Världens bästa teori

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Det märkvärdigaste som hänt i världen sedan skapelsen var den industriella revolutionen, som på kort tid förvandlade jordelivet från en jämmerdal till ett paradis – eller hade i varje fall gjort det om människorna inte varit så tjurigt inställda på att förstöra för varandra – över allt större delar av världen.

Filosofer, ekonomhistoriker och andra samhällsvetare ägnar avsevärd möda åt att förklara detta mirakel.

Världsmästerskapet i förklaring innehas just nu av den amerikanska ekonomiprofessorn Deirdre McCloskey, som just skrivit tre feta böcker i ärendet. Jag har visserligen inte läst böckerna, men jag har hört Thomas Gür, som läser allt, förklara för mig och dessutom har jag lyssnat på flera timmars YouTube-föreläsningar av professorn så jag tror att jag fattat ungefär vad hon menar (och jag skrev nyligen om henne).

Om trögskrivande tråkmånsar som Douglass North kan få Nobelpriset i ekonomi så borde McCloskey också få det ty hon är inte bara klartänkt, utan också en underhållare av rang, men detta är ligger henne kanske närmast i fatet i de där kretsarna. I vilket fall som helst förklarar hon glatt att hennes egen teori är den enda som håller och till en början är man benägen att hålla med.

Hennes teori är att utvecklingen tog fart när vanliga medelklassare, bourgeoisien, på 1700- och 1800-talen, av samhället tilläts ge utlopp för sin medfödda finurlighet, fiffighet och påhittighet och därför satte igång en explosion av innovationer som lyfte mänskligheten. Tidigare hade bourgeoisien hållits i schack av olika makthavare som inte velat tåla okontrollerade experiment med samhällsomvälvande potential från medelklassens sida. Så det stora som hände, förklarar McCloskey, var inte någon förändring i medelklassens mentalitet, utan i hur omvärlden behandlade den.

Briljant. Bästa förklaringen hittills. Mycket bättre än det där med kapitalackumulation på grund av slavhandel eller hederliga domstolar och tydliga, förutsägbara lagar. Fast ändå inte ända fram.

Vad är det för situation McCloskey vill få oss att föreställa oss? Jo, till exempel att kungen samlar ihop sina närmaste hertigar och grevar och säger: ”Grabbar, jag har en idé. Vi borde ha en bourgeoisie. Bra, va?” Hertigarna och grevarna tittar oförstående på kungen och svarar: ”Vad är det för något?” ”Det är när några av tölparna blir rika på att tillverka saker som folk vill ha”, säger kungen entusiastiskt. Och där föreställer sig McCloskey att hertigarna och grevarna plötsligt gör vågen och går ut på gatorna och torgen och ropar ”Laissez-faire. Enrichissez-vous. Varde borgerlighet!” Och en företagsam borgarklass uppstår.

Det tror inte jag på. Jag tror på att nya idéer plötsligt kan få genomslag. Vi har själva sett det. Tänk på olika IT-boomer som i ett huj har ändrat våra uppfattningar och skapat nya hjältar över en natt. IT-nördar i trasiga tröjor har lockat fram miljoners miljarders kronor ur rika människors plånböcker. Egensinniga visionärer har blivit internationella förebilder på några år.

Men skillnaden mellan verkligheten och McCloskeys saga är att världen i verkligheten inte tänker låta sig förhäxas av något innan det finns åtminstone i embryonal form. Samhället kan inte ta en borgarklass till sitt hjärta innan det finns ett gäng framgångsrika borgare att beskåda.

Så McCloskey svarar inte på frågan utan skjuter den bara ett steg vidare: hur uppstod de protoborgare som hennes 1700-talssamhälle så välvilligt beslöt att ta till sin famn sedan dessa vägröjare visat sig ha en framgångsrik formel?

Man kan inte avvisa McCloskeys teori bara för att hon har fel. Alla samhällsteoretiker har fel. Marx hade fel, Malthus hade fel, Keynes hade fel, Weber hade fel. Samhällsvetenskapernas fixstjärnor är geniala människor som lagt fram geniala tankar som inte riktigt håller. Men vad kan vi begära, den slutgiltigt korrekta sanningen om hur samhället förändras? Vi får lära oss att betrakta dessa snillens tankar som verktyg som kan hjälpa oss att komma närmare den fulla insikt vi aldrig kommer att nå.

22 thoughts on “Världens bästa teori

  1. Anne-Hedvig skriver:

    Før fabrikkene hadde vi noen manufakturer – f.eks. papirfabrikasjon, og flere glassverk: Nøstetangen og Aas. Dette var glassproduksjon for både Danmark og Norge. Blåfargeverket på Modum produserte koboltblå og var en stor eksportør. Selvsagt hadde vi jernverk rundt om i landet. Alt dette på 1700-tallet (og Røros Kobberverk allerede fra 1600-tallet, samt sagbruk). . Det vi forbinder med industri/vanlige fabrikker kom hos oss først godt utpå første halvdel av 1800-tallet – det meste langs Akerselva i Oslo. Man fikk da kraft fra vannfallene.

    Gilla

  2. Anne-Hedvig skriver:

    PS. Når du snakker om geniale folk, tenker jeg på Birkeland og Eyde – oppstart av Hydros fabrikker på Rjukan for å fabrikere kunstgjødsel. Birkeland var den store oppfinneren her. Synd at Rjukan-fossen ble ofret – men av og til slippes den løs, og det er et flott skue!

    Gilla

  3. Anne-Hedvig skriver:

    ‘Protoborgere’ – jeg glemte alle rederne nedover kysten (Oslofjorden og sørlandskysten). Det ble bygget skuter der flere borgere gikk sammen som redere. Hyppig handel med England – Norge eksporterte tømmer, og fikk andre varer tilbake. Strålende tider i tiårene før Napoleonskrigene, og det oppsto et patrisiat i småbyene langs kysten. Norske seilskuter på alle hav!

    Som sagt kraftig nedtur etter Napoleon, vanskelige tider, og mange av patrisierne gikk konkurs. Men engelskmennenes Navigation Act 1849 (tror jeg) åpnet opp nye muligheter for skipsfarten. Og masse trelast som ble fløtet nedover diverse vassdrag til Fredrikstad og andre byer før den ble bearbeidet på div. vis og eksportert. ‘Plankeadelen’ hadde gode dager!

    Vet ikke om min lille oversikt her var helt på siden av emnet ditt?

    Gilla

  4. Sten Lindgren den yngre skriver:

    Man kan tillägga att den vetenskapliga metoden först uppstod i Europa, sedan gick det fort. Ta till exempel tidtagning, efter att man uppfunnit ångmaskinen så gick det inte länge innan England fylldes av järnväg, helt plötsligt så spelade det roll att klockorna inte gick lika i York och London och utvecklingen fortsatte. Så samverkar mellan entreprenörer och den vetenskapliga metoden var nog hönan och ägget. Tidigare kunde man endast bygga katedraler via erfarenhet, en enormt komplex sådan som få besatt, med matematik så kan vem som helst (nästan) räkna sig fram till hur stora valv man kan bygga.

    Men en kanske mera relevant utveckling för oss i Sverige i dag som också följde det var att man monterade ner lokalsamhället och familjernas inflytande och många av de funktioner som det lokala hade togs över av nationen och staten. Kungarna tidigare hade bara tillhandahållit det mest basala för riket, främst våldsmonopolet. Sverige är nog det bästa exemplet på hur staten har lagt område efter område under sig och därmed försvagat medborgarna. Denna blogg är en flämtande låga, ett försök att skapa en gemenskap utom staten. Jag själv måste erkänna att jag suktar efter det, jag bär på en allt djupare depression och vanmakt över samhällsutvecklingen och för att inte landa i raseri så behövs ett konstruktivt utlopp tillsammans med andra människor. Jag har flera gånger tänkt gå på Tryckfrihetssällskapets möten men inte fått tummen ur (de fysiska hoten avskräcker också).

    Patrik pratade om att starta ett mediehus, det jag också söker är fysiska möten, kanske inte i formen av ett nytt parti utan mer som en rörelse, där man kan träffas och utbyta tankar med till dels likasinnade. BF verkar redan ha hänfallit åt internt käbbel, jag söker inte ett parti utan en diskussionsklubb.. Kan inte Patrik och Co arrangera något sådant? Jag hade kommit!

    Liked by 1 person

  5. Sten Lindgren skriver:

    Samhällsfenomen låter sig som sagt inte förklaras så enkelt med teoretiska modeller. Men det kanske är lite lättare att identifiera olika krafter och motkrafter som påverkar samhällsutvecklingen. Möjligen är det lättare att identifiera motkrafter än drivkrafter. Det är uppenbart att överdriven centralmakt, maktmonopol, ekonomiska monopol, diktatur och annat maktmissbruk hämmar och hindrar den ekonomiska utvecklingen.
    Positiva drivkrafter bakom ekonomisk utveckling har säkert betydande kopplingar till individer, typ påhittig medelklass, men sannolikt har också systemfaktorer betydelse, i alla fall som komplement. Exempelvis att det finns lagar och regler som gör att inte överheten eller andra illasinnade kan lägga beslag på innovatörens arbete. Jag tror också att det kan uppstå subkulturer (kanske inte bästa ordet att beskriva fenomenet) som utgör en lämplig uppväxtmiljö för en mängd innovationer där det ena ger det andra (textil i England, IT på USA:s västkust etc.)

    Gilla

  6. Ami skriver:

    Allt nyskapande som jag ser det börjar med en idé som oftast tar sin början i frågeställningen hur, varför och åt vem.
    Inom tekniken är det grundläggande att veta hur förenklar vi, varför förenklar vi och åt vem skall förenklingen vända sig till. Givetvis finns det idéer och uppslag som oftast bara är en Kul grej men som bidrar till att tusentals nya jobb och nya företag. Spinn off idéerna tex inom app-världen hat skapat många jobb även bidragit till en förbättring av världsekonomin.
    Tyvärr så har de politiska idéerna legat nedfrusna sedan 60-talet. Inte mycket har hänt för att förbättra i takt med den övriga utvecklingen. Många politiker tittar gärna tillbaka på en svunnen tid, man dammar av sina Marx böcker och drömmer sig tillbaka.
    Jag tror att politiker måste ställa sig frågorna hur, varför och åt vem. Hur gör vi, varför gör vi det och åt vem gör vi det. Dessa frågeställningar borde ligga till grund för varje politiskt beslut och innebörden hade varit att vi troligen inte hade suttit i den här sitsen.

    Gilla

  7. Peter M skriver:

    Jag tror att en av människans starkaste drivkrafter är avunden. Parar man den med viljan och förmågan att kopiera de som är framgångsrika uppstår fantastiska effekter.

    En av exemplets adelsmän såg att valloner kombinerat med gruvdrift skapar rikedom för ägaren av bruket. När framgången var ett faktum ville resten göra samma sak och så fick Sverige relativt snabbt en industriell järnhantering. Några hundra år senare uppstod Volvo m.fl.

    Gilla

  8. Anders E skriver:

    Nja – grunden för förändringen/utvecklingen är tekniksprången. Boktryckarkonsten bäddade för reformationen genom att skrifterna/budskapet kunde spridas samtidigt till många; ångmaskinen bäddade för den industriella revolutionen.
    När tekniken väl är etablerad finns det gott om entreprenörer som hittar på användningssätt.

    Gilla

  9. Hans skriver:

    O.T.
    Svindlande summor—hur länge dröjer det innan Sverige är bankrutt?
    Fram till 12 september i år hade Migrationsverket betalat ut 338 085 694 kronor och 20 öre till offentliga biträden vid asylärenden. En kraftig ökning jämfört med tidigare år. För 2015 låg kostnaden för hela året på 253 744 093 kr och 2014 på 244 865 295 kr. Då ska tilläggas den stora tillströmning till Migrationsdomstolarna som väntas nästa år och som gjort att regeringen skjutit till extra en dryg halv miljard till domstolsverket. 2017 väntas bli ett mycket gott år för advokatsamfundets medlemmar i form av av sysselsättning som offentliga biträden.
    http://ledarsidorna.se/2016/09/asylmalen-en-guldgruva-for-advokater/

    Liked by 1 person

  10. Christer Carlstedt skriver:

    Enligt bibeln så sade Gud i samband med syndafallet att mannen skulle slita i sitt anletes svett för att få ihop till brödfödan för sin familj.
    Det var nog en evig tur att hjulet uppfanns före kristendomen eftersom det var en arbetsbesparande manick som därför bröt mot mot den mer arbetsintensiva transporttekniken med bärande, som kyrkan med stor sannolikhet skulle ha hävdat var det av Gud påbjudna.
    Gustav Vasa och en del likasinnade på andra håll bröt kyrkans tänkeriprevilegium och öppnade därmed för ett fritt tänkande.

    Dagens bilar hade varit en omöjlighet utan Christoffer Polhems knut som vi numera brukar benämna kardanknut. Inte heller hade de funnits utan James Watts ångmaskin. Det finns väl knappast någon som tror att råoljan skulle kunna fraktas på segelfartyg?
    Det fanns ett antal kemister som klurade ut att man kunde dela upp råoljan till allt från asfalt till bensin och jetbränsle. Utan bensin hade ju bilmotorn varit en tämligen meningslös uppfinning.
    Leonardo da Vinci klurade ut en helikopter, men han saknade den nödvändiga kraftgeneratorn för att få den flygduglig.
    Dagen mobiltelefoner eller datorer som vi tycker är så fantastiska hade varit en omöjlighet om inte några hade kommit på transistoreffekten i mitten på förra århundradet.

    Hela utvecklingen är en kedja eller stege. Alla länkar och steg måste finns där för att man skall kunna klättra vidare.
    Industrialismens genombrott förutsatte ångmaskinen. Resten är förfiningar av system för frigörande av erforderlig energi.
    I grunden ligger emellertid friheten att tänka. Utan den friheten lär det gå grus i maskineriet. Jag tror vi kan vara tämligen överens om att under de tider när ”vetenskap” handlade om Guds väsen, så hände inte särdeles mycket till mänsklighetens fromma.

    Det är således mer än betänkligt när tankefrihet beskärs av någon anledning. Det kommer att få negativa effekter att tankar inte ”får” tänkas och diskuteras.

    Filosofiska/politiska resonemang om vad som är gott eller ont kan visst få föras, men man skall vara medveten om att de banne mig inte sätter mat på bordet.

    Gilla

  11. Rurik Holmberg skriver:

    Teorierna om hur välståndet uppstod i Västerlandet är som du skriver många. De är dock inte varandra uteslutande, utan komplementerande. Institutioner är en sak (och jag instämmer inte alls att North är trögläst 🙂 ), vetenskapliga och teknologiska landvinningar en annan. Individuell frihet en tredje. Tillkomsten av ett kreditväsende en fjärde. Uppfinnandet av aktiebolaget en femte osv osv.

    Uppkomsten av alla dessa samverkande komponenter ledde till en aldrig tidigare skådad rikedom. Och än bättre, en rikedom som kunde växa s.a.s. av sig själv. Man behövde inte plundra för att bli rikare (även om man gjorde det också), utan det räckte med att delta i de välståndsalstrande processerna.

    En viktig aspekt på välståndet är att en stor del av det sitter mellan öronen, eftersom det handlar om kunskap, men kunskap som är fördelad på ett helt samhälle. Därför är Sverige i framtiden i en besvärlig sits. Denna kunskap manifesteras i mångt och mycket i teknik, för vid en närmare eftertanke så är det tekniken i vid bemärkelse som är vårt välstånd. Det är därför vi inte fryser, svälter eller dör i tidig ålder.

    Vänligen

    Rurik Holmberg FD

    Liked by 1 person

  12. Hovs-Hallar skriver:

    Ja — det Mc Closkey far efter är helt enkelt att det först och främst måste finnas ett samhälle där företagsamt folk har möjlighet att arbeta med sina idéer innan samhället kan förändras.

    Däremot har hon helt fel om hon påstår att allt annat redan fanns på plats. Det gjorde det inte. Resonemanget blir ungefär som hönan/ägget-paradoxen.

    Snarare fungerade det som när man använder ett skohorn för att få på sig skorna. Man jämkar och pressar, till foten är på plats i skon.

    Harvard-historikern Niall Ferguson förklarar detta mycket bra. Han ser sex stycken ”killer applications”, alltså sex nyckelfaktorer, som samverkade för att möjliggöra det industriella samhället. Läs boken ”The West and the Rest”. Det har dessutom gjorts en tv-serie efter boken, som visats i svensk tv, och som finns på YouTube.

    Ferguson påvisar att länder typ Kina nu kan använda samma metoder för att efterlikna den industriella revolutionen, och rentav överflygla Väst. Kina är nu på väg att bli världens största ekonomi.

    Gilla

  13. Hovs-Hallar skriver:

    PS: När det gäller Västeuropa, så är Ferguson pessimistisk. Så pessimistisk att han, som är född i Skottland, valt att emigrera till USA. Framförallt är han oroad av islams ökande inflytande i Europa inlusive Sverige. Se denna tankeväckande intervju:

    http://magasinetneo.se/artiklar/misslyckandet-kommer-att-fa-katastrofala-foljder/

    Misslyckandet handlar om den misslyckade integrationen av invandrare (muslimer) i Sverige.

    ”– Om man får tro amerikanska vänstermedier är Skandinavien himmelriket på jorden. Ni har jämlikhet, social rörlighet, lysande hälsovård, fantastisk skola och utbildning, ekonomin växer … allt är fantastiskt. Men en viktig sak som saknas i diskussionen, och det är den absolut största svårigheten de skandinaviska länderna står inför, är den totalt misslyckade integrationen av invandrare.

    – Och detta är ett så katastrofalt misslyckande att det inte bara kan betraktas som ett sidospår. Det är en central utmaning för den skandinaviska välfärdsmodellen. Detta riskerar att utvecklas till en verklig kris, till och med ett hot mot stabiliteten i ett land som Sverige.”

    — Dvs. precis vad SD sagt hela tiden.

    Liked by 2 people

    • Exe skriver:

      Under det extremt kostsamma avtalet mellan EU och Turkiet ska Erdogan skicka en ny flykting för varje asylant som avvisas från EU. Men först sållar han ut de som kan vara till nytta i hans eget land och skickar överskottet till oss.

      Sultanen Erdogan väljer och vrakar bland inflödet från arabvärlden, och hindrar de välutbildade från att resa vidare till EU. Däremot är han generös med att skicka analfabeterna till oss för livstids försörjning.

      1000 syrier med universitetsexamen tros ha stoppats från att resa vidare västerut. Tysk media har rapporterat om att Turkiet hindrar välutbildade från att resa vidare, något som bekräftats av turkiska regeringsrepresentanter.

      Gilla

    • R skriver:

      Är inte läkare, men har nu långt framskridna planer att röra på mig och goda möjligheter att göra så. Min lugna ort har vänt från en budget i balans till ett brakunderskott, endast pga migrationen av främst ”ensamkommande”, och plötsligt har andelen knivrån skjutit i höjden. Dags att röra på sig, Refugees Welcome tycker ju själva att det är absurt att det ska finnas gränser och att var man är medborgare och var man bor ska avgöra vilka regler som gäller. (Men beskattning utefter bostadsort har de inget emot) Nu följer jag snart deras uppmaning och drar.

      Liked by 1 person

  14. Stefan Sewall skriver:

    Borgarna var väl ursprungligen hantverkare i städerna som tillhörde olika hantverkarskrån på medeltiden. Dessutom fanns det vetenskapligt intresserade adelsmän och så fanns även kungligheter med intresse för utveckling som gav order om och beställde utveckling av olika saker. Redan på medeltiden gjordes ju vissa grundläggande uppfinningar av hantverkare och vissa adelsmän. Tryckpressen av Gutenberg var ju nödvändig för all framtida informationsspridning t.ex. Kikare, teleskop och glasögon kom före ångmaskinen. Porslinets utveckling och förbättring beställdes av den österrikiske kejsaren på 1700-talet, vill jag minnas från ett dokumentär om porslin jag såg för ett tag sedan.

    För mig stod det klart redan från skolundervisningen att det var uppfinningar som startade den industriella revolutionen. Ångmaskinen som Watt med konkurrenter låg bakom var den första motorn och det var helt avgörande för all maskintillverkning.
    England var först med industrialisering.
    Spinnerimaskinen var nyckeln till textiltillverkning i industriell skala. Textilindustrin var den första stora industriformen där masstillverkning blev möjlig med prisnedgång på textilier som följd och därmed masskonsumtion. Vanliga fattiga fick råd att köpa tyg och således kunde försäljningen mångdubblas och en stor industri i England kunde växa fram med stora vinster och kapitalackumulation. Belgien blev nästa land. Belgien hade inget imperium på 1700-1800-talen. Belgiske kungen fick Kongo först 1885 med elfenben och sedan gummiproduktion där människor behandlades fruktansvärt av kolonialisterna, men det var långt efter industrialiseringen med gruvor och kol och stål och textilindustriframväxt som kom under tidigt 1800-tal.

    Massor av uppfinningar gav efterhand mer och mer effektiviseringsvinster. Transporter såsom ångfartyg och ångtåg och kanalbåtar, var nödvändiga för handeln som spred industriprodukterna till olika platser i landet och till fjärran länder så att alla kunde få köpa billiga bra industrivaror, till en början tyger t.ex. Kol och råvaror måste skeppas till de nya fabrikerna och det var möjligt med nyuppfunna transportmedel.
    Handeln gav specialiseringsfördelar.
    I en region tillverkades tyg där det fanns ull och arbetskraft, i en annan metallvaror där det fanns kol och malmgruvor och arbetskraft. När man specialiserade sig blev varorna producerade i större mängd snabbare och effektivare och därmed billigare och så kunde fler köpa och så blev mer sålt och vinsterna steg.

    En av de viktigaste faktorerna som gjorde utvecklingen möjlig var överbefolkningen i England på 1600-1700-talet. Det fanns människor som inte kunde få sin försörjning i jordbruket som ju var begränsat då inget nytt land fanns att odla. De kom till städerna och fanns tillgängliga som arbetskraft för den framväxande industrin.

    Likadant i Sverige kunde jordbruket inte försörja alla. Många barn till en bonde med en liten gård. Endast den äldste sonen ärvde gården. Övriga hade ingen jord. Man kunde inte dela gårdarna hur många gånger som helst. Det gick inte att leva på hur små jordlotter som helst.
    De övriga drog till staden.

    Det var uppfinningar som gav effektivisering på alla plan och intensivt arbete av miljontals människor i fabriker och specialiseringsfördelarna som gav vinsterna under industrialiseringen Det var inte någon utsugning av några u-länder som var förklaringen till framväxten av rikedomarna i industriländerna.

    Bara uppfinningen av glödlampan mångdubblade plötsligt möjligheten till effektivt arbete under mörka timmar överallt i alla fabriker och kontor och gruvor och även i ladugårdar t.ex. Därmed kunde man producera mycket mer med bättre effektivitet.

    Ett land som verkligen sög ut kolonier var Spanien och även Portugal, som på 1500-1600-talen skeppade hem tonvis med guld från sydamerika. Det gav enorma rikedomar, men dessa ledde inte till varaktigt välstånd. Spanien och Portugal blev inte industrialiserade och varaktigt rika med högt välstånd, utan var ganska fattiga till 1990-talet då de fick massor av EU-bidrag för att kunna börja utvecklas.
    Denna flagranta guldstöld som spanska kolonialmakten gjorde sig skyldig till har alltså inte skapat ett stort välstånd som man kunde förvänta, om man som kommunister tror, att endast stöld från u-länder kan ge rikedom och välstånd.

    Liked by 2 people

  15. Lars skriver:

    Nu ”spinner” väl ändå Patrik.Den industriella revolutionen införde Paradiset på jorden?Det var verkligen korkat.”Fabriker”,”medelklass” etc är företeelser som är mycket äldre än Patrik tror.Även i det forntida Egypten fanns embryor till dessa ting.Är Patriks världsbild på underjordiska vägar formad av hängivet ungdomsstudium av Marx och Engels?Är Engel-lau rentav kusin till Engel-s?

    Gilla

  16. Lars skriver:

    Den industriella revolutionen ledde till uppkomsten av ett rotlöst ”alienerat” industriarbetarproletariat värnlöst utsatt för våldsamma konjunktursvängningar men även till en ibland stormförmögen kapital- och industriägarkast som hänsynslöst profiterade på sina offer.Är detta paradisiskt?Ja.För exploatörerna är det kanske det,men ej för offren.Alla vetenskapliga teorier är reduktionistiska i viss utsträckning,men det hindrar ej att man har konstruerat mikro- och makroekonomiska teorier med vars hjälp ekonomiska förlopp kan förutsägas.Primitiv fatalism är vare sig ett framsteg eller ens en helt hållbar filosofisk attityd.Förekommer dock hos en del druziska ”mystiker” som regradierat till ett infantilt ”mystiskt” tillstånd.

    Gilla

  17. JAN BENGTSSON skriver:

    Öfverklassen är nog lagom glada att bli av med sina privilegier…

    Vår politiska NYadel delar solidariskt på jobben, med varandra!

    Gilla

  18. Rolf Ahlqvist skriver:

    Ja, vi i Sverige och Norden har kanske haft en speciell förmån att ha tekniska och ekonomiska snillen, som snabbt i varje decennium ökat på vårt välstånd och lyft oss ur det gamla bondesamhället, Och du tror på att nya idéer plötsligt kan få genomslag, men syns anse att det är bra ”att världen i verkligheten inte tänker låta sig förhäxas av något innan det finns åtminstone i embryonal form.” Men nog kan vi väl igenkänna ett växande frö i den tid som nu skenar så snabbt. Att den till en del går mot en fysisk, psykologisk och andlig jämmerdal. Den som den politiska eliten nu störtdyker i, utan att hitta bästa lösningar i. Med sina lappverk för alla möjliga problem hoppar de omkring på olika uppdämda krisvågor i mediahavet. I nya testamentet talas om att den sista tiden kommer att bli svår, men den insikten kommer nog den gudsbortvända politikereliten i Sverige inte utöka sitt tankeinnehåll med. De nöjer sig med sitt pragmatiska, grunda innanhav av ytliga debatter.. Det kanske är för svårt för dem att inse att tiden är i en vändpunkt, och att två divergerande världars horisontlinjer kan skönjas, om vi inte ordentligt blundar för dem.

    Å ena sidan kan vi välja religionens och trons värld och vara glada över IT-paradiset i det postmoderna ”eviga” nuet. Där ord, bilder och skeenden på ett ögonblick genomkorsar tid och rum och utövar makt under kortare eller längre tid. Och där vi alltbättre kan kombinera förstånd, förnuft, känsla och empati för att skapa en mer beboelig mänskligare, och andligt nyskapande värld. Där vi ständigt pendlar i vår frihet mellan objektvärlden och inre existensvärld av möjligheter.

    Med den friheten som grund kan vi kan vi även vidga blicken mot en mer komplicerad värld och satsa energi och kraft på de teoretiska och praktiska problem som ska lösas där. Kanske tänka en tanke på att tiden även kan relateras bakåt till historiens skeende med inte alls rättvist lösta problem, utan de finns sammantaget som ett fruktansvärt olöst, elände. Borde vi inte mer undersöka varför vi människor har hamnat i den jordiska jämmerdalen, med sitt våld, lidande, sjukdomar, olyckor, död och andra hemskheter. Med bättre klarhet om det, kan vi på sikt komma ur den globala och universella ovissheten, om vadan och varhän. Den om vart våra vägar och vägval för oss, i en ny tid. Själv tror jag på att vi med E Laclaus fredliga, populistiska förnuft kan komplettera den representativa eliten, med omvälvande nya idéer i civilsamhället. Eller med Ulf Lundells ord: ”det kommer underifrån när den dagen är här.”

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s