Om den obegripliga populärvetenskapen

LB juli 16

Lennart Bengtsson

Morgonprogrammet i Sveriges Radio har varit detsamma under decennier och många av oss sitter vid dagens första kaffekopp och försöker ta in det viktiga som hänt i världen. Dit hör det dagliga vetenskapsprogrammet som sedan återkommer flera gånger under dagen. Vetenskap är ett måste i ett avancerat land som Sverige och speciellt viktigt anses det vara att vetenskapen tränger ut till folket och att alla får lära sig vad som händer efter ugglans huhuande.

Vetenskapsinformation är en central uppgift för kunskapssamhället men sköts numera knappast längre av aktiva forskare utan mestadels av särskilt utbildade journalister. Under några minuter, ofta med olika störande och irrelevanta bakgrundsljud, intervjuas någon forskare som kortfattat på bruten engelska eller bruten svenska försöker förklara vad hon eller han håller på med.

Tyvärr måste jag erkänna att jag inte förstår särskilt mycket av dagens vetenskapsinformation men vad värre är jag förstår inte ens den vetenskap, nämligen meteorologi och klimatforskning, som jag själv sysslat med ett helt liv och detta vid flera av världens mest framstående forskningsanläggningar. Möjligheten finns ju att min fattningsförmåga har börjat fallera men inte heller det är särskilt troligt eftersom jag fortfarande får vetenskapliga arbeten accepterade för publikation.

Orsaken är därför säkert en helt annan och relaterat till en debattbok om populärvetenskap, Svindlande Perspektiv, som en av mina vänner, professor Sven Öhman, publicerade för ett antal år sedan. Vad Öhman, i egenskap av framstående lingvist, tog upp var de olika ”språk” och de metoder som fackexperter och lekmän använder.  Vetenskap är ett mestadels monotont, systematiskt och tidsödande arbete som främst består i att bekräfta huruvida diverse teorier eller hypoteser, egna eller andras, är sanna eller falska. Det språk och den metodik som användes måste var klart och entydigt( till skillnad från vardagsspråket) och har ofta en detaljerad matematisk eller på annat sätt logiskt strukturerad form.

Detta låter sig inte göras i massmedia eftersom de flesta då skulle koppla från.  Så för att enkelt och som man tror begripligt sätt föra ut vetenskap till allmänheten tar populärvetenskapen och vetenskapsjournalisterna till välvalda ”narratives” eller ett slags förenklade berättelser med ord och uttryck som de flesta känner till. Här tror jag att gamla tiders föredrag som de jag minns av Knut Lundmark och Conrad Lönnqvist i astronomi vore ett bättre sätt att skapa intresse för vetenskap.

Astronomin har blivit helt obegriplig genom att berätta att rum, tid och massa är sammanvävda (utan att gå in i detaljer) och att inte ens fyra dimensioner räcker till att beskriva dagens universum. Flera talar till och med om att det skulle kunna finnas parallella universum, hur det nu skulle vara möjligt att påvisa om detta är sant eller falskt. Orsaken är helt enkelt att forskarna använder komplexa matematiska metoder som faktiskt bara kan begripas om man sätter sig ned och arbetar med dessa begrepp. Det blir bara obegripligt när man försöker översätta detta till ett slags allmänt vardagsspråk. Inte sällan missförstås detta av lyssnarna med ibland förskräckligt resultat som påståendet att Darwins utvecklingslära genom populärvetenskapliga förvridningar skapade förutsättningar för 1800-talets och det tidiga 1900-talets raslära.

Exempel i dag gäller klimatet där det flesta nu föreställer sig en kanske nära förestående framtid där vintern plötsligt upphör och där man kan bada året runt i Torneträsk eller att det kommer att sluta regna på Öland och Gotland. Öknar kommer att utbreda sig över de flesta landytor, kuststäder dränkas och matproduktionen kommer att bli så ringa att större delen av jordens befolkning kommer att svälta ihjäl.

Det finns inga trovärdiga beräkningar över sådana drastiska ändringar och de beräkningar som har gjorts är ytterst osäkra och har en tidsskala på århundraden där man extrapolerat dagens tendenser utan att ta i beaktande att det som alltid kommer att inträffa mycket nytt och oväntat. Något som skulle kunna hända inom tidsrymder på flera generationer framställs som om det skulle kunna ske de närmaste månaderna. Tanken att ett varmare klimat skulle bli mer dramatiskt har ingen vetenskaplig grund utan snarare är extremt väder en konsekvens av temperaturskillnader. Det är därför som vädret oftast är mer dramatiskt under höst och vinter liksom under den lilla istiden för några hundra år sedan.

De negativa konsekvenserna dominerar precis som Georg Borgströms katastrofscenarier på 1950-talet där loppet för mänskligheten skulle vara kört omkring 1980 för då skulle varken mat, olja eller kritiska metaller och mineraler räcka till längre. Vad som hände var att man hittade olja som man inte trodde fanns, man ökade kraftigt avkastningen av viktiga grödor genom ny kunskap samt ersatte vissa metaller med nya material och så vidare.

Andra områden som drabbas av populärvetenskapens berättelser är artificiell intelligens eller den moderna genetiken.  Datorerna kommer snart att bli smartare än människorna och med genetikens hjälp kan vi inte bara få tillbaka mammutar, dronter och skräcködlor utan även tillverka laboratoriemänniskor med bestämda egenskaper samt att dessa kan komma att få ett liv som kan vara flera sekler och så vidare.

I dessa fall förvandlas populärvetenskapen till science fiction som är spännande att läsa men vad som förs fram är ofta till sin natur fundamentalt omöjligt. Datorer är fenomenala att göra beräkningar och att hitta uppgifter i jättelika datalager men hur skall man kunna programmera omdöme och intuition och hur skall man kunna komma på något helt nytt som nya uppfinningar eller nya etiska och estetiska värderingar?

De populärvetenskapliga journalisterna vill göra allt för att föra ut vetenskapens välsignelser eller varningar utan att tänka på hur denna information mottas av lyssnarna. Detta gäller inte minst i Sverige där vetenskapliga ”berättelser” får ersätta den verkliga vetenskapen som inte alls är särskilt spektakulär.  Den vetenskap som kanske betyder mest för människorna är faktiskt sällan dramatisk utan snarare en serie små gradvisa steg framåt. Först när datorerna funnits i mer än ett halvsekel började de bli användbara för gemene man som med dagens sofistikerade mobiltelefoner. Huvudsyftet med de populära vetenskapsprogrammen är att väcka unga människors nyfikenhet men det är minst lika viktigt att också tala om att i den vetenskapliga världen krävs hårt och mödosamt arbete och grundläggande kunskaper inte minst i matematik och naturvetenskap. Det är lika ansträngande som att vinna en olympisk medalj i stavhopp eller spela fotboll i champions league.

31 thoughts on “Om den obegripliga populärvetenskapen

  1. sten Lindgren skriver:

    Jag tror att man kan visa att andelen människor i samhället nu med makt som har matematisk begåvning är lägre än tidigare. En matematiskt begåvad person försöker lösa problemet, en politiskt begåvad person funderar istället på hur han kan ställa sig in hos chefen och ta äran för det den matematiskt begåvade personen producerat. Vi lever i en tid där världen styrs av politiska humanister med begränsad logisk förmåga, så begränsad så att man börjat ifrågasätta om logik ens är nödvändigt.

    Mina barn matas dagligen med desinformation, lärarna är fulla av det och just ifrågasättandet har satts på undantag för vi lever i lögnens tid. Klimatet är ett exempel, det är helt enkelt inte möjligt att förutsäga, och inte i närheten med den precision man brukar ange. Hela diskussionen är intellektuellt ohederlig och tjänar syftet att politiker vet bäst, vi medborgare skall buga oss och sopsortera och ge mera av vår arbetstid så att politikerna kan åka på möten och bestämma om var de nu skall skicka våra pengar, kanske till maffians vindkraftverk på Sicilien eller till imaginära filter i kinesiska kolkraftverk. Om samma energi som lagts på ”klimatet” hade lagts på exempelvis att bevara antalet djurarter i världen så kanske även mina barnbarn kan få se en kaskelot, då hade vi kanske också haft väsentligt bättre kärnkraftverk, kanske toriumbaserade, och i stort sett inga utsläpp, vem vet? Det viktiga är att politikerna är de som är sämst skickade att förstå var resurserna behövs, och antagligen bara gör problemen värre.

    Jag bor på samma plätt jag gjorde för 50år sedan, betongfundamenten och stenbumlingarna i hamnen är de som jag hoppade på som liten, stranden är densamma. Om något så är havsnivån lägre nu, så på 40 har det inte skett någon höjning, vad är mekanismen som plötsligt skall höja havsnivån med 1m de nästa 100 åren? Möjligt är det men troligt? Eller pröva den här nästa gång någon lägger ut texten om klimatet, säg, ja men hur är det hotet från kärnvapnen? Är det inte det vi skall engagera oss i?

    Liked by 3 people

      • Sten Lindgren skriver:

        Jo, men Alice är en av dem som öppet erkänner sig usel på matematik, så hur kan bon vara bra på logik? Det kan förklara varför hon fram till (fortfarande?) är för massinvandring ”bara” man gör si eller så istället. Hon har mer rätt en de styrande men ändå fullständigt fel i grundfrågan, i sin liberala utopism, det ger en verkligen inte Nobelpris att kunna peka på problem i Sverige.

        Gilla

  2. Anne-Hedvig skriver:

    Uansett er det interessant og moro med vær! Jeg ser på værradaren for Stockholm at dere nå har skikkelig med regn (kl 07).
    Kan anbefale yr.no – et samarbeid med norsk Meteorologisk institutt og NRK. Alle data legges ut gratis, og stedet brukes faktisk mange steder på kloden. Utrolig nok har Met.inst. fått takkebrev fra bønder i India!

    Fås som app til mobil og som på vanlig data. Siste har MANGE funksjoner! Og man kan sette opp sitt ‘eget’ værvarsel for de utroligste steder, små som store (også i Sverige).
    Moro å følge regn på radar, temperaturer på kart eller vindens gang.

    http://www.yr.no/sted/Sverige/Stockholm/Stockholm/
    Dette bare som et eksempel, søk og sett opp for der du er.

    Gilla

  3. Folke Lidén skriver:

    Jag kommer ihåg en tråd jag följde på någon blogg. Glömt vilken. Den handlade om, något som ytterst få begriper inklusive undertecknad, Gödels bevis.
    Någon som uppenbarligen försökt sätta sig in Gödels arbete men tydligen gett upp skrev:

    ”Meningslöst att läsa ålderdomligt trams. Finns det inte någon mindre mossig förklaring?”.

    Gilla

    • dolf skriver:

      @Folke Lidén
      Gödels ofullständighetssats eller Gödels gudsbevis?
      Gödels ofullständighetssats är enligt min mening en av de absolut viktigaste satserna någonsin, och även om man inte förstår beviset (jag vet hur det går i allmänna ordalag men klarar inte det riktiga matematiska) är det oerhört viktigt att förstå de två stora konsekvenserna av denna sats: 1. det finns sanningar som inte går att bevisa och 2. om man kan bevisa både ett påstående och dess motsats (t.ex. att 1+1=2 och 1+1=3 (som är det samma som att 1+1 inte är lika med 2)) så kraschar hela systemet och man då kan bevisa precis allting, oavsett om det är sant eller falskt.
      Satsen handlar om matematiska och logiska system, men är tillämpbar på mycket. Den andra konsekvensen med att bevisa både sant och falskt talar till exempel om för oss att radikalfeminism och antirasism såsom de utövas i sverige är sinnessjuka eftersom den tillåter klara självmotsägelser som att kvinnan skall ha rätt till sin egen kropp (hon får därför göra abort) men hon får inte agera surrogatmoder (och har alltså då inte rätt till sin egen kropp). Alla människor är lika värda, men man får omskära småpojkar utan deras medgivande medan samtidigt även de allra lindrigaste formerna av omskärelse är förbjudna även på vuxna kvinnor t.o.m om de ger sitt samtycke.
      Anti-rasism som stänger ute vita (se fallet nyligen med SSU) behöver väl knappast kommenteras.
      En politik måste föras utifrån någon form av ideologiska premisser (eller axiom), när politiken leder fram till motsägelser som ovanstående så måste man komma till rätta med dessa motsägelser. Kan man inte det har den politiska ideologin helt förlorat sitt värde eftersom den visat sig inte vara något annat än (avancerat) godtycke.
      Godtar man motsägelser som de ovan kan man med stringent logik argumentera för etniska utrensningar (minns att jag sa att man kan bevisa vad som helst bara man bara bevisar både ett enda påstående och dess motsats), mansskatt, statliga bordeller, kastrering av män eller precis vad för dumheter som helst. Vilket sverige är ett ytterligt bra exempel på.

      Den första konsekvensen att det finns sanningar som inte går att bevisa innebär bland annat att ett påstående inte är falskt bara för att man inte kan bevisa det. Det är bara falskt om man kan bevisa att det är falskt. Det innebär bland annat att det alltid är den som påstår något som har bevisbördan, och inte som folk ofta felaktigt tror med hänvisning till Russells tekanna, att man inte behöver bevisa negationer. (De som hävdar att det inte finns någon gud menar ofta på att de inte har någon bevisbörda för att man inte har någon bevisbörda för en negation typ ”finns inte”. Det är fel. Knappast någon skulle acceptera det resonemanget om man bytte ut Gud mot förintelsen.) En korrekt förståelse av denna sats talar bland annat om att vetenskapen har begränsningar och lär en förstå dessa begränsningar. Fysik är jättebra för att beskriva fysikaliska skeenden, men det är också allt. Fysiken klarar inte att tala om för oss vad som var den verkliga orsaken till universums existens eller om vi är deterministiska varelser eller har en egen fri vilja.

      Gödels gudsbevis har jag aldrig fattat, jag vet inte ens om han med det ansåg sig ha bevisat Guds existens på riktigt eller om det var någon slags intellektuell lek från hans sida.

      Liked by 1 person

      • Lennart Göranson skriver:

        @ Dolf
        Tack för en förträfflig (och lättbegriplig!) förklaring av Gödels ofullständighetssats. Men jag undrar över det du skriver om att ”ett påstående inte är falskt bara för att man inte kan bevisa det. Det är bara falskt om man kan bevisa att det är falskt”. För undvikande av missförstånd bör man väl tillägga att det inte heller är sant? Däremot kan påståendet behandlas som en ”provisorisk sanning” om det har tillräckligt starkt empiriskt eller teoretiskt stöd. Det är väl det som är den vetenskapliga grundmodellen med hypoteser som ställs upp och som prövas om de kan falsifieras.

        Gilla

      • Sten Lindgren skriver:

        Det är nog bara en tidsfråga innan fysiken kan tala om för oss om vi har fri vilja. Fysiken har aldrig däremot utgett sig för att beskriva ”varför”, utan bara hur. Kan återigen rekommendera Leonard Susskinds föreläsningar, det är mycket möjligt att man lyckas låsa upp förklaringen till stora sammanbundna kvantsystem och därmed vår fria vilja.

        I övrigt håller jag med om att den nuvarande vänsterpolitiken som leder västvärlden är ett under av självmotsägelser och hyckleri. Rädda minkar men slakta halal. Kanske om man slaktar minkarna halal? En fest med vänsterfolk måste vara ett ena långt crimestop i Orwells anda, till sist kan de inte diskutera någonting för varje utsaga motsäger en annan.

        Gilla

      • Sven Ekeberg skriver:

        1+1=2 och 1+1=3 är inga motsatser, och
        1+1=3 är ej detsamma som 1+1≠2 (även om båda är falska).

        Ville bara klargöra det.

        Gilla

  4. hjalmarhoson skriver:

    Ja, detta evinnerliga bakgrundsmusik eller oljud när det är en nyhetsuppläsning i radion gör att man inte hör vad de säger om man har det minsta lilla nedsatt hörsel. För min del så kan jag inte uppfatta något vad de säger då jag har problem med min hörsel.

    Liked by 1 person

  5. Fredrik Östman skriver:

    Kombinera sedan detta med det faktum att tendensen att överskatta sin kunskap och sin förmåga är omvänt proportionell med den kognitiva förmågan: Folk litar mer på populärvetenskap än riktig kunskap. Det blir en social konstruktion.

    Liked by 1 person

  6. Gunilla skriver:

    Förstår inte riktigt syftet med inlägget men anser att populärvetenskap generellt är ett bra medel för att förmedla komplicerade förhållanden till allmänheten. Däremot är jag tveksam till om all forskning är nödvändig. Ett gammalt uttryck är att forskningen lyckas bara bevisa det gemene man redan vet. Det gäller nog en del inom den humanistiska forskningen. En del är ju numera också helt bakfram. Nu vill ju forskare slå i oss att kön är endast en social konstruktion. Det räcker ju att dra ner byxorna för att motbevisa det. På senare tid är det också populärt att i tv-rutan förklara hur våra hjärnor fungerar och att vissa stimuli/belöningscentra ligger bakom hur vi agerar i olika situationer. Trevlig info men de flesta har själva begripit det. Jag avstår från rymdforskning och kvantvetenskap då varken de vetenskapliga eller de förenklade resonemangen är begripliga för mig. Den kände forskaren Hawkins studerar särskilt de svarta hålen och har uttryckt att han skulle vilja resa till ett sådant. Detta är dock en mänskligt fysisk omöjlighet. Det begriper i alla fall vi ‘okunniga’. En bekant känner en forskare som lyckats försörja sig ett helt liv på att studera sjögurkors (tror jag det var) sexliv. Ja, det går tydligen att få forskningsanslag för vad som helst. Vad gäller ekonomiskt vetenskap så vet jag i alla fall att 1+1=2 och att 2+2=4. Det är mer än de flesta (national)ekonomer, generaldirektörer och ministrar klarar av. Men jag har ju å andra sidan en hushållsekonomi att sköta.

    Liked by 2 people

  7. Hovs-Hallar skriver:

    Ja, själv lyssnar jag aldrig på radio numera men jag kan ändå hålla med om en sak: när forskning ska populariseras kan det bli helt bort i tok.

    Vetenskaplig forskning (och nu talar jag INTE om den vänsterideologi som försöker maskera sig som tex. ”genusforskning”) kräver helt enkelt för mycket förkunskaper av allmänheten (och av journalisterna) för att kunna presenteras på ett bra sätt. Resultatet blir diverse missförstånd.

    En intressantare fråga är för min del hur beteckningen ”forskning” eller ”vetenskap” medvetet används av mörka krafter i samhället — inklusive makthavarna — för att driva en ideologisk agenda.

    Här tänker jag bland annat på den rappakalja som kallas ”genusforskning”(1), men det förekommer även att rent rasistiska idéer lärs ut på svenska universitet. här tänker jag på de såkallade ”vithetstudier” som drivs av en viss Tobias Hübinette (2), verksam bland annat på Södertörns högskola. Han förekommer även på anrika Uppsala universitet för övrigt.

    (1) se tex. https://sv.wikiquote.org/wiki/Tobias_H%C3%BCbinette, samt http://www.sh.se/p3/ext/custom.nsf/calendar?openagent&key=den_svenska_vitheten_och_kritiska_vithetsstudier_1314296516091#

    (2) se tex. den norska tv-serien ”Hjernevask”, där ”samhällsforskare” avslöjas som humbug: https://www.youtube.com/results?search_query=hjernevask

    Liked by 2 people

  8. dolf skriver:

    Jag ser att flera av de andra kommentatorerna har tagit upp genusforskning och anti-rasism. Se mitt svar lite längre upp till @Folke Lidén om Gödels bevis, där jag försöker förklara (förhoppningsvis begripligt) att det finns logiskt ovedersäglig argumentation för att genusforskning och anti-rasism, så som dessa saker bedrivs i sverige, är sinnessjuka.

    Gilla

  9. Lennart Göranson skriver:

    En sann lisa att läsa ett så klokt och balanserat inlägg. Jag funderar på vilka slutsatser man kan dra. Några förslag:

    – Jag bör inte låta mig dras med i känsloladdade dystopier. Varningar för att något hemskt ska hända i en nära framtid bör naturligtvis tas på allvar och noga prövas, men alltid med en stor nypa salt.

    – Jag bör inte dra alltför långtgående slutsatser av ”berättelser”, dvs. anekdotisk bevisföring. De kan vara felaktiga, de kan utelämna information som är väsentlig för att rätt förstå sammanhanget, eller de kan i sig vara korrekta men ändå inte säga så mycket om hur saker förhåller sig i ett större perspektiv.

    – Jag bör vara beredd att offra en del ansträngning för att förstå det som är komplicerat. Mycket av det som kan förefalla självklart är i verkligheten bara klart för mig själv.

    – Jag bör alltid vara beredd på att det som jag har ansett vara rätt kan visa sig vara fel.

    Gilla

  10. MartinA skriver:

    Jag läste en bok av en vetenskapsjournalist alldeles nyligen, Maja Hagermans ”Försvunnen värld : om den största arkeologiska utgrävningen någonsin i Sverige”. Det fanns mycket jag tyckte var irriterande vidlyftigt men samtidigt så sammanfogade den fynd och kunskaper och teorier som kom fram från den här stora utgrävningen. Samtidigt som hon vävde in annan tidigare kunskap och spekulationer. Jag hade inte velat läsa igenom hela utgrävningsrapporterna och även om jag hade gjort det så hade jag förstått mindre än genom att läsa boken, låt vara att jag då begränsas till Hagermans filter och urval.

    Sen, AI är faktiskt hotfullt långt framåtskriden. Den teknologiska singulariteten är fortfarande logiskt vederhäftig. Och alldeles oavsett, Och alldeles oavsett, även om verklig AI inte vore i vardande de närmaste två decennierna, IT utvecklingen gör att mer och mer information och beräkningskraft samlas i allt färre händer. Människans förmåga till empati med andra är helt avhängig maktbalans. Empati tenderar till noll inför människor som överhuvudtaget inte kan skada dig. Ungefär som relationen mellan en predator operatör och dennes offer. Offret utomhus i den stekande solen i mellanöstern kommer aldrig kunna göra någonting mot operatören i det luftkonditionerade kontoret i USA. Empatin blir därefter.

    Gilla

  11. Ina Höst skriver:

    1.Jag är tveksam till klimathotet och att det beror på mänsklig aktivitet (Co2-utsläpp). Då får klimatforskarna förklara varför det var varmare på vikingatiden än t.o.m. idag. Isens avsmältning på Grönland frigjorde fina betesmarker utmed fjordarna så att människor kunde bo där med sin boskap. Ekskogen gick längre norrut än idag. Sedan avlöstes det varma klimatet av kallare perioder (Lilla istiden) då glaciärerna växte till, nu är vi inne i en period där isens avsmältning har börjat igen. Klimatet har alltid växlat där varma perioder avlöst av kallare och sedan varmare igen av naturliga orsaker och inte mänsklig påverkan. Forskarna har ingen förklaring till vad som orsakar dessa naturliga växlingar. Kanske är den varmare perioden nu en naturlig klimatförändring. Det borde forskarna ta reda på först innan de skyller på människan.
    Här en intressant artikel (fast den är i tidskriften Populär historia): http://popularhistoria.se/artiklar/klimatets-roll-i-historien/

    Fast det är ju i och för sig väldigt bra med mindre utsläpp av olika slag och renare el (vattenkraft och bättre kärnkraft, i syd solenergi). Propagandan mot CO2-utsläppen har också medfört konstruktion av vätgasbilar (och el-bilar och el-vägar) och om framställningen av vätgas kunde bli mindre kostsam (det forskas på det), skulle vi kunna minska oljeberoendet.

    2.Genusteori och kön är en social konstruktion enbart, är förstås ren humbug och rent trams. Kön är förstås ren biologi. Mäns och kvinnors kroppar har olika uppgifter under reproduktionen och är generellt sett byggda för olika sorters arbeten. Detta påverkar på olika sätt. Hormonerna som inte bara styr kroppsfunktionerna, påverkar även psyket som vi vet. Det har visat sig att män och kvinnor har samma slags hormoner, men att mäns och kvinnors olika hormonproduktion är olika i kvantitet och att receptorerna är lite olika. Däremot kan jag hålla med om att hormonproduktionen kan påverkas något av miljön.

    Könsrollerna däremot kan styras till en del av det sociala/kulturen. Vi ingår ju alltid i något/några sociala sammanhang. Det är en blandning av biologi och kultur. Vad som är vad kan den biologiska forskningen hjälpa oss att reda ut, den är grunden. I bland går kulturen emot biologin/naturen genom att uppmuntra vissa biologiska egenskaper och förtrycka andra (stympning) och det är inte bra. Starka, harmoniska individer fås genom att kulturen kompletterar den mänskliga naturen.

    Ja visst är vi individer, men kön och kulturens bemötande av könet är en del av individualiteten och individers olika egenskaper som bestämts av arv och miljö.

    .

    Gilla

    • Ina Höst skriver:

      Angående vätgasbilar: Min bror har en sådan. Den har samma köregenskaper som en vanlig bensinbil, men släpper ut endast vattenånga. Den är tyst (inget motorljud, kan ju vara farligt för allmänheten innan de vant sig så föraren måste vara försiktig) och man kan ha värme i bilen utan att ha motorn igång om man vill övernatta i den en kall natt.

      Gilla

  12. JL skriver:

    Håller med om mycket, men tror du och många andra delvis förbiser att mycket av den teknologiska utveckling som sker är allt annat än linjär.

    Angående AI finns många skarpa hjärnor som ser det som en verklig game changer: http://observer.com/2015/08/stephen-hawking-elon-musk-and-bill-gates-warn-about-artificial-intelligence/

    Har postat denna länk innan och uppmuntrar ALLA att läsa båda delarna av detta:
    http://waitbutwhy.com/2015/01/artificial-intelligence-revolution-1.html

    Gilla

  13. Lennart Bengtsson skriver:

    Kommentar till JL

    Tack för referenser till artiklar. En läsvärd bok är Nick Boströms bok om Superintelligens och inte minst Hannes Alfvens bok ” Sagan om den stora datamaskinen ( under pseudomynen Olof Johanneson som skrevs för 40 år sedan!) Finns att köpa.

    Frågan är ytterst vad vi menar med artificiell intelligens (AI). Att spela schack bra kräver tveklöst ett intelligent beteende och det finns idag så vitt jag känner till ingen mänsklig spelare som kan slå de bästa schackprogrammen. Jag är säker med viss träning att jag själv skulle kunna skriva ett schackprogram som skulle slå mig själv. Jag är sannolikt en bättre programmerare än schackspelare. På samma sätt är det omöjligt för en människa att beräkna vädret som dagens superdatorer nu gör. Men det som är viktigt är det genuint kreativa tänkandet och ett beslutsfattande som inte programmeraren kunnat förutse. Som att t ex utveckla en global vädermodell. Men jag medger att den dag när superdatorerna blir kapabla att reproducera sig och till och med producera ännu mer avancerade program än deras egna då har vi en annan situation. Vad jag ville före fram är den principiella skillnaden mellan mänskligt och artificiellt tänkande. Men sen är det helt klart att dåligt programmerade robotar kan skapa en hel del problem. Vi får dock hoppas att vi inte får en sådan i Vita Huset!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s