Gästskribent Ronie Berggren: Utmaningen från militant islam är vår tids kalla krig

logo­DGSDen 11 september 2001 attackerades USA av den islamistiska terroristorganisationen Al Qaida. USA:s president George W. Bush svarade med att förklara ett globalt krig mot terrorismen och sa:

Tiden har kommit för USA att agera … Det här är emellertid inte enbart USA:s strid. Det är inte bara USA:s frihet som står på spel. Detta är hela världens strid. Det är civilisationens kamp. Det är en kamp för alla som tror på framsteg, pluralism, tolerans och frihet.

Vi i Europa tog dock inte Bush på riktigt allvar.

Europeiska vänsterakademiker avfärdade kriget mot terrorismen som amerikansk imperialism, och först i och med ISIS YouTube-halshuggningar 2014 och nu med attackerna i Frankrike verkar Europa på bred folknivå ha insett att jihadisterna utgör ett verkligt hot som vi måste bemöta.

Detta är en utdragen kamp, och vi kan ta lärdomar om vi förstår likheterna med kalla kriget – den demokratiska världens fyrtioåriga kamp mot Sovjetunionens kommunism.

  1. En radikal ideologi

Marxismen förespråkade revolutionärt störtande av befintliga samhällsstrukturer. Sedan skulle arbetarklassen – proletariatet – styra världen. Karl Marx skriver i ”Det kommunistiska manifestet”:

Må de härskande klasserna darra för en kommunistisk revolution. Proletärerna har i den ingenting annat att förlora än sina bojor. Men de har en värld att vinna. Proletärer i alla länder, förena er!

Radikal islam är likadan.

Radikal islam förespråkar revolutionärt störtande av befintliga samhällsstrukturer. Därefter ska ett globalt islamiskt kalifat styra världen. Den egyptiske teologen Sayyid Qutb – vars tankar ligger till grund för salafiströrelser i hela världen – skriver i sin bok ”Milstolpar” från 1964:

Islams främsta plikt i denna värld är att ta ledarskapet i egna händer och påtvinga den särskilda livsväg som är dess främsta kännetecken. Syftet med detta rättledda ledarskap är det godas framgång för mänskligheten; det goda som kommer från att återvända till Skaparen.

  1. Ett militant hot

Marxismen var en teoretisk ideologi uppdiktad av två tyska tänkare, men som verkställdes genom våld. Blodiga revolutioner; sovjetiska Gulagläger; kinesiska kulturrevolutioner och kambodjanska dödsfält har gjort kommunismen ansvarig för störst antal mördade i världen, med 94 miljoner offer.

Militant islam är likadan.

Sayyid Qutb var en teoretiker. Tillämpningen av hans idéer kan dock skönjas i talibanernas Afghanistan; bland Al Qaidas terrorister; och i ISIS skräckvälde, som skär halsen av folk utifrån de teologiska texter Qutb menade att muslimer skulle lägga tonvikt vid.

I såväl kommunismens som islamismens fall, helgas de våldsamma medlen av målet att uppnå den teoretiska utopin: det klasslösa samhället respektive det globala kalifatet.

  1. Ett västerländskt gensvar:

Kalla kriget vanns för att västvärlden var starkare. Där USA och västvärlden försvagades tog däremot kommunismen över. Bästa exemplet är Vietnam, där Sydvietnam erövrades av kommunisterna i norr när USA dragit sig därifrån.

När USA sedan trappade upp kapprustningen på 1980-talet och fattade beslutet att inte bara hålla kommunismen instängd, utan besegra den, rasade Sovjetunionen samman och kommunismen upphörde som globalt hot.

Samma sak gäller i förhållande till militant islam.

Där USA dragit sig ur har militanta islamister stigit in. Det kan vi se i både Afghanistan och Irak.

För att vinna vår tids kalla krig, måste västvärlden återigen bli offensiv – både militärt och ideologiskt. Så länge ingen ger de militanta islamisterna stryk och konfronterar deras idéer, så kommer terrorn att fortsätta.

Detta är hela världens strid, sa Bush, en kamp för alla som tror på framsteg, pluralism, tolerans och frihet.

Nu är det hög tid att ta dessa ord på allvar.

Ronie Berggren, USA-expert från Örnsköldsvik, leder bloggen och podcasten Amerikanska Nyhetsanalyser (usapol.blogspot.com). Han vill se starkare band mellan Europa och USA och en enad västvärld, mer inspirerad av amerikansk och brittisk politisk tradition, som kan stå upp för västerländska, demokratiska värden i en tid då totalitarismen gör framryckningar.