt!
    Betydligt intressantare är upplysningen att socialdemkraternas program redan 1944 innehöll begreppet ”solidarisk lönepolitik. Lika inkomst för lika prestation, både vid jämförelse mellan jordbruk och andra näringsgrenar och mellan män och kvinnor.”
    Detta begrepp har jag i litteratur och på universitetet bibringats uppfattningen som varande en skapelse av LO-ekonomerna Gösta Rehn och Rudolf Meidner från tidigt 50-tal. I Sverige gick då industrin för högtryck och industriföretagen skrek efter arbetskraft, och den tidens stora publicistiska debattämne var hur ”HoppJerka” skulle kunna skifftas ut mot ”StannAnders” i industriföretagen.
    De båda ekonmerna Rehn-Meidner argumenterade för en ökad centralistisk facklig politik, där LO borde förhandla direkt med Svenska arbetgivareföreningen (SAF) och kräva höga lönelyft i de” lågproduktiva” sektorerna (jord & sten, skogs- och jordbruk, läder & textil) av ekonomin för att företagen i dessa lågproduktiva sektorer skulle slås ut och arbetskraften, via omskolning i statens regi, skulle flytta över till de växande högproduktiva sektorerna (massa & papper, metall och verkstad).
    Denna lönepolitk fungerade utmärkt och var ekonomiskt mycket framgångsrik under 50- och 60 talen. Skogs- och lantarbetare samt småbrukare flyttade i strid ström från skogs- och landsbygd till städer och större tätorter. Textil- och läderföretag slogs ut, samtidigt som massa- & pappers-, stålverks-, varvs- och inte minst verkstadsföretagen fick billig arbetskraft. Vidare lyfte denna centralistika s k solidariska lönepolitik LOs betydelse väsentligt på fackliga förbundens och inte minst de lokala fackklubbarnas bekostnad.
    Redan den ekonomiska krisen i mitten av 70-talet visade att den solidariska lönepolitiken från ekonomiskt synpunkt hade tjänat ut. 70-talets utslagning av företag drabbade nu även de s k högproduktiva sektorerna (massa-& papper, stål- och varvsindustrin). Men LOs centralistiska solidariska lönepolitk, nu obsolet i förhållande till situationen när den formulerades på 50-talet, förblev orubbad och – vad värre var – LOs maktanspråk växte. Snart stod löntagarfonderna på agenadan, som komplement till den solidariska lönepolitiken. De ”övervinster”, som skapades genom de låga löneanspråken i de framgångsrika företagen, skulle ”avsättas” till fonder med ”facklig bestämmanderätt” – en slags socialisering under centalbyråkratisk facklig flagg.
    Striden mot löntagarfonderna blev framgångsrik, men omfattade dessvärre inte den slidariska lönepolitiken. Den finns kvar, nu närmast religös dogm, av LOs Karl-Petter Thorwaldsson, en man som gärna, villigt och vidlyftigt uttalar sig i vilken perifer fråga som helst, utom i frågan om LOs ansvar för hur de nytillkomna i Sverige skall kunna integreras på arbetsmarknaden med den solidariska lönepolitiken.

    Liked by 1 person

  14. Stefan Sewall skriver:

    Jag tror urvalsprincipen måste spela in för utvecklingen av olika folkstammar genom tiderna.
    Om nomader i ogästvänliga öknar lever under mycket hårda omständigheter med kamp mot törst, hetta och ständiga strider med andra klaner om det lilla vatten och mat som finns, kommer kanske individer med gener för svaga, veka egenskaper att duka under. De starka, med hårda stridsdugliga gener sållas fram. Aggression kanske är en nödvändig egenskap. Lågaggressiva mesiga unga män kanske tidigt blir dödade och får inga barn.
    Under årtusenden främjar genetiska urvalet och även kulturtraditionen hårt aggressivt och hänsynslöst beteende, som är det mest ändamålsenliga. Även utvecklingen av näringsgrenar följer.
    Där man inte kan odla, fiska, jaga eller samla bär måste man leva på något annat. Strapatsrika transporter med kameler över långa avstånd, hänsynslöshet, med stöld och infångande av slavar som man kan sälja kanske är det enda man kan leva på. Bara hårda och hänsynslösa starka män överlever.

    I kalla glesbefolkade norden blir å andra sidan kanske förmåga till långsiktig planering, förmåga till utveckling av redskap, odlingsteknik, fisketeknik, byggnadsteknik osv., det som befrämjas för överlevnad. Seg förmåga till ihärdigt planerat arbete med odling och jakt. Människor med intelligens och förmåga till mångsidigt konstruktivt arbete och även samarbete vid jakt, fiske och odling får framgång och bildar familjer.
    Intelligens, uppfinningsförmåga och samarbetsförmåga kanske sållas ut snarare än aggression och rå hänsynslöshet som egenskaper. Kulturtraditionen utvecklas då även i samma riktning att premiera sådant. Besinningslöst okontrollerat aggressiva hänsynslösa människor straffades nog ut av det lagsamhälle som tidigt utvecklades i norden, i kontrast till de nomadiserande ökenkrigarnas miljö där inga organiserade samhällen med lagar fanns.

    Liked by 1 person

    • Hortensia skriver:

      Precis, Stefan, och glöm inte att långa, hårda vintrar innebar, att man fick hålla sig inomhus och samsas under relativ sysslolöshet, vilket den som nyligen firat jul med hela släkten vet än idag underlättas av hyperciviliserade egenskaper, som tålamod, självkontroll, hänsynsfullhet, aktsamhet, empati, generositet och väl utvecklad verbal förmåga.

      Liked by 1 person

  15. Jennifer skriver:

    Både artikeln och många av kommentarerna genomsyras av en underton att vi i norden på något sätt skulle vara flitigare, duktigare eller på annat sätt bättre än andra (vilka andra som åsyftas blir jag inte klok på) Detta resonemang stämmer inte med min livserfarenhet (55 årig kvinna som rest mycket och levt många år utomlands utanför Europa). Många av mina bästa vänner är födda på andra sidan jordklotet och de är minst lika intelligenta, kloka och humanistiska som genomsnittssvensken.

    Gilla

    • Redaktionen skriver:

      Det där är nog sant, även om det är svårt att veta. Ändå finns 100 000 kronorsfrågan kvar, och den har plågat mänskligheten i ett par hundra år vid det här laget: hur kommer det sig att Västerlandet, däribland Sverige, varit så oerhört mycket mer ekonomiskt framgångsrikt? (Kolla på en tabell över BNP per capita så får du någon sorts indikation på vilka ”de andra” är.)

      Själv tror jag att det beror på att en massa utvecklingsfrämjande värderingar grep tag i Västerlandet och började utvecklas för några hundra år sedan.

      Patrik

      Gilla

  16. Jennifer skriver:

    Exakt samma ”utvecklingsfrämjande” värderingar har gripit tag i Kina, Sydkorea, Kina mm och sanna mina ord om inte dessa länder kommer att gå förbi sverige och resten av västerlandet inom snar framtid. Sätter härmed punkt för denna gång och kom ihåg – ”pengar är inte allt”

    Liked by 1 person

    • Stefan Sewall skriver:

      Jo men de har ju alltid varit flitiga och duktiga i Kina och Korea, liksom i Japan. Under lång tid har Kina hämmats av arbets-stoppklossen kommunism och dessförinnan opium. Kina hade ju också ett hemskt fattigt utgångsläge vid mitten av 1900-talet. Frågan vad gäller Kina är vilken som var orsaken till den stora tillbakagången under många hundratals år när vi kom ikapp och förbi. För tusentals år sedan var ju Kina långt före européerna. Kan det ha varit Mongolinvasionen på 1200-talet, när primitiva barbarer stormade in och massmördade, så att Pekings gator var hala av människofett, och tog över kejsarmakten?
      Nu har de sin gamla arbetsförmåga och uppfinningsförmåga + näringsfrihet och motivation.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s