Vad är det för fel med friskolor?

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Det är ett himla tjat om skolpengssystemet och vinster i friskolor. Jag blir lite road och lite stött när det kommer upprörda politiker och har synpunkter. Jag tycker nämligen, förmätet nog, att systemet är mitt (och Erik Langbys, som var kommunalråd i Nacka). Jag (och andra tillsammans med mig) skrev böcker om skolpengssystemet innan det fanns, jag reste runt i Sveriges kommuner som ett slags Ansgar och missionerade om det, jag installerade systemet i Sveriges första skolpengskommun – Vaxholm – som konsult åt kommunens politiker. En sak kan jag tala om: Bildt-regeringen visade inget som helst intresse för konstruktionen av det system den senare tog äran av.

Vad innebär då detta system? Två saker: dels att privata skolor får etableringsrätt på vissa villkor, dels att alla skolor får konkurrera med varandra om ”kunderna”, alltså eleverna. Jämfört med det tidigare systemet, där skolorna garanterades sina elever eftersom eleverna inte kunde välja skola, hade incitamentsstrukturen därmed ändrats i grunden. Det blev plötsligt lika angeläget för skolor som för vilka andra företag som helst att göra sig attraktiva för ”kunderna”.

Här kommer det eventuella problemet. Vad är en attraktiv skola? Det finns två alternativ:

  1. Det kan vara en skola som ställer höga krav på eleverna och som har många och skickliga lärare. En sådan skola är antagligen ganska dyr att driva, men den förser samhället med ständigt nya kohorter av ambitiösa och välutbildade ungdomar med goda betyg.
  1. Men det kan också vara en skola som inte tar så hårt på utbildningen utan sparar på allt. Eleverna får en dator som de kan knappa på under sina lärarlösa lektioner. En sådan skola kan ge ägaren ordentligt klirr i kassan. Sättet att locka elever är att erbjuda dem höga betyg utan ansträngning. Detta är möjligt eftersom den enskilda skolan själv sätter betygen. Om föräldrarna pockar på toppbetyg för sina barn får de självklart som de vill.

Problemet är att både skolan – läs skolägaren – och eleverna kan ha incitament att välja det andra alternativet. Skolägaren gör sig enkla vinster och eleverna kan få bra betyg utan stort besvär. Men detta alternativ är naturligtvis förödande för nationen.

Var det en överraskning att det skulle kunna gå så? Inte för den som läst det jag skrivit i ärendet. När man har ett organisationssystem som detta på ritbordet inser man med lite eftertanke att det krävs en enhetlig nationell betygssättning i annan regi än den enskilda skolans för att systemet inte ska gå över styr. Det skrev och predikade jag. Vi talade om det i Vaxholm, men det dög inte att inrätta ett betygssystem för en enda kommun, saken måste med nödvändighet drivas nationellt.

Men det gjorde inget intryck på nationens politiker, vars skolpolitik genomfördes med samma administrativa tafflighet som alla andra liberaliseringsåtgärder (till exempel penningersättning till lärosätena för utdelade universitetspoäng vilket skapar en enorm betygsinflation även i det högre utbildningsväsendet eller försäljningen av det naturliga monopolet elkablar till privata företag som naturligtvis i kraft av sin monopolställning jackat upp priserna och skörtar upp oss elkonsumenter).

Det är naturligtvis inte bara frånvaron av ett externt betygssättningsystem som förklarar kvalitetstappet i den svenska skolan. Men om en klok utbildningsminister fick vidta en enda åtgärd till skolans förbättring skulle det vara att införa ett sådant system. Då skulle skolornas resultat kunna mätas rättvist och eleverna få korrekt information. Skolorna skulle utsättas för en kvalitetskonkurrens på allvar.

I stället tramsar man om vinstbegränsningar i friskolor. För den som bryr sig om den svenska skolans kvalitet och dess ställning i PISA-undersökningarna borde detta vara en icke-fråga. Kan någon förklara hur ett vinstförbud skulle kunna förbättra skolans kvalitet? Om problemet nu är det jag beskrev i den andra punkten ovan, alltså usel undervisning, lata elever, hög lönsamhet och inflaterade betyg, hur skulle en vinstutdelningsbegränsning kunna vara en lösning? Det blir bara en något mindre lönsam skitskola. Problemet är att alla skolor, såväl kommunala som privata, kan sätta vilka betyg de vill.

37 thoughts on “Vad är det för fel med friskolor?

  1. JAN BENGTSSON skriver:

    Får inte eleven/föräldrarna som man vill,
    ja då tar man o flyttar skolpengen till ett annat ställe…

    Är det svårt att fatta?

    Detta leder likaså till disciplinproblem enligt ovan!

    Enbart seriösa föräldrar kan motverka/påverka detta systemfel!

    Liked by 1 person

  2. malmobon skriver:

    Islamiska skolor skall bort. Om nu folk vill ha privata skolor, så kan dem väl själv betala kursavgiften?
    Tycker även det borde vara nationella prov i varje ämne, och dessa skall hållas samtidigt.
    Enda sättet se om elev har lärt vad som skall läras enligt läroplan.

    Liked by 1 person

  3. BjörnS skriver:

    Patrik har naturligtvis rätt om betygen. Jag vill tillägga att vinstförbud/vinstreglering kan inte bli något annat än en rökridå och ett kraftfullt slag i luften. Det är dessutom ett resultat av total principlöshet.
    1. Överskott i den egentliga verksamheten kan trollas bort i bokföringen på ett sätt så att den fortfarande går till ägaren. De beryktade räntesnurrorna är ett exempel. En ägare skulle också kunna starta andra bolag som förser skolan med material och service (läromedel, datorer, skolbespisning osv) och ta ut vinsten den vägen. Det gäller inte bara skolan utan också inom vård och omsorg.
    2. Argumentet för ett vinstförbud/reglering är att det tar pengar från den ”riktiga” verksamheten. Det är korrekt, men det gör all vinst i privata företag som härrör från offentlig sektor. Om en byggfirma gör en miljon i vinst på ett kontrakt så skulle ju priset kunna ha sänkts en miljon och pengarna ha satsas på t.ex skola, vård och omsorg. Att bara reglera vinsten i vissa verksamheter blir därför principlöst mumbojumbo om man inte lyckas förklara anledningen. Förklaringen brukar dock vara ”verksamheten är speciell och förstår du inte det så begriper du ingenting”. Mumbojumbo, alltså.
    3. Vill man komma åt övervinster så finns det bara en väg: skicklig upphandling och kvalitetskontroll. Något dom våra folkvalda ständigt tycks bortse från och vara ointresserade av. Entré Repalu…

    Liked by 2 people

  4. Höga kusten skriver:

    Mynt har, som bekant, två sidor. I bästa fall är framsidan och baksida lika attraktiva, men så är sällan fallet. Frihet att välja leder nästan alltid till mer storskaliga samhälleliga effekter. Byggnation längs stränder påverkar det rörliga friluftslivet. Korta restider mellan arbete och hem är attraktivare än längre resvägar – dygnet har ju bara 24 timmar – och påverkar bosättning. Bilister måste också ställa bilen någonstans, när den inte används. Kommuner ser då möjligheter att förstärka sin ekonomi med hjälp av höga P-avgifter och trängselskatt. Även tystnad blir till en resurs människor måste konkurrerar om. Inom fler och fler områden får marknadskrafterna avgör hur fördelningen av resurser skall ske. En person med tjock plånbok blir då lätt en vinnare. En princip MP omfamnar extra mycket när det handlar om resursfördelning och styrning. Och där marknadskrafter saknas försöker politiker skapa dem. Apotek och bilbesiktning är väl de senaste områdena som avreglerats. Resultaten när viktiga och helt nödvändiga samhällsfunktioner utsätts för en avreglering faller lite olika ut. Elområdet tillhör väl inte de mest lyckade. Och heller inte skolan, i flera avseenden. Krystad och tillkrånglad valfrihet kan lätt få negativa effekter. Ett område där valfrihet däremot helt bannlysts, från politiskt håll, är hur fördelningen av migranter skall ske mellan olika kommuner. Där är det ren toppstyrning som gäller. Här är all kommunal valfrihet satt i frysbox. Ministrar pekar rentav finger åt de kommuner som inte fullgör sina ålagda plikter. Man spelar oförblommerat ut olika kommuner mot varandra, i ett slags humanitetens tävling. Goda och dåliga kommuner etiketteras hämningslöst. Moraliska pekpinnar från maktens höjder tas fram i tid och otid. Minsta antydan om interna kommunala svårigheter, skuldbeläggs omedelbart. För nu gäller det volymer – det som inte för så länge sedan var helt tabu. Sträng likhet är det som gäller. Mänskliga resurser från mer avlägsna länder skall fördelas helt rättvist över landet. Marknadskrafter bannlyses. Inga tjocklekar på kommunala plånböcker får avgöra vart människor skall bo – när det kommer till migrationens fördelning över nationen. Ett mer jämt fördelat PISA-resultat, om än på en låg nivå, är klart bättre för landet än dess eventuella kvalitéer, så tycks politiker resonera. Marknadskrafter eller planekonomisk styrning – politiker väljer efter behag. Men varför just skolan har hamnat i ett slags limbo kan man undra över, som Patrik också gör i dagens text. Kan det ha något med det kommunala självstyret att göra, det styre som nu portats vad gäller migrationen – samtidigt som skolområdet ropar efter motsvarande toppstyrning.

    Gilla

  5. Peter Andersson skriver:

    Det enda ”betyg” som har något som helst värde i det svenska skolsystemet i dag det är högskoleprovet, och även det börjar bli så feminiserat att den underförstått källkritiska förmåga man tidigare kunde läsa ut ur ett högt provresultat numera får tas med en nypa salt slash tankar om god innantillinlärningsförmåga istället.

    Gilla

  6. sldy skriver:

    Missar inte Patrik en annan komponent? På vilket sätt är skolorna privata när de ändå finansieras genom skattsedeln? Privat betyder för mig att man betalar själv, som i USA, alternativt får stipendier för att man är begåvad och genomgår krävande test för att bevisa det. När pengarna kommer från staten så får det samma effekt som VIK, ansvaret förflyttas från den enskilda familjen. Hade man betalat 200 tusen om året av skattade pengar så hade det varit annorlunda.

    Det finns andra faktorer, liksom efter Sovjet blev det ett rofferi eftersom vissa stod makten nära och befolkningen inte hade erfarenhet av att göra val, så är det samma i Sverige, med en extrem vänskapskorruption inom branschen (samma gäller vård), man behöver inte gå längre än till familjen Reinfeldt och en befolkning som just lärt sig välja latte.

    Sen kommer betygen så klart, och vänsterflummet som inte försvinner genom oligarkisering.
    Bästa skolkommun enligt lärarna själva har mycket få friskolor, men även få migranter. Förekomsten av migranter gör nu friskolor till en nödvändighet, det hade varit intressant att se hur det fördelar sig i Stockholm och var etablissemanget har sina barn. I England där jag bodde tidigare så var en svart kvinnlig vänsterpolitiker mycket vokal om att man inte skulle ha elitskolor. Dock så gick hennes eget barn på en skola med nästan endast vita elitelever.

    Gilla

  7. JL skriver:

    Amen…..

    Det ends jag inte förstår är hur det självklara ska vara så svårt att förstå för allmänhet, media och politiker.

    Har själv arbetat en period som lärare på en friskola. Många fördelar för både elever och lärare jämfört med en kommunal skola, men just styrningen av kvalitén sköttes från statens sida på katastrofalt sätt. Incitamenten hos skolans ledningen blev skeva. Parametrarna man styrde mot var kanske anpassade för att fungera på en monopolmarknad?

    Att sen eleverna ses som kunder blir också HELT fel även om grundtänket ”att evelerna ska gilla sin skola” må vara vettigt. Kunderna är självklart skattebetalarna, och icke-vuxna vet inte sitt eget bästa väl nog för att göra bedömningen vad som är bra för dem. Att lärare ska kunna sätta betyg efter eget huvud är en katastrof när incitamenten ser ut som de gör (bra betyg på en skola gör den mer eftertraktad, och gratis ”icke värdeskapande perks” för att locka elever är kanske inte det man vill se resurserna läggas på?).

    SJÄLVKLART måste de ske någon form av nationella prov etc som sätter spannet för vilket betyg som får sättas. Detta måste precis som alla andra lagar och regler (i ett fungerande samhälle) följas upp stenhårt och det ska vara allvarliga konsekvenser för regelbrott från skolors sida.

    …sen hela idiotin med ”övervinster” har det kanske sagts nog om. Trodde inte ett sånt extremt idiotiskt ideologisk förslag kunde komma från en regering i en demokratisk marknadsekonomi…… men frågan är om Sverige är ett fritt land längre? Värdegrundsvillkorat pressstöd, förbud för småföretag att ta ut kapitalvinster (3:12 förslaget som just kom)….. the list goes on

    2018 blir intressant

    Liked by 1 person

  8. Christer Carlstedt skriver:

    Inom vilken producerade verksamhet som helst, så har man kvalitetskontroll under hela produktionsprocessen.
    Det duger inte att bygga passagerarflygplan där vingarna viker sig i turbulens.
    Det blir ett sjuhelsikes liv och skadeståndskrav om producenten använt en billigare och undermålig stålsort till vingbalkarna.

    Skolan är en produktionsanläggning där det färdiga resultatet är kunskap av viss mängd och kvalitet.

    Alla torde vara medvetna om betygstjafset. Man skulle inte ha betyg eftersom det innebar en stressande gradering av elevmaterialet. Ja, ni vet, allas lika värde och sådant.
    I andra produktionsanläggningar är kvalitetskontroll ett måste och dessutom med kriterier som inte anläggningen kan påverka.
    I skolvärlden heter sådant centrala prov.

    Till min fabrik kommer det in råmaterial av olika kvalitéer.Efter ett antal tester står det klart att vissa delar av leveransen duger bra till mina vingbalkar. Andra delar av leveransen gör det inte.
    Men de kommer att bli förbaskat bra skottkärror.

    Världen behöver betydligt fler skottkärror än flygplan!

    Nå, nu görs vingbalkarna och skickas till Toulouse för sammansättning. Där konstateras att min lackeringsverkstad gjort ett skitjobb och att det finns risk för sprickor i lacken med rostangrepp som följd. Balkarna kasseras.

    I skolans värd betyder det att en elev ”klarat” gymnasiet, fått CSN-lån och måste hoppa av sin studieväg efter sex månader.
    Detta är en katastrof för medelklasseleven som inte har föräldrar som kan ta smällen. Han/hon har ett lån på dryga 50.000:- som skall betalas tillbaka och inget jobb. Nya lån till en annan mera passande utbildning är inte att tala om förrän lånet betalats tillbaka.

    Denna situation skulle inte behövt uppstå om skolan hade genomfört centrala prov, där det kunnat konstateras att undervisningen varit bristfällig på någon punkt och att man då kunnat rätta till den saken i tid.

    För mig är det helt obegripligt att den som beställer och betalar en produkt, i detta fall staten, inte förvissar sig om att produkten kunskap av angiven kvalitet är vad som levereras.

    Jag som köpare bestämmer hur mycket jag är villig att betala för en fullgod produkt. Vilken nettoförtjänst producenten kan tänkas åstadkomma, är inte av intresse så länge jag får det jag har varit villig att betala för.

    Liked by 1 person

  9. oppti skriver:

    Felet med friskolor är valfriheten.
    Ett samhälle med valfrihet lämnar de svaga bakom sig.
    Detta har kompenserats med höjda anslag för krångliga elever,vilket ökat intresset för att försöka skapa fungerande skolor även för denna elevgrupp. Slopas vinstmöjlighet för dessa skolor så försvinner även de skolor som kan rädda de svaga eleverna.
    Kanske får vi då tänka om. Satsa extra på elitskolorna.

    Gilla

  10. Drutten skriver:

    Varför inte ett externt betygssystem i kombination med resultatbaserad skolpeng? Högre betyg skulle ge högre skolpeng. Ett resultatsbaserat ersättningssystem kan ses som en förtida ersättning för de framtida extra skatteintäkter som genereras av före detta elever med anledning av att de under skoltiden stimulerats till att ta tillvara hela sin utvecklingspotential. Dagens ersättningssystem påminner däremot mer om en förvaringsersättning. Enskilda lärare har ofta högre ambitioner vilket leder till målkonflikt mellan arbetsgivare och anställda inom skolan och därmed stor risk för utbrändhet för ambitiösa och idealistiska lärare.

    Gilla

  11. Fredrik S skriver:

    Har nyligen läst en bok av skolkritikern Gunnar Ohrlander som ger sitt perspektiv på hur det gick när det lektes affär i Vaxholm!
    Aktiebolagslagens incitament är förödande för en tillitsbransch som skolan men det slaget betraktar jag som förlorat med konsekvensen att skolans uppgift blir att coacha ”kunder” mot höga betyg. Jag tror också att extern examination är en nödvändig åtgärd för att rädda vad som räddas kan nu när Mammon släppts in i kunskapens tempel men kommer inte ha någon avgörande betydelse för framtida PISA-resultat.
    Som lärare i matematik vet jag att jag skulle kunna höja resultaten på de Nationella proven genom att uteslutande undervisa mot den typen av uppgifter jag av erfarenhet vet kommer på provet (som kreationisten och ”superläraren” Stavros Luka t.ex.).
    Skolan huvudproblem är att man har misshandlat lärarkåren under hela efterkrigstiden så nu består den av ängsliga kärringar med eller utan byxor. Lärarlönelyftet som lät korrumperade skolledare söndra och härska är det senaste exemplet (Jag menar inte att lärare mutade sig till att få del av lyftet men korruption kan bero på: lojaliteter, bekvämlighet, inkompetens, dumhet etc..) Det är inte lärare som söker sig till de djupt ideologiserade pedagogiska utbildningarna längre utan de idealister som hade för låga betyg för att kunna bli psykologer och t.o.m. socionomer och i skolan tror sig få möjlighet att ”hjälpa människor”. Lärarkårens ”tröghet” har under 50 år av misshandel gjort att vi inte sett konsekvenserna förrän under senare år och jag befarar att trögheten hos de pedagoger som nu utgör Sveriges lärarkår gör att det kommer ta tid innan saker blir bättre.
    Grundskolan är redan är tömd på manliga lärare och gymnasiet håller på att tömmas vilket jag också tror vi snart kommer att få se konsekvenser av.

    Liked by 2 people

  12. Yvonne Rosenthal skriver:

    Sedan kanske 40 år tillbaka har den svenska skolan haft konstiga övergripande mål .Ett är ” demokrati” ett annat är ”jämställdhet ett tredje är” hållbart grönt lärande ”. Nu är målet ” genomströmning”. Så många dumsnutar som möjligt är ska passera den svenska skolan till ett så högt pris som möjligt och med så” många personal” som möjligt. Vad beträffar ” övervinster” och ” vinster” – vilseledning och bortledning vad beträffar det som är viktigt och riktigt. Fridolin är ett farligt skämt . Anna Ekström är inget skämt utan skärpt , falsk och farlig. Om skolan inte räddas så : Ingen skola alls, inga universitet, inga företag inga jobb, ingen sjukvård: INGET . Det finns bara en vinst värd att snacka om – att svenska barn är minst lika duktiga som finska barn, kinesiska, franska – resten av världens alla barn.

    Liked by 2 people

  13. bjornkjohansson skriver:

    Som gammal friskole-förespråkare (&elev i forntiden) blir jag både glad & ledsen att utmaningen med betygssättning identifierades och ignorerades tidigt.

    Fö lider universiteten av samma typ av problem — starka incitament att ta in & examinera studenter. Svaga att hålla upp krav & kunskaper.

    Förfärande!

    Liked by 1 person

  14. Jaxel skriver:

    Nationella prov behövs nog som lösning på problemet med betygsinflationen. Problemet är dock att sådana prov skapar andra problem. Många skolor kommer att börja undervisa eleverna i att klara proven istället för att ge dem undervisning som ger kunskaper för framtiden – för arbetsliv och högskola.

    Som Jan Bengtsson också påpekar ovan är ett system där eleven och dennes föräldrar i praktiken anställer läraren ett stort bekymmer när det gäller att upprätthålla lärarens auktoritet. Bristande lärarauktoritet är ett oerhört stort problem i dagens skola. Hur lösa det inom ramen för dagens system?

    Hur skall detta system kunna fungera när de som bestämmer inte ens åtgärdar problem som i princip borde vara lätta att åtgärda. Jag tänker då på att skolor var möjlighet att välja och vraka bland elever. Vem minns inte Uppdrag Granskning från några år sedan. Om jag minns rätt var det mer än hälften av skolorna som valde bort en elev med lite problem och som samtidigt hade plats för en välartad elev. Det är inte och kan väl inte vara mening att skolor skall gå med vinst genom att selektera elever.

    Det skulle förstås kräva lite offentlig administration för att åtgärda detta.

    Sen har vi det här med PISA-resultaten. Utvecklingen har varit katastrofalt dålig sedan reformen. Jag är självfallet medveten om att statistiskt samband inte är detsamma som kausalt samband. Fast den som inte kan ge en säker förklaring till utveckligen bör nog ta sig åtminstone en funderare (utan ideologiska skygglappar).

    Privat verksamhet bedrivs i allmänhet effektivare än offentlig dito, men utbildningen är helt central för landets framtid. Här måste kravet på effektivitet prioriteras ned jämfört med kravet på resultat. Kanske är dagens system feltänkt?

    Gilla

  15. Sixten Johansson skriver:

    Redan under 80-talet iakttog jag uppgivet hur det svenska skolväsendet började rivas ner av de riksledande flumpedagogerna och skolpolitikerna. Därför har våra egna barn sedan 90-talet huvudsakligen fått sin skolgång och vidareutbildning i Finland. Trots att det finska skolväsendet är ojämförligt mycket bättre har en liknande negativ utveckling, en tydlig sverigefiering, blivit helt uppenbar under det senaste decenniet. Föräldrarna, hemmen, det kollektiva medvetande som upprätthålls via sociala media, betyder mycket mer än några politiska åtgärder. De vuxnas attityder och fostran går knappast att påverka. Därför tror jag inte att den svenska skolan kan ha någon framtid i sin nuvarande form, oavsett skolpolitiken.

    Jag förutser att efter fortsatt sönderfall tvingas man så småningom ge föräldrarna hela ansvaret för barnens utbildning. Detta kombineras med nationella prov och centrala kursbetyg på otaliga, klart definierade nivåer, följt av antagningsprov och legitimering för de allra flesta yrken och arbeten. De skickligaste pedagogerna kommer att undervisa och handleda genom virtuella skolor varvade med sammankomster, där eleverna handfast får öva samarbete och lära sig hur praktisk och teoretisk kunskap byggs upp.

    Delvis OT: Jag måste absolut uppmana alla att gå till bloggen morklaggning.wordpress.com och läsa Karl-Olov Arnstbergs briljanta texter ”Medierna, prolog” (9 nov) och ”Media” (i dag 12 nov). I dagens långa text återger och uttolkar han delar av innehållet i en bok som ni själva kan läsa på nätet genom att googla på Bruce Charlton, ”Addicted to Distraction”. I massor av kommentarer på DGS de senaste dagarna har jag kunnat läsa iakttagelser och tankar som ligger helt i linje med den helhetssyn och förklaring som Bruce Charlton har kommit fram till. I mitt eget samtidspusslande hade jag själv börjat treva mig fram mot hans bild av massmedia som aktiv skapare och upprätthållare av det kollektiva medvetandet och därmed av dagens absurda verklighet.

    Gilla

    • Jaxel skriver:

      Du pekar på en mycket viktig sak. Vad som händer i skolan är oerhört beroende av saker utanför skolans värld och skolans kontroll. Saker som systemförändringar i skolan eller ändrad pedagogik har oerhört svårt att rå på.

      Kanske börjar tiden komma ikapp även den finska skolan.

      Gilla

  16. Verdandi skriver:

    Ja, tänk om inte PISA funnits?
    Då hade politiker och sektmedlemmar i Sverige slagit sig för bröstet och sagt att vi hade världens bästa skola (liksom vi har typ världens bästa vård…) och alla som sa något annat skulle stämplats av en enig journaluskår som antisemitantiglobalistfascistnazister eller samhällsomstörtande ryska infiltratörer.
    Suck, detta arma land.

    Liked by 2 people

  17. Anders F skriver:

    Hej Patrik och alla andra.
    Jag ska berätta vad som är fel med s k vinster i välfärden, eller öht privata vinstintressen i tung infrastruktur. Man kan sälja tuggummin eller bilar eller jordgubbsmarmelad, men energi, försvar, vård, rättsskipning, utbildning, VA, avfallshantering, postväsende osv är alltför viktigt och grundläggande i ett gott samhälle för att privata kvartalskapitalister ska sköta detta. Så enkelt är det. Ordning och reda.
    Vi ska ha en statlig, homogen, rättvis skola där alla elever kan bli svetsare eller nobelpristagare i fysik (det sista var lite på skoj).

    Liked by 1 person

    • L skriver:

      @Anders F
      Vilken planet kommer du ifrån? Politiker som ska sköta företag, t ex energi, avfallshantering? Det har vi sett nog av och deras kompetens (Vattenfall)…. Det som kan läggas ut på företag som är experter ska göras genom riktiga upphandlingar.

      Gilla

      • Anders F skriver:

        Jorden. Har bott här hela mitt liv faktiskt. Och det är så långt att jag har hunnit se och höra en del. En hel del.

        Gilla

  18. JL skriver:

    Ja, inget lätt ämne detta, komplext och svårt att överblicka etc etc… eller vänta nu, det var det visst inte alls om man tänker efter va?

    Ställ krav på, och kontrollera kvaliteten och resultat. Inser att nationella prov inte löser alla problem men det vore ett styrverktyg. Är inte tillräckligt insatt för att föreslå övriga men varför ska detta vara så svårt? Varenda verksamhet styrs mot diverse nyckeltal och skolan borde nog kunna lista ut några som funkar även de.

    Allvarliga konsekvenser/straff asap så fort kvalitetsmåtten inte är uppfyllda.
    Ungefär så som rättsväsendet fungerade någon gång för länge sedan innan dagens konsekvenslösa underbemannade kaos.

    Ungefär så man gör i alla väl fungerande verksamheter för att kunna överleva.
    Är inte kärnfysik direkt.

    Hörde dock någon politiker som sa att det ”var svårt att mäta och följa upp kvalitet”, så bättre att förbjuda andra aktörer än de ”allvetande statliga” som på något sätt behöver 50% mer resurser för att få samma grej gjord.

    Smart! Är något svårt är såklart det bästa alternativ att inte göra det alls, eller?

    Landet som historiskt producerat i världsklass avseende entreprenörer och uppfinningar per capita borde kunna komma med något bättre tycker man….

    Gilla

  19. Henric Ankarcrona skriver:

    Jaxels kommentar sätter fingret på nyckeln till skolkrisen: lärarens auktoritet. I dagens svenska samhälle, där ingenting är rätt eller bättre än något annat och individens egna ide’er är lika bra som någon annans, blir denna grundläggande fråga svårhanterlig. Det urholkade normsystemet är boven. Inga auktoriteter kan utöva eller ges ansvaret. Att läraren har större kunskaper än eleven, att inlärning kräver tystnad och koncentration, är det inte självklart?
    Grönt och rött ljus respekteras någorlunda i trafiken. Låt oss lyfta fram det sättet att se saken också i skoldebatten..

    Gilla

  20. Fredrik S skriver:

    Skolan är inte vilken bransch som helst. Man kan inte kontrollera effektivitet och kvalité på samma sätt som t.ex. vid det löpande bandet hos en biltillverkare som NPM förespråkarna tror.
    Att en bra lärare är en lärare som sätter höga betyg är det inte någon som påstår ändå är det så utfallet blivit och betygen stiger medan PISA resultaten sjunker.
    När jag tänker på en bra lärare tänker jag på en matematiklektor som jag under min gymnasietid ansåg var en djävul och sadist men som såg till att jag kan räkna. Den läraren hade haft alla mot sig och inte kunnat verka i dagens skola: Elever, Föräldrar, Skolledare, Kommunala skolpolitiker, Skolverk och skolinspektion.
    Så tills någon kan säga hur vi kan mäta ”förmedlandet av kvalitativa och bestående kunskaper”/ effektivitet och kvalité kanske vi ska låta bli!?

    Gilla

  21. Leif Lindau skriver:

    Klart man kan ha ”friskolor” bara uppköpet sköts normalt proffsigt av staten. Klara specifikationer. på lokaler ,skolgårdar etc. gemensam läroplan och arbetsordningar för alla, tillträde strikt baserat på kötid, inspektioner en gång per månad, böter vid avvikelser, bankgarantier för ett års drift vid ev . obestånd et c. Helt normala villkor för ett seriöst uppköp. Kräver då en skolöverstyrelse och departement med kontakt med verkligheten, så där föll det konceptet. .

    Gilla

  22. 77711n skriver:

    Tudelad skola, kommunal regi t o m mellanstadiet med betyg och nationella prov årskurser 3-6, statligt högstadiet 7-9 och gymnasiet med likaså nationella prov. Alla lärare i högstadiet och gymnasiet ska vara adjunkter och se till att de har en normal arbetsstandard på sina arbetsplatser och gynna lärarnas status. Lägg till premier, priser och tävlingar för att understryka vikten och värdet av kunskaper – låt elever och skolor får tävla mot varandra – precis som inom idrotten. Kunskap och vetande måste prioriteras.

    Gilla

  23. Margareta skriver:

    Ljusnande framtid! : skola, social mobilitet och kulturell identitet / [Jonas Frykman]
    Frykman, Jonas, 1942- (författare) ISBN 91-88930-34-3 (inb) Lund : Historiska media, 1998 Svenska 201 s.
    En bok att rekommendera! Tar upp den svenska skolan och trots att den är nästan 20 år gammal, rykande aktuell. Den gamla kunskapsskolan gav eleverna goda grundkunskaper vilket innebar att elever från icke-studie vana hem ändå kunde ta sig vidare. Detta såg vi inom universitets- och högskolevärlden från 1960-talet och framåt. Begåvningsreserven kunde ta sig vidare trots hemmiljön.
    Jag har själv haft studenter på YTH-linjer, många av dem med 6-årig folkskola i grunden + påbyggnad. Ambitiösa studenter med GOD LÄS- och SKRIVFÖMÅGA samt förmåga att uttrycka sig tydligt och klart vad gällde meningsuppbyggnad, syftningar etc. Stava rätt kunde de också! Nuförtiden brukar sådana självklarheter vara under all kritik.
    Vad gäller studenter med gymnasieutbildning och högskolebehörighet skedde väl knappast någon förändring under 80-talet, däremot märktes en standardsänkning redan under början av 90-talet. Studenter födda från 1970 och efter och som gått den moderna flumskolan visade klart sämre förmåga att uttrycka sig språkligt och lärarna fick ägna alltför stor del av sin arbetstid att rätta och förklara rent språkliga fel istället för att fokusera på ämnesbehandlingen i uppsatser och examensarbeten. Studenter från studievana hem klarade sig avgjort bättre.
    Enligt min uppfattning skall skolan hålla sådan kvalitet att elevers och kommande studenters bakgrund inte märks i studieresultaten.
    Detta gör man genom att fokusera på ”läsa, skriva, räkna” istället för på social träning(?) och det som kallas värdegrund.

    Liked by 1 person

    • Fredrik S skriver:

      De svenska skolreformerna 1962-1985 och personerna bakom dem, av Inger Enkvist visar att misshandeln av skolan och lärarkåren pågått länge. Den föga upplyftande titeln och genomgången av vaga styrdokument uppvägs det av Ingers skarpa analys precist formulerade kritik av den ”progressiva” svenska skolan.
      Ett måste för den som vill förstå vad som hänt!

      Gilla

  24. Björn skriver:

    Har tidigare varit stor motståndare till friskolor över huvud taget! Ville att alla svenska barn skulle få en enhetlig och bra, statligt styrd skolgång över hela landet! Med frekventa riks-prov för att hålla koll på kvalitén! Men som utvecklingen har blivit, med massinvandring, har den visionen bleknat bort totalt! Numera MÅSTE friskolor(religiösa ska självklart vara förbjudna!) finnas, som alternativ för SVENSKA barn att få möjlighet till SVENSK undervisning! Vem vill att barnen pratar arabiska när de kommer hem efter sin skoldag……?!

    Gilla

  25. lenngo skriver:

    Det brukar inte ligga för mig att titta i backspegeln på jakt efter allt ”som var bättre förr”. Men just i det här fallet är det inte helt ointressant att ta en avstamp i hur det var ”på min tid”.

    Efter 4 år i kommunal folkskola kunde man gå över till realskola i stället för att fortsätta folkskolans återstående 3 år. Man kunde välja vilken realskola man ville, och det fanns nog minst ett halvdussin inom rimligt reseavstånd där jag bodde. Många var statliga, men det fanns också halv- och helprivata. Skolorna hade olika status, vissa ansågs bättre än andra. Eftersom det inge fanns plats för alla i de mer populära skedde ett urval på basis av betyget från folkskolans fjärde klass. De mer populära attraherade samtidigt de mest kvalificerade lärarna. Det blev s.a.s. en god spiral som naturligtvis sporrade alla skolor att anstränga sig mer. På så sätt liknade modellen för ett drygt halvsekel sedan det som vi har nu, med ett fritt val mellan friskolor och kommunala skolor. Det här ändrades efter ”min tid” på så sätt att man obligatoriskt hänvisades till den realskola som låg närmast.

    Samma modell upprepades efter fyra år i femårig realskola, när man sökte till fyraårigt gymnasium. Konkurrens mellan högre allmänna läroverk och hel- eller halvprivata gymnasier.

    När det blev dags för studentexamen övervakades de muntliga förhören av censorer som var helt fristående från skolan, vilket garanterade att skolan inte kunde släppa igenom dem som inte höll måttet.

    Det här påminner mycket om det som Patrik föreslår: tillåt konkurrens mellan statliga, kommunala och privata skolor men lägg kontrollen av betyg och kunskaper på någon som är fristående från skolan.

    Det enda som gör att jämförelsen haltar är att den skola jag gick i var upplagd för att 5 procent av årskullen gick hela vägen fram till studentexamen. I dag är målsättningen att 100 procent ska ha godkänt avgångsbetyg från gymnasieskolan och för två tredjedelar når man det målet.

    Gilla

  26. Fredrik Östman skriver:

    Friskolereformen är och förblir utmärkt. Självklart måste föräldrarnas intresse tagas till vara som förbättrande kraft i skolsystemet. Annars återstår ju bara förstörande krafter, såsom lärarförbundens, myndigheternas och politikernas kortsiktiga egenintresse. Det är också uppenbart att reformen medvetet förfelades av politikerna genom att dessa vägrade att införa nationella prov. Politiken skulle ha dragit sig tillbaka och hållit sig på sin kant och bara sett till att allt var procedurellt rättvist.

    Men det finns ett område till där politiken tog friskolereformen till anledning att ge sig in och ytterligare sabotera skolan. Det är läroplanerna och skollagen, som båda vuxit ut till tvingande handböcker i mikromanagement. Det kan inte finnas några fria skolor eller något fritt skolval när anställda på diverse tyckarstugor har allsmäktig kontroll över allt ner till färgen på de gem som används för att skjuta majjen i nacken med.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s